Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning"

Transkript

1 Lerums kommun budget 2014 Verksamhetsplan Årsredovisning

2 Omslagscollage: Mattias Christenson Nu pågår arbetet med att skapa tätorter för framtiden. Floda, Gråbo och Lerum centrum är under omvandling för att möta framtida behov på ett hållbart sätt. Lerums kommun Budget 2014 Plan Fastställd i kommunfullmäktige

3 Innehåll Kommunens övergripande styrdokument 4 Förord 5 Vision Viljeinriktningar, mål och uppdrag 7 Mittenbudget 10 God ekonomisk hushållning 12 Budgetmodell 14 Tillämpning av budgetmodell 15 Mittenbudgetens satsningar och effektiviseringskrav 18 Finasiella rapporter 20 Bilaga 1: Volymutveckling 28 3

4 Kommunens övergripande styrdokument vilja och mål vision budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år Vilja och Mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. årsredovisning verk - samhetsplan Budget Utifrån Vilja och Mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen utifrån budgeten under året som gått. 4

5 Förord Lerum är en attraktiv och välmående kommun. Dock befinner sig kommunen i en oroande ekonomisk situation. Kärnverksamheterna har svårt att hålla sig inom budgetramarna och låneskulden ökar. För att klara de ekonomiska utmaningar vi står inför nu, och i framtiden, krävs en politisk styrning som gör tydliga och rätt prioriteringar. Den här budgeten fokuserar på skolan, omsorgen och bostadsbyggandet. I ett trängt ekonomiskt läge tycker vi att kärnverksamheterna ska prioriteras så att dagens och framtidens invånare i Lerums kommun kan erbjudas service och levnadsvillkor av hög kvalitet. Därför ska rationaliserings- och besparingskrav i första hand ställas på de delar av verksamheten som gäller annat än kommunens kärnverksamheter. Lerums kommun ska som en modern organisation kontinuerligt arbeta med att effektivisera sin verksamhet genom att löpande reflektera och utvärdera hur uppdrag kan utföras bättre, utveckla arbetsmetoder, använda ny teknik och involvera personal. Skatteintäkter ska användas på ett optimalt och ansvarsfullt sätt. Ekonomiska besparingar, som följer av effektiviseringar, i skolan och omsorgen, ska under kommande år återinvesteras i verksamheterna. För att klara det behöver organisationen ses över, både den politiska organisationen och tjänstemannaorganisationen. I denna budget uppmärksammas att inköps- och upphandlingsområdet har förbättringspotential. Kommunens upphandlingar ska uppmuntra till fler anbud än idag, inte minst från mindre leverantörer, och därmed öka konkurrensen. Budgeten tar sikte på att skapa förutsättningar för Lerums kommun att växa och utvecklas till en ännu mer attraktiv och modern kommun, med bra och effektiva kärnverksamheter av hög kvalitet. 5

6 Vision 2025 Vision 2025 Lerums kommun verksamhetsplan 2011 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa Kommunen att medborgarna har ett viktigt i Lerums uppdrag kommun i att säkerhetsställa har tillgång till stöd att medborgarna och service i inom Lerums viktiga kommun områden har tillgång som till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen infrastrukturen fungerar fungerar och arbeta och för arbeta att den grundläggande för att Lerums Lerums kommun i sin helhet utvecklas ska utvecklas positivt. positivt. Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november 2009 en ny vision. Den ska bidra till att göra För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas Lerum till av för en attraktiv vara kommun en attraktiv leva, kommun arbeta och att bo leva, arbeta i. Visionen och bo slår i fast har att kommunfullmäktige Lerum ska bli Sveriges antagit ledande Vision miljökommun och att kommunen ska kännetecknas av Visionen slår fast att Lerum ska bli Sveriges hållbarhet, kreativitet och inflytande. ledande Visionen miljökommun, ska vägleda arbetet och att i kommunens kommunen verksamheter och av alla hållbarhet, verksamheter kreativitet ska tillsammans och inflytande. bidra till att ska kännetecknas den förverkligas. LERUMS VISION 2025 SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLLBARHET KREATIVITET INFLYTANDE Här verkar alla tillsammans för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi tänker globalt och agerar lokalt. Här är vi öppna och välkomnande gentemot nytänkande och gente- utveckling.vi som bor och verkar här engagerar oss inom lärande, kompetensutveckling och ny teknik. Här har vi alla möjligheter att utöva inflytande över vår situation i alla skeden av livet. Samtidigt känner vi ansvar för andra och för det gemensamma. 7 6 LeVP_1210d.indd :10:14

