Kommunstyrelsens förslag till Budget Plan Rev

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsens förslag till Budget 2015. Plan 2016-2017. Rev 2014-06-05"

Transkript

1 Plan Rev

2

3 Innehåll 1 Förord 5 2 Kommunens övergripande styrdokument 6 3 Vision Målbild Budget 2015 Mer verksamhet för pengarna 12 6 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Budgetmodell 19 8 Tillämpning av budgetmodell Tillgängliga resurser Skatter och statsbidrag Taxor och avgifter Justeringar utifrån föregående års budgetram Volym- och verksamhetsförändringar Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) Löneutveckling Justering utifrån budget Effektiviseringsbehov Investeringar Satsningar i Budget Summering av budgetfördelning Förvaltningsledning Infrasupport Samhällsbyggnad (skattefinansierad del) Lärande Stöd och omsorg Kommunens verksamhetslokaler VA/Renhållning Ekonomisk redovisning Driftsbudget Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilagor 34 3

4 4

5 1 Förord Vi har bra skolor i Lerums kommun, och bra äldreomsorg. Vi har fina bostadsområden och ett tillräckligt skatteunderlag för att inte behöva föreslå några skatteökningar. Det vore enkelt att säga att vi är nöjda och fortsätter som vi alltid har gjort. Men Lerums kommun kan bättre. Vi står fast vid att skolorna ska vara i toppklass och vi ger oss inte förrän de verkligen är det. Vi ska ha en modern och kostnadseffektiv äldreomsorg, och vi ska ha kommundelar där det byggs bostäder för de som vill flytta inom kommunen och till de som vill flytta hit. Vi ska ha ett föreningsliv med robusta förutsättningar och ett kreativt kulturliv. Fler invånare ska vilja och våga starta företag och tillsammans bygga ett dynamiskt näringsliv. Allt detta kräver ett tydligt politiskt ansvarstagande för ekonomin och skarpa prioriteringar när det gäller investeringar och skuldsättning. Fokus de närmaste åren ligger på en skola i toppklass, en modern äldreomsorg och fler bostäder. I den här budgeten uppmärksammar vi vår interna lokalförsörjning. Idag saknas incitament för ett optimalt lokalutnyttjande, vilket kostar pengar. Även kommunens upphandlings- och inköpsrutiner kan utföras mer rationellt för att både hålla nere kostnaderna och höja kvaliteten. Genom att låta lokalförsörjningsenheten få resultatansvar och effektivisera upphandlings- och inköpsrutinerna, frigör vi ekonomiska resurser att investera i skolverksamhet, i föreningsliv och utökat anhörigstöd. Vi ser till att kommuninvånarna får större nytta och glädje av pengarna helt enkelt. Precis som andra kommuner, står vi i Lerum inför stora framtida utmaningar. Vilka ska våra välfärdstjänster vara? Hur ska de utformas? Hur ska de finansieras? Som politiker har vi inte alla svar själva. Vi behöver bli bättre på att bjuda in både kommuninvånare och andra aktörer till dialog och utan prestige hitta de breda lösningarna. Inte minst gäller det för skolverksamheten och äldreomsorgen, som många människor berörs av idag och kommer att beröras av i framtiden. Lerums kommun kan ännu bättre. 5

6 2 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år Målbild 2018 Utifrån visionen anger Kommunfullmäktige inriktningar och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. De nuvarande politiska målen i kommunens budget utgår från Vilja och mål För Budget 2015, plan arbetar beredningarna på Kommunfullmäktiges uppdrag med Målbild De nuvarande politiska målen får stå kvar tills detta arbete är slutfört, då en radikal förändring inte förväntas. Budget Utifrån Målbild 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som Kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är Kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av Kommunstyrelsen till Kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 6

7 3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har Kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. 7

8 4 Målbild 2018 Utifrån visionen anger Kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. De nuvarande politiska målen i kommunens budget utgår från Vilja och mål I budget 2014 gjordes därutöver tillägg med ytterligare politiska mål. För kommande period arbetar beredningarna på Kommunfullmäktiges uppdrag med Målbild De nuvarande politiska målen får stå kvar tills detta arbete är slutfört, då en radikal förändring inte förväntas. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord, hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden, dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag. 4.1 Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar samt värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld, därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat: Socialt: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället, Minska skadegörelse och nedskräpning Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt Minska buller och vibrationer från väg och järnväg Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid 8

