Kommunstyrelsens förslag till Budget Plan Rev

Transkript

1 Plan Rev

2

3 Innehåll 1 Förord 5 2 Kommunens övergripande styrdokument 6 3 Vision Målbild Budget 2015 Mer verksamhet för pengarna 12 6 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Budgetmodell 19 8 Tillämpning av budgetmodell Tillgängliga resurser Skatter och statsbidrag Taxor och avgifter Justeringar utifrån föregående års budgetram Volym- och verksamhetsförändringar Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) Löneutveckling Justering utifrån budget Effektiviseringsbehov Investeringar Satsningar i Budget Summering av budgetfördelning Förvaltningsledning Infrasupport Samhällsbyggnad (skattefinansierad del) Lärande Stöd och omsorg Kommunens verksamhetslokaler VA/Renhållning Ekonomisk redovisning Driftsbudget Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Investeringsbudget Exploateringsbudget Bilagor 34 3

4 4

5 1 Förord Vi har bra skolor i Lerums kommun, och bra äldreomsorg. Vi har fina bostadsområden och ett tillräckligt skatteunderlag för att inte behöva föreslå några skatteökningar. Det vore enkelt att säga att vi är nöjda och fortsätter som vi alltid har gjort. Men Lerums kommun kan bättre. Vi står fast vid att skolorna ska vara i toppklass och vi ger oss inte förrän de verkligen är det. Vi ska ha en modern och kostnadseffektiv äldreomsorg, och vi ska ha kommundelar där det byggs bostäder för de som vill flytta inom kommunen och till de som vill flytta hit. Vi ska ha ett föreningsliv med robusta förutsättningar och ett kreativt kulturliv. Fler invånare ska vilja och våga starta företag och tillsammans bygga ett dynamiskt näringsliv. Allt detta kräver ett tydligt politiskt ansvarstagande för ekonomin och skarpa prioriteringar när det gäller investeringar och skuldsättning. Fokus de närmaste åren ligger på en skola i toppklass, en modern äldreomsorg och fler bostäder. I den här budgeten uppmärksammar vi vår interna lokalförsörjning. Idag saknas incitament för ett optimalt lokalutnyttjande, vilket kostar pengar. Även kommunens upphandlings- och inköpsrutiner kan utföras mer rationellt för att både hålla nere kostnaderna och höja kvaliteten. Genom att låta lokalförsörjningsenheten få resultatansvar och effektivisera upphandlings- och inköpsrutinerna, frigör vi ekonomiska resurser att investera i skolverksamhet, i föreningsliv och utökat anhörigstöd. Vi ser till att kommuninvånarna får större nytta och glädje av pengarna helt enkelt. Precis som andra kommuner, står vi i Lerum inför stora framtida utmaningar. Vilka ska våra välfärdstjänster vara? Hur ska de utformas? Hur ska de finansieras? Som politiker har vi inte alla svar själva. Vi behöver bli bättre på att bjuda in både kommuninvånare och andra aktörer till dialog och utan prestige hitta de breda lösningarna. Inte minst gäller det för skolverksamheten och äldreomsorgen, som många människor berörs av idag och kommer att beröras av i framtiden. Lerums kommun kan ännu bättre. 5

6 2 Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år Målbild 2018 Utifrån visionen anger Kommunfullmäktige inriktningar och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. De nuvarande politiska målen i kommunens budget utgår från Vilja och mål För Budget 2015, plan arbetar beredningarna på Kommunfullmäktiges uppdrag med Målbild De nuvarande politiska målen får stå kvar tills detta arbete är slutfört, då en radikal förändring inte förväntas. Budget Utifrån Målbild 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som Kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är Kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av Kommunstyrelsen till Kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 6

7 3 Vision 2025 Kommunen har ett viktigt uppdrag. Det består i att säkerställa att medborgarna i Lerums kommun har tillgång till stöd och service inom viktiga områden som skola, vård och omsorg. Kommunen ska också se till att den grundläggande infrastrukturen fungerar och arbeta för att Lerums kommun i sin helhet ska utvecklas positivt. För att tydliggöra vad Lerums kommun ska kännetecknas av för att vara en attraktiv kommun att leva, arbeta och bo i har Kommunfullmäktige antagit Vision Den slår fast att Lerum ska bli Sveriges ledande miljökommun, och att kommunen ska kännetecknas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. 7

8 4 Målbild 2018 Utifrån visionen anger Kommunfullmäktige viljeinriktning och målsättningar för kommunens verksamheter. De nuvarande politiska målen i kommunens budget utgår från Vilja och mål I budget 2014 gjordes därutöver tillägg med ytterligare politiska mål. För kommande period arbetar beredningarna på Kommunfullmäktiges uppdrag med Målbild De nuvarande politiska målen får stå kvar tills detta arbete är slutfört, då en radikal förändring inte förväntas. De inriktningar, mål och uppdrag som ligger till grund för budgeten presenteras nedan utifrån följande tre ledord, hållbarhet, kreativitet och inflytande. Utöver viljeinriktningar och mål finns ytterligare mål och uppdrag som inte sorteras utifrån de tre ledorden, dessa återfinns under rubriken Övriga mål och uppdrag. 4.1 Hållbarhet I ett miljömässigt hållbart samhälle växer ekonomin genom att användandet av material effektiviseras och återanvändningen av varor ökas. Energitillförseln är förnybar och energianvändningen är effektiv. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle. Det socialt hållbara samhället byggs med mänsklighet, värdighet och rättvisa. Där finns levande demokrati med allas rätt till ett gott liv och trygghet. Jämlikhet och respekt mellan människor med olika kultur, kön och ålder är en förutsättning. Vi vill utveckla både den upplevda och den faktiska tryggheten såväl inomhus som utomhus. Vi vill arbeta för en hälsosammare livsstil med aktiv rörelse i alla åldrar samt värna en tystare miljö. I det kulturellt hållbara samhället kan konsumtionsmönster stimuleras så fler köper upplevelsetjänster. Kulturella upplevelser är viktiga för människors välbefinnande. I den kulturella mångfalden möts man på lika villkor i alla åldrar, samverkar och berikar varandra, vilket skapar ökad gemenskap. Vi vill verka för en kulturskola med spets och bredd. Global rättvisa är viktig för en hållbar värld, därför tänker vi på vilka effekter vårt agerande har även utanför kommunens gränser. Miljö och klimat: Socialt: Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället, Minska skadegörelse och nedskräpning Skapa förutsättningar för utvidgad återvinning och återanvändning Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt Minska buller och vibrationer från väg och järnväg Förbättra möjligheterna för närproducerande företag att bli leverantörer till kommunen Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid 8

9 Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra kränkningar, våld och hot bland ungdomar Minska ohälsa bland ungdomar Minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och förkorta den genomsnittliga bidragstiden Bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete i all verksamhet mot brukare och personal, och aktivt arbeta med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Minska antalet missbrukare Kulturellt: Utveckla bibliotekets trendledande position inom fler områden Öka turistnäringens omsättning i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till 2015 Öka antalet anställda och nystartade företag som har anknytning till turistnäringen i Lerums kommun med mer än branschgenomsnittet i landet årligen fram till Kreativitet En skola i toppklass kompletterad med en aktiv kulturskola och ett rikt kultur- och idrottsutbud på fritiden ska lägga grunden för en nyfikenhet som leder till fortsatt, livslångt lärande och kompetensutveckling inom arbetslivet och på fritiden. Elever ska stimuleras att satsa på spetskompetens. Lerum ska locka till sig innovativa företag inom miljöområdet och främja användande av teknik som hjälpmedel i vardagen och i skolan, för minskad resursåtgång samt för övergång till miljövänliga alternativ. Idéer och kreativitet hos medborgare, tjänstemän och politiker ska stimuleras och tillvaratas. Medborgarna, företag och kommunens anställda ska ha tillräcklig miljökunskap för att kunna göra bra miljöval. Alla elever ska lämna varje årskurs med sådana kunskaper i svenska, matematik och engelska att de kan tillgodogöra sig nästkommande års undervisning. Nivån ska motsvara Godkänt, där detta är definierat Utveckla ledarskapet hos rektorer och lärare Alla barn ska undervisas av lärare med ämnesbehörighet Samarbetet mellan skola och näringsliv ska utvecklas En företagskuvös ska skapas för att ge stöd till entreprenörer och nya företag Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan, teknik ska också användas för att underlätta för äldre och för människor med funktionsnedsättning Skapa fler kreativa mötesplatser som attraherar människor med olika bakgrund och intressen 4.3 Inflytande Lerums arbete gentemot medborgarna ska präglas av inflytande, individualisering valfrihet och trygghet. Inflytande och valfrihet för medborgarna ska vara en naturlig del i alla kommunens verksamheter. Konkurrensutsättning är en viktig inriktning för kommunens arbete. Genom mångfald och valfrihet utvecklas verksamheterna vilket 9

10 påverkar både medborgarna och kommunens anställda positivt. Medborgarna ska känna trygghet i att man får en likvärdig service, vård och omsorg när man behöver och oavsett vilken bakgrund man har. Människor i behov av samhällets vård och omsorg ska kunna påverka både innehållet i vården och omsorgen och vem som ska utföra den Skapa en större mångfald av olika mellanboenden för äldre Skolan ska arbeta med individanpassade inlärningssätt och kunskapsnivåer Underlätta vårdnadshavarnas möjligheter att påverka sina barns utveckling och deras skolmiljö genom att information, dokumentation av resultat och frånvaro samlas på ett ställe, åtkomligt via IT. Övriga mål Utöver målen från Vilja och Mål , finns ett antal mål specifika för olika verksamhetsområden. Skola Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår Alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna senast skolår 2 Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procentenhet/år En mångfald av pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras Omsorg 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården Mångfald av boenden inom vård och omsorg ska öka Stödet till anhöriga ska fortsätta utvecklas Kommunen ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis Bostadsplanering Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen Byggande inom kommunen ska omfatta olika typer av boende Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden Bostadsbyggandet i kommunen ska öka genom en strategisk bostadsplanering på lång sikt samt en snabbare hantering av bygglov, därigenom förväntas en ökad befolkning och intäktsökning i form av skatter och statsbidra 10

11 Miljö Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar ska ges i samband med nybyggnation Kommunen ska aktivt arbeta med affärsdriven miljöutveckling det vill säga kombinationen miljö och affärer Näringsliv Ta tillvara den resurs som invandrare utgör i form av kompetens och entreprenörsanda 11

12 5 Budget 2015 Mer verksamhet för pengarna Skola och förskola Om vi jämför med många andra kommuner i Sverige, har vi bra skolor i Lerums kommun. Elevernas resultat är över lag goda och andelen elever som går ut gymnasiet med godkända betyg är hög. Men Lerums kommun kan ännu bättre. De politiska partierna i Lerums kommun har tidigare sagt att vi ska ha en skola i toppklass och det står vi fast vid. Vi ska fortsätta det utvecklingsarbete som pågår, och spetsa det ytterligare. Vi behöver bli bättre på att se varje elev som en individ med unika förutsättningar för lärande och utveckling, och därmed i behov av särskilda utmaningar. Men framför allt behöver vi bli bättre på att tidigt fånga upp de elever som behöver särskilt stöd. Vi behöver även bli ännu bättre på att lyfta, motivera och stödja kompetenta lärare. Att skapa en skola i toppklass är ett av kommunens viktigaste uppdrag. Det betyder emellertid inte att vi politiker har alla skolans lösningar själva. Det finns mycket kompetens och idéer hos inte bara lärare, rektorer och andra yrkesgrupper i skolan, utan även hos föräldrar, elever och andra grupper. Den kraften vill vi ta tillvara. Skolans verksamhet är alltför viktig för att bli ett slagfält för prestige och fastlåsta organisationsmodeller. Förskolan ska inte vara skola. Men den ska vara lärorik, och vi vill höja ambitionerna för lärandet i förskolan, med bibehållen respekt för förskolans identitet och barns sätt att lära genom lek. Det vill vi bl a göra genom fler förskollärare i Lerums förskolor, både kvinnor och män. För de minsta barnen är gruppstorlekarna i förskolan viktiga. I Lerums kommun är grupperna för stora för att passa de små barnen och vi behöver mer fokuserat än idag hitta snabba lösningar för att möjliggöra mindre barngrupper. Förskolan och skolan har utöver sin omsorgs- och utbildningsroll ett annat viktigt uppdrag. Det är att uppmärksamma och fånga upp de barn och ungdomar som far illa. Det kan handla om barn som växer upp i socialt utsatta miljöer eller barn och ungdomar som av andra skäl drabbats av psykisk ohälsa. Skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin behöver utveckla sina arbetsmetoder och hitta sätt att samverka mer än idag. Inget barn ska hamna mellan stolarna. Det är ett folkhälsoarbete som ska ha högsta prioritet. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att anställa fler speciallärare Att stärka Elevhälsan Att öka andelen förskollärare i förskolan 12

13 Att öka stödet till föreningar, dels som en ökning av det generella föreningsbidraget, dels i form av en satsning 2015 där föreningarna får stöd till specifika projekt. Att minska grupperna i förskolan för barn mellan 1 och 3 år Att ta fram metoder för att tidigare än idag fånga upp de elever som behöver särskilt stöd och extra utmaningar Att ta fram metoder för att lyfta kompetenta lärare och låta dem fungera som inspiration och goda exempel Att säkerställa att lönepolicyns intentioner om ökad lönespridning efterlevs Att inleda ett långsiktigt utvecklingsarbete med ett kommunalt skolforum med lärare, rektorer, föräldrar m fl i syfte att skapa förutsättningar för Lerums kommun att skapa en skola i toppklass Att ta fram metoder för att öka samarbetet mellan skola och socialtjänst samt söka ett utvecklat samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin Äldreomsorg Man är aldrig för gammal för att bestämma själv, och vi kan bli bättre på att låta äldre människor få göra det. Den som behöver hjälp och stöd ska själv få bestämma vilka som ska ge det stödet, och i större utsträckning än idag få bestämma vilken typ av stöd man vill ha. När det gäller service som kan ges utan biståndsbedömning, ska vi hitta sätt att erbjuda de tjänsterna mot betalning och med RUT-avdrag. Det ska vara enkelt att beställa extratjänster. Med modern teknik kan hemtjänsten ges möjligheter att arbeta mer effektivt och därmed få mer tid över till de äldre. Med modern teknik kan hemtjänsten dessutom erbjuda alternativa tjänster, som passar många äldre människor bättre, samtidigt som de är mer kostnadseffektiva. Hemtjänsten i Lerums kommun är idag av hög kvalitet. Men den är betydligt dyrare än jämförbara tjänster i andra kommuner och det är inte rimligt. Äldreomsorgen i Lerums kommun ska behålla sin höga kvalitet men till en lägre kostnad. Det är en förutsättning för att vi ska klara finansieringen i framtiden, då gruppen äldre blir allt större. En annan viktig aspekt av äldreomsorgen är att stödja de anhöriga som vårdar en närstående i hemmet. Att ge dem det stöd de behöver är att investera för framtiden. Anhöriga är en viktig grupp vi behöver bli bättre att lyssna till, pensionärsföreningar är en annan - och det finns fler. En öppen dialog med aktörer utanför kommunens egen organisation är en viktig del i arbetet med att skapa en ännu bättre äldreomsorgen. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att undersöka, sammanställa och kostnadskalkylera vilka tekniska lösningar som krävs för att modernisera äldreomsorgen. Det kan handla om tillsyn med hjälp av webbkamera, verktyg planering och ruttoptimering, men även annat. Att återkomma med förslag på hur Lerums kommun kan underlätta för äldre människor att beställa och köpa hushållsnära tjänster och andra vardagsnära tjänster 13

14 Att upphandla en totalentreprenad av ett särskilt boende Att öka och förbättra stödet till anhöriga som vårdar en närstående i hemmet Att bjuda in relevanta aktörer, individer och grupper utanför den egna organisationen, i syfte att skapa en konstruktiv dialog om hur vi vill utforma äldreomsorgen Bostadsbyggande Kommunen har som målsättning att öka antalet invånare med i genomsnitt 1% varje år. Vi har under en rad av år inte lyckats nå upp till målsättningen, vilket har påverkat kommunen negativt ekonomiskt.. I allt större utsträckning väljer våra kommuninvånare att lämna kommunen eftersom det inte finns tillgängliga bostäder att flytta till. Det handlar om unga vuxna som vill flytta hemifrån, par som väljer att separera, kommuninvånare som vill sälja villan och flytta till ett bekvämare boende. Bostäder saknas även till de som idag inte bor i kommunen, men som vill flytta hit. En konsekvens av det är att våra skatteintäkter inte ökar som de skulle kunna göra och att några av våra skolor saknar elever. Fler kommuninvånare betyder dessutom större möjligheter för fler nya företag och ett mer utvecklat näringsliv. Tidigare var det så att människor flyttade dit jobben fanns. Idag ser det annorlunda ut. Idag skapas jobben där människor finns. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att utreda och föreslå hur kommunens egen fastighetsförvaltning ska drivas för att hantera ett eget resultatansvar Att utveckla arbetsmetoder för att aktivt söka samarbete med mindre byggföretag Att utvärdera nyttan och kostnaden av miljöcertifiering enligt guldklass. Organisation Alla verksamheter behöver regelbundet och självkritiskt granska sin organisation. Det gäller även Lerums kommun. Fungerar vi optimalt? Kan vi bli mer effektiva? Hur får vi mer verksamhet för pengarna? Det är frågor som såväl politiker som tjänstemän behöver fundera på. En demokratiskt styrd organisation ska dessutom präglas av stor dialog och delaktighet. Politiker och anställda ska möta invånarna med intresse och vara öppna för dialog. Kommuninvånare som behöver och nyttjar kommunens service ska ha möjlighet att vara delaktiga i utformningen och kunna påverka innehållet. Kommuninvånarnas synpunkter ska efterfrågas på ett relevant sätt. I Lerums kommun tror vi att kommunikation är en framgångsfaktor för att kommunen ska vara och uppfattas som tydlig och trovärdig. Många av kommunens utmaningar är helt beroende av en fungerande och modern dialog med invånarna. De politiska beslutsprocesserna ska vara begripliga, transparanta och kommuniceras till 14

15 kommuninvånarna via lättillgängliga kanaler. För att nå verksamhetens mål krävs ett strukturerat, tydligt och kommunikativt ledarskap på alla nivåer. Lerums kommun behöver en förändrad styrning och ledning för att driva och genomföra hållbara beslut. Den politiska arenan behöver utvecklas för ökat demokratisk ansvarstagande och förbättrade beslutsprocesser, där fler politiker konkret kan påverka kommunens utveckling. Den politiska styrningen av ekonomin måste underlättas och prioriteras. Kommunstyrelsen ges i uppdrag: Att utvärdera det delade ledarskapet Att återkomma med förslag på hur kommunikation och dialog kan ske på olika sätt så att det passar olika grupper av människor Att återkomma med förslag på olika sätt att ge kommuninvånare möjlighet till inflytande och delaktighet Att utreda de ekonomiska och demokratiska konsekvenser av den politiska organisationen 15

16 6 God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas utifrån god ekonomisk hushållning. Det innebär att både Kommunfullmäktiges mål för verksamheten och de finansiella målen ska uppfyllas. Hur väl kommunen lyckas med en god ekonomisk hushållning bedöms utifrån verksamheternas förmåga att uppfylla Kommunfullmäktiges mål i förhållande till ekonomiska förutsättningar och kommunens finansiella målsättningar. Nedan presenteras Kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. 6.1 God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv För att nå god ekonomisk hushållning inom kommunens verksamhet ska all verksamhet planeras och bedrivas ur tre perspektiv: God ekonomisk hushållning ur ett generationsperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som säkerställer att kommande generationer får en bra kommunal service. God ekonomisk hushållning ur ett resursutnyttjandeperspektiv: kommunens verksamhet ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt, så att maximal nytta erhålls med minsta möjliga resursåtgång. Det ställer krav på kommunen att ständigt utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs. God ekonomisk hushållning ur ett måluppfyllelseperspektiv: de resurser som finns tillgängliga ska användas på ett sätt som gör att verksamheten når kommunens övergripande mål och inriktning. Generationsperspektivet och resursutnyttjandeperspektivet förutsätts ligga till grund för Kommunfullmäktiges mål vilket medför att måluppfyllelseperspektivet är det styrande perspektivet för den verksamhet som planeras och genomförs. 6.2 God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv Lerums kommuns modell för god ekonomisk hushållning innebär att kommunens ekonomi inte lika starkt påverkas av konjunkturens upp- och nedgångar. Modellen gör det möjligt för kommunen att bygga upp tillgångarna under år med positiva resultat, vilka kan användas under år med underskott. På detta sätt kan effekten av konjunktursvängningar minskas och därmed få en jämnare kvalitet i tjänsteutbudet. Modellen innebär också att de finansiella målen tillåts variera över tid beroende av konjunktur, behov av investeringar med mera. Utgångspunkten är att målen fastställs i jämförelse med den fjärdedelen av Sveriges kommuner som har de starkaste finansiella nyckeltalen. Den kommunen med de högsta värdena bildar taket och den kommunen med de lägsta värdena inom gruppen bildar golvet för de finansiella nyckeltalen. Analys och redovisning sker med utgångspunkt från historiskt utfall, nutid och prognoser. 16

17 6.3 Analys av kommunens nuläge ur ett finansiellt perspektiv Kommunen har stora investeringsbehov inom skola, barn- och äldreomsorg samtidigt som konjunkturen befinner sig i en svag återhämtningsfas under budget och planperioden. Under de senaste åren har kommunen haft kostnadsökningar i verksamheten, låga resultatnivåer samt hög investeringstakt vilket påverkat de finansiella nyckeltalen negativt. Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedelen bland Sveriges kommuner vad gäller soliditet, vilket innebär nivån ska ligga inom intervallet procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Målen är satta på koncernnivå det vill säga inklusive kommunala bolag. De kommunala bolagens påverkan på soliditeten och långfristiga skulder per invånare är dock begränsad År 2013 uppgick soliditeten till 46 procent för såväl kommunen som för koncernen. Budgeterad soliditet år 2014, justerad för balanspostförändring från 2013, uppgår till 44 procent exklusive ansvarsförbindelsen. Enligt föreslagen budget för 2015 uppgår soliditeten till 42 procent. Soliditeten under planåren 2016 och 2017 beräknas uppgå till 40 respektive 41 procent. Framförallt är det fortsatt höga behov av investeringar som medför att kommunens mål vad avser soliditetsnivå inte uppfylls under budget- och planperioden. Lerums kommuns långfristiga skulder per invånare uppgick i bokslut 2013 till drygt kronor. Enligt budget och plan för kommer den externa upplåningen att öka från drygt kronor per invånare till kronor per invånare. Detta medför att kommunen från och med budgetåret 2015 inte kommer att uppfylla målet att vara bland de 25 procent kommunerna i landet som har lägst långfristiga lån per invånare. 17

18 Budgetförslaget innebär ett resultat på 40,9 mnkr 2015 och 23,4 mnkr respektive 59,9 mnkr för 2016 och Totalt innebär detta att nettokostnadsandelen uppgår till 98 % för de tre åren. I Budget 2015 ingår riktade effektiviseringskrav på 16,0 mnkr. Ett effektiviseringskrav på 12,0 mnkr resp 14,0 mnkr är planerat för 2016 och Årets resultat efter extraordinära poster Nettoinvesteringarna enligt budget och plan uppgår till drygt 800 miljoner kronor och den förväntade upplåningen under samma period beräknas till 270 miljoner kr. År Nettoinvestering 270,0 249,0 302,0 279,0 Nyupplåning 147,0 90,0 130,0 50,0 18

19 7 Budgetmodell Arbetet med att ta fram förslag till budget utgår från en helhet där de tillgängliga resurserna är utgångspunkten samt att förvaltningen har en gemensam budget. Dessa resurser utgörs av skatter och statsbidrag samt taxor och avgifter. Det innebär att sektorerna inom förvaltningen tar ett gemensamt ansvar för ökade kostnader till följd av större förändringar i någon del av verksamheten. Budgetmodellen bygger på att gemensamma åtaganden tydliggörs (kommungemensamt ansvar) och dras ifrån kommunens totala intäkter, innan resurser fördelas till sektorerna inom förvaltningen (sektorsspecifikt ansvar). Utgångspunkten i hur resurserna fördelas är föregående års budgetram. I modellen ovan, kommun och förvaltningsövergripande, omfattar kostnader för: Löneökningar Revision Räddningstjänst Finansförvaltning Skattefinansiering av vatten, avlopp och renhållningsverksamhet Skattefinansiering av icke hyrestäkta gemensamma kostnader inom kommunens hyresekonomi Gemensamma åtaganden och avsättningar för större förändringar i verksamheterna Sektorerna tilldelas resurser utifrån föregående års budget efter att en analys gjorts utifrån följande faktorer: - Produktionsvolym - Prisutveckling för varor och tjänster (internt och externt) 19

20 8 Tillämpning av budgetmodell 8.1 Tillgängliga resurser Befolkning Befolkningsutvecklingen är en av de parametrar som bidrar till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Kommunens befolkningsprognos uppskattar antal invånare per den 31 december varje år. De skatter och bidrag kommunen erhåller bygger däremot på den faktiska befolkningsmängden den 1 november året innan budgetåret. Befolkningsutveckling Antal personer Procentuell utveckling 0,71 0,72 1,02 0,94 0,99 Källa: Lerums kommun Kommunen har ett mål om att befolkningen i snitt ska öka med en procent per år över en tioårsperiod. Under 2015 förutspås befolkningstillväxten bli 1,0 procent för att resterande planperiod lägga sig under en procent per år. Inom samtliga kommundelar är det främst åldersgruppen 65-w som ökar. Befolkningsprognosen är starkt kopplad till centrumutvecklingen i de tre tätorterna, där Gråbo ska prioriteras eftersom det finns en överkapacitet i skolorna där. Bruttonationalprodukt och arbetslöshet Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av de varor och tjänster som under ett år produceras i ett land, både inom privat och inom offentlig verksamhet. Förändringen av BNP, exklusive inflation, används som ett mått på ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten påverkar direkt kommunens prognostiserade skatteintäkter och har därför en stark inverkan på den ekonomiska utvecklingen i kommunen. BNP * 2017* Procentuell 3,4 0,8 1,5 2,9 3,3 2,5 utveckling Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Ekonomirapporten, april 2014 *Kalenderkorrigerad utveckling Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent, såväl år 2014 som Den högre tillväxten förklaras av både en ökad inhemsk efterfrågan och en starkare exporttillväxt. Den offentliga sektorns finanser beräknas dock gå med fortsatt underskott, trots en gynnsam utveckling. 20

21 Öppen arbetslöshet Procentuell nivå 8,0 8,0 7,8 7,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL), Ekonomirapporten, april I takt med den ekonomiska återhämtningen förväntas den öppna arbetslösheten minska något fram till Bedömningen för åren utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner mot 6 procent. Det innebär att produktion och sysselsättning ökar snabbare än normalt samtidigt som löner och priser stiger i allt snabbare takt. 6,7 6, Skatter och statsbidrag Nedan framgår den historiska intäktsutvecklingen och prognos för kommande år Skatter 1 736, , , , ,4 Statsbidrag 189,9 191,4 191,5 188,1 187,7 Summa 1 926, , , , ,2 Ökning, % 2,87 4,25 4,52 4,21 3,90 Sveriges kommuner och landstings prognos för skatter och bidrag har använts i beräkningarna för budgetperioden Prognosen utgår från kommunens lokala prognos för befolkningsutveckling och en oförändrad skattesats. Under 2013 var skatteunderlagstillväxten dämpad. I landets kommande konjunkturuppgång förväntas dock skatteunderlaget växa snabbare än de gångna nio åren. Det har främst att göra med hur balanseringen av det allmänna pensionssystemet under 2010, 2011 samt 2014 höll tillbaka pensionsinkomsterna avsevärt, men får motsatt effekt Skatteunderlaget beräknas 2014 öka med 2,87 procent. Budgeterat år beräknas innebära en ökning på 4,25 procent. Sysselsättningen förväntas öka mellan 2014 och 2015, för att sedan minska något under resterande planperiod. Den fallande arbetslösheten leder till att inkomsterna av arbetsmarknadsstöd minskar vilket även bidrar till ett ökat skatteunderlag Taxor och avgifter Förutom kommunbidrag består sektorernas intäkter av avgifter och taxor kopplade till de tjänster som verksamheterna producerar. Taxor och avgifter har rätt att justeras enligt gällande indexutveckling. 21