7 Viljeinriktningar, mål och uppdrag Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. Dessa ligger till grund för upprättande av budgeten. Vilja och Mål innehåller en beskrivning av viljeinriktningarnas och målens tänkta effekter och resultat. Dessa ska användas som vägledning i förverkligandet av Vilja och Mål. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord: hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden. Dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag på sidan 8 9. Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar och värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så att fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld och därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället. Minska skadegörelse och nedskräpning. Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning. Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt. Minska buller och vibrationer från väg och järnväg. Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen. Socialt Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar. Minska ohälsa bland ungdomar. Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden. 7

8 Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Minska antalet missbrukare. Kulturellt Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden. Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till Öka antalet anställda och antalet nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt, livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användandet av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan. Lerum ska verka för minskad resursåtgång och för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat. Ledarskapet hos rektorer och lärare ska utvecklas. Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet. Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas. En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan. Teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning. Fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen ska skapas. Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering, valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna, vilket påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen samt vem som ska utföra den. En större mångfald av olika mellanboenden för äldre ska skapas. Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer. Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information och dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Övriga mål Utöver målen från Vilja och Mål , finns ett antal mål specifika för olika verksamhetsområden. Skola Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår. Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet per år. En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras. Omsorg 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka. 8

9 Stödet till anhöriga ska fortsätta att utvecklas. Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis. Bostadsplanering Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen. Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende. Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden. Miljö Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation. Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling, det vill säga kombinationen miljö och affärer. Näringsliv Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda. Tidigare uppdrag ej genomförda Volontärstöd inom matematik för elever, som sker i skolans lokaler. Utreda möjligheter för ridanläggning, inklusive kringaktiviteter. Teknikutveckling Lärande En till en -datorer utvidgning till att även omfatta skolor utöver Gråbo skolor. Bostadsbyggandet i kommunen ska öka genom en snabbare hantering. Därigenom förväntas en ökad befolkning och intäktsökning i form av skatter och statsbidrag. 9

10 Mittenbudgeten prioriterar skola, omsorg och bostadsbyggande Skola och förskola Lerums kommun har idag en bra skola och förskola, men vi kan bättre. Alla ska klara uppsatta mål och lämna skolan med betyg i alla ämnen. Skolan måste också bli bättre på att tillmötesgå de elever som behöver extra utmaningar. Alla elever i skolan ska erbjudas en möjlighet att lyckas och att få använda sig av sin fulla potential. Alltför många barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa, något vi måste ta på största allvar. Lerum ska kännetecknas av att vara en framgångrik skolkommun för alla elever och för den personal som arbetar där. Vi vill: förstärka arbetet kring elever i behov av särskilt stöd att antalet barn i förskolegrupperna ska minska göra en översyn av hur elevhälsan ska stärkas långsiktigt genom samarbete över verksamhetsområdena att En till en -datorer-utvidgningen fortsätter enligt plan för alla Lerums skolor och att utvecklingsområden prioriteras i enlighet med slutrapport från Beredningen för skola och utbildning. Omsorg Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet håller hög kvalitet. Undersökningar visar att de som får stöd från äldreomsorgen i kommunen är mycket nöjda. De senaste åren har dock kommunen haft en brist på platser i särskilt boende samt oroande kostnadsökningar för hemtjänsten. I Lerums kommun ökar, precis som i övriga Sverige, andelen äldre under de närmaste åren. Vår äldreomsorg står inför stora utmaningar. Hemtjänsten har ett viktigt arbete framför sig med att vidareutveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi behöver öka vårt samarbete med externa verksamheter, organisationer och individer för att möta de stora behov vi står inför. Det behövs en kraftansamling kring byggandet av bostäder som är särskilt anpassade efter äldre människors behov, bland annat olika former av trygga boenden. Kommunen behöver även bli bättre på att använda sig av modern teknik inom hela omsorgen. Teknik som gör livet enklare för kommunens omsorgstagare och teknik som underlättar för personalens planering och arbete. Vi vill: öka användandet av ny teknik i omsorgen vidareutveckla hemtjänsten till en långsiktigt hållbar verksamhet i samarbete med omsorgstagare, deras anhöriga och personal. Bostadsbyggande Lerums kommun ska vara en kommun där man kan bo under alla livets skeden och en kommun som välkomnar nya invånare. Detta kan inte erbjudas i tillräcklig utsträckning idag. Alltför många äldre hänvisas till stöd och service från hemtjänsten, eftersom deras bostäder inte är rätt anpassade efter deras behov. Vi vill även att unga ska kunna välja att flytta hemifrån och bo kvar i kommunen. Människor i medelåldern ska inte behöva söka sig till andra kommuner för att hitta passande boenden. Vi vill skapa en bostadsmarknad som tillgodoser olika behov. 10