9 Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar Minska ohälsa bland ungdomar Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Minska antalet missbrukare Kulturellt: Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015 Öka antalet anställda och nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt, livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användande av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan, för minskad resursåtgång samt för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen 4.3 Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna vilket 9

10 påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen och vem som ska utföra den Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Övriga mål Utöver målen från Vilja och Mål , finns ett antal mål specifika för olika verksamhetsområden. Skola Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2 Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet/år En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras Omsorg 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka Stödet till anhöriga ska fortsätta utvecklas Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis Bostadsplanering Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden Bostadsbyggandet i kommunen ska öka genom en strategisk bostadsplanering på lång sikt samt en snabbare hantering av bygglov, därigenom förväntas en ökad befolkning och intäktsökning i form av skatter och statsbidra 10

11 Miljö Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling det vill säga kombinationen miljö och affärer Näringsliv Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda 11

12 5 Budget 2015 Mer verksamhet för pengarna Skola och förskola Om vi jämför med många andra kommuner i Sverige, har vi bra skolor i Lerums kommun. Elevernas resultat är över lag goda och andelen elever som går ut gymnasiet med godkända betyg är hög. Men Lerums kommun kan ännu bättre. De politiska partierna i Lerums kommun har tidigare sagt att vi ska ha en skola i toppklass och det står vi fast vid. Vi ska fortsätta det utvecklingsarbete som pågår, och spetsa det ytterligare. Vi behöver bli bättre på att se varje elev som en individ med unika förutsättningar för lärande och utveckling, och därmed i behov av särskilda utmaningar. Men framför allt behöver vi bli bättre på att tidigt fånga upp de elever som behöver särskilt stöd. Vi behöver även bli ännu bättre på att lyfta, motivera och stödja kompetenta lärare. Att skapa en skola i toppklass är ett av kommunens viktigaste uppdrag. Det betyder emellertid inte att vi politiker har alla skolans lösningar själva. Det finns mycket kompetens och idéer hos inte bara lärare, rektorer och andra yrkesgrupper i skolan, utan även hos föräldrar, elever och andra grupper. Den kraften vill vi ta tillvara. Skolans verksamhet är alltför viktig för att bli ett slagfält för prestige och fastlåsta organisationsmodeller. Förskolan ska inte vara skola. Men den ska vara lärorik, och vi vill höja ambitionerna för lärandet i förskolan, med bibehållen respekt för förskolans identitet och barns sätt att lära genom lek. Det vill vi bl a göra genom fler förskollärare i Lerums förskolor, både kvinnor och män. För de minsta barnen är gruppstorlekarna i förskolan viktiga. I Lerums kommun är grupperna för stora för att passa de små barnen och vi behöver mer fokuserat än idag hitta snabba lösningar för att möjliggöra mindre barngrupper. Förskolan och skolan har utöver sin omsorgs- och utbildningsroll ett annat viktigt uppdrag. Det är att uppmärksamma och fånga upp de barn och ungdomar som far illa. Det kan handla om barn som växer upp i socialt utsatta miljöer eller barn och ungdomar som av andra skäl drabbats av psykisk ohälsa. Skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin behöver utveckla sina arbetsmetoder och hitta sätt att samverka mer än idag. Inget barn ska hamna mellan stolarna. Det är ett folkhälsoarbete som ska ha högsta prioritet. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att anställa fler speciallärare Att stärka Elevhälsan Att öka andelen förskollärare i förskolan 12

13 Att öka stödet till föreningar, dels som en ökning av det generella föreningsbidraget, dels i form av en satsning 2015 där föreningarna får stöd till specifika projekt. Att minska grupperna i förskolan för barn mellan 1 och 3 år Att ta fram metoder för att tidigare än idag fånga upp de elever som behöver särskilt stöd och extra utmaningar Att ta fram metoder för att lyfta kompetenta lärare och låta dem fungera som inspiration och goda exempel Att säkerställa att lönepolicyns intentioner om ökad lönespridning efterlevs Att inleda ett långsiktigt utvecklingsarbete med ett kommunalt skolforum med lärare, rektorer, föräldrar m fl i syfte att skapa förutsättningar för Lerums kommun att skapa en skola i toppklass Att ta fram metoder för att öka samarbetet mellan skola och socialtjänst samt söka ett utvecklat samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin Äldreomsorg Man är aldrig för gammal för att bestämma själv, och vi kan bli bättre på att låta äldre människor få göra det. Den som behöver hjälp och stöd ska själv få bestämma vilka som ska ge det stödet, och i större utsträckning än idag få bestämma vilken typ av stöd man vill ha. När det gäller service som kan ges utan biståndsbedömning, ska vi hitta sätt att erbjuda de tjänsterna mot betalning och med RUT-avdrag. Det ska vara enkelt att beställa extratjänster. Med modern teknik kan hemtjänsten ges möjligheter att arbeta mer effektivt och därmed få mer tid över till de äldre. Med modern teknik kan hemtjänsten dessutom erbjuda alternativa tjänster, som passar många äldre människor bättre, samtidigt som de är mer kostnadseffektiva. Hemtjänsten i Lerums kommun är idag av hög kvalitet. Men den är betydligt dyrare än jämförbara tjänster i andra kommuner och det är inte rimligt. Äldreomsorgen i Lerums kommun ska behålla sin höga kvalitet men till en lägre kostnad. Det är en förutsättning för att vi ska klara finansieringen i framtiden, då gruppen äldre blir allt större. En annan viktig aspekt av äldreomsorgen är att stödja de anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Att ge dem det stöd de behöver är att investera för framtiden. Anhöriga är en viktig grupp vi behöver bli bättre att lyssna till, pensionärsföreningar är en annan - och det finns fler. En öppen dialog med aktörer utanför kommunens egen organisation är en viktig del i arbetet med att skapa en ännu bättre äldreomsorgen. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att undersöka, sammanställa och kostnadskalkylera vilka tekniska lösningar som krävs för att modernisera äldreomsorgen. Det kan handla om tillsyn med hjälp av webbkamera, verktyg planering och ruttoptimering, men även annat. Att återkomma med förslag på hur Lerums kommun kan underlätta för äldre människor att beställa och köpa hushållsnära tjänster och andra vardagsnära tjänster 13

14 Att upphandla en totalentreprenad av ett särskilt boende Att öka och förbättra stödet till anhöriga som vårdar en närstående i hemmet Att bjuda in relevanta aktörer, individer och grupper utanför den egna organisationen, i syfte att skapa en konstruktiv dialog om hur vi vill utforma äldreomsorgen Bostadsbyggande Kommunen har som målsättning att öka antalet invånare med i genomsnitt 1% varje år. Vi har under en rad av år inte lyckats nå upp till målsättningen, vilket har påverkat kommunen negativt ekonomiskt.. I allt större utsträckning väljer våra kommuninvånare att lämna kommunen eftersom det inte finns tillgängliga bostäder att flytta till. Det handlar om unga vuxna som vill flytta hemifrån, par som väljer att separera, kommuninvånare som vill sälja villan och flytta till ett bekvämare boende. Bostäder saknas även till de som idag inte bor i kommunen, men som vill flytta hit. En konsekvens av det är att våra skatteintäkter inte ökar som de skulle kunna göra och att några av våra skolor saknar elever. Fler kommuninvånare betyder dessutom större möjligheter för fler nya företag och ett mer utvecklat näringsliv. Tidigare var det så att människor flyttade dit jobben fanns. Idag ser det annorlunda ut. Idag skapas jobben där människor finns. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att utreda och föreslå hur kommunens egen fastighetsförvaltning ska drivas för att hantera ett eget resultatansvar Att utveckla arbetsmetoder för att aktivt söka samarbete med mindre byggföretag Att utvärdera nyttan och kostnaden av miljöcertifiering enligt guldklass. Organisation Alla verksamheter behöver regelbundet och självkritiskt granska sin organisation. Det gäller även Lerums kommun. Fungerar vi optimalt? Kan vi bli mer effektiva? Hur får vi mer verksamhet för pengarna? Det är frågor som såväl politiker som tjänstemän behöver fundera på. En demokratiskt styrd organisation ska dessutom präglas av stor dialog och delaktighet. Politiker och anställda ska möta invånarna med intresse och vara öppna för dialog. Kommuninvånare som behöver och nyttjar kommunens service ska ha möjlighet att vara delaktiga i utformningen och kunna påverka innehållet. Kommuninvånarnas synpunkter ska efterfrågas på ett relevant sätt. I Lerums kommun tror vi att kommunikation är en framgångsfaktor för att kommunen ska vara och uppfattas som tydlig och trovärdig. Många av kommunens utmaningar är helt beroende av en fungerande och modern dialog med invånarna. De politiska beslutsprocesserna ska vara begripliga, transparanta och kommuniceras till 14

15 kommuninvånarna via lättillgängliga kanaler. För att nå verksamhetens mål krävs ett strukturerat, tydligt och kommunikativt ledarskap på alla nivåer. Lerums kommun behöver en förändrad styrning och ledning för att driva och genomföra hållbara beslut. Den politiska arenan behöver utvecklas för ökat demokratisk ansvarstagande och förbättrade beslutsprocesser, där fler politiker konkret kan påverka kommunens utveckling. Den politiska styrningen av ekonomin måste underlättas och prioriteras. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att utvärdera det delade ledarskapet Att återkomma med förslag på hur kommunikation och dialog kan ske på olika sätt så att det passar olika grupper av människor Att återkomma med förslag på olika sätt att ge kommuninvånare möjlighet till inflytande och delaktighet Att utreda de ekonomiska och demokratiska konsekvenser av den politiska organisationen 15

16 6 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både Kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla Kommunfullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras Kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. 6.1 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för Kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 6.2 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed få en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. 16

17 6.3 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer samt hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt. Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedelen bland Sveriges kommuner vad gäller soliditet, vilket innebär nivån ska ligga inom intervallet procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Målen är satta på koncernnivå det vill säga inklusive kommunala bolag. De kommunala bolagens påverkan på soliditeten och långfristiga skulder per invånare är dock begränsad År 2013 uppgick soliditeten till 46 procent för såväl kommunen som för koncernen. Budgeterad soliditet år 2014, justerad för balanspostförändring från 2013, uppgår till 44 procent exklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för 2015 uppgår soliditeten till 42 procent. Soliditeten under planåren 2016 och 2017 beräknas uppgå till 40 respektive 41 procent. Framförallt är det fortsatt höga behov av investeringar som medför att kommunens mål vad avser soliditetsnivå inte uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2013 till drygt kronor. Enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka från drygt kronor per invånare till kronor per invånare. Detta medför att kommunen från och med budgetåret 2015 inte kommer att uppfylla målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga lån per invånare. 17

18 Budgetförslaget innebär ett resultat på 40,9 mnkr 2015 och 23,4 mnkr respektive 59,9 mnkr för 2016 och Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 98 % för de tre åren. I Budget 2015 ingår riktade effektiviseringskrav på 16,0 mnkr. Ett effektiviseringskrav på 12,0 mnkr resp 14,0 mnkr är planerat för 2016 och Årets resultat efter extraordinära poster Nettoinvesteringarna enligt budget och plan uppgår till drygt 800 miljoner kronor och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 270 miljoner kr. År Nettoinvestering 270,0 249,0 302,0 279,0 Nyupplåning 147,0 90,0 130,0 50,0 18

19 7 Budgetmodell Arbetet med att ta fram förslag till budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten samt att förvaltningen har en gemensam budget. Dessa resurser utgörs av skatter och statsbidrag samt taxor och avgifter. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är föregående års budgetram. I modellen ovan, kommun och förvaltningsövergripande, omfattar kostnader för: Löneökningar Revision Räddningstjänst Finansförvaltning Skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet Skattefinansiering av icke hyrestäkta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi Gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Sektorerna tilldelas resurser utifrån föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: - Produktionsvolym - Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) 19

20 8 Tillämpning av budgetmodell 8.1 Tillgängliga resurser Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsutveckling Antal personer Procentuell utveckling 0,71 0,72 1,02 0,94 0,99 Källa: Lerums kommun Kommunen har ett mål om att befolkningen i snitt ska öka med en procent per år över en tioårsperiod. Under 2015 förutspås befolkningstillväxten bli 1,0 procent för att resterande planperiod lägga sig under en procent per år. Inom samtliga kommundelar är det främst åldersgruppen 65-w som ökar. Befolkningsprognosen är starkt kopplad till centrumutvecklingen i de tre tätorterna, där Gråbo ska prioriteras eftersom det finns en överkapacitet i skolorna där. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som under ett år produceras i ett land, både inom privat och inom offentlig verksamhet. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP * 2017* Procentuell 3,4 0,8 1,5 2,9 3,3 2,5 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Ekonomirapporten, april 2014 *Kalenderkorrigerad utveckling Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent, såväl år 2014 som Den högre tillväxten förklaras av både en ökad inhemsk efterfrågan och en starkare exporttillväxt. Den offentliga sektorns finanser beräknas dock gå med fortsatt underskott, trots en gynnsam utveckling. 20

21 Öppen arbetslöshet Procentuell nivå 8,0 8,0 7,8 7,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Ekonomirapporten, april I takt med den ekonomiska återhämtningen förväntas den öppna arbetslösheten minska något fram till Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. 6,7 6, Skatter och statsbidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år Skatter 1 736, , , , ,4 Statsbidrag 189,9 191,4 191,5 188,1 187,7 Summa 1 926, , , , ,2 Ökning, % 2,87 4,25 4,52 4,21 3,90 Sveriges kommuner och landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. Under 2013 var skatteunderlagstillväxten dämpad. I landets kommande konjunkturuppgång förväntas dock skatteunderlaget växa snabbare än de gångna nio åren. Det har främst att göra med hur balanseringen av det allmänna pensionssystemet under 2010, 2011 samt 2014 höll tillbaka pensionsinkomsterna avsevärt, men får motsatt effekt Skatteunderlaget beräknas 2014 öka med 2,87 procent. Budgeterat år beräknas innebära en ökning på 4,25 procent. Sysselsättningen förväntas öka mellan 2014 och 2015, för att sedan minska något under resterande planperiod. Den fallande arbetslösheten leder till att inkomsterna av arbetsmarknadsstöd minskar vilket även bidrar till ett ökat skatteunderlag Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. 21

Budget 2015. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Budget 2015 Plan 2016-2017. Reviderad 2014-12-02

Budget 2015. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet. Budget 2015 Plan 2016-2017. Reviderad 2014-12-02 Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet Budget 2015 Plan 2016-2017 Reviderad 2014-12-02 1 2 Innehåll 1 Förord 5 2 Kommunens övergripande styrdokument 7 3 Vision 2025 8 4 Framtidsbild

Läs mer

En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste

En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste En mittenbudget med fokus på det allra viktigaste Folkpartiets, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till Budget 2014 Plan 2015-2016 1 Innehåll 1 Kommunens övergripande styrdokument 2 Förord 3

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2014 Verksamhetsplan Årsredovisning Omslagscollage: Mattias Christenson Nu pågår arbetet med att skapa tätorter för framtiden. Floda, Gråbo och Lerum centrum är under omvandling för

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunstyrelsens förslag till årsbudget för 2016 samt plan för åren 2017 och 2018

Kommunstyrelsens förslag till årsbudget för 2016 samt plan för åren 2017 och 2018 Kommunstyrelsens förslag till årsbudget för 2016 samt plan för åren 2017 och 2018 Innehåller kommunstyrelsens förslag till driftsbudget och investeringsbudget. LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 Postadress Besöksadress

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning Omslagsbild. Lerum strävar efter att ha en skola i toppklass. Det innebär bland annat att alla elever ska nå godkänt, ämnesbehöriga lärare och ett

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2014 Verksamhetsplan Årsredovisning Kommunens övergripande styrdokument Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till förvaltningen. I planen konkretiseras och prioriteras

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:35 av Vivianne Gunnarsson m fl (mp) om att införa en investeringsfond utifrån de årliga avskrivningarna Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Bilaga 3 Sammanställning beslut, protokollsanteckningar etc nämnderna gällande beredning preliminär budget 2014

Bilaga 3 Sammanställning beslut, protokollsanteckningar etc nämnderna gällande beredning preliminär budget 2014 Bilaga 3 Sammanställning beslut, protokollsanteckningar etc nämnderna gällande beredning preliminär budget 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Protokollsanteckning Socialdemokraterna Vård- och

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer