Hjälmarens vattenvårdsförbund
|
|
- Jonathan Pålsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjälmarens vattenvårdsförbund Sammanfattning av recipientkontrollen 217
2 Långa tidsserier och nya analyser 217 har varit ett år då frågor kring klimatets påverkan på Hjälmaren har lyfts fram på olika sätt. Sommarens låga vattenstånd i sjön satte igång många diskussioner kring ansvar, muddring m.m. SMHI inledde under året en kartläggning av Hjälmaren, man samlade in kända uppgifter och har nu sammanställt dessa data till en rapport. Man har gjort olika klimatscenarier på vad den globala uppvärmningen kan ha för vårt vattensystem vid olika temperaturökningar. Vi har under året fortsatt att göra olika specialprovningar utöver den ordinarie provtagningen, såsom förekomst av läkemedelsrester och förekomst av mikroplast i Hjälmaren, Täljeåns och Svartåns utlopp. Life projektets olika delar har kommit igång på ett bra sätt under året. Mobilisering för en bra vattenkvalitet Har det hänt någon förbättring i vårt vattensystem? Miljökämpen Bengt Hubendick skriver i sina memoarer att för att något skall hända räcker det inte med kunskap och forskning. Vi måste ha tydliga visioner om önskvärda framtider, liksom aktioner och projekt, som kan mobilisera människor att bygga den önskvärda framtiden. Är vi i Hjälmarens vattenvårdsförbund vår tids modiga Djurklo, han som genomförde sin vision att göra de vattensjuka markerna till odlingsbar mark. Varje framsteg och förändring har initierats av avvikare de som aldrig sa det går aldrig. Vi behöver alla dem som vågar gå före. Rent och friskt sötvatten är en bristvara på klotet. Låt oss tillsammans göra vårt bästa för vattnet i vårt gemensamma vattensystem! Ingegerd Oberg Ordförande Hjälmarens vattenvårdsförbund I Ingegerd Oberg Ordförande Hjälmarens vattenvårdsförbund Hjälmarens vattenvårdsförbund - Sammanfattning av recipientkontrollen 217 Rapportdatum: Uppdragsgivare: Hjälmarens vattenvårdsförbund, Utförare: Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Författare: Carin Nilsson Granskning: Martin Liungman Medarbetare: Ylva Meissner (kiselalger), Pär Blomqvist, Carin Nilsson och Filip Erkenborn (bottenfauna), Annika Liungman och Ragnar Bergh (växtplankton), Filip Erkenborn GIS Provtagning: Magnus Bergström, Reijo Nygård, Björn Thiberg och Marcus Andersson ALcontrol AB Bilder: Omslagsbilderna är från Östra Hjälmaren och Eskilstunaån nedströms avloppsreningsverket (73). Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB om inte annat anges 2
3 Årets provtagning Varje år analyseras vattenkemi från 33 provstationer i vattendrag och 11 sjöar. Under 217 utfördes även biologiska undersökningar av bottenfauna i sex sjöar och tre vattendrag, växtplankton i fem sjöar samt kiselalger i ett vattendrag. Undersökningarna görs för att bevaka vattenkvaliteten inom avrinningsområdet med hänsyn till medlemmarnas verksamhet. Den huvudsakliga inriktningen har varit att mäta påverkansgrad och effekter av näringsämnesbelastning. Det har även analyserats särskilt förorenande ämnen (SFÄ) bland annat läkemedelsrester vid några punkter. Därför undersöker vi Undersökningarna görs för att bevaka vattenkvaliteten inom avrinningsområdet med hänsyn till medlemmarnas verksamhet. Kontrollen skall ge en bild av den allmänna miljösituationen och hur olika verksamheter påverkar vattenmiljön verktyg för utvärdering, planering och utförande av miljöförbättrande åtgärder underlag till medlemmarnas miljörapporter och tillståndsansökningar Exempel på provtagningstyper som utförs i Hjälmarens recipientkontroll. Längst till vänster provtagning av växtplankton. I mitten sparkprovtagning av bottenfauna med handhåv. Till höger vattenhämtare för vattenkemisk provtagning i sjöar. 3
4 Vattenkemiska resultat Lägre fosforhalter än normalt I sötvatten är fosfor oftast det begränsande näringsämnet och avloppsreningsverken som tidigare hade stora utsläpp av fosfor har därför sedan 197-talet utvecklat sin rening och drastiskt minskat sina utsläpp. De låga grundvattennivåerna i avrinningsområdet under stora delar av 217 resulterade i betydligt lägre fosforhalter än normalt, framförallt i jordbrukspåverkade områden som Öljaren och Forsån. När grundvattennivåerna steg i slutet av året resulterade det istället i mycket höga fosforhalter i många vattendrag, till exempel i Svartån och Täljeån. Extremt höga fosforhalter uppmättes i Södra Lången. Sjön ingår i kontrollprogrammet från och med 216 och i augusti såväl 216 som 217 uppmättes totalfosforhalter över 14 µg/l i ytvattnet. I Forsån uppmättes ovanligt låga fosforhalter under 217. Foto Lotta Carlström Svartån nedströms Skebäck Täljeåns utflöde i Storhjälmaren Forsån Månad Månad Månad Totalfosforhalter (µg/l) i tre av Hjälmarens tillflöden under 217. Blå punkter markerar uppmätta halter, heldragen linje anger medelvärdet för perioden , angivet med standardavvikelse (streckade linjer). 4
5 Fosfortillstånd Näringstillstånd baserat på medelhalten av fosfor i Eskilstunaåns avrinningsområde 217. Klassgränser enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Svartån nedströms Skebäck avloppsreningsverk (279). Foto Magnus Bergström 5
6 Kväverening När det gäller kväve kommer fortfarande en betydande del av de totala utsläppen från avloppsreningsverken. Detta avspeglar sig i förhöjda halter av ammoniumkväve nedströms flera av avloppsreningsverken som Laxå, Hallsberg, Kumla, Örebro och Eskilstuna. Det har dock gjorts betydande insatser även med kväverening framförallt i Örebro avloppsreningsverk vid Skebäck. Utbyggnaden som skett under perioden har bidragit till lägre halter av ammonium och nitrit nedströms reningsverket och i Hemfjärden utlopp, även om det fortfarande förekommer toppar som överskrider riktvärdena för nitrit enligt Fiskevattendirektivet. Toxiska kväveföreningar Kväve förekommer i vattnet dels bundet till partiklar eller till mer eller mindre svårnedbrytbara organiska ämnen och dels som lösta joner. Ett par av dessa joner, ammonium och nitrit kan vara toxiska för fisk och därmed orsaka fiskdöd. I Fiskevattendirektivet (SFS 26:114) som gäller för Hjälmaren men inte dess tillflöden finns rikt- respektive gränsvärden för nitrit och ammonium. Riktvärdet för nitrit är 3 µg/l, vilket motsvarar 9 µg/l nitrikväve och gränsvärdet för ammonium är 1 µg/l, vilket motsvarar 78 µg/l ammoniumkväve. Hemfjärdens utlopp (285). Foto Magnus Bergström. 25 Nitritkväve (µg/l) 2 15 Kväverening fullt utbyggd nedstr Skebäck 285 Hemfjärdens utfl gränsvärde Halt av nitritkväve vid provstationerna 279 i Svartån nedströms Skebäcks avloppsreningsverk och 285 vid Hemfjärdens utlopp Röd linje anger riktvärdet i Fiskevattendirektivet (SFS 26:114). Den svarta pilen visar när kväverening togs i full drift i avloppsreningsverket. 6
7 Tillstånd ammoniumkväve Ammoniumtillstånd baserat på maxhalt av ammoniumkväve under 217. Skalan baseras på SNV 1969:1 men gränsen för hög halt har justerats till 78 µg/l, för att harmonisera med gränsvärdet i Fiskevattendirektivet (SFS 26:114). 8 Ammoniumkväve (µg/l) 6 4 Kväverening fullt utbyggd nedstr Skebäck 285 Hemfjärdens utfl gränsvärde Halt av ammoniumkväve vid provstationerna 279 i Svartån nedströms Skebäcks avloppsreningsverk och 285 vid Hemfjärdens utlopp Röd linje anger gränsen för hög halt (sammanfallet med gränsvärdet i Fiskevattendirektivet (SFS 26:114). Den svarta pilen visar när kväverening togs i full drift i avloppsreningsverket. 7
8 Syreförhållanden Ovanligt bra i sjöarna I augusti 217 var syreförhållandena ovanligt goda i sjöarna beroende på att de flesta saknade temperatursprångskikt. Sannolikt nerodde avsaknaden på språngskikt på det lågtrycksbaserade vädret i augusti. Undantaget var Toften som har en liten, 19 meter djup djuphåla, där språngskiktet låg på 15 meter. Under 16 m djup rådde syrebrist (<,2 mg/l). Större delen av sjön som i huvudsak är 4 5 m djup har dock med all sannolikhet goda syreförhållanden. I vattendragen var årets syreförhållanden representativa för hur det har sett ut de senaste åren. I Ralån (317) uppmätts dock det lägsta värdet under den senaste femårsperioden. I Ralån liksom i de flesta av de andra vattendragen uppmättes de lägsta syrehalterna i juni. Syre Syrehalt anger mängden syre som är löst i vattnet. Det är detta syre som tas upp via gälarna av fiskar och smådjur som lever i vattnet. När syrehalten sjunker under 5 mg/l (gult, orange, rött på kartan nedan), riskerar syrekrävande arter att skadas. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan och forsar) och förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Även omvandling av ammoniumkväve från t ex reningsverk bidrar till syreförbrukning. Syrebrist kan uppstå i sjöar med hög humushalt eller liten djuphåla samt i näringsrika sjöar med hög växtplanktonproduktion eller näringsrika lugnflytande åar. Störst är risken för syrebrist under sommaren i sjöar med temperaturskiktning. Syretillstånd Lägsta uppmätta syrehalt under 217. Vid svagt syretillstånd eller sämre (<5 mg/l) kan fisk och andra organismer skadas. 8
9 Fosfor / Vattenföring Kväve Flöden och transporter Låga grundvattennivåer Även om 217 var ett tämligen odramatiskt år vädermässigt var situationen i vattendragen och framförallt i Hjälmaren långt ifrån normal på grund av den låga nederbörden under hösten 216. Inledningen av året var mild med normala nederbördsmängder. Sommaren var som typisk svensk sommar med måttliga temperaturer och en hel del regn i augusti. Även november var nederbördsrik, vilket återställde nivåerna i grundvattenmagasinen. De låga grundvattennivåerna bidrog till lägre fosforhalter än normalt. Detta i kombination med låga flöden resulterade i låga fosfortransporter. När grundvattnet åter steg under hösten uppmättes mycket höga fosforhalter i flera vattendrag uppströms Hjälmaren. Hjälmaren i januari 217, vattenståndet var lågt under stora delar av året. Foto Lotta Carlström (mm) 25 Nederbörd Örebro 217 Transporter vid Skebäck vid Svartåns utflöde J F M A M J J A S O N D 217 max min medel Vattenföring m3/s Fosfortransport (ton/år) Kvävetransport (ton/år) Till vänster nederbörd vid väderstationen i Örebro 217 samt min- max- och medelvärden för perioden Till höger vattenföring och transporter av fosfor och kväve vid Svartåns utflöde i Hjälmaren vid Skebäck (279). Tidigare transporter och flöden ( ) hämtade från SMHI:s vattenweb. 9
10 Bottenfauna Näringspåverkan och varierande syreförhållanden för bottendjuren Undersökningen omfattade Hjälmarens fyra bassänger samt Öljaren och Näshultasjön samt Eskilstunaån och Frommestabäcken. Resultatet visade på måttligt artrika förhållanden i huvuddelen av sjöarna men i Mellanfjärden och Storhjälmaren var artantalet lågt. Bottenfaunan indikerade varierande syreförhållanden och tydlig näringspåverkan vid alla stationer utom i Näshultasjön. Sammantaget resulterade undersökningen i en expertbedömning där näringsstatusen bedömdes som god i Näshultasjön och Östra Hjälmaren och otillfredsställande i resterande delar av Hjälmaren och Öljaren. Expertbedömningen skiljer sig något från statusklassningen enligt Havs- och vattenmyndighetens bedömningsgrunder som enbart baseras på indexet BQI. Störst blir skillnaden i Näshultasjön där det saknades indikatorarter för BQI och indexvärdet blev noll (dålig status), men det förekom andra arter som visar på betydligt bättre status. Resultat från bottenfaunaundersökningarna i sjöar i Eskilstunaåns avrinningsområde 217. Expertbedömningar och statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten 213:19. Station Expertbedömningar Statusklassning Näringstillstånd Syretillstånd Näringsstatus näring 41. Öljaren Näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfredsställande Otillfredsställande 51. Näshultasjön Näringsfattigt Måttligt syrerikt God Dålig 91. Hemfjärden Mycket näringsrikt Syrerikt Otillfredsställande Måttlig 92. Mellanfjärden Mycket näringsrikt Måttligt syrerikt Otillfredsställande Måttlig 93. Storhjälmaren Näringsrikt Syrefattigt Otillfredsställande Otillfredsställande 95. Östra Hjälmaren Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt God Måttlig Larver av fjädermyggor (bilden till vänster) dominerar tillsammans med maskar i sjöarnas bottensediment. Till höger en Ekmanhämtare som används för att ta provtagning av bottendjur i sjöarnas sediment. 1
11 Expertbedömning av näringsämnesstatus bottenfauna Resultat från bottenfaunaundersökningarna i Eskilstunaåns avrinningsområde 217. Expertbedömning av näringsstatus utifrån bottenfaunasamhället. Hemfjärden. Foto Magnus Bergström. 11
12 Information om avrinningsområdet Hjälmarens vattenvårdsförbunds hemsida Uppgifter om förbundet. Resultat från recipientkontrollen finns i mappen Dokument. SMHI vattenwebben Flödesuppgifter, källfördelning av näringsämnen mm. Gå in på Ladda ner modelldata per område och sök via kartan eller efter lokalens SUBID. VISS Vatteninformationssystem Sverige Statusklassning och miljökvalitetsnormer. Sök på provplatsens EU CD eller SRK, Eskilstunaån. Station SUBID EU_CD (VISS) Provplatsnamn SE Utloppet ur Lill-Björken SE Svartåns inflöde i Teen SE Svartån vid Brohyttan SE Svartån Hidingebro SE Svartån Karlslund 277 SE Svartån uppströms Skebäck SE Svartån nedströms Skebäck 285 SE Hemfjärdens utl (N Ässundet/S Ässundet) SE Västra Laxsjöns utlopp SE Laxån vid Ågrena SE Garphytteån vid Hidinge 233 SE Garphytteån vid Hidinge SE Lillån från Logsjön vid Knista 269 SE Blackstaån inflöde i Tysslingen 262 SE Tysslinge kanals utlopp i Svartån 274 SE Lillån från Lången SE Vibysjöns utlopp SE Täljeån vid Täby SE Täljeån vid Almbro SE Täljeån vid Tybblebron SE Kvismare kanal vid Odensbacken SE Täljeån utflöde i Storhjälmaren 313 SE Kumlaån uppströms Kumla ARV 317 SE Ralaån uppströms Hallsbergs ARV SE Kumlaån vid Brånsta SE Kumlaån vid Mosjön 321 SE Frommestabäcken vid Ekeby 341 SE Hammarsån vid Hammar SE Forsån, Öljarens utlopp SE Näshultaån vid Näshulta kvarn SE Tandlaåns mynning SE Eskilstunaån vid Eskilstuna vattenverk SE Eskilstunaån nedstr. avloppsverket2 74/ SE Eskilstunaån nedstr. Torshälla 21 SE Ölen 24 SE Toften 211 SE Ö Laxsjön 2118 SE V Laxsjön 273 SE Södra Lången 41 SE Öljaren 51 SE Näshultasjön 91 SE Hemfjärden 92 SE Mellanfjärden 93 SE Storhjälmaren 95 SE Östra Hjälmaren 12
Medins Biologi Kemi Miljö
! " # $ % & Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö! "! # $ % " &! % " & ' ( ) *+!, ' -. / -, ' # 1 # 2 3 4 5 * 4 4 6 4 7 8 3 3 4 5 * 6 6 8 5 9 2 : ', ;: < : *=! "! # ; 8 4 7 4 4 / " " >?
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bilaga 1 Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2016-19 Hjälmarens Vattenvårdsförbund 1 Vattenkemi 1.1 Vattenkemi i vattendrag/rinnande vatten Tabell 1. Vattenkemiska
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2015 Bilagor Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 2016:4 Bilaga A Provtagningsstationer och metodförteckning 2015
Läs merHjälmarens vattenvårdsförbund
Hjälmarens vattenvårdsförbund Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Medins Biologi AB Mölnlycke 29-6-22 Alexander Frisborg Anders Attelind Mikael Christensson Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2,
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2015 Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 2016:12 HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde
Läs merArbogaåns vattenförbund. Sammanfattning av recipientkontrollen
Arbogaåns vattenförbund Sammanfattning av recipientkontrollen 2016 2017-04-30 Arbogaåns vattenförbund Arbogaåns Vattenvårdsförbund bildades våren 1966 för att verka för en god vattenvård och som samordnare
Läs merHjälmarens Vattenvårdsförbund. Eskilstunaåns avrinningsområde 2009
Hjälmarens Vattenvårdsförbund Eskilstunaåns avrinningsområde 2009 Hjälmaren, Hemfjärden vid Oset Foto Örebro kommun Projektnummer Kund 1768 Hjälmarens vattenvårdsförbund Version Datum 1.0 2010-05-10 Titel
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2014 Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 2015:7 HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 214:1 HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 212 Institutionen för vatten och miljö, SLU Rapport 213:9 HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 2010 Biovolym (mm3/l) 14 12 10 8 6 4 2 0 Hemfjärden Mellanfjärden Storhjälmaren Östra Hjälmaren Övriga Cyanobakterier Grönalger
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde
HÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll 21 Biovolym (mm3/l) 14 12 1 8 6 4 2 Hemfjärden Mellanfjärden Storhjälmaren Östra Hjälmaren Övriga Cyanobakterier Grönalger
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merAcceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015
Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merKÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merÖring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 330) Foto: Medins Biologi
Öring fångad vid provfiske i Stensjöån (station 33) Foto: Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 29 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 REFERENSER..
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merSamordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar
Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merINNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28
Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2015 2016-04-29 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2015 Rapportdatum: 2016-04-29 Version: 1.0 Projektnummer:
Läs merSvar på remiss - Förslag till handlingsplan för Hjälmaren
Kommunstyrelsen 2018-01-12 Kommunledningskontoret Miljö- och samhällsbyggnad KSKF/2017:721 Riikka Vilkuna 016-710 12 47 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på remiss - Förslag till handlingsplan för Hjälmaren 2018
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merLJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND
LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress
Läs merVattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merVattenkvalitativa undersökningar
RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 215 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 216-3-8 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför
Läs merLYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 2011
LYGNERNS VATTENRÅD Recipientkontrollen i Rolfsån 211 Alf Engdahl Robert Rådén Ingrid Hårding Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 31-338 35 4 Fax 31-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2017 2017-05-15 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2017 Rapportdatum: 2017-05-15 Version: 1.0 Projektnummer:
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merNORSÄLVEN 2006-2010. Norsälvens Intressenter
NORSÄLVEN 2006-2010 Norsälvens Intressenter Uppdragsgivare: Kontaktperson: Norsälvens Intressenter Hans Nilsson, Sunne kommun Tel: 0565-161 91 E-post: hans.nilsson@sunne.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2010 Anna Henricsson Ulf Ericsson Mikael Christensson Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVänerns sydöstra tillflöden Alf Engdahl Medins Biologi AB
Vänerns sydöstra tillflöden 2014 Alf Engdahl Medins Biologi AB 2014 års recipientkontroll Tredje året med det nya kontrollprogrammet: Vattenkemi vid 20 lokaler i vattendrag Vattenkemi i fyra sjöar Bottenfauna
Läs merÅrsskrift 2013. Rapport nr 117 från Vätternvårdsförbundet
Årsskrift 213 Rapport nr 117 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 117 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2011 Alf Engdahl Ingrid Hårding Martin Liungman Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se
Läs merTel: E-post: Tel: E-post:
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 214 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merKÄVLINGEÅN 2017 Kävlingeåns vattenråd
KÄVLINGEÅN 217 Kävlingeåns vattenråd Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning -
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTel. 021-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se. Tel. 073-633 83 05 E-post: susanne.holmstrom@alcontrol.se
SVARTÅN- VÄSTERÅSFJÄRDEN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarenergi AB Sandra Burman Tel. 21-39 51 56 E-post: sandra.burman@malarenergi.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merErfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Läs merStatusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Läs merMiljötillståndet i Hanöbukten
Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merVattenkvalitativa undersökningar
RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 216 Vattenkvalitativa undersökningar Daniel Rickström 217-3-3 Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Recipientkontroll för kustområdet utanför
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs merEka tar ett nytt steg framåt för miljön!
Eka tar ett nytt steg framåt för miljön! Eka Chemical AB har under lång tid haft utsläpp av ämnen som tex kvicksilver som varit farliga för miljön. Införandet av olika typer av reningsutrustning har minimerat
Läs merVEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund
VEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Vegeåns vattendragsförbund Lars-Göran Persson (ordförande) E-post: lars.g.persson@lm.lrf.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merSkräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 2008. Med långtidsutvärdering 1973-2008. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 28 Med långtidsutvärdering 1973-28 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...6
Läs merÅrsskrift 2014. Rapport nr 119 från Vätternvårdsförbundet
Årsskrift 214 Rapport nr 119 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 119 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs merRecipientkontroll i Lagan 2011
Recipientkontroll i Lagan 2011 2012-05-09 Alf Engdahl Ylva Meissner Iréne Sundberg Ingrid Hårding Per-Anders Nilsson Mikael Christensson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338
Läs merRecipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014
Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson
Läs merÅrsskrift Rapport nr 128 från Vätternvårdsförbundet
Årsskrift 2017 Rapport nr 128 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 128 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvård. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB
GULLSPÅNGSÄLVEN 2013 Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Syretillstånd Siktdjup
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 2018 års vattendragskontroll April 2019 Säveån Nr: Namn 2 Sävens utlopp 6 Säveån nedtröms Vårgårda 8 Svartån 10 Säveån vid Torp 14
Läs merVEGEÅN Vegeåns Vattendragsförbund
VEGEÅN 211 Vegeåns Vattendragsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Vegeåns vattendragsförbund Lars-Göran Persson (ordförande) E-post: lars.g.persson@lm.lrf.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merKÄVLINGEÅN Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 212 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merRecipientkontrollen i Lagan 2016
Recipientkontrollen i Lagan 2016 2017-05-02 Recipientkontrollen i Lagan 2016 Medins Havs och Vattenkonsulter AB Recipientkontrollen i Lagan 2016 Rapportdatum: 2017-05-02 Version: 1.0 Projektnummer: 3045
Läs merÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN
Årsrapport för 217 UPPDRAGSNUMMER 165424 217 SWECO ENVIRONMENT PER HOLMLUND CAROLIN SANDGREN PEDER DALIN Sammanfattning Syftet med rapporten är att presentera resultat från 217 års samordnade recipientkontroll
Läs merVegeån vattenkontroll 2016
Vegeån vattenkontroll 2016 Vegeåns Vattendragsförbund OM RAPPORTEN: Titel: Vegeån vattenkontroll 2016 Version/datum: 2016-03-31 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Vegeån vattenkontroll 2016.
Läs merRecipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning
Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden Årssammanställning 2016 2016-04-18 Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden - Årssammanställning 2016 Rapportdatum: 2017-04-18 Version: 1.0 Projektnummer:
Läs merTIDAN 2005. Tidans vattenförbund
Tidan vid Trilleholm Foto: Leif Sandahl TIDAN 25 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 14 METODIK.... 16 RESULTAT.. 22 Lufttemperatur och nederbörd..
Läs merVEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund
VEGEÅN 28 Vegeåns vattendragsförbund Kund Projektledare Foto på framsidan Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Vegeåns vattendragsförbund Håkan Olofsson (ALcontrol AB) Vegeån vid Åbromölla
Läs merMÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998
HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tekniska kontoret MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN Gatukontorets laboratorium -10-02/P-ÅN Postadress Besöksadress Telefon E-mail Stadshuset N Kringelvägen 42 Växel 0451-67 000 gatukontoret@hassleholm.se
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merMEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav
MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav Vi som jobbar Sjösättning Provtagning från is Vattenprover Kiselalger Viktiga primärproducenter i vattendrag Finns överallt Sitter fast Insamlas
Läs merMiljöövervakningsprogram för Bällstaån
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-15 Handläggare: Stina Thörnelöf Telefon: 08-508 28 852 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2012-11-20 p. 22 Miljöövervakningsprogram 2012-2015
Läs merINNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 13 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 15 METODIK... 19
Provplats för elfiske i Lillån vid Huskvarna (315). Foto: Robert Andersson, Medins Biologi VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 22-26 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 13 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...
Läs mer