11 Här behövs politisk styrning och tydlighet med vilken typ av bostäder vi vill se i kommunens olika delar. Detta förutsätter att kommunen underlättar för företag som vill bygga bostäder. Såväl lokala mindre företag som större företag och investerare välkomnas att delta i kommunens bostadsbyggande. Vi vill: kontinuerligt föra en öppen dialog med invånare, organisationer och företag i kommunen hitta lösningar för de behov som inte blir tillgodosedda med dagens bostadsplan bygga trygga boenden för äldre i alla kommundelar. Utveckling av den politiska organisationen I likhet med jämförbara kommuner med en förändrad politisk organisation ska även den politiska arenan förbättras och utvecklas för ökat demokratiskt ansvarstagande och bättre beslutsprocesser. Lerums kommun behöver en förändrad styrning och ledning för att driva och genomföra hållbara beslut. I en ökad föränderlig omvärld är det nödvändigt att formulera strategier för att möta konjunktursvängningar, klimatförändringar och förändrade prognoser. I en ansträngd ekonomi är det nödvändigt med systematisk uppföljning och analys av kommunens verksamheter. Dessa ska kontinuerligt redovisas och värderas så att tillgängliga resurser används på ett optimalt sätt. För att bättre ta tillvara kommunens intressen och uttrycka en gemensam identitet behöver vi öka dialogen mellan förvaltning och politiker samt med föreningsliv och intressegrupper. 11

12 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla fullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ett finansiellt perspektiv. verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: 1. God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. 2. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. 3. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för kommunfullmäktiges mål, vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet erhållas. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. Analys av finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget- och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer och hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt. Under 2012 uppgick soliditeten till 46 procent. Budgeterad soliditet för 2013 är 41 procent 12

13 men kostnadsökningar inom omsorgsverksamheten och högre pensionsskuld på grund av förändrade förutsättningar för beräkningarna har påverkat resultatet och således även soliditeten till en lägre nivå än budgeterat. Parallellt med detta har kommunen svårt att nå upp till målet om en enprocentig befolkningsökning över en tioårsperiod. Det svaga resultatet 2012 innebär att kommunen har ökat den externa belåningen. Enligt budget för 2014 uppgår soliditeten till 41 procent. Då kostnadsökningarna i verksamheten är fortsatt höga, liksom behoven av investeringar, är effekten att kommunen inte längre uppfyller soliditetsmålet. Trenden fortsätter även under planåren och då beräknas soliditeten uppgå till cirka 38 procent. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2012 till cirka kronor. Men enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka. Dock kommer kommunen att klara målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga lån per invånare under För planåren beräknas kommunen inte uppnå målet. Långfristiga skulder (kr) Tak Lerum Golv Långfristiga skulder per invånare Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 % av kommunerna med lägst långfristiga skulder per invånare Budget ska vara i linje med beslutad modell för god ekonomisk hushållning det vill säga att tillhöra de 25 procent finansiellt starkaste kommunerna. Men eftersom konjunkturen fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och tillväxttakten är låg innebär det endast en svag ökning av skatter och statsbidrag. Då kommunen har volymökningar i verksamheten och stora investeringsbehov uppnår inte kommunen det finansiella nyckeltalet soliditet för budgetåret Mittenbudgeten sätter ett riktat effektiviseringskrav på 23,5 mnkr. Effektiviseringarna ska göras genom mer kostnadseffektiva upphandlingar, minskade kostnader för externa konsulttjänster och samordning av förvaltningsfunktioner och administrativt ledarskap på central nivå. I effektiviseringskraven ingår även den politiska organisationen. Inför 2015 och 2016 fortsätter vi med riktade effektiviseringar. Det innebär ett resultat på 15,9 mnkr 2014 och 4,3 mnkr respektive 46,0 mnkr för 2015 och Nettoinvesteringarna enligt budget och plan uppgår till 675 mnkr och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 375 mnkr. Av den totala låneskulden är cirka 200 mnkr kopplade till investeringsprojektet Gryaab-tunneln inom den affärsfinansierade vattenverksamheten. År Nettoinvestering 297,1 250,0 225,0 200,0 Nyupplåning 200,0 150,0 125,0 100,0 Soliditet (procent) Tak Lerum Golv Soliditet Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 % av kommunerna med högst soliditet 13

14 Budgetmodell Kommunen använder sedan tre år en budgetmodell för resursfördelning. Arbetet med att ta fram budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten och att förvaltningen har en gemensam budget. Dessa resurser utgörs av skatter och statsbidrag samt taxor och avgifter. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är föregående års budgetram. Skatter Kommunens styrdokument och omvärldsanalys Pengar in Statsbidrag Volym, pris och lön I modellen ovan omfattar kommun- och förvaltningsövergripande kostnader : löneökningar revision räddningstjänst finansförvaltning skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet skattefinansiering av icke hyrestäckta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Sektorerna tilldelas resurser utifrån föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: Produktionsvolym Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) Löneutveckling Lagkrav och avtal Infrasupport Prioriteringar, satsningar och fördelning Kommun- och förvaltningsövergripande Samhällsbyggnad Lärande Stöd och omsorg De tillgängliga resurser som återstår när kommungemensamma kostnader är täckta och fördelning till sektorer är gjord, gör det möjligt att genomföra satsningar enligt fastställda prioriteringar. Det som därefter återstår av de tillgängliga resurserna är årets resultat, vilket analyseras i enlighet med god ekonomisk hushållning. 14

15 Tillämpning av budgetmodellen Tillgängliga resurser Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsutveckling Antal personer Procentuell utveckling 0,7 0,5 1,0 1,3 1,1 Källa: Lerums kommun Kommunen har ett mål att befolkningen i snitt ska öka med en procent över en tioårsperiod. Under 2014 förutspås befolkningstillväxten bli 1,0 procent medan en högre tillväxt väntas ske under 2015 och Befolkningsprognosen är starkt kopplad till centrumutvecklingen i de tre tätorterna, där Gråbo prioriteras. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land, inom både privat och offentlig verksamhet, under ett år. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP Procentuell utveckling 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 13:17 Efter ett starkt första halvår försvagades tillväxten i Sverige under hösten BNP-tillväxten landade på 0,8 procent för helåret, vilket kan jämföras med drygt 4 procent år För 2013 förväntas BNP öka något, till 1,4 procent. Under resten av planperioden stabiliseras BNP på en nivå på dryga 3 procent då det från och med 2015 antas bli bättre fart i svensk ekonomi. Öppen arbetslöshet Procentuell nivå 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), cirkulär 13:17 Arbetslösheten i Sverige steg under 2012 och beräknas öka ytterligare under Den öppna arbetslösheten förväntas öka något fram till 2014, för att därefter minska något i takt med den ekonomiska återhämtningen. Bedömningen att arbetslösheten ska ligga kring 7 procent för planåren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras, att såväl konsumtionen som investeringarna ökar. 15

