Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Förskoleområdet i Tierps kommun

Transkript

1 Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum Diarienummer 1(12) Adress Förskoleområdet Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Förskoleområdet i Tierps kommun Verksamhetsåret Handläggare Bo Sundberg E-post: Bo.Sundberg@tierp.se

2 2(12) Innehåll Inledning sid 3 Fakta om Förskoleområdet sid 4 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen sid 5 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning sid 6-8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse sid 8 Sammanfattning sid 9-10 Förslag till åtgärder sid Redovisning av måluppfyllelse sid 12 Bilaga 1: Informationsblad till föräldrar/beskrivning av området Bilaga 2: Årsredovisning 2008 Bilaga 3: Resultat av psykosocial enkät våren 2009 Bilaga 4: Likabehandlingsplan för Förskoleområdet Bilaga 5: Resultat chefsenkät Förskoleområdet 2008

3 3(12) Inledning Detta är den samlade bilden av förskoleverksamheten i Förskoleområdet för verksamhetsåret utifrån förskolechef och biträdande förskolechefers syn, med hänsyn tagen till fakta och synpunkter beskrivna under Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen. För en samlad bild av hela kommunens förskoleverksamhet hänvisas till Kvalitetsredovisning av Tierps kommuns skolverksamheter För en mer detaljerad bild av varje förskola och dagbarnvårdarlags verksamhet hänvisas till Kvalitetsredovisning för förskolorna Humlegården, Vallskoga, Mattisborgen, Grodan, Björkgården, Tegelbruket, Kyrkbyn, Tallbacken, Ekorren och Solgläntan samt dagbarnvårdarlagen Kottarna och Trollbacken.

4 4(12) Fakta om Förskoleområdet Förskoleområdet består av förskolor och familjedaghem i orterna Tierps köping, Kyrkbyn, Månkarbo, Söderfors och Mehedeby i Tierps kommun enligt bilaga 1. Totalt finns det 10 förskolor med tillsammans 26 förskoleavdelningar och 11 dagbarnvårdare i området. I området fanns det i snitt under år 2008, 500 barn inskrivna i verksamheten varav 90% på förskolor och 10% i familjedaghem. Av dessa var det vid årsskiftet 15 st 4-5 åringar med plats i allmän förskola. Vid samma tidpunkt 20 barn placerade enligt skollagen 2a kap 9 (barn med behov av särskilt stöd), därutöver tillkommer minst ett tiotal barn som är i behov av särskilt stöd men som ännu inte har sådan placering eller inte kommer att ansöka om sådan. 46 barn har annat modersmål/annan etnisk bakgrund, av dessa var 32 placerade på förskolan Mattisborgen. Personalbemanningen vid årsskiftet var 11 årsarbetare i familjedaghemmen och på förskolorna var det 46,45 årsarbetare med förskollärarutbildning eller motsvarande, 23,6 årsarbetare med barnskötarutbildning eller motsvarande och 3,5 årsarbetare utan pedagogisk utbildning i tjänst.. På förskolorna fanns också tillsammans 3,3 årsarbetare kökspersonal. Arbetsledningen bestod under året av 2,75 årsarbetare förskolechef och biträdande förskolechefer och i staben fanns 1,5 årsarbetare administrativa assistenter. I området finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef, biträdande förskolechefer, specialpedagog från Resurscentrum för barn och 11 arbetslagsledare, 1 för varje förskola och 1 från ett dagbarnvårdarlag. Vid årsskiftet var 13 tillsvidareanställda medarbetare inte i tjänst beroende på sjukdom, barnledighet eller annan ledighet. Totalt antal medarbetare var vid årsskiftet 125 st, varav 105 tillsvidareanställda i tjänst, 7 långtidsvikarier och 13 ej i tjänst.

5 5(12) Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlaget till denna kvalitetsredovisning finns att hämta i följande skrifter och samtal: Varje arbetslag i Förskoleområdet (arbetslag är en avdelning på förskola eller dagbarnvårdarna på en geografisk ort) skriver i december och juni en utvärdering av terminens verksamhet. Tierps kommun använder utvärderingsmetoden/kvalitetsbedömningen Ecers, i Förskoleområdet genomförs den av förskolechef och biträdande förskolechefer. Under arbetsåret har 8 avdelningar besökts enligt Ecers, den genomsnittliga bedömningen på dessa avdelningar är 4,5 på den 7 gradiga skalan. Ekonomiska prognoser. Årsredovisning Redovisas som Bilaga 2. Här finns beskrivningar och analyser som inte återupprepas i själva kvalitetsredovisningen. För en fullständigare bild av 2008 års verksamhet rekommenderas att läsa årsredovisningen. Psykosocial enkät som genomförs årligen i juni. Sammanställning av 2009 års enkät där jämförelse med 2008 finns, redovisas som Bilaga 3. Chefsenkät som genomförs årligen under våren. Redovisas som Bilaga 5. Utöver detta så är det utvecklingssamtal, chefers besök i verksamheten, diskussioner i ledningsgrupp, samverkansgrupp, fortbildningsgrupp, köksträffar och på områdets pedagogdagar som ligger till grund för detta dokument.

6 6(12) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I den föregående kvalitetsredovisningen tog vi upp ett antal förslag till åtgärder (kursiv text nedan) utan inbördes rangordning, här redovisar vi i samma ordning vad som hänt med dessa. Alla förskolor får trådlösa datauppkopplingar Klart våren Skapa och/eller uppdatera hemsidor för varje förskola/dagbarnvårdarlag Inte klart beroende på olika information huruvida dessa skall vara kvar eller inte. Öka it-stödet till verksamheterna Klart, en av våra medarbetare som är områdets IT-samordnare har under året tjänstefördelats så att hon enbart arbetat med it-stöd till området, omfattning var under hösten 50 % och under våren 75 % tjänst. Prova schemaläggningssystemet Time-care i några verksamheter Vallskoga förskola har gått in i systemet från senhösten 2008, Humlegården har påbörjat från senvåren En medarbetare på Vallskoga är 25 % av sin tjänst en av Time-Cares huvudadministratörer och utbildare. Till hösten 2009 provar ytterligare 4 förskolor schemaläggningssystemet.

7 7(12) Fler ändamålsenliga lokaler så att antalet barn i grupperna kan minska Ej klart, utbyggnaden av Vallskoga förskola med 1 avdelning har tillsvidare lagts på is, dels beroende på ekonomin och dels beroende på de eventuella fornminnen/gravfyndigheter som kan finnas på det kommande bostadsområdet Vallskoga Gärde, vilket gör att bygglov inte kan beviljas för en utbyggnad av Vallskoga förskola innan det är undersökt. Ökat stöd till barn med annat modersmål Delvis åtgärdat, inom området har resurser omfördelats så att Mattisborgen, som har 32 av de 46 barn med annat modersmål som finns i området, fått större personaltilldelning än vad barnantalet ger. Kvarstår en omfördelning av resurser totalt i kommunens förskoleverksamhet till förmån för barn med annat modersmål. Minska de fysiska arbetsmiljöproblemen Kvarstår delvis, framförallt är det bullerproblemen som är svåra att komma tillrätta med. Barnen låter fortfarande och bullerdämpande åtgärder provas fortlöpande, under året har flera förskolor bytt ut bord mot nya med bullerdämpande bordsskiva vilket dämpar slammer från byggmaterial, porslin mm. Barnen delas också ofta i mindre grupper bland annat för ljudnivåns skull. Se över problemet med vikarieanskaffnngen Har vi inte hunnit med under året. Öka tiden för möten chef-medarbetare Har istället minskat något under året då besparingskrav gjorde att vissa möten och framförallt pedagogdagarna ställts in. Mycket tid har gått till individuella medarbetarsamtal och 118 lönesamtal. Det är ett ledningsdilemma att samtidigt som kraven på att vi ska vara pedagogiska ledare och väl förtrogna med verksamheten så äts alltmer av arbetstiden upp av andra krav, både nationella och kommunala. Som exempel kan nämnas denna kvalitetsredovisning, uppföljningar och revideringar av likabehandlingsplaner mm, månadsvisa ekonomiska prognoser, deltagande i upphandlingsarbete, kontroll och åtgärder av lokalvård och mattransporter, lokalförsörjning, konflikthantering osv. Öka tydligheten i fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan chef, administration, arbetslagsledare, arbetslag och enskild medarbetare Detta arbete har påbörjats i områdets ledningsgrupp, alla medarbetare har haft möjlighet att lämna sina synpunkter på detta. En sammanställning av alla synpunkter kommer att göras och diskuteras vidare i olika konstellationer i området. Öka möjligheterna att ta vara på kompetensen inom verksamheten för att fortbilda varandra Detta sker kontinuerligt men bedöms inte ha ökat under året.

8 8(12) Öka planeringstiden Det har inte skett någon ökning av planeringstiden då detta kräver ökade ekonomiska resurser. Uppmuntra och stötta friskvårds och sammansvetsande aktiviteter i arbetslagen Sker kontinuerligt och framförallt sammansvetsande aktiviteter har ökat, ofta har handledararvoden för högskoleelever använts för studiebesök och liknande och i samband med detta har även andra aktiviteter genomförts för en ökad sammanhållning och laganda. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Budgeten för området uppgick 2008 till 50,4 miljoner kronor och resultatet blev 49,9 miljoner kronor. (se bilaga Årsredovisning 2008) Kostnaden per barn blev i snitt kr (49,9 miljoner kronor delat med 500 barn). Personaltätheten var i familjedaghemmen 4,0 barn/dagbarnvårdare och på förskolorna 5,1 barn/årsarbetare. Av den pedagogiska personalen på förskolorna var , 63 % förskollärare, 32 % barnskötare och 5 % utan pedagogisk utbildning. Fortbildningsinsatser: All personal; Mångfald. Att arbeta i olika åldersgrupper. Arbetslagsledare: Skolforum med föreläsningar Vissa i arbetslagen: Handledarutbildning. TAKK. Första hjälpen. Matematik ute. Miniröris. Dagbarnvårdarens pedagogiska förhållningssätt.

9 9(12) Sammanfattning Ett relativt lugnt och stabilt verksamhetsår utan några större förändringar i organisation eller personalgrupper, med nöjda föräldrar( se nöjdhetsindex i Medborgarundersökning i Tierps kommun 2009) och fortsatt minskad långtidssjukfrånvaro. De nya IT-baserade system som förra verksamhetsåret upptog mycket tid och kraft har börjat införlivas i vardagen och då barnsjukdomar allteftersom rättas till och vanan att hantera systemen blir allt bättre så är inte frustrationen lika stor över dessa nyheter. Arbetet med likabehandlingsplanen som utgår från normer och värden i läroplanen har visat på olika vägar att gå för att nå mot dessa mål. Olika material och metoder har används och även delgetts varandra i olika konstellationer så att en större verktygskarta finns nu att tillgå i detta arbete. I och med det stora antalet medarbetare så har enskilda medarbetarsamtal som genomfördes under hösten (ca 125 st) och lönesamtal som genomfördes under våren (118 st) på 2,75 chefer medfört att annat kvalitetsarbete fått stå tillbaka, bland annat har vi inte genomfört så många Ecersbesök som vi planerat. Vår analys av bedömningen av arbetslagen enligt Ecers är att det förmodligen är en mer rättvisande bild idag när vi gör bedömningarna själva som chefer. Eftersom det var en lägre bedömningsnivå de första åren sen vi som chefer tog över bedömningen så trodde vi oss vara strängare än föregående Ecers-observatörer, men nu tror vi mer på att arbetslagen vågar visa upp sin normala sida, de flesta medarbetarna är vana med oss i och med många diskussioner genom åren i medarbetarsamtal, lönesamtal och övriga kontakter. De spontana eller planerade verksamhetsbesöken har enligt vår bedömning också varit för få och har mestadels varit i anslutning till de enskilda samtalen eller vid akut behov. Trots att kontakterna mellan chef-medarbetare kan vara betydligt fler så pekar både chefsenkät och psykosocial enkät på bättre resultat än föregående år. Vår bedömning av detta faktum är att vi som chefer ändå har ett stort förtroende hos medarbetare och att vi bedöms vara förtrogna med verksamheten och dess innehåll. Här tror vi att vår gemensamma erfarenhet, 100 år tillsammans som chefer i Tierps kommuns förskole- och skolverksamheter, ett gott samarbete i ledningsteamet och i områdets ledningsgrupp samt det faktum att vi via Ecersarbetet verkligen avsätter tid för att se verksamheten ur ett kvalitetsperspektiv är starkt bidragande orsaker. Som chefer har vi ett stort förtroende för arbetslagens kapacitet och vilja till utveckling och självständighet och utifrån den psykosociala enkäten och vår bedömning så vill arbetslagen att ta ett stort eget ansvar. Detta ger oss större möjlighet att stötta och/eller utmana arbetslag och individer utifrån olika behov.

10 10(12) En utvärdering har gjorts i området under höstens pedagogdagar och i områdets föräldraråd av de olika modeller för åldersindelning som finns på våra förskolor och familjedaghem, småbarns och storbarnsavdelningar kontra syskongrupper. Slutsatsen av dessa diskussioner är att den åldersindelning man arbetar i för tillfället respektive den åldersindelning man har sitt/sina barn i tycker man fungerar bra och vill behålla. En fortsatt diskussion om åldersindelningen måste föras både utifrån ett pedagogiskt perspektiv hur vi bäst stödjer barnet i dess utveckling men också ur ett platsperspektiv, hur får vi vid årsskiften plats för alla de småbarn som då står i kö. Mot slutet av verksamhetsåret har det varit mycket diskussioner om hur vi ska möta lågkonjunkturen och dess följdverkningar med minskade skatteintäkter till kommunen med besparingskrav som följd.

11 11(12) Förslag till åtgärder utan inbördes rangordning Skapa och/eller uppdatera hemsidor för varje förskola och dagbarnvårdarlag. Prova schemaläggningssystemet Time-care i några fler verksamheter samt utvärdera där det nu används. Fler ändamålsenliga lokaler så att antalet barn i grupperna kan minska. Ökat stöd till barn med annat modersmål. Minska de fysiska arbetsmiljöproblemen framförallt bullerproblematiken. Se över problemet med vikarieanskaffningen. Öka tydligheten i fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan chef, administration, arbetslagsledare, arbetslag och enskild medarbetare. Öka planeringstiden Ta del av och analysera de nya mål som elever lägst ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret i matematik och svenska. Utifrån det se över vad förskoleverksamheten kan göra för att ännu bättre förbereda barnen för skolan och övriga livet. Utveckla uteverksamheten. Diskussioner har under våren förts, framförallt i vår ledningsgrupp, om möjligheter att som bärande ide under kommande år se över möjligheten att utveckla uteverksamheten. Där finns enligt vår bedömning potential att utveckla lärande och socialt samspel i barngrupperna genom att planera uteverksamheten på gården lika väl som verksamheten inne eller vid utflykter. Hos många medarbetare finns ett engagemang och tänkande runt uteverksamheten men ibland ses den dagliga utevistelse mer som viktigt ur aspekten frisk luft och möta barnens rörelsebehov. Detta är självklart viktigt men med mer planering och tankar runt material och vuxenledda aktiviteter ute på gården så tror vi att vi kan stödja barnens utveckling i lärandet och socialiseringen ännu mer. Utveckla arbetet mot Skolplanens mål Hållbar utveckling, stötta och sporra arbetslagen så att fler i likhet med avdelning Myggan, ansöker om att få utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Följa och utvärdera nya inskolningsmodeller som prövas i området och i övriga landet, bland annat den så kallade föräldraintensiva inskolningen En fortsatt satsning på fortbildning av arbetslagsledarna, eventuellt med hjälp av Förskolelyftet.

12 12(12) Fortsätta diskussionerna med alla medarbetare om hur vi ska möta förändringar i verksamheten och som en del ännu mer se hela området som en arbetsplats och inför varje höst eller varje återgång efter längre ledigheter/frånvaro se efter var behovet av personal är just då och också att se byte av arbetslag som ett sätt till kompetenshöjning för enskild medarbetare och kvalitetshöjande för hela vår verksamhet. Öka samarbetet med flyktingmottagningen så att det om möjligt blir en bättre framförhållning och förståelse för varandra och för att öka kvaliteten i mottagande och stöd till barn med annan härkomst. Bli bättre på att ta del av andras erfarenheter både internt och externt, bland annat genom fler studiebesök, följa Jämförelsenätverket Tumstocken (där Tierps kommun ingår) och auskultationer hos varandra. Måluppfyllelse Vår bedömning av årets verksamhet är att verksamheterna även i år, i de flesta avseenden, når mot de mål som finns i läroplanen. Det området behöver utveckla ytterligare är utifrån både läroplan och resultat från Ecers-bedömningar arbetet med kulturell mångfald och jämställdhet. Kvarstår från förra årets kvalitetsredovisning som områden att utveckla är också arbetet med barn som har annat modersmål, föräldrars delaktighet i utvärderingar, arbetet med barns inflytande och förbättra övergången mellan verksamheter. Inför framtiden finns en farhåga som samtidigt är en utmaning, hur kan vi möta försämrad ekonomi med minskad personaltäthet i barngrupperna som följd, med ett nytänkande och ökad flexibilitet så att den goda kvalitet vi tycker oss ha kan behållas? Vi bedömer också att det finns en risk att långtidssjukfrånvaron ökar igen om det inte går att ta bort eller underlätta några arbetsuppgifter då det blir fler barn per medarbetare att ansvara för. Tierp i augusti 2009 Bo Sundberg Vivianne Lindén Agneta Person Ramsten

13 TIERPS KOMMUN FÖRSKOLEOMRÅDET: TIERPS KÖPING, MEHEDEBY, SÖDERFORS, KYRKBYN, MÅNKARBO GUSTAVSGATAN 5, TIERP FAX Bo Sundberg, förskolechef, , Agneta Person Ramsten, bitr. förskolechef, , Vivianne Lindén, bitr förskolechef, , Anneli Persson, specialpedagog, , Ann-Christin Jansson, assistent, , Annika Hellberg, assistent, , Är Du intresserad av barnomsorg / förskoleverksamhet i Tierps Köping, Månkarbo, Kyrkbyn, Söderfors eller Mehedeby För dig som har barn i åldern 1 5 år kan vi erbjuda följande alternativ: Förskolor I Tierps köping: Humlegården ( tel ) ligger mitt i Köpingen, Nämndemansgatan 4, där finns 2 småbarnsavdelningar och 2 storbarnsavdelningar. 2 avdelningar har Montessoriinriktning. Vallskoga ( tel ) ligger i norra delen av Köpingen, Skatvägen 10, där finns 1 småbarns och 1 storbarnsavdelning. Grodan ( tel ) ligger i norra delen av Köpingen, Fågelvägen 19, det är en 1 avdelningsförskola med barn i åldern 1 5 år. Mattisborgen ( tel ) Mattiasgatan 12 i södra delen av Köpingen, där finns 2 småbarnsavdelningar och 2 storbarnsavdelningar. Mattisborgen är en mångkulturell förskola med inriktning på språkutveckling. Björkgården ( tel ) ligger tillsammans med öppna förskolan på Gustavsgatan 5, där finns 1 småbarnsavdelning och 1 storbarnsavdelning. Björkgården är en resursförskola med inriktning och kompetens för barn med behov av särskilt stöd. Tegelbruket ( tel ) Tegelbruksgatan 50 i södra delen av Köpingen, där finns 1 småbarns och 1 storbarnsavdelning. I Söderfors: Solgläntan ( tel ) på Tamms väg 13, där finns det 2 småbarnsavdelningar och 2 storbarnsavdelningar. I Månkarbo: Tallbacken ( tel ) i Tallbacksskolan, där finns 1 småbarns och 1 storbarnsavdelning. I Kyrkbyn: Kyrkbyns Förskola (tel ) på Backbrovägen består av 2 småbarns och 2 storbarnsavdelningar varav 2 i Kyrkskolan. I Mehedeby: Ekorren (tel ) Söderforsvägen 9 i Mehede skola, där finns det 1 småbarns och 1 storbarnsavdelning. Familjedaghem Det finns 9 dagbarnvårdare i området som tar emot 4 6 barn i sitt eget hem, samtliga i villor med egen tomt. Dagbarnvårdarna är organiserade i arbetslag som träffas regelbundet i gemensam lokal och utomhus så att barnen får träffa alla vuxna och även vara i grupper med flera barn och med fler jämnåriga. Familjedaghem finns i Tierps Köping (tel ), Månkarbo (tel ) och Mehedeby (tel ). Vill Du veta mer så hör av Dig och fråga eller besök våra verksamheter, ring gärna före. Ansökan om förskoleverksamhet gör Du gärna via nätet på barnomsorg.tierp.se eller på blankett som går att beställa på tel , den finns också på förskolorna, dagbarnvårdarlokalerna hos förskolecheferna eller hos Medborgarservice i Kommunhuset tel Välkommen till förskoleverksamheten i Förskoleområdet

14 Årsredovisning 2008 Förskola Förskoleområdet

15 Årsredovisning 2008 Innehållsförteckning RESULTATRÄKNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. VÅRT UPPDRAG... 3 ANALYS AV ÅRETS VERKSAMHET... 5 Samlad bedömning... 5 Måluppfyllelse... 5 Redovisning av budgetdirektiv... 8 Mått FRAMTIDEN KOMMENTAR TILL BUDGETUTFALL Driftbudget Investeringsbudget... 14

16 Årsredovisning 2008 Förskola Förskoleområdet Resultaträkning (tkr) Budget Utfall Avvikelse Utfall mot budget 2007 Avgifter & ersättningar Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Materialkostnader Tjänster Övriga kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettoresultat Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter kommunbidrag, finansiella intäkter och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar

17 Årsredovisning 2008 Vårt uppdrag Att inom befintliga ekonomiska ramar ge bästa möjliga omsorg och utbildning för våra barn. Uppdraget regleras av nationella lagar och förordningar som läroplanen Lpfö 98 och av internationella överenskommelser, som t.ex. FN:s barnkonvention. 4

18 Årsredovisning 2008 Analys av årets verksamhet Samlad bedömning Vår samlade bedömning av 2008 års verksamhet i Förskoleområdet är: Att antalet barn och därmed personal fortsätter att öka. Detta har medfört att förhoppningen från årsredovisningen 2007 om att kunna minska storleken på barngrupperna inte har gått att genomföra på grund av det är fortsatt svårt att hitta lokaler till årsskiftena och ökat stöd behövs till området med lokalförsörjningen. Att kvaliteten på verksamheten utifrån läroplan och andra styrdokument och utifrån föräldraenkät och andra föräldrasynpunkter är god. Att barnomsorgsplats, trots svårigheter med lokaler, har kunnat erbjudas i skälig tid, dock inte alltid enligt föräldrars förstahands önskemål. Att sjuktalen minskat mycket vilket är positiv både personligt för medarbetare och även ger en stabilitet i arbetslagen som vi bedömer avspeglar sig i kvaliteten på både barngruppsarbetet och i föräldrakontakter. Att genom en hög grad av förståelse och solidaritet inför omvärldsfaktorer och kommunens totala ekonomi bland medarbetare så är områdets budget i balans och visar ett överskott samt att vi också har kunnat avstå kr till gemensamma besparingar. Att vi genom ett gott samarbete och god stämning i ledningsteamet, i ledningsgrupp och övriga grupper, i arbetslag och mellan chef och medarbetare uppnått ett bra resultat under 2008 med god kvalitet i barngruppsarbetet, i huvudsak nöjda föräldrar, god ekonomi och allt friskare medarbetare som trivs med sitt arbete. För ytterligare information hänvisas till Kvalitetsredovisning för Förskoleområdet för verksamhetsåret som ligger på kommunens hemsida under Barnomsorg, kvalitetsredovisningar, Fo inkl bilagor. Måluppfyllelse Övergripande mål Kund Erbjuda plats utifrån föräldrars önskemål. Erbjuda plats till familjer som kommer via flyktingmottagningen Måluppfyllelse Alla barn har kunnat erbjudas plats inom skälig tid. Alla har dock inte kunnat erbjudas sitt 1:a handsönskemål i Tierps köping beroende på att det inte funnits plats på önskad förskola. Föräldrar, med flera, har haft synpunkter på kommunens regelverk. Bland annat på att det inte finns förturer för syskon, barn med behov av särskilt stöd, invandrarbarn. Här lyckas vi inte alla gånger tillmötesgå behovet av platser så snabbt som flyktingmottagningen önskar för att nyanlända ska kunna börja på SFI så fort som möjligt efter ankomst till kommunen. Detta beroende på att det i princip inte finns 5

19 Årsredovisning 2008 lediga platser annat än i augusti. Barnen trivs och känner trygghet Process It-satsning genom att varje avdelning och arbetslag utrustas med varsin bärbar dator och att varje förskola har ett trådlöst nätverk. Deltagande i it-satsningar som Unikum, Dexter/barnomsorg.tierp.se, Time-Care samt införande av självservice via nätet för all personal Utifrån den föräldraenkät som genomfördes hösten 2007 så pekar den som helhet på att föräldrar är nöjda eller mycket nöjda med sitt barns förskoleverksamhet. En del föräldrar känner dock oro för sina barn framförallt vid årsskiften då vissa organisationsförändringar måste göras för att de barn som står i kö för plats i januari skall få plats. Utifrån de Ecers-besök, utvärderingar, medarbetarsamtal och andra indikationer som kan fånga barns trivsel och trygghet finns inget som pekar mot annat än att det stora flertalet barn trivs och känner trygghet på sin förskola eller i sitt familjedaghem. Alla avdelningar och dagbarnvårdarlag har utrustats med varsin bärbar dator. Några förskolor kvarstår till i början av 2009 därefter är alla utrustade med trådlösa nätverk. Unikum och Dexter redovisas nedan. Förskolan Vallskoga är med i projektet Time-Care vilket innebär ett databaserat schemaläggningsprogram som medger personliga önskemål om arbetstid utifrån vissa givna krav på bemanning. Hittills, efter bara några månader i skarp drift så upplever föräldrar att de möts av färre vikarier och att personalen är mer på båda avdelningarna än tidigare. För personalen har det initialt inneburit ett merarbete då nytt schema lagts efter 4-6 veckor istället som tidigare 1 gång per halvår eller år. Positivt har varit att kunna lägga arbetstiden mer utifrån personliga aspekter. Den pedagogiska kvaliteten fångas genom Ecers-besök, föräldraenkät och föräldrasamtal, medarbetarsamtal, besök i verksamheten, utvärderingar och kvalitetsredovisningar. 6

20 Årsredovisning 2008 God pedagogisk kvalitet på verksamheten utifrån föräldraenkät God pedagogisk kvalitet utifrån Ecersbedömningar God pedagogisk kvalitet utifrån fler aspekter Föräldraenkäten pekar även i påståenden om pedagogisk kvalitet på goda omdömen från föräldrarna. Under året har vi chefer tillika Ecersobservatörer genomfört 7 Ecersbesök. Det samlade resultatet av besöken jämfört med föregående besöksperiod pekar på ett genomsnittligt något lägre resultat under den senaste perioden. Detta bedömer vi beror till stor del på två faktorer, dels att vi som chefer under denna senare period tagit över bedömningarna och troligtvis gör en "strängare" bedömning än tidigare Ecers-observatörer som kom från andra kommuner. Den andra faktorn som vi bedömer har betydelse för resultatet är att i början av denna senaste period så var andelen långtidssjukskrivna hög. Om vi bara ser till den här sista perioden, åren så har kvaliteten. utifrån det relativt begränsade material som finns, ökat för varje år samtidigt som sjuktalen sjunkit. En tredje möjlig anledning till resultatförsämringen är att vi aktivt försökt att fördela medarbetare så att så jämn kvalitet inom området som möjligt skall uppnås. Socialiseringsprocessen, från den minsta 1- åring som föräldrar med många gånger blandade känslor lämnar i personalens vård till den frimodiga 5-åring som efter 4-5 år i förskoleverksamheten är väl förberedd för att ta nästa steg i livet till skolans värld, är som vi bedömer det förutsättningen för utveckling och lärande. Det är i samspel med andra, och det sker i vår verksamhet i stor utsträckning genom leken, som vi stödjer varje barn i dess utveckling som social varelse. Där barnet allteftersom kan ta in mer och mer av omvärlden och fungera tillsammans med andra barn och vuxna. Detta har som vi ser det kommit i bakgrunden under senare år då fokus alltmer legat på kunskaper och alltmindre på barnens utveckling som social individ. 7

21 Årsredovisning 2008 Ekonomi Budget i området i balans Prognoserna överensstämmelse med bokslut Andra viktiga mål Kund Information till föräldrar om barnets utveckling inför föräldrasamtal via webbverktyget Unikum. Införande av webb-verktyget Dexter som gör att föräldrar på barnomsorg.tierp.se kan ansöka om barnomsorg, lämna schema och inkomstuppgifter mm. Tillskapa fler och mer ändamålsenliga lokaler bland annat för att minska storleken på barngrupperna. Områdets budget är i balans. Överskottet är kr. Därutöver har en extra besparing på kr har gjorts under hösten. Det korta intervallet mellan prognoserna har gjort att de, på grund av arbetsbördan och tidsbrist, inte blivit lika genomarbetade som tidigare kvartalsrapporter. Måluppfyllelse Unikum har provats av ett antal föräldrar. Föräldrar ser det som positivt att få information i förväg före föräldrasamtalet. Bland personalen förs diskussioner om de mallar som används inför föräldrasamtalen och här är åsikterna delade. I Förskoleverksamheten kan, som vi bedömer det, Unikum inte ersätta den täta och dagliga kontakt mellan personal och föräldrar som finns utan mer ses som ett komplement. Föräldrar använder barnomsorg.tierp.se. i ganska stor utsträckning för att ännu inte vara etablerat. Mellan % av ansökningar, scheman och inkomstuppgifter har sedan projektstarten gått via barnomsorg.tierp.se. Detta är en service till föräldrar som trots barnsjukdomar fungerar bra. På sikt kan detta leda till att administrativa resurser frigörs till andra arbetsuppgifter än att manuellt lägga in scheman. Det årliga problemet, som beskrivits i flertalet bokslut, att tillskapa barnomsorgsplatser till årsskiftet har även detta år varit en stor arbetsuppgift som lett till oro både bland föräldrar och medarbetare. Platsbristen har varit ett problem under de senaste 7 åren och här skulle behövas en bättre hjälp med lokalförsörjningen, mycket tid går under hösten åt att försöka få fram lokaler eller omdisponera befintliga. 8

22 Årsredovisning 2008 Ordna barnomsorgsplatser på varje ort Vi löste platsbristen januari 2008 genom att i köpingen öppna en liten avdelning i lekhallen på förskolan Humlegården. I Månkarbo har barnantalet i våra verksamheter stadigt ökat under senare år. I januari 2009 tog vi över distriktssköterskemottagningens lokaler, och utan alltför stora ombyggnationer så ingår nu dessa tillsammans med ett tidigare klassrum i förskolan Tallbacken (f.d. Körsbärsblomman) som i och med detta har två avdelningar. I Mehedeby har också antalet barn stadigt ökat. Förskolan Ekorrens lokaler är alltför små för nuvarande barnantal så där ingår under våren 6 st 5-åringar tillsammans med personal i förskoleklassen/fritidshemmet på skolan. På sikt behöver lokalfördelningen i Mehede skola ses över. I Kyrkbyn finns numer 4 avdelningar i och med att vi övertog ett klassrum och ett grupprum från skolan och startade en särskild 5-årsgrupp där. Även i Söderfors ökar barnantalet och förskolan Solgläntan kommer i januari 2009 så inreds lekhallen till en ny tillfällig avdelning. Utifrån problem med bland annat ventilationen på Solgläntan så anser vi att en bättre kommunikation mellan vår verksamhet och fastighetsägare/ fastighetsskötare bör finnas så att den för alla parter mest lämpliga tiden för åtgärder på fastigheten beaktas. Process Öka samarbetet med RCB Samarbetet med RCB har utvidgats under året framförallt genom att en bestämd person från socialtjänsten är knuten till området. Detta har varit mycket positivt och bland annat lett till en större förståelse för varandras professioner och ett utökat samarbete runt enskilda barn och familjer. Vår bedömning är att specialpedagogens direkta arbete mot personalgrupper och 9

23 Årsredovisning 2008 föräldrar har minskat efter överföringen från vårt område till RCB. Mer tid ligger nu på interna möten i RCB vilket vi inte tycker gynnar barnen med behov av särskilt stöd. Nu när det finns två specialpedagoger för förskolan är vårt förslag att de tillhör respektive områden med förskoleverksamhet, men också har tid till samarbete och stöd till varandra. Skriva arbetsplaner utifrån Skolplanen Mångkulturellt arbete Medarbetare Öka andelen förskollärare Alla arbetslag är inte riktigt färdiga med sina arbetsplaner utifrån skolplanen. Utvecklingsarbetet med Hållbar utveckling fick en nystart under våren 2008 då områdets pedagogdagar hade det temat. Arbetslagen har sedan utvecklad detta på olika sätt. En avdelning, Myggan på förskolan Solgläntan, har tagit ytterligare ett steg och förutom själva arbetet med barnen i miljöarbete och kontakter med fadderbarn mm även beskrivit sin verksamhet och ansökt till Skolverket om att vara Skola för hållbar utveckling. I januari 2009 tilldelades avdelning Myggan utmärkelsen "Skola för hållbar utveckling" från skolverket gällande 3 år framåt därefter kan ny ansökan göras. Motiveringen bifogas. Förskolan Mattisborgen har under året haft tillsyn på invandrarundervisningen och "sammanfattningsvis så kunde konstateras att personalen uttrycker stolthet och glädje över att jobba i denna mångkulturella miljö. De visar en god vilja att lösa problem som uppstår och uppvisa en pedagogik som underlättar integrationen med beaktande av respekt för barnet". Andelen förskollärare har stadigt ökat de senaste åren efter att i många år sjunkit på grund av svårigheter att rekrytera. Vi har i dagsläget 61% förskollärare och 39 % barnskötare eller utan pedagogisk utbildning och har därmed inte långt kvar till målet att 2/3 av den pedagogiska personalen ska vara förskollärare. 10

24 Årsredovisning 2008 Redovisning av budgetdirektiv Tjänstegarantier Förskoleverksamhet ska tillhandahållas barn som fyllt 1år. Barn som inte fyllt 1år erbjuds plats om särskilt stödbehov föreligger. Kommunen erbjuder plats inom skälig tid efter att vårdnadshavaren har anmält behov av plats. Uppföljning Har kunnat genomföras under Har inte varit aktuellt under Har kunnat genomföras, dock inte alltid i enlighet med föräldrars förstahandsval, vilket redovisas nedan beroende på att plats inte fanns inom önskad omsorgsform eller på specifik förskola. Mått Utav de totalt 110 barn som placerades i förskola fick: 85 sitt 1:a handsval 16 sitt 2:a handsval 9 sitt 3.e handsval Utav de totalt 17 barn som placerades i familjedaghem fick: 8 sitt 1:a handsval 2 sitt 2:a handsval 7 hade ej önskat familjedaghem Sjukfrånvaro % Totalt Kvinnor Män Sjukfrånvaro 0-29 år 0,0 3,8 0,0 3,8 0,0 5,4 varav långtidsjukfrånvaro 0,0 33,2 0,0 35,0 0,0 0,0 Sjukfrånvaro år 4,6 15,5 4,6 15,7 0,0 5,2 varav långtidsjukfrånvaro 39,1 79,5 39,8 80,0 0,0 0,0 Sjukfrånvaro 50-12,4 13,2 12,8 13,5 3,5 0,0 varav långtidsjukfrånvaro 73,1 78,9 73,9 78,9 0,0 0,0 Total Sjukfrånvaro 7,0 13,3 7,1 13,5 4,1 3,3 varav långtidsjukfrånvaro 58,4 77,7 59,2 78,1 0,0 0,0 Sjukfrånvaron totalt i området har halverats från 2007 till 2008 och i åldersgruppen år minskat ännu mer. Sjukfrånvaron under 2008 finns i huvudsak i åldersgruppen 50 och äldre och den är till största delen fysiskt betingad. Den stressrelaterade höga sjukfrånvaron framförallt i åldersgruppen år som funnits i området under ett antal år bedömer vi att genom en kraftfull satsning på förebyggande arbete tillsammans med ändrade regler från Försäkringskassan vara främsta orsakerna till den positiva trenden. Ett kvarstående stressmoment är vikarieanskaffningen, framförallt tidiga morgnar då vikarier måste ordnas samtidigt som barnen måste tas om hand. Det förebyggande arbetet har bedrivits på flera plan, en stor gemensam aktivitet för all förskolepersonal m.fl. i kommunen hölls våren 2008 då "stressdoktorn" Tomas Danielsson 11

25 Årsredovisning 2008 inför en fullsatt aula hade en minnesrik och engagerande föreläsning i ämnet. Detta följdes upp med en halvdags träff för all pedagogisk personal, där det i blandade grupper från de tre områden med förskoleverksamhet diskuterades hur vi går vidare, livscaféer, var och ens ansvar med mera. Vi har också aktivt i medarbetarsamtal, rehabiliteringar, ledningsgrupp, samverkansgrupp och på arbetsplatsträffar pratat om stress och stressrelaterad sjukdom, om balans i livet, om vikten av fysiska och psykiska aktiviteter för välbefinnandet och liknande. Vi har använt Brukshälsans stresshanteringskurser i förebyggande syfte och vi har uppmuntrat till att arbetslag gör gemensamma aktiviteter för gemenskap och välbefinnande vilket vi också bedömer utvecklar arbetslagen positivt i vardagsarbetet. Sjukfrånvaron under 2008 på 7 % bedömer vi vara en nivå som det i vår verksamhet är svårt att komma så mycket under. Vi har 37 % av personalen i åldern 50 år och däröver och förutom åldersbetingade krämpor så kan arbetet i sig vara betungande med lyft, buller och smittorisker då yngre barn oftare än äldre är förkylda och magsjuka. Antal barn Antal placerade barn i snitt under varje år under senaste 5-årsperioden, sammanlagt förskola och familjedaghem Antal tillsvidareanställda Totalt Kvinnor Män Åldersgrupp 0-29 år Åldersgrupp år Åldersgrupp Total antal anställda Antalet anställda fortsätter att öka i takt med att antalet barn ökar (se tabell ovan). I snitt så ökar antalet anställda med 1,5-2 per 10 nya barn vilket inneburit att under den senaste 5- årsperioden så har antalet anställda ökat med ett 15-tal. Utöver de 118 tillsvidareanställda finns ett 10-tal med längre vikariat och en vikarielista för korttidsvikariat som omfattar ett 70-tal personer där mer än hälften mer eller mindre regelbundet arbetar i verksamheterna för att täcka upp för ordinarie personal vid sjukdom, vård av barn, semester, fortbildning och interna och externa möten. Under samma period har antalet chefer och administrativa assistenter legat kvar på samma nivå. 3,0 chefer (2,75 i tjänst) och 1,5 administrativa assistenter. Detta gör att chefers besök i verksamheten på grund av tidsbrist minskat, medarbetar-och lönesamtal tar i takt med ökat antal medarbetare alltmer tid. Arbetslagsledarna som finns på varje förskola och i dagbarnvårdarlag har fått och tagit ett allt större ansvar både administrativt och i ledningsarbetet. De har viss tidsnedsättning från 12

26 Årsredovisning 2008 barngruppsarbetet men slits mellan det pedagogiska arbetet och det ökande administrativa arbetet. Det har varit lätt att rekrytera förskollärare under året. Personalomsättningen är låg och det kan bland annat utläsas av hög andel 50 år och äldre och låg andel anställda i åldern upp till 30 år. Framtiden Ett stort frågetecken framöver är hur lågkonjunkturen påverkar våra verksamheter. Kommer de varsel i industrin som ligger att göra att arbetslösheten ökar så att barnen kommer att vara mindre i vår verksamhet då regelverket säger att arbetslösa har rätt till 15 timmar/vecka för barnen eller kommer det att bli uppsägningar av barn av ekonomiska skäl eller blir det en fortsatt ökning av barnantalet utifrån att födelsetalen börjar gå uppåt igen? I det pedagogiska arbetet ligger framåt att vi ska möta en ny och/eller förändrad läroplan och att fortbildningssatsningen från staten "Förskolelyftet" startar under Vi vill: *fortsätta verka för att förskoleverksamheten ses som det första steget i utbildningsväsendet inkluderat det viktiga arbetet med socialiseringen. *vidareutveckla hållbar utveckling på alla nivåer, bl.a genom matlagning i egen regi. * att fler provar Time-Care och se om det kan det lösa något av vikarieproblematiken och samtidigt tillmötesgå individuella önskemål om arbetstider. *undersöka möjligheten med ett extra arbetslag som byter av ordinarie vid planeringar, arbetsplatsträffar, fortbildningar och liknande, detta också för att minska problemet med vikarieanskaffning, minska kvällsarbetet, höja kvaliteten och allt detta som ett fortsatt arbete mot stress och sjukskrivningar. *se över mötesstrukturen i området, behövs alla möten eller kan mer tid läggas i det direkta arbetet med barnen, detta för att höja kvaliteten samt minska stresspåslag och vikariebehov. * fortsätta att utveckla organisationen med arbetslagsledare, där de får mer fortbildning, ansvar, befogenheter och där roller och ansvar mellan chefer-arbetslagsledare-arbetslagenskild medarbetare blir tydligare. *fortsätta att utreda och diskutera olika alternativa åldersindelningar av barngrupperna. *utveckla arbetet med invandrarbarn/familjer och genom ett nytt fördelningsdokument möjliggöra generella extra insatser till dessa grupper för de extra behov av tolkar mm som behövs. *utveckla verksamheten med barn med behov av särskilt stöd så att förskolan Björkgårdens inriktning mot att vara en resursförskola förstärks. *fortsätta arbetet med att minska barngruppstorlekarna genom att få fler ändamålsenliga lokaler och här är en utbyggnad av Vallskoga förskola en sådan möjlighet. 13

27 Årsredovisning 2008 Kommentar till budgetutfall Driftbudget Verksamhetsnummer: 6101 Överskott (+) / Underskott (-): Benämning: Administration Kommentar:25 % av en biträdande förskolechefstjänst var ej besatt under året på grund av sjukskrivning, lägre materialkostnader och övriga kostnader än budgeterat. Verksamhetsnummer: 6102 Överskott (+) / Underskott (-): Benämning: Måltider förskola Kommentar: Ej budgeterad intäkt, mjölkstöd från EU, lägre personal och transportkostnader än budgeterat. Verksamhetsnummer: 6108 Överskott (+) / Underskott (-): Benämning: Fortbildning Kommentar: Mindre fortbildning än budgeterat. Verksamhetsnummer: 6111 Överskott (+) / Underskott (-): Benämning: Lokaler förskola Kommentar: Lägre elkostnader i externt förhyrda lokaler än budgeterat och lägre övriga kostnader än budgeterat. Verksamhetsnummer: 6112 Överskott (+) / Underskott (-): Benämning: Verksamhet förskola Kommentar: Högre personalkostnader än budgeterat på grund av fler barn Verksamhetsnummer: 6160 Överskott (+) / Underskott (-): Benämning: Familjedaghem Kommentar: Färre dagbarnvårdare i tjänst än budgeterat. Investeringsbudget Projektnummer: 267 Överskott (+) / Underskott (-): +39 Benämning: Inventarier barnomsorg Kommentar: Vissa sena leveranser där fakturor belastar

28 15 (15) Årsredovisning 2008

29 TIERPS KOMMUN FÖRSKOLEOMRÅDET: TIERPS KÖPING, MEHEDEBY, SÖDERFORS, KYRKBYN, MÅNKARBO Björkgården, Gustavsgatan 5, TIERP FAX Bo Sundberg, förskolechef, , Agneta Person Ramsten, biträdande förskolechef, , Vivianne Lindén, biträdande förskolechef, , Anneli Persson, specialpedagog, , Ann-Christin Jansson, assistent, , Annika Hellberg, assistent, , Psykosocial enkät till all personal i Förskoleområdet Resultat samt jämförelse med 2008 I enlighet med beslut i vår samverkansgrupp så genomförs en obligatorisk psykosocial enkät. Enkäten ska ses som ett komplement till arbetsmiljöronder och utvecklingssamtal. Om Du inte får plats för kommentarer på raderna så skriv på baksidan eller på ett annat papper. Svara senast Resultaten redovisas i antal ( år 2009/år 2008) 1. Hur trivs Du med Ditt arbete? Mycket bra (62/46) Bra (38/41) Dåligt ( 1 ) Mycket dåligt ( ) Vad är det som gör att Du tycker det är bra eller dåligt? 2. Hur är den fysiska arbetsmiljön för Dej (buller, stress, ljus, ergonomi mm )? Mycket bra ( 4/4 ) Bra ( 83/69 ) Dålig ( 21/23 ) Mycket dålig ( ) 3. Hur är den psykosociala arbetsmiljön för Dej (får information, kan påverka, är delaktig, psykiskt påfrestande mm)? Mycket bra ( 44/17 ) Bra ( 70/69 ) Dålig ( 4/5 ) Mycket dålig ( ) 4. Hur ser Du på att arbetslagen får ta ett stort eget ansvar? (istället för att få mycket direktiv och styrning från chefer)? Mycket bra ( 38/29 ) Bra ( 59/58 ) Dåligt ( 4/4 ) Mycket dåligt ( ) 5. Hur tycker Du att samarbetet i Ditt arbetslag fungerat? Mycket bra ( 52/50 ) Bra ( 40/34 ) Dåligt ( 3/6 ) Mycket dåligt ( ) 6. Hur tycker Du kontakten med arbetsledning och stab fungerat? a. Med Bosse Mycket bra ( 42/28 ) Bra ( 56/58 ) Dåligt ( 1 ) Mycket dåligt ( ) Agneta Mycket bra ( 45/31 ) Bra ( 51/55 ) Dåligt ( 2/1 ) Mycket dåligt ( ) Vivianne Mycket bra ( 41/34 ) Bra ( 54/54 ) Dåligt ( ) Mycket dåligt ( ) b. Med Anneli Mycket bra ( 52/40 ) Bra ( 38/43 ) Dåligt ( 1/1 ) Mycket dåligt ( ) Ann-Christin Mycket bra ( 44/32 ) Bra ( 47/53 ) Dåligt ( 1/1 ) Mycket dåligt ( ) Annika Mycket bra ( 42/30 ) Bra ( 46/53 ) Dåligt ( 2 ) Mycket dåligt ( ) Rosie Mycket bra ( 36 ) Bra ( 46 ) Dåligt ( 1 ) Mycket dåligt ( )

30 TIERPS KOMMUN FÖRSKOLEOMRÅDET: TIERPS KÖPING, MEHEDEBY, SÖDERFORS, KYRKBYN, MÅNKARBO Björkgården, Gustavsgatan 5, TIERP FAX Bo Sundberg, förskolechef, , Agneta Person Ramsten, biträdande förskolechef, , Vivianne Lindén, biträdande förskolechef, , Anneli Persson, specialpedagog, , Ann-Christin Jansson, assistent, , Annika Hellberg, assistent, , c. Med Din arbetslagsledare? Mycket bra ( 57/43 ) Bra ( 33/37 ) Dåligt ( 1 ) Mycket dåligt ( ) 7. Du som varit med i ledningsgrupp, samverkansgrupp, köksträffar, fortbildningsgrupp eller pedagogträffar, hur tycker Du dessa träffar fungerat? Mycket bra ( 31/40 ) Bra ( 40/37 ) Dåligt ( ) Mycket dåligt ( ) 8. Hur tycker Du arbetsplatsträffarna fungerat? Mycket bra ( 36/26 ) Bra ( 57/56 ) Dåligt ( 2 ) Mycket dåligt ( ) 9. Vilken utveckling av Förskoleområdet vill Du se framåt 10. Sammanfattningsvis så tycker jag så här om mitt arbete Mycket bra ( 57/47 ) Bra ( 41/44 ) Dåligt ( 2/1 ) Mycket dåligt ( ) Om Du inte tycker det är bra vad skulle förändras för att Du skulle vara mer nöjd? 11 Övriga synpunkter om vad som helst, gärna förslag på vad som kan göras utifrån minskade skatteintäkter Namn: Vänligen lämna enkäten före för att kunna sammanställas under sommaren

31 1 april 2006 trädde en ny diskrimineringslag i kraft. Utifrån den är vårt uppdrag att utarbeta en handlingsplan. Den ska syfta till att främja barns/elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplan Förskoleområdet Denna plan vill vi ska gälla alla vuxna/föräldrar som finns i barnens närhet (både i hemmet och i förskoleverksamheten) se diskrimineringslagen 2005:480. Värdegrundsfrågorna ska genomsyra vår verksamhet hela året och inte bara vid enstaka tillfällen som temadagar eller liknande, se även vår läroplan. Det är allas ansvar att arbeta mot kränkande behandlingar. Med kränkande behandling menar vi: * Fysiska ( t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) * Verbala ( t.ex. att bli hotad eller kallad ful, dum) * Psykosociala ( t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning mm) * Text och bildburna ( t.ex. klotter, brev, teckningar, e-post och sms) En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit illa behandlad/kränkt, alltid måste tas på allvar och resultera i en reaktion som leder till en åtgärd. Tierp 2009 Varje enhet har utsett ett lokalt trygghetsteam, bestående av två personer. Arbetslaget/arbetslagen kan vända sig till

32 trygghetsteamet för stöd i olika situationer. Dessutom har trygghetsteamet ett särskilt ansvar för att diskussioner om likabehandlingsplanen hålls levande. Målsättning: * Alla som vistas i förskoleverksamheten, barn såväl som vuxna, skall känna sig respekterade och trygga. * Att med lyhördhet och uppmärksamhet se utsatta personer och agera, utifrån situation, så tidigt som möjligt. Inom Förskoleområdet ska all personal i arbetslagen arbeta med: * att visa barnen att alla människor är unika, olika och lika mycket värda. * att lära barnen att själva säga ifrån då någon behandlar dem kränkande. * att lära barnen att inte skylla ifrån sig, utan se sin roll i sammanhanget och stå för sina handlingar. * att behandla andra som man själv vill bli behandlad. * att lära barnen olika tillvägagångssätt för att bli av med ilska och frustration, utan att låta det gå ut över andra. * att ta upp problem och händelser direkt med dem det berör i gruppen. Personalen hjälps åt att arbeta med dessa punkter genom att: * arbetslagen har en punkt på varje arbetsplatsmöte då dessa punkter hålls levande och regelbundet diskuteras. De kan då prata om sina observationer omkring kränkande behandling, och hjälpas åt genom att agera lika. * diskutera tillsammans om vad som är kränkande behandling, och hjälpa varandra i svåra situationer. * dokumentera alla samtal runt händelsen och göra en handlingsplan. *varje arbetslag/förskola har en lokalt utarbetad arbetsgång att använda vid kränkande behandling. Ansvaret för att arbetsgången kommer till stånd och uppdateras regelbundet ligger på det lokala trygghetsteamet. * om den kränkande behandlingen fortgår trots ovanstående åtgärder, vända sig till förskoleteamet, som kallar berörda parter till samtal och utarbetande av ny handlingsplan. * om problemet kvarstår lämna ärendet vidare till Resurscentrum för barn(rcb)/ Resurscentrum för vuxna(rcv) eller i vissa fall göra en polisanmälan. * att arbeta med olika material och litteratur i ämnet.

33 Föräldrarna är delaktiga genom att: * personalen informerar om denna likabehandlingsplan i samband med inskolningen. * medverka då planen aktualiseras (vid t.ex. föräldramöten eller utvecklingssamtal). * agera, informera och överlämna till personalen vid misstanke om kränkande behandling. * personalen direkt pratar med berörda föräldrar då något fall av kränkande behandling uppstått.

34 Ett barn som får uppmuntran Lär sig förtroende. Ett barn som möts med tolerans Lär sig tålamod. Ett barn som får beröm Lär sig att uppskatta. Ett barn som får uppleva rent spel Lär sig rättvisa. Ett barn som får känna vänskap Lär sig vänlighet. Ett barn som får uppleva trygghet Lär sig tilltro. Ett barn som blir omtyckt och kramat Lär sig känna kärlek i världen. BRIS