16 Skatter och statsbidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år Skatter 1 603, , , , ,2 Statsbidrag 201,7 190,8 179,8 179,3 180,5 Summa 1 805, , , , ,6 Ökning, % 1,9 % 3,6 % 2,0 % 3,5 % 4,2 % Sveriges Kommuner och Landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. Förra året växte skatteunderlaget med knappt 2 procent. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen är den svaga utvecklingen i omvärlden. Trots den något gynnsammare utvecklingen på arbetsmarknaden 2014 än 2013 växer skatteunderlaget mer i år. Det beror på att den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar återhållande Under planåren, när arbetslösheten minskar ytterligare i takt med den ekonomiska återhämtningen, växer skatteunderlaget med cirka 4 procent. Dock är det långt ifrån lika hög tillväxt som åren före lågkonjunkturen. Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. Justeringar utifrån föregående års budgetram Följande områden föranleder en justering av budgetram: Produktionsvolymer Förskola och skola Befolkningsprognosen för barn och unga är positiv. Prognosen visar en ökning av antalet barn och unga totalt sett men vissa variationer i åldersgrupperna finns. Den kraftigaste ökningen sker i grundskoleåldrarna medan antalet ungdomar i gymnasieåldern fortsätter att minska under perioden. Antalet barn i åldern 1 5 förväntas öka marginellt fram till och med Prognoserna visar ett ökat antal 1 2-åringar och ett minskat antal 3 5-åringar. Vad gäller barn i åldern 6 11 visar prognosen en ökning under hela planperioden. Även barn och ungdomar i åldersgruppen förväntas öka under perioden. Den största förändringen sker inom grundskolan, där antalet elever prognostiseras öka med 408 elever mellan åren 2013 och Gruppen ungdomar år förväntas däremot att fortsatt minska fram till och med år Antalet ungdomar i gymnasieåldern bedöms minska från år 2013 fram till år 2016 med totalt 124 elever. Kostnaderna för volymförändringen inom förskola och skola beräknas under 2014 öka med 1,8 mnkr respektive 17,7 mnkr medan volymminskningen inom gymnasie-verksamhet väntas innebära en kostnadsminskning motsvarande 3,6 mnkr. Sektor lärandes ram justeras för volymförändringar i barn- och elevantal på totalt 15,9 mnkr i budget Motsvarande justering görs för planperioden. Äldreomsorg Antalet äldre, vad gäller alla ålderskategorier, förväntas öka under budget- och planperioden (se bilaga 1, diagram 2). Trenden har varit, och förväntas fortsätta vara, relativt konstant, vilket i allt större utsträckning kommer att påverka kostnadsutvecklingen under lång tid framöver. Det är främst personer över 85 år som behöver stöd i hemmet genom hemtjänst. Från 2011 till 2012 ökade antalet vårdtagare över 85 år och behovet av hemtjänst förväntas fortsätta öka under budget- och planperioden. Under 2014 tillkommer 32 nya äldreboendeplatser men trots det finns ett underskott av platser, varför insatser i ordinärt boende också kommer att öka. Från 2013 till 2014 förväntas antalet timmar inom hemtjänsten öka. Förväntad kostnadsökning uppskattas till 8,6 mnkr, varför Sektor stöd och omsorgs ram justeras för Vad gäller planperioden kommer det att vara fortsatta men inte lika stora volymökningar inom hemtjänsten. Motsvarande justering görs för planperioden. Övriga volymförändringar Kommunen har genom finansiering från Sveriges Kommuner och Landsting sedan juni 2012 en jämställdhetscontroller anställd för att aktivt arbeta med kommunens jämställdhetsarbete. Det är viktigt att aktivt fortsätta utveckla kommunens jämställdhetsarbete. Det fortsatta 16

En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste

En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till Budget 2014 Plan 2015-2016 1 Innehåll 1 Kommunens övergripande styrdokument 2 Förord 3

Läs mer

Moderat budget 2015. Plan 2016-2017. Reviderad 2014-12-11

Moderat budget 2015. Plan 2016-2017. Reviderad 2014-12-11 Moderat budget 2015 Plan 2016-2017 Reviderad 2014-12-11 1 Innehåll 1 Förord 4 2 Kommunens övergripande styrdokument 5 3 Vision 2025 6 4 Framtidsbild 2018 7 5 Budget 2015 11 6 God ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag till Budget 2015. Plan 2016-2017. Rev 2014-06-05

Kommunstyrelsens förslag till Budget 2015. Plan 2016-2017. Rev 2014-06-05 Plan 2016-2017 Rev 2014-06-05 1 Innehåll 1 Förord 5 2 Kommunens övergripande styrdokument 6 3 Vision 2025 7 4 Målbild 2018 8 5 Budget 2015 Mer verksamhet för pengarna 12 6 God ekonomisk hushållning 16

Läs mer

Budget 2015. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Budget 2015 Plan 2016-2017. Reviderad 2014-12-02

Budget 2015. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Budget 2015 Plan 2016-2017. Reviderad 2014-12-02 Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet Budget 2015 Plan 2016-2017 Reviderad 2014-12-02 1 2 Innehåll 1 Förord 5 2 Kommunens övergripande styrdokument 7 3 Vision 2025 8 4 Framtidsbild

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

lerums kommun budget verksamhetsplan årsredovisning

lerums kommun budget verksamhetsplan årsredovisning lerums kommun budget 2015 verksamhetsplan årsredovisning innehåll Förord 4 Vision 2025 5 Framtidsbild 2018 6 Budget 2015 9 God ekonomisk hushållning 11 Budgetmodell 13 Tillämpning av budgetmodell 14 Satsningar

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning Omslagsbild. Lerum strävar efter att ha en skola i toppklass. Det innebär bland annat att alla elever ska nå godkänt, ämnesbehöriga lärare och ett

Läs mer

Lerums kommun. Vilja & mål

Lerums kommun. Vilja & mål Lerums kommun Vilja & mål 2011 2014 Innehåll Inledning och vision 5 Inledning 5 Att vara sveriges ledande miljökommun 6 Hållbarhet 6 Kreativitet 6 Inflytande 6 Strukturbild för dokumentet Vilja och mål

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Lerum. Lerum 2011-06-08. Förslag till. Budget 2012. Socialdemokraterna i Lerum. Budget 2012

Lerum. Lerum 2011-06-08. Förslag till. Budget 2012. Socialdemokraterna i Lerum. Budget 2012 Lerum Lerum 2011-06-08 Förslag till Budget 2012 Socialdemokraterna i Lerum Budget 2012 2 (12) Innehållsförteckning 1. Kommunens övergripande styrdokument...3 2. Vision 2025...4 3. Mål och Viljeinriktningar...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag till årsbudget för 2016 samt plan för åren 2017 och 2018

Kommunstyrelsens förslag till årsbudget för 2016 samt plan för åren 2017 och 2018 Kommunstyrelsens förslag till årsbudget för 2016 samt plan för åren 2017 och 2018 Innehåller kommunstyrelsens förslag till driftsbudget och investeringsbudget. LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 Postadress Besöksadress

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

1. Kommunens ekonomi... 4

1. Kommunens ekonomi... 4 Rev 18 1 2 3 4 5 1. Kommunens ekonomi... 4 Lerums kommun har under flera år haft en ansträngd ekonomi med stora underskott inom verksamheterna. Så här kan det självklart inte fortsätta men vad som heller

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2014 Verksamhetsplan Årsredovisning Kommunens övergripande styrdokument Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen. I planen konkretiseras och prioriteras

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Lerums kommun. Verksamhetsplan 2015 2015-03-09

Lerums kommun. Verksamhetsplan 2015 2015-03-09 Lerums kommun Verksamhetsplan 2015 2015-03-09 1 Innehåll 1 Kommunens övergripande styrdokument 4 2 Kommunstyrelsens uppdrag till förvaltningen 6 3 Vision 2025 7 4 Framtidsbild 2018 8 4.1 Framtidsbilder

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009

Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 AVESTA KOMMUN Mål och Budget för Avesta Kommun 2007-2009 Kommunfullmäktiges beslut 2006-11-27 100 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Mål... 4 Övergripande förutsättningar... 6 Budgetdirektiv/förutsättningar...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13)

Finansplan 2016-2018. Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015. Styrande dokument Måldokument Plan. Sida 1 (13) Styrande dokument Måldokument Plan Sida 1 (13) Finansplan 2016-2018 Till Landstingsfullmäktige 18-19 november 2015 Sida 2 (13) Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2015 en strategisk plan

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

MÅLSÄTTNINGAR OCH VILJEINRIKTNINGAR FÖR DE RÖDGRÖNA I LERUM. Budget 2011 LERUM BEHÖVER EN NY POLITISK FÄRDRIKTNING. VI VILL HA FÖRÄNDRING!

MÅLSÄTTNINGAR OCH VILJEINRIKTNINGAR FÖR DE RÖDGRÖNA I LERUM. Budget 2011 LERUM BEHÖVER EN NY POLITISK FÄRDRIKTNING. VI VILL HA FÖRÄNDRING! MÅLSÄTTNINGAR OCH VILJEINRIKTNINGAR FÖR DE RÖDGRÖNA I LERUM Budget 2011 LERUM BEHÖVER EN NY POLITISK FÄRDRIKTNING. VI VILL HA FÖRÄNDRING! 1 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101

1 (34) Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 1 (34) Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Ar rvidsjaurs kommun Om arbetet med attt omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-30 101 2 (34) 3 (34) 4 (34) 5 (34)

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Kommunstyrelsens prioriterade mål

Kommunstyrelsens prioriterade mål 2011 2014 Antaget: Kommunfullmäktige 2013-10-14 36 Kommunstyrelsens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer