Hjälmarens vattenvårdsförbund

Transkript

1 Hjälmarens vattenvårdsförbund Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Medins Biologi AB Mölnlycke Alexander Frisborg Anders Attelind Mikael Christensson Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning Avrinningsområdet Beskrivning av området Geologi och markanvändning Föroreningsbelastande verksamheter Metodik Undersökningens omfattning och metoder Utvärdering Resultat Väderförhållanden Vattenföring och transport Näringsbudget för Hjälmaren Delavrinningsområde A och B, Svartån med biflöden Delavrinningsområde C, Täljeån och Kumlaån Delavrinningsområde D, mindre biflöden till Hemfjärden och Mellanfjärden Delavrinningsområde E, Öljaren och Forsån Delavrinningsområde F, Hjälmaren Delavrinningsområde G, Eskilstunaån Referenser Bilagor Bilaga 1 - Kontrollprogram...51 Bilaga 2 - Kemiska parametrar...55 Bilaga 3 - Tillståndsbedömning (26-28)...65 Bilaga 4 - Vattenkemi - resultat...69 Bilaga 5 - Vattenföring och transporter...87 Bilaga 6 - Växtplankton...95 Bilaga 7 - Bottenfauna i vattendrag Bilaga 8 - Bottenfauna i sjöar Bilaga 9 - Övriga undersökningar...241

4

5 Eskilstunaån 28 Sammanfattning Allmänt På uppdrag av Hjälmarens Vattenvårdsförbund har Medins Biologi AB tillsammans med ALcontrol AB utfört undersökningar inom Eskilstunaåns avrinningsområde under perioden Denna rapport är en redovisning av resultaten för undersökningarna 28. Undersökningarna har utförts enligt gällande kontrollprogram och omfattar momenten vattenkemi, vattenföring, transportberäkningar, växtplankton och bottenfauna. Väderförhållanden Årsmedeltemperaturen var 7,5º C, vilket är ca två grader varmare än medelvärdet för perioden (Väder och Vatten, SMHI 28). I framförallt januari, februari och april var det mycket varmare än normalt. Årsnederbörden var över det normala, 775 mm, jämfört med medelvärdet 625 mm för perioden (Väder och Vatten, SMHI 28). Januari och augusti var ovanligt nederbördsrika medan framförallt april och juni var nederbördsfattiga. Den stora variationen i nederbörd mellan månaderna resulterade i att även grundvattennivån varierade. En hög månadsnederbörd resulterade i en förhöjd grundvattennivå månaden efter. Grundvattennivån var över det normala i de västra delarna januari och februari, under eller mycket under det normala i hela området april till juli samt över eller mycket över det normala i hela området september till december. Övriga månader låg grundvattennivåerna nära det nomala (SGU). Vattenföring och transporter Transporten av ämnen i vattendrag är mycket flödesberoende. Årets medelflöden och transporter var högre, jämfört med de närmast föregående åren (figur 1). Fosfor (ton/år) 8 Svartån Fosfor Flöde Flöde (m 3 /s) 6 Eskilstunaån 6 4 Täljeån Figur 1. Fosfortransport och årsmedelflöde i respektive vattendrag, Svartån (279), Täljeån (351) samt Eskilstunaån (71). 5

6 Eskilstunaån 28 Svartån och Täljeån står tillsammans för ca hälften av fosfor- och kvävebelastningen på Hjälmaren (exklusive utsläppen från Örebro reningsverk). Resterande kommer från övrig tillrinning och luftnedfall på Hjälmarens sjöyta. Örebro reningsverk bedöms bidra med i storleksordningen 14 % av fosfor- och 2 % av kvävebelastningen till Hjälmaren. Retentionen i Hjälmaren är omfattande, 77 % av kvävetillförseln och 4 % av fosfortillförseln fastläggs eller omvandlas i sjön. Näringsämnen och eutrofiering Eskilstunaåns avrinningsområde domineras av skogsklädd moränmark med låg arealförlust av fosfor och måttlig arealförlust av kväve. I Hjälmarens närområde är dock andelen jordbruksmark större och arealförlusterna av näringsämnen är höga (figur 3 & 4). Särskilt höga är de i områdena runt Täljeån som uppodlades efter de stora sjösänkningarna på 188-talet. Förutom arealförluster från jordbruksmarken tillkommer näringsämnen från enskilda avlopp och kommunala reningsverk i bl a Örebro, Kumla och Eskilstuna. Utsläppen från reningsverken, framförallt av fosfor, har dock begränsats kraftigt sedan början av 197-talet. De minskade fosforutsläppen från Örebro reningsverk har bidragit till att fosforhalterna i Hemfjärden, den västra delen av Hjälmaren har minskat betydligt. Fosforhalten är måttligt hög i den övre delen av Svartån och hög i den nedre delen (figur 2). Täljeån med biflödet Kumlaån har mycket höga fosforhalter (figur 2). I Eskilstunaån är fosforhalterna höga (figur 2). I sex provpunkter mäts hur stor del av fosforn som är partikulärt bunden, dvs bunden till humus alger och lerpartiklar Denna fosforfraktion är mindre biologiskt tillgänglig och orsakar därmed inte lika stora övergödningsproblem. Resultaten visar att under 28 var andelen bundet fosfor lägst i Svartån ca 6 % och högst i Kumlaån ca 8 % medan övriga vattendrag hade ca 7% bunden fosfor (figur 2). Skillnaden i lättillgänglig fosfor är därmed inte lika stor som skillnaden i totalfosfor mellan de olika vattendragen. Fosfor mg/l,12,1,8,6,4,2, Totalfosfor medel 8 Partikulärt fosfor medel 8 Hög fosforhalt Mkt hög fosforhalt Svartån Täljeån Kumlaån Eskilstunaån Figur 2. Halt av totalfosfor och partikulärt fosfor i Svartån, Täljeån, Kumlaån samt Eskilstunaån (medelvärde 28). 6

7 Eskilstunaån 28 Mälaren 259 #S#S #S 23 #S #S 245 #S #S 2121 LAXÅ #S ÖREBRO #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S KUMLA HALLSBERG Hjälmaren #S Mycket låga förluster av fosfor #S Låga förluster av fosfor #S Måttligt höga förluster av fosfor #S Höga förluster av fosfor #S Mycket höga förluster av fosfor #S #S#S 52 #S 74 #S Figur 3. Arealspecifika förluster av totalfosfor i Eskilstunaåns avrinningsområde (26-28) ESKILSTUNA 53 Mälaren 259 #S#S #S 23 #S #S 245 #S #S 2121 LAXÅ #S #S #S #S #S #S #S #S #S#S #S KUMLA HALLSBERG ÖREBRO #S #S #S #S #S Hjälmaren Mycket låga förluster av kväve Låga förluster av kväve Måttligt höga förluster av kväve Höga förluster av kväve Mycket höga förluster av kväve #S #S#S 52 #S 74 #S ESKILSTUNA 53 Figur 4. Arealspecifika förluster av totalkväve i Eskilstunaåns avrinningsområde (26-28). 7

8 Eskilstunaån 28 Mälaren 21 #S #S #S #S #S #S 2121 #S LAXÅ #S #S#S #S ÖREBRO 233 #S #S #S #S #S #S #S 33 #S 3115 #S #S #S #S #S #S #S#S KUMLA #S HALLSBERG #S #S #S #S #S 93 #S Hjälmaren 421 #S #S Syrerikt tillstånd Måttligt syrerikt tillstånd Svagt syretillstånd Syrefattigt tillstånd Mycket syrefattigt tillstånd #S #S #S #S #S#S 52 #S ESKILSTUNA Figur 5. Bedömning av syrehalten Mälaren #S #S #S 23 #S #S #S 2121#S #S #S#S #S 92 ÖREBRO #S #S #S #S #S #S #S 33 #S #S #S #S #S #S #S #S#S KUMLA LAXÅ 31 #S #S #S #S #S #S 93 #S Hjälmaren #S #S HALLSBERG 421 Ej eller obetydligt färgat Svagt färgat Måttligt färgat Betydligt färgat Starkt färgat 95 #S #S #S #S #S#S 52 #S ESKILSTUNA Figur 6. Bedömning av färg mätt som absorbans

9 Eskilstunaån 28 Även om näringsämnesbelastningen till Hjälmaren har minskat sedan 197-talet orsakar den fortfarande problem, bl a i form av ett mycket begränsat siktdjup och återkommande blomningar av blågrönalger. Den höga planktonproduktionen kan även orsaka syrebrist i bottenvattnet när algerna bryts ner. För att nedbrytningen skall orsaka syrebrist måste det dock finnas en temperaturskiktning i vattenmassan, så att syre från ytan inte når ner till bottenvattnet. Eftersom Hjälmaren i år, liksom de flesta år, saknar temperaturskiktning på sommaren uppmättes inga låga syrgashalter i bottenvattnet i augusti, trots en hög planktonproduktion. I mars 28 kunde inga syremätningar göras då syremätaren var ur funktion. Eventuella låga syrehalter i sjöars bottenvatten behöver inte vara något onormalt. I flera av de humösa sjöarna i den nordvästra delen av avrinningsområdet förekommer periodvis låga syrehalter. I vissa av sjöarna t ex Ölen (21) kan dock problemet med syrebrist ha förvärrats av en måttlig näringsämnesbelastning. De förbättrade syreförhållandena vid vinterprovtagningen beror förmodligen på den milda vintern med ovanligt kort isläggning. I början av november 27 noterades fiskdöd i Hemfjärden (91) och Mellanfjärden (92). Orsaken kunde inte säkerställas, men det är troligt att fisken dött av nitritförgiftning. Försurning I den västra delen av avrinningsområdet, som domineras av skogsklädd moränmark, är buffertkapaciteten mot försurande ämnen ofta svag. Det innebär att det finns risk för surstötar som kan påverka t ex bottenfauna och fisk negativt. Låga alkalinitetsvärden sammanfaller ofta med höga flöden under vinterhalvåret. Svartån (23, 245 och 259) och Laxån (2119 och 2121) uppvisade svag buffertkapacite i februari, april och december. Ingen av de provtagna vattendragen hade vid provtagningarna ett ph-värde under 6,. I sjöarna uppmättes en svag buffertkapacitet i mars i Ölen (21), Toften (24), V Laxsjön (2118) och Falkasjön (234). Storsjön (222) uppvisade svag buffertkapacitet vid provtagningen i augusti. I Falkasjön uppmättes vid marsprovtagningen ett ph-värde under 6,. Vid övriga provpunkter uppmättes inga anmärkningsvärt låga alkalinitetsvärden under året. I området utförs kalkningsverksamhet av länsstyrelsen och mål finns uppställda för vilket ph-värde de olika vattendragen och sjöarna inte skall underskrida (bilaga 9). I länsstyrelsens kalkeffektkontroll har samtliga punkter utom två uppströms Västra Laxsjön, en uppströms Borasjön och en uppströms Sörgryten uppnått målen för de kalkningsinsatser som görs (bilaga 9). Bottenfauna Under 28 provtogs fler lokaler än vanligt med avseende på bottenfauna. Detta är något som görs vart femte år och gjordes senast 23. De provtagna vattendragen uppvisade enligt expertbedömningen nära neutrala förhållanden. Med avseende på eutrofiering bedömdes vattendragen ha måttlig eller god status, bortsett från en som fick hög och en som fick otillfredsställande status (tabell 1). Samtliga vattendrag bedömdes ha god eller hög status med avseende på övrig påverkan, bortsett från Frommestadsbäcken (321) som fick måttlig status. Profundalprovtagningar i nio sjöar resulterade i statusklassningar mellan hög och måttlig och två sjöar där statusen bedömdes som otillfredsställande (tabell 2). 9

10 Eskilstunaån 28 Tabell 1. Expertbedömning av status med avseende på bottenfauna i rinnande vatten. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga och C = naturvärden i övrigt. Vattendrag Lokal Expertbedömning Försurning Eutrofiering Naturvärden Svartån 23 Lugnsbro Nära neutralt Måttlig C Svartån 245 Hasselfors Nära neutralt God B Svartån 258 Kvistbro Nära neutralt God B Svartån 26 Hidingebro Nära neutralt God B Svartån 27 Karlslund Nära neutralt Hög B Svartån 279 Gästhamnen Nära neutralt Måttlig C Laxån 2119 V. Laxsjöns utlopp Nära neutralt God C Garphytteån 232 Lannafors Nära neutralt God C Visbysjöns utlopp 31 Sjörs Nära neutralt Måttlig B Kvismare kanal 34 Odensbacken Nära neutralt Måttlig C Frommestab. 321 Ekeby Nära neutralt Måttlig B Näshultaån 52 Hjälmaregården Nära neutralt God B Tandlaån 53 Tandla Nära neutralt Måttlig C Eskilstunaån 71 Ryningsberg Nära neutralt Måttlig C Eskilstunaån 73 Lindhaga Nära neutralt Otillfredsställande C Eskilstunaån 74 Alnö Nära neutralt Måttlig C Tabell 2. Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering för 28 års profundalprovtagning. De olika djupens bedömningar har vägts samman till en gemensam status för varje sjö. Sjö Lokal Sammanvägd status Ölen 21 Hög Toften 24 Måttlig Västra Laxsjön 2118 God Öljaren 41 Måttlig Näshultasjön 51 Måttlig Hemfjärden 91 Otillfredsställande Mellanfjärden 92 Otillfredsställande Storhjälmaren 93 Måttlig Ö Hjälmaren 95 Måttlig Växtplankton Växtplanktonundersökningen omfattade fyra lokaler i olika delar av Hjälmaren. Utifrån växtplanktonsamhället bedömdes hela Hjälmaren vara mycket näringsrik. Mängden blågrönalger var vid provtillfället i slutet av augusti mycket stor i Hemfjärden, Mellanfjärden och i Östra Hjälmaren, samt stor i Storhjälmaren. De fyra lokalerna fick otillfredsställande status enligt Naturvårdverkets metod, vilket överrensstämde med expertbedömningen. 1

11 Eskilstunaån 28 Inledning Hjälmarens Vattenvårdsförbund har gett Medins Biologi AB uppdraget att utföra recipientkontrollen (miljökontrollen) i Eskilstunaåns avrinningsområde för perioden Uppdraget har utförts i samarbete med ALcontrol AB. Denna rapport är en sammanställning av de kemiska och biologiska undersökningsresultaten från år 28. Dessutom redovisas tillståndsbedömningar från treårsperioden Även resultat från andra undersökningar inom området t ex kalkeffektuppföljning redovisas (bilaga 8). Följande personer från Medins Biologi AB har deltagit i kontrollen av Eskilstunaån år 28: provtagning av vattenkemi - Mikael Christensson provtagning av växtplankton - Mikael Christensson, Robert Rådén provtagning av bottenfauna (vattendrag) - Karin Johansson provtagning av bottenfauna (sjöar) - Robert Rådén, Helena Svensson artbestämning av bottenfauna - Martin Liungman, Anders Boström artbestämning av växtplankton - Ingrid Hårding, Jan-Erik Svensson utvärdering och rapportskrivning - Alexander Frisborg, Anders Attelind Hjälmarens vattenvårdsförbund har bedrivit undersökningar inom Eskilstunaåns avrinningsområde sedan mitten av 197-talet. Kontrollprogrammet har sedan 1992 omfattat såväl kemiska som biologiska undersökningar. Från och med 22 trädde ett nytt och reviderat kontrollprogram i kraft. Förändringarna är dock relativt små jämfört med det närmast föregående programmet. Kontrollprogrammet syftar till att: spegla och belysa miljösituationen i avrinningsområdet kvantifiera och relatera källor för miljöpåverkande ämnen innefatta mängd- och transportberäkningar av närsalter och metaller innefatta biologisk övervakning utvärdera resultat för tydlig kvantifiering av olika källor och där utvecklingen kan prognosticeras med modern datateknik göra resultaten förståeliga och lättillgängliga 11

12 Eskilstunaån 28 Avrinningsområdet Beskrivning av området Eskilstunaåns avrinningsområde omfattar en areal av km 2 varav 623 km 2 (15 %) är vatten. Hjälmarens yta utgör 48 km 2, eller ca 3/4 av den totala sjöytan. Inom avrinningsområdet finns ett 25-tal sjöar som är större än 1 km 2 och tio av dessa har betydelse för utjämningen av flöden. Ett 2-tal sjöar regleras, främst för att tillgodose kraftintressen. Hjälmarens huvudsakliga utlopp, Eskilstunaån, mynnar i Mälaren vid Torshälla, ca åtta procent av utflödet går dock via Hjälmare kanal till Arbogaån. Större delen av avrinningsområdet ligger i Örebro län med kommunerna Degerfors, Laxå, Örebro, Kumla och Hallsberg. En mindre del belägen norr om Hjälmaren ligger i Västmanlands län och berör Arboga och Kungsörs kommuner. Den sydöstra delen med Hjälmarens utlopp ligger i Södermanlands län inom Vingåkers, Katrineholms och Eskilstunas kommuner. Geologi och markanvändning Sankmark 5% Vatten 15% Vägar,3% Avrinningsområdet består till största delen av skogsklädd moränmark (figur 8). Närkeslätten, dvs området kring Täljeån och de nedre delarna av Svartån, domineras av sedimentära kambrosilurbergarter (sandsten, alunskiffer och ortocerkalk). Närkeslät- Bebyggelse 1% Jordbruk smark 23% Skogsmark 5% Öppen mark 6% Figur 8. Markanvändningen inom Eskilstunaåns avrinningsområde. Källa Emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten) i Örebro län

13 Eskilstunaån 28 tens kalkrika lerjordar utgör Mellansveriges bördigaste jordbruksbygd. En stor del av området kring Täljeån, och även nedre delen av Svartån, bildades efter de stora sjösänkningarna mellan 1882 och 1886 då stora sankområden runt sjön kunde uppodlas. Befolkningen i området uppgår till ca 25 personer varav ca 15 % utgör glesbygdsbefolkning. Föroreningsbelastande verksamheter Inom avrinningsområdet finns ca 25 avloppsreningsanläggningar av varierande storlek. Dessutom finns ett 25-tal industrier och andra anläggningar med miljöfarlig verksamhet som i någon omfattning har direktutsläpp av processavloppsvatten. Med direktutsläpp menas att industrin ombesörjer reningen i egen regi med efterföljande utsläpp till dagvattennät, sjö eller vattendrag. Framförallt området kring Täljeån och Svartåns nedre del omges av jordbruksmark vilket bl.a. bidrar till vattendragens höga halt av kväve och fosfor. Enligt en av länsstyrelsen gjord sammanställning bedöms hälften av fosforbelastningen och knappt hälften av kvävebelastningen härröra från odlad mark (Länsstyrelsen i Örebro 24) (figur 9). Avloppsreningsverken står för 16 % av fosfor- och 25 % av kvävebelastningen medan de enskilda avloppen bidrar med 18 % av fosfor- och 2 % av kvävebelastningen. Industrins utsläpp utgör,2 % av fosfor- och 5 % av kvävebelastningen. FOSFOR KVÄVE ARV 16% Skog 8% Sankmark 2% Industri,2% Dagvatten 4% Enskilda avlopp 18% Öppen mark 3% Odlad mark 49% Sankmar k 2% Industri 5% ARV 25% Skog 8% Öppen mark 2% Dagvatte n,4% Odlad mark 45% Atm depositio n 11% Enskilda avlopp 2% Figur 9. Utsläpp och markläckage av fosfor och kväve i Eskilstunaåns avrinningsområde (Länsstyrelsen i Örebro län Publ. nr 24:38). 13

14 Eskilstunaån 28 Bland de mer omfattande belastningarna kan nämnas: Örebro avloppsreningsverk - utsläpp i Svartån, strax före mynningen till Hjälmaren Laxå avloppsreningsverk - utsläpp i Laxån uppströms Toften Garphyttans avloppsreningsverk - utsläpp i Garphytteån Hallsbergs, Odensbackens och Kumla avloppsreningsverk - utsläpp som påverkar Täljeån. Eskilstuna avloppsreningsverk - utsläpp till Eskilstunaån Industrier inom Eskilstuna kommun - utsläpp till Eskilstunaån SAKAB - utsläpp till Frommestabäcken Flygplatsen i Örebro - utsläpp till Täljeån. Metodik Undersökningens omfattning och metoder De provpunkter som ingår i vattenvårdsförbundets undersökningar framgår av tabell 3 och figur 1. Kontrollprogrammets omfattning och provpunkternas koordinater presen- Mälaren 73 # # # 71 # ÖREBRO # # # # # # # # # Hjälmaren # # # 318 # # # # # # 221 # 52 # 241 # ## # 421 # # # # # 321 # # KUMLA # # HALLSBERG # # 2122 ## 2121 # 31 # 212 # LAXÅ 2119 # # ## # # # 74 ESKILSTUNA Figur 1. Provtagningspunkter i Eskilstunaåns avrinningsområde

15 Eskilstunaån 28 Tabell 3. Provtagningspunkter i Eskilstunaåns avrinningsområde * Provpunkt 241 är identisk med tidigare provpunkt 255. Del- Nr Punktbeskrivning Del- Nr Punktbeskrivning omr omr Vattendrag Sjöar A, B 22 Ölens utlopp A, B 21 Ölen A, B 23 Utloppet ur Lill-Björken A, B 24 Toften A, B 245 Svartåns inflöde i Teen A, B 211 Ö Laxsjön A, B 258 Svartån vid Kvistebro A, B 2118 V Laxsjön A, B 259 Svartån vid Brohyttan A, B 221 Multen A, B 26 Svartån, Hidingebro A, B 222 Storsjön A, B 27 Svartån, Karlslund A, B 234 Falkasjön A, B 279 Svartån vid gästhamnen E 41 Öljaren A, B 2114 Östra Laxsjöns utlopp G 51 Näshultasjön A, B 2119 Västra Laxsjöns utlopp F 91 Hemfjärden A, B 212 Utl. ur Oxhultadammen, Laxå F 92 Mellanfjärden A, B 2121 Laxån vid Ågrena F 93 Storhjälmaren, A, B 2122 Borasjöns utloppså vid Ågrena F 95 Östra Hjälmaren A, B 232 Garphytteån vid Lannafors A, B 233 Garphytteån vid Hidinge A, B 241* Lillån från Logsjön vid Knista C 31 Vibysjöns utlopp C 318 Täljeån vid Täby C 33 Täljeån vid Almbro C 335 Täljeån vid Tybblebron C 34 Kvismare Kanal, Odensbacken C 351 Täljeån utflöde i Storhjälmaren C 311 Kumlaån vid Brånsta C 3115 Kumlaån vid Mosjön C 321 Frommestabäcken vid Ekeby E 421 Forsån, Öljarens utlopp G 52 Näshultaån vid Hjälmaregården G 53 Tandlaåns mynning G 71 Eskilstunaån, Eskilstuna vattenverk G 72 Eskilstunaån, gevärsfaktoriet G 73 Eskilstunaån, nedstr ARV, E3 G 74 Eskilstunaån, nedstr. Torshälla 15

16 Eskilstunaån 28 teras i bilaga 1. Undersökningarna 28 omfattade vattenkemi, flödesmätningar, växtplankton i sjöar och bottenfauna i både rinnande vatten och i sjöars profundal. Kemiska analysmetoder, förklaringar och bedömningsnormer för de olika kemiska variablerna redovisas i bilaga 2. Bedömningsgrunder för växtplankton och bottenfauna redovisas bilaga 6 resp. 7 och 8. Utvärdering Delområde A och B redovisas tillsammans, övriga delområden redovisas var för sig. Primärdata redovisas i bilaga 4-9. Recipientkontrollen syftar till att bedöma vattensystemets tillstånd såväl som dess påverkan och status i olika avseenden. Bedömningarna med avseende på vattenkemi har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 (Wiederholm ed. 1999). Bedömningarna med avseende på biologi har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 27 (Naturvårdsverket 27). Bedömningarna för vattenkemi beskrivs närmare i bilaga 2 och bedömningarna för biologi i bilaga 6,7 och 8. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ligger också till grund för de klassgränser som finns markerade i rapportens diagram. Avvikelser från bedömningsgrunderna kommenteras i bilaga 2, 6, 7 och 8. Årets medelvärden relateras till bedömningsgrundernas gränsvärden i figurer. I bilaga 3 redovisas även tillståndsbedömningar som grundas på treårsmedelvärden från perioden För bedömningen av växtplankton görs en sammanvägd bedömning av artsammansättning och biomassa (bilaga 6). I de sjöar där plankton undersöks årligen används även resultatet från de närmast föregående åren vid bedömningen. Bottenfaunan bedöms enbart utifrån resultatet från 28 års undersökningar (bilaga 7 och 8). Transporter av kväve, fosfor och TOC har beräknats med hjälp av analyserade värden och vattenföringsdata från SMHI och redovisas i bilaga 5. Vattenföringen har under året mätts av SMHI i fasta pegelstationer, alternativt beräknats enligt PULS-metoden (bilaga 5). För att på bästa sätt kunna utnyttja de veckovisa vattenföringsuppgifterna har halter för de olika ämnena skattats för de veckor då ingen analys har utförts. Beräkningen ger ett interpolerat haltvärde för veckorna mellan analystillfällena. Därefter har transporten beräknats med hjälp av veckomedelvärden från vattenföringen. För de punkter där veckovisa vattenföringsuppgifter saknas har månadsmedelvärdet använts vid beräkning av veckotransporten. En arealkoefficient som anger den transporterade mängden kväve respektive fosfor per ha avrinningsyta har även beräknats för varje punkt. I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Rapport 4913) görs en klassindelning av vattendragen utifrån arealförlusten (se närmare beskrivning i bilaga 2). Den arealförlust som redovisas baseras på treårsmedelvärden från perioden

17 Eskilstunaån 28 Resultat Väderförhållanden Januari, februari, mars, april, maj, juli och december var varmare än normalt under 28. I januari och februari var det mycket varmare än normalt. Endast december hade en medeltemperatur under nollstrecket. I april var månadsmedeltemperaturen,7 grader från att tangera rekordet som den varmaste sedan 191 (figur 11). Årsmedeltemperaturen var ca två grader varmare än medelvärdet för perioden , 7,5º C jämfört med 5,6º C (Väder och Vatten, SMHI 28). Årsnederbörden var högre än det normala 775 mm, jämfört med medelvärdet 625 mm för perioden (Väder och Vatten, SMHI 28). Januari och augusti var ovanligt nederbördsrika medan framförallt april var nederbördsfattig (figur 11). Den stora variationen i nederbörd mellan månaderna resulterade i att även grundvattennivån varierade. En hög månadsnederbörd resulterar oftast i en förhöjd grundvattennivå månaden Lufttemp. ( C) 28 max min J F M A M J J A S O N D Nederbörd (mm) max min J F M A M J J A S O N D Figur 11. Månadsmedel för temperatur respektive nederbörd vid SMHI:s klimatstation i Örebro år 28 samt normalvärden för perioden Streckade linjer visar minoch maxvärden under 19-talet. 17

18 Eskilstunaån 28 efter. Grundvattennivån var över det normala i de västra delarna januari och februari, under eller mycket under det normala i hela området april till juli samt över eller mycket över det normala i hela området september till december. Övriga månader låg grundvattennivåerna nära det nomala (SGU). Medelvattenföring Medelvattenföring (m (m 3 /s) /s) 4 4 Eskilstunaån Eskilstunaån Svartån Svartån Täljeån Täljeån Figur 12. Årsmedelvattenföring i Eskilstunaån vid Hyndevad (71), Svartån vid Karlslund (27) samt Täljeån vid Almbro (33) under åren (enligt SMHI:s pegelmätningar). Vattenföring (m 3 /sek) Flöde Provt Vecka nr Figur 13. Veckomedelvattenföring i Svartån vid Karlslund (27) år 28 (enligt SMHI: s pegelmätningar). Provtagningstillfällena under året är markerade i figuren. 18

19 Eskilstunaån 28 Vattenföring och transport Sett över hela året har medelvattenföringen varit över det normala i Svartån, Täljeån och framförallt i Eskilstunaån (figur 12). I Svartån och Täljeån förekom två flödestoppar i januari och februari och sedan även tre större från september till december (figur 13 och 14). Eskilstunaån hade flödestoppar i februari, september, november och december (figur 15). Vattenföring (m 3 /sek) Flöde Provt Vecka nr Figur 14. Veckomedelvattenföring i Täljeån vid Almbro (33) år 28 (enligt SMHI:s pegelmätningar). Provtagningstillfällena under året är markerade i figuren. Vattenföring (m 3 /sek) 1 Flöde Provt Vecka nr Figur 15. Veckomedelvattenföring i Eskilstunaån vid Hyndevad (71) år 28 (enligt SMHI:s pegelmätningar). Provtagningstillfällena under året är markerade i figuren. 19

20 Eskilstunaån 28 I Svartån och Eskilstunaån men inte i Täljeån togs vattenkemiprov vid de flesta flödestoppar (figur 13-15). Eskilstunaåns avrinningsområde domineras av skogsklädd moränmark med låg arealförlust av fosfor och måttlig arealförlust av kväve. I Hjälmarens närområde är dock andelen jordbruksmark större och arealförlusten av näringsämnen är hög (tabell 4, figur 3 och 4). Särskilt hög är den i områdena runt Täljeån och som uppodlades efter de stora sjösänkningarna under 188-talet. Tabell 4. Tillståndsbedömning av arealförluster baserat på treårsmedelvärden (26-28). Del- Nr Beskrivning Kväveförlust: Fosforförlust: omr. (kg/ha år) (kg/ha år) A 23 Svartåns infl i Toften 1,91 Låga,49 Låga A 245 Svartåns infl i Teen 1,85 Låga,48 Låga A 259 Svartån Brohyttan 2,68 Måttligt höga,73 Låga A 26 Svartån Hidingebro 3,6 Måttligt höga,84 Måttligt höga A 2119 V Laxsjöns utlopp 4,75 Höga,15 Måttligt höga A 2121 Laxån vid Ågrena 8,94 Höga,168 Höga A 233 Garphytteån Hidinge 1,43 Låga,33 Mycket låga B 27 Svartån vid Karlslund 3,7 Måttligt höga,6 Låga B 279 Svartån gästhamnen 3,87 Måttligt höga,8 Måttligt höga B 241 Lillån från Logsjön 9,99 Höga,42 Extremt höga C 31 Vibysjöns utlopp 7,5 Höga,193 Höga C 318 Täljeån vid Täby 8,82 Höga,34 Höga C 33 Täljeån Almbro 1,68 Höga,227 Höga C 335 Täljeån Tybblebron 11,32 Höga,18 Höga C 34 Kvismare kanal 12,22 Höga,183 Höga C 351 Täljeån Segersjö 12,81 Höga,25 Höga C 311 Kumlaån Brånsta 11,44 Höga,174 Höga C 3115 Kumlaån Mosjön 15,32 Höga,24 Höga E 421 Forsån, Öljarens utl 2,47 Måttligt höga,147 Måttligt höga G 52 Näshultaån 1,71 Låga,69 Låga G 53 Tandlaåns mynning 5,42 Höga,212 Höga G 71 Eskilstunaån Hyndevad 1,59 Låga,82 Måttligt höga G 73 Eskilstunaån ARV 1,99 Låga,9 Måttligt höga G 74 Eskilstunaån Torshälla 2,33 Måttligt höga,92 Måttligt höga 2

21 Eskilstunaån 28 Fosfor (ton/år) 5 4 Svartån 3 2 Fosfor Flöde Täljeån Eskilstunaån Flöde (m 3 /s) Toftens inl. 245 Teens inl. 259 Brohyttan 26 Hidingebro Figur 16. Fosfortransport och årsmedelvattenflöde i Svartån, Täljeån och Eskilstunaån 28. Kväve (ton/år) Svartån Kväve Flöde Täljeån Eskilstunaån Flöde (m 3 /s) Toftens inl. 245 Teens inl. 259 Brohyttan 27 Karlslund 26 Hidingebro 279 Gästhamnen 27 Karlslund 279 Gästhamnen 31 Vibysjöns utl. 318 Täby 33 Almbro 335 Tybblebron 34 Kvismare kanal 351 Segersjö 71 Vattenverket 73 Reningsv. 74 Torshälla 31 Vibysjöns utl. 318 Täby 33 Almbro 335 Tybblebron 34 Kvismare kanal 351 Segersjö 71 Vattenverket 73 Reningsv. 74 Torshälla Figur 17. Kvävetransport och årsmedelvattenflöde i Svartån, Täljeån och Eskilstunaån 28. Ser man till biflödena har Lillån från Logsjön (241), ett biflöde till Svartån den högsta arealförlusten av fosfor medan Kumlaån (3115) har den högsta arealförlusten av kväve (tabell 4). Skillnader i årstransport av närsalter mellan åren beror främst på skillnader i vattenföring, genom att stor nederbörd resulterar i stor avrinning och större transporter. Årets transporter är högre än medelvärden för tidsperioden och kan därför betraktas som över det normala (figur 1). Utsläppen från Örebro reningsverk bidrar till en betydande del av kvävetransporterna i Svartån men i mindre omfattning till fosfortransporterna. Detta framgår av tillskottet mellan lokal 27 och 279 i Svartån (figur 16 & 17). 21

22 Eskilstunaån 28 Fosfor (ton/år) 8 Flöde (m 3 /s) Fosfor Omr A Flöde Omr B Omr C Omr E Omr G Västra Laxsjöns utl Laxån 233 Garphytteån 241 Lillån Figur 18. Fosfortransport och årsmedelvattenflöde i de mindre biflödena i Eskilstunaåns avrinningsområde Kumla-ån Brånsta 3115 Kumla-ån Mosjön 421 Öljarens utl. 52 Näshultaån 53 Tandlaån Kväve (ton/år) 2 Omr C Flöde (m 3 /s) 5 15 Kväve Flöde Omr B Omr G 4 1 Omr A Omr E Västra Laxsjöns utl Laxån 233 Garphytteån 241 Lillån 311 Kumla-ån Brånsta Figur 19. Kvävetransport och årsmedelvattenflöde i de mindre biflödena i Eskilstunaåns avrinningsområde Kumla-ån Mosjön 421 Öljarens utl. 52 Näshultaån 53 Tandlaån Det finns även ett flertal mindre vattendrag som mynnar i Hjälmaren men av dessa ingår enbart Öljarens utlopp, Forsån (421) i förbundets recipientkontroll. Till Östra Hjälmaren kommer närsalter från Storhjälmaren samt från Näshultaåns vattensystem och före utloppet till Eskilstunaån tillkommer även Tandlaån (figur 18 & 19). I Eskilstunaån tillkommer inga större biflöden. Det sker ändå ett betydande tillskott av kväve innan ån når Mälaren (figur 17). Tillskottet kommer dels från jordbruksmarken och dels från avloppsreningsverket i Eskilstuna. Samtliga transportdata för år 28 redovisas tillsammans med vattenföringsuppgifter i bilaga 5. 22

23 Eskilstunaån 28 Näringsbudget för Hjälmaren Utifrån transporterna 28 i Svartån (279), Täljeån (351) och Eskilstunaån (71) har det gjorts en beräkning av kväve- och fosforbelastningen på Hjälmaren, samt den reduktion som sker i sjön. Transporter från områden som inte tillhör Svartåns eller Täljeåns delavrinningsområden (1538 km 2 ) utgör 26 respektive 31 procent av belastningen av kväve och fosfor från Svartån och Täljeån enligt Emissionsdatabasen för vatten (EDBvatten) i Örebro län. Det atmosfäriska nedfallet på Hjälmarens yta antas vara 8 kg fosfor och 7 kg kväve per km 2 och år. Till detta kommer utsläppet ifrån reningsverket i Örebro. Åtta procent av utflödet går via Hjälmare kanal och inte via Eskilstunaån. Den totala uttransporten har beräknats genom att dividera uttransporten i Eskilstunaån med en faktor,92. Sammantaget ger detta en kväve- och fosforbudget enligt tabell 4 och figur 2. Retentionen i Hjälmaren är betydande, 77 % för kväve och 4 % för fosfor (tabell 5). Tabell 5. Beräknad kväve- och fosforbelastning på Hjälmaren 28 samt beräknad reduktion i Hjälmaren. Uppgifter för Örebro ARV avser år 22.* exkl utsläpp från Örebro ARV. Fosfor Kväve (ton) (ton) 279 Svartån* Täljeån Övrig tillrinning Luftnedfall Hjälmaren Örebro ARV Total tillförsel Eskilstunaån Hjälmare kanal 3 56 Total uttransport Reduktion i Hjälmaren 4% 77% Luftnedfall Hjälmaren 1% Örebro ARV 6% FOSFOR 279 Svartån* 35% Luftnedfall Hjälmaren 11% Örebro ARV 13% KVÄVE 279 Svartån* 23% Övrig tillrinning 21% Övrig tillrinning 16% 351 Täljeån 32% 351 Täljeån 37% Figur 2. Källfördelning av fosfor- respektive kvävebelastningen på Hjälmaren

24 Eskilstunaån 28 Delavrinningsområde A och B, Svartån med biflöden Allmänt Delområde A omfattar Svartåns källflöden med Toften, Teen, Östra och Västra Laxsjön samt Multen, Storsjön, Leken och Ymningen (figur 21, tabell 6). Området domineras av skogsmark och är relativt försurningskänsligt. Toftens tillflöde, Laxån, är påverkad av ett kommunalt reningsverk och industrier i Laxå. Olika källors bidrag till områdets näringsämnesbelastning sammanfattas av tabell 7 och figur 22. Delområde B omfattar Svartåns nedre lopp med biflöden från Logsjön och Tysslingen. Undersökningar har gjorts i biflödet Lillån och i två punkter i Svartån, vid Karlslund (27) och vid gästhamnen (279) strax före utloppet i Hjälmaren (figur 21). Omgivningen utgörs av odlingsmark (norra Närkeslätten). Ån passerar Örebro och mynnar i Hjälmaren i Hemfjärden. Den stora andelen jordbruksmark ökar innehållet av näringsämnen i vattendragen. Några mindre orter belastar ån, eller dess biflöden, från sina avloppsreningsverk. Före mynningen i Hjälmaren sker utsläpp från avloppsreningsverket i Örebro. Olika källors bidrag till områdets näringsämnesbelastning sammanfattas av tabell 7 och figur 22. A 21 # 22 # 221 # # # 23 # 258 # # # # 2122 ## 2121 # LAXÅ # 234 # 232 # # # # # 241 # B # # # # Figur 21. Karta över provpunkter i delavrinningsområde A och B som undersöks av Hjälmarens vattenvårdsförbund under perioden Lokalernas namn samt undersökningsmoment framgår av tabell 6. 24

25 Eskilstunaån 28 Tabell 6. Provtagningspunkter i delavrinningsområde A och B samt undersökningsmoment under perioden K = vattenkemi, F = metaller i vattenmossa, q = flöde från pegelstation och µ = flöde från pulsdata, B = bottenfauna och V = växtplankton. *Provpunkten i Lillån har ett nytt nr fr o m 22 (241), identisk med tidigare 255. Del- Nr Lokalnamn Moment omr A 21 Ölen K B A 22 Ölens utlopp q A 23 Utloppet ur Lill-Björken Kµ B A 24 Toften K V B A 245 Svartåns inflöde i Teen K µ B A 258 Svartån vid Kvistebro B A 259 Svartån vid Brohyttan K q A 26 Svartån Hidingebro K F q B B 27 Svartån Karlslund K F q B B 279 Svartån vid gästhamnen K F q B A 211 Ö Laxsjön K A 2114 Östra Laxsjöns utlopp K q A 2118 V Laxsjön K V B A 2119 Västra Laxsjöns utlopp K q B A 2121 Laxån vid Ågrena K F q A 2122 Borasjöns utloppså vid Ågrena q A 221 Multen K A 222 Storsjön K V A 234 Falkasjön K A 232 Garphytteån vid Lannafors F B A 233 Garphytteån vid Hidinge K q B 241* Lillån från Logsjön vid Knista K q Tabell 7. Källfördelning av fosfor- och kväveutsläpp till vatten i område A, 26 Svartån och område B, 27 Svartån. Utsläppsuppgifter för punktkällor från 21. Källa emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten), Länsstyrelsen i Örebro. Källa Fosfor (ton/år) Kväve (ton/år) Område A Område B Område A Område B 26 Svartån 27 Svartån 26 Svartån 27 Svartån Dagvatten,2,26 1,52 2,2 Atmosfärisk dep,, 44,6 48,1 Jordbruk 1,96 6,91 86,9 358,1 Öppen mark,29,47 9,6 15,8 Enskilda avl,7 1,59 6,7 14,7 ARV,5,66 34,3 42,4 Industri,1,1,, Sankmark,542,588 34,8 37,9 Skogsmark 2,5 2,43 114,2 135,2 Totalt 6,25 12,91 332,7 654,1 25

26 Eskilstunaån 28 Skog 33% Dagvatten 3% Sankmark 9% Industri,% Enskilda avlopp 11% ARV 8% Område A, 26 Svartån Odlad mark 31% Öppen mark 5% FOSFOR Dagvatten 2% Skog 19% Sankmark 5% Industri,% ARV 5% Öppen mark 4% Enskilda avlopp 12% Odlad mark 53% Område B, 27 Svartån KVÄVE Skog 35% Dagvatten,5% Atm deposition 13% Enskilda avlopp 2% Skog 21% Sankmark 6% Dagvatten,3% Atm deposition 7% Enskilda avlopp 2% Sankmark 1% ARV 1% Odlad mark 27% Öppen mark 3% ARV 6% Öppen mark 2% Odlad mark 56% Område A, 26 Svartån Område B, 27 Svartån Figur 22. Källfördelning av fosfor- och kväveutsläpp till vatten i område A, 26 Svartån och område B, 27 Svartån. Utsläppsuppgifter för punktkällor från 21. Källa emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten), Länsstyrelsen i Örebro. Näringsämnen och eutrofiering De vattenkemiska undersökningarna visar att fosforhalten är låg i samtliga undersökta sjöar förutom i Toften (24) där halten var måttligt hög. Trots övervägande näringsfattiga förhållanden förekommer det periodvis låga syrehalter i sjöarnas bottenvatten. Sannolikt beror de låga syrgashalterna till stor del på nedbrytning av humus och kan därmed betraktas som huvudsakligen naturliga. I Svartån ökar fosforhalterna från måttligt höga halter högt upp i systemet till höga halter närmare Hjälmaren. Precis vid utloppet i Hjälmaren (279) är halten mycket hög (figur 23). I Laxån syns en ökning från låga halter uppströms Laxå (2119) till höga halter 26

27 Eskilstunaån 28 Fosfor mg/l,8 Totalfosfor medel 8 Partikulärt fosfor medel 8 Hög fosforhalt,6 Mkt hög fosforhalt,4,2, Figur 23. Totalfosforhalt i Svartån samt halt av partikulärt fosfor i två punkter (26 & 27) (medelvärde 28). Heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög fosforhalt och streckad linje övergång från måttligt hög till hög halt. Fosfor mg/l,14,12,1,8,6,4,2, Totalfosfor medel 8 Hög fosforhalt Mkt hög fosforhalt Extremt hög fosforhalt 2119 Laxån 2121 Laxån 233 Garphytteån 241 Lillån Figur 24. Totalfosforhalt (medelvärde 28) i Svartåns biflöden. Kraftigt heldragen linje anger övergång från mycket hög till extremt hög fosforhalt, heldragen linje övergång från hög till mycket hög halt och streckad linje övergång från måttligt hög till hög halt. nedströms Laxå (2121; figur 24). Vad beträffar kvävehalterna syns en ökning nedströms Laxå (2121), där kvävehalterna bedöms som mycket höga (figur 26). Generellt är kvävepåverkan något större än fosforpåverkan i området. Kvävehalterna är måttligt höga i Svartåns övre del för att successivt öka längre nedströms (figur 25). Vid mynningen till Hjälmaren är totalkvävehalten mycket hög (figur 25). De höga närsaltshalterna i Svartåns nedre del (figur 23, 25), beror på att området till stor del utgörs av odlingsmark samt på utsläpp från Örebro reningsverk (figur 22). Ammoniumhalterna är betydligt högre vid den nedersta provpunkten (figur 25). I augusti uppmättes mycket höga ammoniumhalter i Svartån vid gästhamnen (279) och i juni och oktober uppmättes höga halter. Höga halter av ammonium uppmättes även i Laxån i juni (2121). I biflödet Lillån (241) var fosforhalten extremt hög och kvävehalten mycket hög (figur 24, 26). I Laxån (2121) var fosforhalten hög och kvävehalten mycket hög. I Garphytteån (233) var fosforhalten måttligt hög och kvävehalten hög (figur 24, 26). 27

28 Eskilstunaån 28 Kväve mg/l 3 Ammoniumkväve medel 8 Totalkväve medel 8 Hög kvävehalt Mkt hög kvävehalt Figur 25. Halt av totalkväve och ammoniumkväve i Svartån (medelvärde 28). Heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög kvävehalt och streckad linje övergång från måttligt hög till hög halt. Kväve mg/l 4 3 Ammoniumkväve medel 8 Totalkväve medel 8 Hög kvävehalt Mkt hög kvävehalt Laxån 2121 Laxån 233 Garphytteån 241 Lillån Figur 26. Halt av totalkväve och ammoniumkväve i Svartåns biflöden (medelvärde 28). Heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög kvävehalt och streckad linje övergång från måttligt hög till hög halt. Syrgashalt mg/l 1 8 Min-värde 8 Syrerikt Måttligt syrerikt Figur 27. Syrgashalt i Svartåns huvudfåra, lägsta värde 28. Heldragen linje markerar övergången från svagt syretillstånd till måttligt syrerikt och streckad linje övergång från måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. 28

29 Eskilstunaån 28 Syrgashalt mg/l Min-värde Syrerikt Måttligt syrerikt 2119 Laxån 2121 Laxån 233 Garphytteån 241 Lillån Figur 28. Syrgashalt i Svartåns biflöden, lägsta värde 28. Heldragen linje markerar övergången från måttligt syrerikt till svagt syretillstånd och streckad linje övergång från syrerikt till måttligt syrerikt tillstånd. Tabell 8. Expertbedömning av status med avseende på bottenfauna i rinnande vatten. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga och C = naturvärden i övrigt. Tabell 9. Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering för 28 års profundalprovtagning. Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Försurning Eutrofiering Naturvärden A 23 Utloppet ur Lill-Björken Nära neutralt Måttlig C A 245 Svartåns inflöde i Teen Nära neutralt God B A 258 Svartån vid Kvistebro Nära neutralt God B A 26 Svartån Hidingebro Nära neutralt God B B 27 Svartån Karlslund Nära neutralt Hög B B 279 Svartån vid gästhamnen Nära neutralt Måttlig C A 2119 Västra Laxsjöns utlopp Nära neutralt God C A 232 Garphytteån vid Lannafors Nära neutralt God C Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Status A 21 Ölen 6 m Hög A 21 Ölen 12 m Hög A 21 Ölen 17 m Hög A 24 Toften 5 m God A 24 Toften 1 m God A 24 Toften 15 m Måttlig A 24 Toften 2 m Måttlig A 2118 V Laxsjön 5 m Hög A 2118 V Laxsjön 1 m Hög A 2118 V Laxsjön 12 m God 29

30 Eskilstunaån 28 I provpunkt 26 och 27 mäts även hur stor andel av fosforn som är partikulärt bunden, dvs bunden till humus, alger och lerpartiklar. Denna del av fosforn är mindre biologiskt tillgänglig. Resultaten visar att andelen bunden fosfor utgör ca 6 procent av totalfosforn såväl i provpunkt 26 som i 27 (figur 23). Vattnet var vid nästan samtliga provtillfällen syrerikt i Laxån, Garphytteån och i Lillån. Undantaget var augustiprovet i Laxån (2119) som visade måttligt syrerika förhållanden DJ (EK) 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Delavrinningsområde A, B DJ (EK) Hög God Måttlig Figur 29. Ekologisk kvalitetskvot för DJ-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen markerar övergång mellan otillfredsställande och måttlig status, den heldragna övergång mellan måttlig och god status och den tjockare heldragna övergång mellan god och hög status. BQI (EK) 1,2 1,,8,6,4,2, Delavrinningsområde A, B BQI (EK) Hög God Måttlig Otillfredsställande Figur 3. Ekologisk kvalitetskvot för BQI-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen markerar övergång från dålig till otillfredsställande status, den heldragna övergång mellan otillfredsställande och måttlig, den tjockare heldragna övergång mellan måttlig och god samt den tjockast heldragna övergång från god till hög status. 3

31 Eskilstunaån 28 (figur 28). I huvudfåran var vattnet syrerikt i alla provpunkter vid samtliga provtillfällen bortsett från lokal 26. Där visade juni- och juliprovtagningarna måttligt syrerika förhållanden (figur 27). Försurning En alkalinitet (buffertkapacitet) under,5 mekv/l medför risk för ph-värden under 6 och därmed risk för försurningsskador på de vattenlevande djuren. Låga värden sammanfaller ofta med höga flöden under vinterhalvåret. I sjöarna uppmättes svag buffertkapacitet i mars i Ölen (21), Toften (24) och V Laxsjön (2118). I Falkasjön (234) uppmättes i mars en mycket svag buffertkapacitet. Storsjön (222) provtogs ej i mars men en svag buffertkapacitet uppmättes i augusti. I Falkasjön (234) uppmättes ett ph-värde under 6, vid provtagningen i mars. Inga andra lokaler hade ph-värden under 6, vid provtagningarna. Låg buffertkapacitet sammanföll även ofta med ett betydligt till starkt färgat vatten och måttligt hög till hög halt av TOC, vilket indikerar att det är mycket humussyror i vattnet. Svartån (23, 245 och 259), Laxån (2119 och 2121) uppvisade svag buffertkapacitet vid någon, några eller vid samtliga provtagningar i februari, april, december. Vid övriga provpunkter uppmättes inga anmärkningsvärt låga alkalinitetsvärden under året. I länsstyrelsens kalkeffektkontroll har samtliga punkter utom två uppströms Västra Laxsjön, en uppströms Borasjön och en uppströms Sörgryten uppnått målen för de kalkningsinsatser som görs (bilaga 9). Biologi De vattendrag där bottenfauna undersökts visade enligt expertbedömningen på nära neutrala förhållanden. Med avseende på eutrofiering fick provpunkterna god status, bortsett från Svartån (27) som fick hög status samt Svartån (23, 279) som fick måttlig (tabell 8). Ingen ökande eutrofieringspåverkan kunde urskiljas nedströms Svartån (figur 29). De provtagna sjöarna bedömdes ha god eller hög status med avseende på eutrofiering, bortsett från de två djupare provpunkterna i Toften (24) som fick statusen måttlig (tabell 9). Delavrinningsområde C, Täljeån och Kumlaån Allmänt Täljeån rinner upp i Hallsbergs kommun i en mindre sjö, Vibysjön (figur 31). Vattendraget passerar genom bördig jordbruksbygd i den torrlagda Kvismaredalen. Den odlade marken sätter i hög grad sin prägel på vattenkvaliteten. Urlakningen av såväl kväve som fosfor är mycket stor i de torrlagda områdena som tidigare var sjöbotten (en vik av Hjälmaren). Ett flertal biflöden, de flesta söderifrån, utgör recipienter för kommunala eller industriella utsläpp. Olika källors bidrag till områdets näringsämnesbelastning sammanfattas av tabell 11 och figur

32 Eskilstunaån 28 Tabell 1. Provtagningspunkter i delavrinningsområde C samt undersökningsmoment under perioden K = vattenkemi, F = metaller i vattenmossa, Q = flöde från pegelstation och µ = flöde från pulsdata och B = bottenfauna. Del- Nr Lokalnamn Moment omr C 31 Vibysjöns utlopp K µ B C 318 Täljeån vid Täby K µ C 33 Täljeån vid Almbro K Q C 335 Täljeån vid Tybblebron K µ C 34 Odensbacken K µ B C 351 Täljeån utflöde i Storhjälmaren K F µ C 311 Kumlaån vid Brånsta K µ C 3115 Kumlaån vid Mosjön K µ C 321 Frommestabäcken vid Ekeby F B Figur 31. Karta över provpunkter i delavrinningsområde C som undersöks av Hjälmarens vattenvårdsförbund under perioden Lokalernas namn samt undersökningsmoment framgår av tabell 1. Näringsämnen och eutrofiering De vattenkemiska analyserna visar att halterna av fosfor och kväve var höga eller mycket höga i hela delområdet med undantag för fosforhalten i Täljeån (318) som var extremt hög, fosforhalten i Frommestabäcken (321) som var måttligt hög och kvävehalterna i Kumlaån (311 och 3115) som var extremt höga (figur 33 och 34). Området utgörs till stor del av odlingsmark, vilket bidrar till de höga närsaltshalterna (figur 32). I provpunkt 351 och 3115 mäts även hur stor andel av fosforn som är partikulärt bunden, dvs bunden till humus, alger och lerpartiklar. Denna fosforfraktion är mindre biologiskt tillgänglig. Resultaten visar att andelen bunden fosfor utgör ca 7 % i Täljeån och ca 8 % i Kumlaån. I Kumlaån (311, 3115) är kvävehalten extremt hög, vilket även bidrar till att höja kvävehalten i Täljeån (33) (figur 34). Halten av ammoniumkväve är mycket hög i 32

33 Eskilstunaån 28 Skog 3% Sankmark % Dagvatten 3% Enskilda avlopp 2% FOSFOR Skog 3% Sankmark % Dagvatten 7% Enskilda avlopp 14% ARV 6% Öppen mark 3% Odlad mark ARV 22% Öppen mark 3% 351 Täljeån 3115 Kumlaån Odlad mark 51% Skog Sankmark 4% 1% Industri % ARV 11% Öppen mark 2% Odlad mark 79% Dagvatten,4% Atm deposition % Enskilda avlopp 3% KVÄVE Sankmark % ARV 43% Skog 3% Öppen mark 2% 351 Täljeån 3115 Kumlaån Dagvatten,8% Atm deposition % Enskilda avlopp 2% Odlad mark 49% Figur 32. Källfördelning av fosfor- och kväveutsläpp till vatten i provpunkt 351, Täljeån och 3115, Kumlaån. Utsläppsuppgifter för punktkällor från 21. Källa emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten), Länsstyrelsen i Örebro. Tabell 11. Källfördelning av fosfor- och kväveutsläpp till vatten i provpunkt 351, Täljeån och 3115, Kumlaån. Utsläppsuppgifter för punktkällor från 21. Källa emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten), Länsstyrelsen i Örebro. Källa Fosfor (ton/år) Kväve (ton/år) Täljeån Kumlaån Täljeån Kumlaån Dagvatten,45,2 3,39 1,32 Atmosfärisk dep,, 4,,3 Jordbruk 1,61 1,54 657,4 83,7 Öppen mark,46,8 15,2 2,8 Enskilda avl 3,18,41 24,9 3,2 ARV,98,64 88,4 74, Industri,, 1,37, Sankmark,53,4 4,5,3 Skogsmark,53,9 31,3 5,2 Totalt 16,26 2,96 83,5 17,8 33

34 Eskilstunaån 28 Kumlaån (311) och hög i Kumlaån (3115) och kan ha en direkt giftverkan på organismer som t ex fisk (figur 35). Eftersom det åtgår stora mängder syre för att omvandla ammonium till nitrat kan höga ammoniumhalter även påverka vattendragets syreförråd negativt, framförallt sommartid. Det är under vinterhalvåret som de högsta ammoniumhalterna brukar uppmätas. Under 28 uppmättes dock de högsta ammoniumhalterna i februari och juni (figur 35). I juni uppmättes ett syrevärde under 7 mg/l i Kumlaån (3115) men i övrigt rådde syrerika förhållandena (figur 36). Halten av organiskt material var mycket hög i Täljeån och hög i Kumlaån. Detta bidrar till syretäringen samt ger sent på året ett starkt färgat vatten i hela delområdet. Även halten suspenderat material (slamhalten) var flera gånger per år mycket hög i vattendragen. Fosfor mg/l,14,12,1,8,6,4,2, Totalfosfor medel 8 Partikulärt fosfor medel 8 Mkt hög fosforhalt Extremt hög fosforhalt Täljeån Kumlaån Frommestab. Figur 33. Halt av totalfosfor i Täljeån och Kumlaån (medelvärde 28) samt halt av partikulärt fosfor i två punkter. Kraftigt heldragen linje anger övergång från mycket hög till extremt hög fosforhalt och heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög halt. Kväve mg/l 8 6 Ammoniumkväve medel 8 Totalkväve medel 8 Mkt hög kvävehalt Extremt hög kvävehalt Täljeån Kumlaån Frommestab. Figur 34. Halt av totalkväve och ammoniumkväve i Täljeån och Kumlaån (medelvärde 28). Kraftig heldragen linje anger övergång från mycket hög till extremt hög kvävehalt och heldragen tunn linje anger övergång från hög till mycket hög kvävehalt. 34

35 Eskilstunaån 28 Ammonium (mg/l) 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Hög ammoniumhalt Mkt hög ammoniumhalt feb apr jun aug okt dec Figur 35. Halt av ammoniumkväve i Kumlaån 28. Kraftig heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög ammoniumhalt och tunn heldragen linje anger övergång från måttligt hög till hög ammoniumhalt. Syrgas (mg/l) Syrerikt 1 5 feb apr jun aug okt dec Figur 36. Syrgashalten i Kumlaån 28. Streckad linje övergång från måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Syregasvärde saknas för april i provpunkt Försurning Buffertkapaciteten (alkaliniteten) var mycket god i området.. Biologi De provtagna vattendragen statusklassades enligt expertbedömningen som nära neutrala. Med avseende på eutrofiering bedömdes vattendragen ha måttlig status (tabell 12). I figur 37 kan en eventuellt ökande eutrofieringspåverkan urskiljas nedströms. 35

36 Eskilstunaån 28 Tabell 12. Expertbedömning av status med avseende på bottenfauna i rinnande vatten. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga och C = naturvärden i övrigt. Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Försurning Eutrofiering Naturvärden C 31 Vibysjöns utlopp Nära neutralt Måttlig B C 34 Odensbacken Nära neutralt Måttlig C C 321 Frommestabäcken vid Ekeby Nära neutralt Måttlig B DJ (EK) 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Delavrinningsområde C DJ (EK) Hög God Måttlig Figur 37. Ekologisk kvalitetskvot för DJ-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen indikerar övergång mellan otillfredsställande och måttlig status, den heldragna övergång mellan måttlig och god status och den tjockare heldragna övergång mellan god och hög status. Delavrinningsområde D, mindre biflöden till Hemfjärden och Mellanfjärden Allmänt Området utgörs av Hemfjärdens och Mellanfjärdens avrinningsområde norr och söder om Hjälmaren. Till området räknas således inte Svartån eller Täljeån och inte heller själva sjöytan. Inga undersökningar görs för närvarande inom delområdet. Delavrinningsområde E, Öljaren och Forsån Allmänt Sjön Öljaren är belägen söder om Hjälmaren i en jordbruksbygd med kalkrik berggrund (Katrineholm och Vingåkers kommuner). Öljaren belastas av Äsköpings avloppsreningsverk. Öljaren har tidigare varit en nationell referenssjö, vilket innebär att det har utförts vattenkemiska analyser samt analyser av bottenfauna och växtplankton av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Provtagningen i vattenvårdsförbundets regi har endast pågått fr o m

37 Eskilstunaån 28 Tabell 13. Provtagningspunkter i delavrinningsområde E samt undersökningsmoment under perioden K = vattenkemi och µ = flöde från pulsdata, B = bottenfauna och V = växtplankton. Öljaren är en nationell referenssjö och undersökningarna utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet. Del- Nr Lokalnamn Moment omr E 41 Öljaren K V B E 421 Forsån, Öljarens utlopp K µ Figur 38. Karta över provpunkter i delavrinningsområde E under perioden Lokalernas namn samt undersökningsmoment framgår av tabell 13. Näringsämnen och eutrofiering Forsåns avrinningsområde är tydligt påverkat av övergödning. Fosforhalten kan vara extremt hög i Öljaren sommartid, sannolikt beroende på att det läcker fosfor ur sedimenten vid situationer med syrebrist. I år var fosforhalten just extremt hög vid provtagningen i augusti och kväve/fosforkvoten visade på ett kväveöverskott i mars och ett stort kväveunderskott i augusti. Ett stort kväveunderskott ökar risken för blomningar av blågrönalger. Det uppmättes inte någon syrebrist i bottenvattnet vid provtagningen i augusti. Vid marsprovtagningen var syremätaren ur funktion. Öljarens utlopp, Forsån har höga fosforhalter och det förekommer återkommande låga syrevärden, dock inte under 28 (figur 39). Kvävehalten är hög både i sjön och i ån. Försurning De vattenkemiska undersökningarna visar att buffertkapaciteten (alkaliniteten) var mycket god i området. Biologi De under 28 två profundalprovtagna djupen i Öljaren uppvisade enligt expertbedömningen måttlig status med avseende på eutrofiering (tabell 14). 37

38 Eskilstunaån 28 Syrgas (mg/l) 2 Syrgas Syrerikt Måttligt syrerikt feb apr jun aug okt dec Figur 39. Syrgashalt i Forsån, Öljarens utlopp (421) under 28. Heldragen linje markerar övergången från svagt syretillstånd till måttligt syrerikt och streckad linje övergång från måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd. Syregasvärde saknas för april. Tabell 14. Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering för 28 års profundalprovtagning. Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Status E 41 Öljaren 5 m Måttlig E 41 Öljaren 9 m Måttlig BQI (EK),8,7,6,5,4,3,2,1, Delavrinningsområde E BQI (EK) Hög God Måttlig Otillfredsställande Figur 4. Ekologisk kvalitetskvot för BQI-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen markerar övergång från dålig till otillfredsställande status, den heldragna övergång mellan otillfredsställande och måttlig, den tjockare heldragna övergång mellan måttlig och god samt den tjockast heldragna övergång från god till hög status. 38

39 Eskilstunaån 28 Delavrinningsområde F, Hjälmaren Allmänt Hjälmaren kan delas upp i mer eller mindre avgränsade bassänger (figur 41). I Hemfjärden och Mellanfjärden står Svartån för ca 9 % av tillrinningen. Hemfjärden har en utbytestid på ca 19 dagar och Mellanfjärden ca 55 dagar. Täljeån och Forsån (vilka mynnar i Södra Hjälmaren) utgör tillsammans med Svartån 79 % av tillrinningen till Hjälmaren som helhet. Utbytestiden för Storhjälmaren och Södra Hjälmaren, betraktat som en volym, är 3,3 år. Tabell 15. Provtagningspunkter i delavrinningsområde F samt undersökningsmoment under perioden K = vattenkemi, B = bottenfauna och V = växtplankton. Del- Nr Lokalnamn Moment omr F 91 Hemfjärden K V B F 92 Mellanfjärden K V B F 93 Storhjälmaren K V B F 95 Östra Hjälmaren K V B Figur 41. Karta över provpunkter i delavrinningsområde F under perioden Lokalernas namn samt undersökningsmoment framgår av tabell 15. Näringsämnen och eutrofiering Hjälmaren är tydligt påverkad av övergödning. Fosforhalten var i augusti mycket hög i samtliga provpunkter (figur 42). Kvävehalten var mycket hög i Hemfjärden och Mellanfjärden samt hög i Storhjälmaren och Östra Hjälmaren (figur 43). Ammoniumhalten är högre i Hemfjärden jämfört med övriga delar av Hjälmaren sannolikt beroende på utsläppen från Örebro avloppsreningsverk. Halterna varierar mycket under året, med de högsta värdena under vintern. De låga halterna på sommaren beror på att ammoniumkvävet är så lättillgängligt att det snabbt tas upp av alger under vegetationsperioden. 39

40 Eskilstunaån 28 Fosfor mg/l,1,8 Totalfosfor aug 8 Hög fosforhalt Mkt hög fosforhalt,6,4,2, 91 Hemfjärden 92 Mellanfjärden 93 Storhjälmaren 95 Östra Hjälmaren Figur 42. Totalfosforhalt i Hjälmaren, aug 28. Heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög fosforhalt och streckad linje övergång från måttligt hög till hög halt. Kväve mg/l 2,5 2, Totalkväve aug 8 Ammoniumkväve aug 8 Hög kväve halt Mkt hög kvävehalt 1,5 1,,5, 91 Hemfjärden 92 Mellanfjärden 93 Storhjälmaren 95 Östra Hjälmaren Figur 43. Totalkvävehalt i Hjälmaren, aug 28. Heldragen linje anger övergång från hög till mycket hög kvävehalt och streckad linje övergång från måttligt hög till hög halt. Kväve/fosforkvot 3 Kväve/fosforkvot 8 Kväve/fosforbalans Stort kväveunderskott Hemfjärden 92 Mellanfjärden 93 Storhjälmaren 95 Östra Hjälmaren Figur 44. Kväve/fosforkvot i 91 Hemfjärden och 92 Mellanfjärden, aug 28. Om värdet understiger 15 ökar risken för massförekomst av blågrönalger. 4

41 Eskilstunaån 28 Biomassa (mg/l) Hemfjärden 92 Mellanfjärden Totalbiomassa 8 Biomassa blågrönalger 8 Klorofyll 8 93 Storhjälmaren 95 Östra Hjälmaren Klorofyll (µg/l) 1, Figur 45. Planktonproduktion mätt som algbiomassa och klorofyll i Hjälmaren, augusti , 5, 25,, Syre mg/l Hemfjärden 92 Mellanfjärden Syre augusti 28 Syrerikt Måttligt syrerikt Svagt syretillstånd 93 Storhjälmaren 95 Östra Hjälmaren Figur 46. Syrgashalten i Hjälmaren, augusti 28. Kraftig linje anger övergång från syrefritt till syrefattigt tillstånd, heldragen linje anger övergång från syrefattigt till svagt syretillstånd och streckad linje övergång från svagt till måttligt syrerikt tillstånd. Vid augustiprovtagningen 28 var ammoniumhalterna genomgående låga och det fanns inga större skillnader mellan Hjälmarens olika delar (figur 43). Halterna kan dock ha varit högre under hösten. Ammonium omvandlas i naturen till nitrat och nitrit. Det var fiskdöd i Hemfjärden (91) och Mellanfjärden (92) i början av november 27 och anledningen tros vara nitritförgiftning. I år liksom de flesta år saknade Hjälmaren temperatursprångskikt under sommaren. Det innebar att syreförhållandena var goda i augusti (figur 46). Vid provtagningen i mars var syremätaren ur funktion och inga värden kunde registreras. Försurning De vattenkemiska undersökningarna visar att buffertkapaciteten (alkaliniteten) var mycket god i området. 41

42 Eskilstunaån 28 Biologi Förhållandet mellan kväve och fosfor är en viktig faktor för om det skall uppstå massförekomst av cyanobakterier. Är kväve/fosforkvoten låg, dvs. om det finns mycket fosfor i förhållande till kväve ökar risken för algblomningar av kvävefixerande cyanobakterier. Det rådde kväve-fosforbalans i samtliga provpunkter vid provtagningen i augusti 28 (figur 44). De dominerande cyanobakterierna i årets undersökning tillhörde inte de släkten som är välkända kvävefixerare. Utifrån växtplanktonsamhället bedömdes hela Hjälmaren som mycket näringsrik. Biomassan var stor i Storhjälmaren och mycket stor i Hemfjärden, Mellanfjärden och Östra Hjälmaren. På samtliga lokaler dominerade cyanobakterier och TPI var högt (tabell 16). Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerade otillfredsställande status på de fyra lokalerna. I vår expertbedömning gör vi samma klassning (tabell 17). Risken för massförekomst av cyanobakterier bedöms som mycket stor i Hemfjärden, Mellanfjärden och Östra Hjälmaren och stor i Storhjälmaren. Nio stationer i Hjälmaren provtogs med avseende på profundalfauna. Fyra punkter fick statusen god med avseende på eutrofiering, tre fick måttlig status och Hemfjärden (91) samt Mellanfjärden (92) fick statusen otillfredsställande (tabell 18). Tabell 16. Resultat från planktonundersökningen i Hjälmaren 28. Värden för totalbiomassa, blågrönalger samt TPI. Sjö Totalbiomassa Blågrönalger TPI-värde Biomassa Biomassan är: Andel Biomassa Biomassan är: Värde mg/l cyanobakterier (%) mg/l 91 Hemfjärden 16,2 Mycket stor 42 6,9 Mycket stor 2,23 92 Mellanfjärden 12,9 Mycket stor 76 9,7 Mycket stor 2,17 93 Storhjälmaren 6,2 Stor 54 3,3 Stor 2,16 95 Ö Hjälmaren 8,1 Mycket stor 52 4,2 Stor 2,19 Tabell 17. Resultat från planktonundersökningen i Hjälmaren 28. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder samt expertbedömningen. Sjö Bedömning enligt Expertbedömning Naturvårdsverket (27) 91 Hemfjärden Otillfredsställande Otillfredsställande 92 Mellanfjärden Otillfredsställande Otillfredsställande 93 Storhjälmaren Otillfredsställande Otillfredsställande 95 Ö Hjälmaren Otillfredsställande Otillfredsställande 42

43 Eskilstunaån 28 Tabell 18. Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering för 28 års profundalprovtagning. Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Status F 91 Hemfjärden Otillfredsställande F 92 Mellanfjärden Otillfredsställande F 93 Storhjälmaren 5 m God F 93 Storhjälmaren 1 m God F 93 Storhjälmaren 15 m Måttlig F 95 Ö Hjälmaren 6 m God F 95 Ö Hjälmaren 12 m God F 95 Ö Hjälmaren 18 m Måttlig F 95 Ö Hjälmaren 25 m Måttlig BQI (EK) 1,2 1,,8,6,4,2, Delavrinningsområde F BQI (EK) Hög God Måttlig Otillfredsställande Figur 47. Ekologisk kvalitetskvot för BQI-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen markerar övergång från dålig till otillfredsställande status, den heldragna övergång mellan otillfredsställande och måttlig, den tjockare heldragna övergång mellan måttlig och god samt den tjockast heldragna övergång från god till hög status. Delavrinningsområde G, Eskilstunaån, inklusive biflödena Näshultaån och Tandlaån Allmänt Hjälmarens huvudsakliga utlopp, Eskilstunaån, mynnar i Mälaren vid Torshälla, ca 8 procent av utflödet går dock via Hjälmare kanal till Arbogaån. Delavrinningsområdet ligger inom Eskilstuna kommun och omfattar även Näshultasjön, som har sitt utlopp i Östra Hjälmaren, samt Tandlaån (figur 48). Olika källors bidrag till områdets näringsämnesbelastning sammanfattas av tabell 2 och figur

44 Eskilstunaån 28 Tabell 19. Provtagningspunkter i delavrinningsområde G samt undersökningsmoment under perioden K = vattenkemi, F = vattenmossa och µ = flöde från pulsdata, Q = flöde från pegel, B = bottenfauna och V = växtplankton. Del- Nr Lokalnamn Moment omr G 51 Näshultasjön K V B G 52 Näshultaån vid Hjälmaregården K µ B G 53 Tandlaåns mynning K µ B G 71 Eskilstunaån Hyndevad K F Q B P G 72 Eskilstunaån vid gevärsfaktoriet K F µ G 73 Eskilsltunaån, nedstr. reningsverket K F µ B P G 74 Nedströms Torshälla K F µ B P Figur 48. Karta över provpunkter i delavrinningsområde G under perioden Lokalernas namn samt undersökningsmoment framgår av tabell 19. Näringsämnen och eutrofiering De vattenkemiska analyserna visar att halten av fosfor var extremt hög i Tandlaån (53), mycket hög i Eskilstunaån (73) och hög i de övriga provpunkterna i delområdet (figur 5). Kvävehalterna var mycket höga i Tandlaån (53) och längst ner i Eskilstunaån (74) och höga i de övriga provpunkterna (figur 51). Området utgörs till stor del av odlingsmark, vilket bidrar till de höga närsaltshalterna. Dessutom bidrar kväveutsläppen från Eskilstuna reningsverk till att höja kvävehalterna i de nedre delarna av Eskilstunaån (73) (figur 51). Under 28 uppmättes inga höga halter av ammoniumkväve nedströms reningsverket. I den övre och nedre provpunkten i Eskilstunaån mäts även hur stor andel av fosforn som är partikulärt bunden, dvs bunden till humus, alger och lerpartiklar. Denna fosforfraktion är mindre biologiskt tillgänglig. Resultaten visar att ca 7 % av fosforn är partikulärt bunden både i den övre och nedre delen av Eskilstunaån (figur 5). 44

45 Eskilstunaån 28 Skog 9% Sankmark 1% ARV 13% Dagvatten 3% Öppen mark 3% Enskilda avlopp 19% Odlad mark 52% FOSFOR Skog 8% Sankmark 1% Industri,1% ARV 16% Dagvatten 4% Öppen mark 3% 71 Eskilstunaån 74 Eskilstunaån Enskilda avlopp 18% Odlad mark 5% KVÄVE Sankmark 6% Industri % ARV 6% Skog 21% Öppen mark 2% Dagvatten,3% Atm deposition 7% Odlad mark 56% Enskilda avlopp 2% Skog 8% Sankmark 2% Industri 5% ARV 25% Öppen mark 2% Dagvatten,4% 71 Eskilstunaån 74 Eskilstunaån Odlad mark 45% Atm deposition 11% Enskilda avlopp 2% Figur 49. Källfördelning av fosfor- och kväveutsläpp till vatten i provpunkt 71 och 74 i Eskilstunaån. Utsläppsuppgifter för punktkällor från 21. Källa emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten), Länsstyrelsen i Örebro. Tabell 2. Källfördelning av fosfor- och kväveutsläpp till vatten i provpunkt 71 och 74 i Eskilstunaån. Utsläppsuppgifter för punktkällor från 21. Källa emissionsdatabasen för vatten (EDB-vatten), Länsstyrelsen i Örebro. Källa Fosfor (ton/år) Kväve (ton/år) Eskilstunaån Eskilstunaån Eskilstunaån Eskilstunaån Dagvatten 1,55 2,14 1,78 14,24 Atmosfärisk dep,, 338,3 339,6 Jordbruk 25,64 26,7 1414,7 145,1 Öppen mark 1,46 1,63 48,8 54,2 Enskilda avl 9,32 9,74 75,3 78,6 ARV 6,29 8,58 52, 788,6 Industri,1,53 1,37 168,4 Sankmark,735,743 52, 52,6 Skogsmark 4,26 4,36 245,2 251,1 Totalt 49,26 53, ,4 3197,1 45

46 Eskilstunaån 28 Fosfor mg/l,14,12,1,8,6,4,2, 52 Näshultaån 53 Tandlaån 71 Eskilstunaån 73 Eskilstunaån Totalfosfor medel 8 Partikulärt fosfor medel 8 Hög fosforhalt Mkt hög fosforhalt Extremt hög fosforhalt 74 Eskilstunaån Figur 5. Totalfosforhalt i Näshultaån, Tandlaån och Eskilstunaån (medelvärde 28) samt partikulärt fosfor vid ett par provpunkter. Kväve mg/l 4 3 Ammoniumkväve medel 8 Totalkväve medel 8 Hög kvävehalt Mkt hög kvävehalt Näshultaån 53 Tandlaån 71 Eskilstunaån 73 Eskilstunaån 74 Eskilstunaån Figur 51. Totalkvävehalt och ammoniumkvöve i Näshultaån, Tandlaån och Eskilstunaån (medelvärde 28). Halterna av syretärande ämnen i form av organiskt material (TOC) var mycket höga i Tandlaån (53), höga i Näshultaån (52) samt måttligt höga i Eskilstunaån (71, 73, 74) (medel 28). Under 28 har det inte uppmätts några låga syrevärden i Näshultaån eller Eskilstunaån. I Tandlaån var syretillståndet måttligt under sommaren (figur 52). I Näshultasjön (51) var halterna av kväve måttligt höga och halterna av fosfor höga. Försurning Buffertkapaciteten (alkaliniteten) var mycket god i området. Biologi De provtagna vattendragen bedömdes enligt expertbedömningen ha nära neutrala förhållanden. Med avseende på eutrofiering fick tre lokaler måttlig status (53, 71 och 46

47 Eskilstunaån 28 Syrgashalt mg/l Näshultaån 53 Tandlaån 71 Eskilstunaån 73 Eskilstunaån Min-värde 8 Syrerikt Måttligt syrerikt 74 Eskilstunaån Figur 52. Syrgashalten i Näshultaån, Tandlaån och Eskilstunaån (minvärde 28). Streckad linje anger övergång från måttligt syrerikt till syrerikt tillstånd och heldragen linje anger övergången mellan svagt syretillstånd och måttligt syrerikt tillstånd. Tabell 21. Expertbedömning av status med avseende på bottenfauna i rinnande vatten. Naturvärden: A = mycket höga, B = höga och C = naturvärden i övrigt. Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Försurning Eutrofiering Naturvärden G 52 Näshultaån vid Hjälmaregården Nära neutralt God B G 53 Tandlaåns mynning Nära neutralt Måttlig C G 71 Eskilstunaån Hyndevad Nära neutralt Måttlig C G 73 Eskilstunaån, nedst. reningsverket Nära neutralt Otillfredsställande C G 74 Nedströms Torshälla Nära neutralt Måttlig C Tabell 22. Expertbedömning av status med avseende på eutrofiering för 28 års profundalprovtagning. Delomr Nr Lokalnamn Expertbedömning Status G 51 Näshultasjön 6 m God G 51 Näshultasjön 12 m Måttlig 74), Eskilstunaån (73) otillfredsställande och Näshultaån (52) god status (tabell 21). Inget särskilt mönster i eutrofingspåverkan kan utläsas nedströms ur figur 53. I profundalundersökningen bedömdes de två stationerna i Näshultasjön ha god resp. måttlig status med avseende på eutrofiering (tabell 22). 47

48 Eskilstunaån 28 DJ (EK) 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Delavrinningsområde G DJ (EK) Hög God Måttlig Figur 53. Ekologisk kvalitetskvot för DJ-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen markerar övergång mellan otillfredsställande och måttlig status, den heldragna övergång mellan måttlig och god status och den tjockare heldragna övergång mellan god och hög status. BQI (EK) Delavrinningsområde G 1,2 1,,8,6,4,2, BQI (EK) Otillfredsställande Måttlig God Hög Figur 54. Ekologisk kvalitetskvot för BQI-index och statusklassningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den streckade linjen markerar övergång från dålig till otillfredsställande status, den heldragna övergång mellan otillfredsställande och måttlig, den tjockare heldragna övergång mellan måttlig och god samt den tjockast heldragna övergång från god till hög status. 48

49 Eskilstunaån 28 Referenser ALCONTROL AB. 2. Eskilstunaån Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. ALCONTROL AB. 21. Eskilstunaån 2. Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. ALCONTROL AB. 22. Eskilstunaån 21. Sammanställning av resultat för perioden Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. KM LAB AB Eskilstunaån Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. KM LAB AB Eskilstunaån Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. KM LAB AB Eskilstunaån Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. KM LAB AB. 2. Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN 24. Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län. - Översyn av miljökonsekvenserna av mänsklig verksamhet enligt EG:s ramdirektiv för vatten. Publ. nr 24: 38. NATURVÅRDSVERKET Sjösedimenten i recipientkontrollen. Principer, processer och praktiska exempel. Lars Håkansson. Rapport NATURVÅRDSVERKET Metodbeskrivningar - recipientkontroll i vatten, Del I Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318. NATURVÅRDSVERKET Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SNV Allmänna råd 9:4. NATURVÅRDSVERKET. 1999c. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport

50 Eskilstunaån 28 NATURVÅRDSVERKET. 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( 274/) NILSSON, C., SUNDBERG, I., ERICSSON, U. & MEDIN, M. 23. Eskilstunaån 22. Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. NILSSON, C., SUNDBERG, I., BOSTRÖM, A. & JOHANSSON, P. 24. Eskilstunaån 23. Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. NILSSON, C. 25. Eskilstunaån 24. Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. NILSSON, C. 26. Eskilstunaåns avrinningsområde 25. Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. NILSSON, C. 27. Eskilstunaåns avrinningsområde Recipientkontroll Hjälmarens Vattenvårdsförbund. SCB Statistik för avrinningsområden Statistiska meddelanden, be-ställningsnummer Na 11 SM 971. SMHI 28. Väder och vatten 27. WIEDERHOLM (ed.). 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. WIEDERHOLM (ed.). 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 1. Kemiska och fysikaliska parametrar. Rapport Naturvårdsverket 5

51 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Bilaga 1 Kontrollprogram 51

52

53 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattendrag Del- Nr Koordinater Punktbeskrivning Moment omr X Y A Ölens utlopp q A Utloppet ur Lill-Björken K1 q b A Svartåns inflöde i Teen K1 q b A Svartån vid Kvistebro b A Svartån vid Brohyttan K1 q A Svartån Hidingebro K2 F q b T B Svartån Karlslund K2 F q b T B Svartån vid gästhamnen K1 F q b A Östra Laxsjöns utlopp q A Västra Laxsjöns utlopp K1 q b A Laxån vid Ågrena K1 F q A Borasjöns utloppså vid Ågrena q A Garphytteån vid Lannafors F B A Garphytteån vid Hidinge K1 q B 241* Lillån från Logsjön vid Knista K1 q C Vibysjöns utlopp K1 q b C Täljeån vid Täby K1 q C Täljeån vid Almbro K1 q C Täljeån vid Tybblebron K1 q C Kvismare Kanal vid Odensbacken K1 q b C Täljeån utflöde i Storhjälmaren K2 F q T C Kumlaån vid Brånsta K1 q C Kumlaån vid Mosjön K2 q T C Frommestabäcken vid Ekeby K1 F B E Forsån, Öljarens utlopp K1 q G Näshultaån vid Hjälmaregården K1 q b G Tandlaåns mynning K1 q b G Eskilstunaån vid Eskilstuna vattenverk K2 F q B T G Eskilstunaån vid gevärsfaktoriet K1 F q G Eskilstunaån Nedstr. avloppsverket (E2) K1 F q B G Eskilstunaån Nedstr. Torshälla K2 F q B T * lokalnumret är ändrat från 255 till 241 fr o m 22 Moment rinnande vatten K1 = vattenkemi 6 ggr/år, K2 = vattenkemi 6 ggr/år + kväve och fosfor 12 ggr/år F = metaller i vattenmossa, 1 gång/5 år (25) q = vattenföring PULS-beräkning, q = vattenföring pegelstation B = bottenfauna, 1 gång/år, b = bottenfauna, 1 gång/5 år (28) T = transportberäkning med källfördelning (när bakgrundsdata tagits fram av länsstyre 53

54 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Mälaren 73 # # # 71 # ÖREBRO # # # # # # # # # Hjälmaren # # # 318 # # # # # # 221 # 52 # 241 # ## # 421 # # # # # 321 # # KUMLA # # HALLSBERG # # 2122 ## 2121 # 31 # 212 # LAXÅ 2119 # # ## # # # 74 ESKILSTUNA Sjöar Delomr Nr Koordinater Punktbeskrivning Moment A Ölen K B A Toften K v B A Ö Laxsjön K A V Laxsjön K v B A Multen K A Storsjön K v A Falkasjön K E Öljaren K v B G Näshultasjön K v B F Hemfjärden K V B F Mellanfjärden K V B F Storhjälmaren, PMK K V B F Östra Hjälmaren K V B Moment sjöar K = vattenkemi 2 ggr/år V = växtplankton, 1 gång/år, v = växtplankton, 1 gång/5 år (24) B = bottenfauna, 1 gång/5 år (28) 54

55 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Bilaga 2 Kemiska parametrar Beskrivning av parametrar och bedömningsgrunder 55

56

57 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattenkemiska parametrar Provtagning och analys Provtagning av vattenkemi har utförts av Mikael Christensson, Medins Biologi AB. Analyserna är i de flesta fall utförda av ALcontol i Karlstad enligt följande metoder: Parameter Metod Absorbans ISO 7887* TOC, mg/l SS-EN Susp.ämnen, mg/l SS-EN 872 (Munktell MGA) PH SS Alkalinitet, mekv/l SS-EN ISO mod. Syrehalt, mg/l SS-EN (fält) Konduktivitet, ms/m SS-EN27888 Totalfosfor, mg/l ST 93-PO4-P Fosfatfosfor, mg/l ST 93-PO4 Partikulär fosfor Beräkning Totalkväve, mg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Nitrat+nitritkväve, mg/l TrAAcs ST892-NO23/2 Ammoniumkväve, mg/l TrAAcs Meth.NoJ-1-88-B Klorofyll, mg/l KFYLL-AT, SS * 1 Analys utförd av ALcontrol Linköping * Ej ackrediterad metod De olika parametrarnas innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport Sjöar och vattendrag). Bedömningsgrunderna är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom kontrollprogrammet inte är anpassat. Tolkningar måste därför göras. Huvuddragen av bedömningarna och de gränsvärden som använts anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att bedömningarna för samtliga parametrar gjorts på medelvärden, medianvärden eller minvärden från de tre senaste åren. Nedanstående gränsvärden är hämtade ur rapport Vissa tillägg och avvikelser från rapporten görs, dessa är kommenterade i efterföljande text. 57

58 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4, och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 6,5 6,8 6,2 6,5 5,6 6,2 5,6 Tillägg: 8-9 >9 1. Nära neutralt 2. Svagt surt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt Högt ph Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, dvs förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >,2,1-,2,5-,1,2-,5,2 1. Mycket god buffertkapacitet 2. God buffertkapacitet 3. Svag buffertkapacitet 4. Mycket svag buffertkapacitet 5. Ingen el obetydlig buffertkapacitet 58

59 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Syrehalt (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Tillståndet med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) indelas enligt följande: > Syrerikt tillstånd 2. Måttligt syrerikt tillstånd 3. Svagt syretillstånd 4. Syrefattigt tillstånd 5. Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 2 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1%. Rinnande vatten och oskiktade sjöar bedömdes tidigare med utgångspunkt från syremättnadsgraden. Enligt bedömningsgrunderna från 1999 klassas vattendragen i stället utifrån syrehalten (se föregående avsnitt). Totalfosfor (mg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. humus, alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (mg/l) enligt följande:,125,125-,25,25-,5,5-,1 >,1 1. Låga halter 2. Måttligt höga halter 3. Höga halter 4. Mycket höga halter 5. Extremt höga halter 59

60 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år):,4,4-,8,8-,16,16-,32 >,32 (>,64 1. Mycket låga förluster 2. Låga förluster 3. Måttligt höga förluster 4. Mycket höga halter 5. Höga förluster Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Totalkväve (mg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO 3 -N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (mg/l) enligt följande: <,3,3-,625,625-1,25 1,25-5, >5, 1. Låga halter 2. Måttligt höga halter 3. Höga halter 4. Mycket höga halter 5. Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs enligt samma normer. 6

61 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Kväve/fosforkvot i sjöar anger kvoten mellan totalkväve och totalfosfor. Ju större kväveunderskottet är desto större är risken för massförekomst av blågrönalger (cyanobakterier). Dessa kan vara toxinproducerande. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på kväve/fosfokvoten enligt följande : > <5 1. Kväveöverskott 2. Kväve-fosforbalans 3. Måttligt kväveunderskott 4. Stort kväveunderskott 5. Extremt kväveunderskott I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1, 1. Mycket låga förluster 1,-2, 2. Låga förluster 2,-4, 3. Måttligt höga förluster 4,-16, 4. Höga förluster >16 5. Mycket höga förluster (>32 6. Extremt höga förluster) Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve (mg/l) görs i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): <,5,5-,2,2-,5,5-1,5 >1,5 1. Mycket låga halter 2. Låga halter 3. Måttligt höga halter 4. Höga halter 5. Mycket höga halter Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ned en vit skiva i vattnet och genom vattenkikare noterar när den inte längre kan urskiljas. Därefter dras skivan upp igen och man noterar när den åter syns. Medelvärdet av dessa djupvärden utgör siktdjupet, som klassas enligt följande: , ,5 >1 1. Mycket stort siktdjup 2. Stort siktdjup 3. Måttligt siktdjup 4. Litet siktdjup 5. Mycket litet siktdjup 61

62 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: >1 1. Ej eller obetydligt färgat vatten 2. Svagt färgat vatten 3. Måttligt färgat vatten 4. Betydligt färgat vatten 5. Starkt färgat vatten Absorbans är ett annat mått på vattnets färg, i första hand dess innehåll av humus och järn. Absorbans mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan:,2,2-,5,5-,12,12-,2 >,2 1. Ej eller obetydligt färgat vatten 2. Svagt färgat vatten 3. Måttligt färgat vatten 4. Betydligt färgat vatten 5. Starkt färgat vatten TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOChalten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde innebär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt nedan: >16 1. Mycket låg halt 2. Låg halt 3. Måttligt hög halt 4. Hög halt 5. Mycket hög halt Turbiditet (FNU) är vattnets grumlighet och ger ett mått på vattnets innehåll av suspenderade partiklar, t.ex. plankton eller mineralpartiklar. Klassindelning med avseende på turbiditet göras enligt nedan:,5,5-1, 1,-2,5 2,5-7, >7, 1. Ej eller obetydligt grumligt 2. Svagt grumligt 3. Måttligt grumligt 4. Betydligt grumligt 5. Starkt grumligt 62

63 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Suspenderade ämnen (mg/l) är ett mått på uppslammade partiklar i vattnet. Dessa kan vara av organiskt eller oorganiskt ursprung. Oorganiska partiklar består främst av finare jordpartiklar som lera. Rapport 4913 innehåller inga bedömningsgrunder för suspenderade ämnen. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 9:4, anges tillståndet utgående från mängden suspenderat material (mg/l) enligt följande: <1,5 1,5-3, 3,-6, 6,-12, >12, 1. Mycket låg slamhalt 2. Låg slamhalt 3. Måttligt hög slamhalt 4. Hög slamhalt 5. Mycket hög slamhalt Metaller i vatten (µg/l) anger den totala mängden av varje metall i vattnet. Metallerna förekommer dels som joner och dels bundet till partiklar eller organiska ämnen. Generellt gäller att metaller i jonform är giftigast och att giftigheten ökar om vattnet försuras. Klassindelning med avseende på metaller i vatten görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Mycket låga halter,5 5,1,2,3,7,4 Låga halter, ,1-,3,2-1,3-5,7-15,4-5 Måttligt höga halter ,1-, Höga halter ,3-1, Mycket höga halter >45 >3 >1,5 >15 >75 >225 >75 Metaller i vattenmossa (mg/kg ts) anger metallinnehållet i vattenmossan Fontinalis sp. Mossan tar upp och anrikar biologiskt tillgängliga metaller från det omgivande vattnet. Analysen ger alltså ett mått på den del av metallinnehållet i vattnet som inte är bundet till partiklar eller organiska ämnen. Klassindelning med avseende på metaller i vattenmossa (mg/kg ts) görs enligt nedan: Benämning Cu Zn Cd Pb Hg Mycket låga halter 7 6,3 3,4 Låga halter , ,4-,1 Måttligt höga halter ,5 1-3,1-,3 Höga halter , ,3-1,5 Mycket höga halter >25 >25 >15 >15 >1,5 Benämning Cr Ni Co As Mycket låga halter 1,5 4 2,5 Låga halter 1,5-3, ,5-3 Måttligt höga halter 3, Höga halter Mycket höga halter >5 >15 >15 >4 63

64 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Klorofyll (µg/l) är ett indirekt mått på mängden växtplankton i vattnet. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar i augusti med avseende på klorofyll (µg/l) enligt följande: 2,5 2, >4 1. Låga halter 2. Måttligt höga halter 3. Höga halter 4. Mycket höga halter 5. Extremt höga halter 64

65 Eskilstunaån 28 Bilaga 3 Tillståndsbedömningar (26-28) 65

66

67 Eskilstunaån 28 Tillståndsklassning av vattendrag (26-28) Avrinningsområde Provstation Absorbans (436nm) Org. mtrl (TOC, mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Syrgas (O2) (mg/l) Totalkväve (mg/l) Totalfosfor (mg/l) Vattendrag Värde Bedömning Värde Bedömning Värde Bedömning Värde Bedömning Värde Bedömning Värde Bedömning Värde Bedömning Svartåns huvudfåra A, B 23 Svartåns infl. Toften,16 Betydligt färgat 12,1 Mycket hög halt 6,7 Svagt surt,11 God buffertkapacitet 7,1 Syrerikt,45 Måttligt hög halt,13 Måttligt hög halt Svartåns huvudfåra A, B 245 Svartåns infl. Teen,18 Betydligt färgat 13,4 Mycket hög halt 6,6 Svagt surt,9 Svag buffertkapacitet 7,1 Syrerikt,53 Måttligt hög halt,16 Måttligt hög halt Svartåns huvudfåra A, B 259 Svartån, Brohyttan,22 Starkt färgat 15,2 Mycket hög halt 6,8 Svagt surt,15 God buffertkapacitet 6,2 Måttligt syrerikt,71 Hög halt,21 Måttligt hög halt Svartåns huvudfåra A, B 26 Svartån, Hidingebro,22 Starkt färgat 15,4 Mycket hög halt 6,8 Svagt surt,17 God buffertkapacitet 5,7 Måttligt syrerikt,75 Hög halt,22 Måttligt hög halt Svartåns huvudfåra A, B 27-1 Svartån, Karlslund,21 Starkt färgat 15,2 Mycket hög halt 7,1 Nära neutralt,31 Mycket god buffertkapacitet 5,6 Måttligt syrerikt 1,9 Hög halt,38 Hög halt Svartåns huvudfåra A, B 279 Svartån, gästhamnen,21 Starkt färgat 14,6 Mycket hög halt 7,3 Nära neutralt,41 Mycket god buffertkapacitet 7,3 Syrerikt 2,39 Mycket hög halt,46 Hög halt Svartåns biflöden A, B 2119 V. Laxsjöns utlopp,11 Måttligt färgat 9,7 Hög halt 6,8 Svagt surt,11 God buffertkapacitet 4,1 Svagt,45 Måttligt hög halt,17 Måttligt hög halt Svartåns biflöden A, B 2121 Laxån, Ågrena,22 Starkt färgat 14,9 Mycket hög halt 6,7 Svagt surt,12 God buffertkapacitet 7,1 Syrerikt 1,3 Hög halt,21 Måttligt hög halt Svartåns biflöden A, B 233 Garphytteån, Hidinge,16 Betydligt färgat 1,2 Hög halt 7,3 Nära neutralt,42 Mycket god buffertkapacitet 7,9 Syrerikt,88 Hög halt,2 Måttligt hög halt Svartåns biflöden A, B 241 Lillån från Logsjön,14 Betydligt färgat 14, Mycket hög halt 7,8 Nära neutralt 1,7 Mycket god buffertkapacitet 5,5 Måttligt syrerikt 2,57 Mycket hög halt,114 Extremt hög halt Täljeåns huvudfåra C 31 Vibysjöns utl.,14 Betydligt färgat 16,8 Extremt hög halt 7,7 Nära neutralt 1,25 Mycket god buffertkapacitet 6,1 Måttligt syrerikt 2,19 Mycket hög halt,65 Mycket hög halt Täljeåns huvudfåra C 318 Täljeån, Täby,15 Betydligt färgat 14,7 Mycket hög halt 7,7 Nära neutralt 1,5 Mycket god buffertkapacitet 6,7 Måttligt syrerikt 2,41 Mycket hög halt,97 Mycket hög halt Täljeåns huvudfåra C 33 Täljeån Almbro,13 Betydligt färgat 14, Mycket hög halt 7,8 Nära neutralt 1,7 Mycket god buffertkapacitet 7,6 Syrerikt 3,77 Mycket hög halt,67 Mycket hög halt Täljeåns huvudfåra C 335 Täljeån, Tybblebron,13 Betydligt färgat 14,5 Mycket hög halt 7,6 Nära neutralt 1,7 Mycket god buffertkapacitet 6,3 Måttligt syrerikt 3,63 Mycket hög halt,58 Mycket hög halt Täljeåns huvudfåra C 34 Kvismare kanal,13 Betydligt färgat 14,8 Mycket hög halt 7,6 Nära neutralt 1,65 Mycket god buffertkapacitet 6,3 Måttligt syrerikt 3,88 Mycket hög halt,58 Mycket hög halt Täljeåns huvudfåra C 351 Täljeån, utfl Storhjälmaren,13 Betydligt färgat 15,7 Mycket hög halt 7,6 Nära neutralt 1,7 Mycket god buffertkapacitet 4,6 Svagt 3,97 Mycket hög halt,58 Mycket hög halt Täljeåns biflöden C 311 Kumlaån, Brånsta,1 Måttligt färgat 11,3 Hög halt 7,7 Nära neutralt 1,85 Mycket god buffertkapacitet 6,2 Måttligt syrerikt 6,78 Extremt hög halt,81 Mycket hög halt Täljeåns biflöden C 3115 Kumlaån, Mosjön,9 Måttligt färgat 1,9 Hög halt 7,7 Nära neutralt 1,95 Mycket god buffertkapacitet 5,1 Måttligt syrerikt 6,9 Extremt hög halt,68 Mycket hög halt Täljeåns biflöden C 321 Frommestabäcken,8 Måttligt färgat 11,4 Hög halt 7,8 Nära neutralt 1,65 Mycket god buffertkapacitet 7,5 Syrerikt 2,51 Mycket hög halt,2 Måttligt hög halt Forsåns huvudfåra E 421 Öljarens utl.,5 Måttligt färgat 1,4 Hög halt 7,8 Nära neutralt 1,4 Mycket god buffertkapacitet 1,5 Syrefattigt 1,12 Hög halt,69 Mycket hög halt Näshultaåns huvudfåra G 52 Näshultaån,1 Måttligt färgat 12,3 Mycket hög halt 7,2 Nära neutralt,46 Mycket god buffertkapacitet 6,3 Måttligt syrerikt,77 Hög halt,35 Hög halt Tandlaåns huvudfåra G 53 Tandlaåns mynning,14 Betydligt färgat 14,7 Mycket hög halt 7,4 Nära neutralt,6 Mycket god buffertkapacitet 3,1 Svagt 2,27 Mycket hög halt,93 Mycket hög halt Eskilstunaåns huvudfåra G 71/11 Eskilstunaån Hyndevad,5 Måttligt färgat 9,9 Hög halt 7,7 Nära neutralt,8 Mycket god buffertkapacitet 5,9 Måttligt syrerikt,9 Hög halt,47 Hög halt Eskilstunaåns huvudfåra G 73 Eskilstunaån nedstr. ARV,5 Måttligt färgat 9,7 Hög halt 7,7 Nära neutralt,83 Mycket god buffertkapacitet 6,2 Måttligt syrerikt 1,16 Hög halt,51 Mycket hög halt Eskilstunaåns huvudfåra G 74-1 Eskilstunaån, Torshälla,5 Måttligt färgat 1,1 Hög halt 7,7 Nära neutralt,83 Mycket god buffertkapacitet 5,4 Måttligt syrerikt 1,53 Mycket hög halt,5 Mycket hög halt 67 Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). Vissa justeringar av klassningen har gjorts vilket framgår av bilaga 2.

68 Eskilstunaån 28 Tillståndsklassning av sjöar (26-28) Avrinningsområde Provstation Sjöar Svartåns huvudfåra A, B 21 Ölen,14 Svartåns biflöden A, B 24 Toften,19 Svartåns biflöden A, B 211 Ö. Laxsjön,3 Svartåns biflöden A, B 2118 V Laxsjön,9 Svartåns biflöden A, B 221 Multen,5 Svartåns biflöden A, B 222 Storsjön,13 Svartåns biflöden A, B 234 Falkasjön,15 Forsåns huvudfåra E 41 Öljaren,11 Näshultaåns huvudfåra G 51 Näshultasjön,9 Hjälmaren F 91 Hemfjärden,25 Hjälmaren F 92 Mellanfjärden,18 Hjälmaren F 93-1 Storhjälmaren,8 Hjälmaren F 95 Ö Hjälmaren,8 Absorbans (436nm) Org. mtrl (TOC, mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Syrgas (O2) (mg/l) Betydligt Måttligt färgat 1,5 Hög halt 6,5 surt,9 Betydligt Mycket Måttligt färgat 13,3 hög halt 6,5 surt,1 Svagt Måttligt Svagt färgat 5, hög halt 6,8 surt,13 Måttligt Svagt färgat 9, Hög halt 6,7 surt,1 Måttligt Måttligt Svagt färgat 6, hög halt 6,8 surt,12 Betydligt Måttligt färgat 1,1 Hög halt 6,5 surt,1 Betydligt färgat 9,9 Hög halt 6,2 Surt,8 Måttligt Nära färgat 1,1 Hög halt 8,1 neutralt 1,4 Måttligt Nära färgat 11,7 Hög halt 7,4 neutralt,39 Starkt Extremt Nära färgat 17,4 hög halt 7,7 neutralt,6 Betydligt Mycket Nära färgat 14,3 hög halt 8, neutralt,66 Måttligt Nära färgat 8,9 Hög halt 7,9 neutralt,91 Måttligt Nära färgat 9,1 Hög halt 7,8 neutralt,91 Totalkväve (mg/l) Totalfosfor (mg/l) Kväve/fosforkvot Siktdjup (m) Svag Syrefritt eller Måttligt buffertkapacitet,3 nästan syrefritt,35 hög halt,9 Låg halt 41 Kväveöverskott 2,9 Svag Syrefritt eller Måttligt Måttligt buffertkapacitet,4 nästan syrefritt,5 hög halt,13 hög halt 38 Kväveöverskott 2,2 God Syrefritt eller buffertkapacitet,3 nästan syrefritt,23 Låg halt,6 Låg halt 42 Kväveöverskott 5,6 Svag Syrefritt eller Måttligt buffertkapacitet,6 nästan syrefritt,36 hög halt,7 Låg halt 54 Kväveöverskott 3,5 God buffertkapacitet 4,3 Svagt,29 Låg halt,5 Låg halt 57 Kväveöverskott 4,6 Svag Måttligt buffertkapacitet 2,5 Syrefattigt,36 hög halt,7 Låg halt 52 Kväveöverskott 2,9 Svag Syrefritt eller Måttligt buffertkapacitet,5 nästan syrefritt,41 hög halt,8 Låg halt 54 Kväveöverskott 2,1 Mycket god Syrefritt eller Mycket Måttligt buffertkapacitet,5 nästan syrefritt 1,17 Hög halt,86 hög halt 14 kväveunderskot 2,2 Mycket god Syrefritt eller Måttligt Måttligt Kvävefosforbalans buffertkapacitet,9 nästan syrefritt,6 hög halt,22 hög halt 28 2,7 Mycket god Mycket Mycket Kvävefosforbalans buffertkapacitet 9,7 Syrerikt 1,84 hög halt,71 hög halt 26,6 Mycket god Mycket Mycket Kvävefosforbalans buffertkapacitet 8,8 Syrerikt 1,84 hög halt,66 hög halt 28,7 Mycket god Kvävefosforbalans buffertkapacitet 3,4 Svagt,7 Hög halt,4 Hög halt 18 2,6 Mycket god Syrefritt eller Kvävefosforbalans buffertkapacitet,2 nästan syrefritt,76 Hög halt,27 Hög halt 28 2,1 Klorofyll (µg/l) Måttligt siktdjup 5,7 Låg halt Litet Måttligt siktdjup 14,7 hög halt Stort Mycket siktdjup 1,6 låg halt Måttligt siktdjup 3,7 Låg halt Måttligt Mycket siktdjup 2, låg halt Måttligt siktdjup 3,3 Låg halt Litet siktdjup 2,8 Låg halt Litet Mycket siktdjup 42, hög halt Måttligt siktdjup 4,8 Låg halt Mycket litet Mycket siktdjup 67,6 hög halt Mycket litet Mycket siktdjup 66,8 hög halt Måttligt Måttligt siktdjup 16,3 hög halt Litet siktdjup 37, Hög halt Tillståndsklassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913). Vissa justeringar av klassningen har gjorts vilket framgår av bilaga 2. 68

69 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Bilaga 4 Vattenkemi resultat 28 69

70

71 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattenkemiska analysresultat 28 Anmärkningsvärda halter är markerade i tabellerna. = Klass 4 enl Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) = Klass 5 enl Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) Kursiverade värden anger analysmetodens detektionsgräns. 71

72 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartåns infl. Toften Datum Temp. Susp. Abs. TOC Kond. ph Alk. Ca Mg Na K ( C) (mg/l) 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,7 2,,168 14, 4,5 6,4,7 3,5 1, 3,8, , 3,6,162 12, 4,8 6,7,8 3,6 1, 3,9, ,6 3,8,13 12, 4,9 6,7,11 3,8 1, 4,, ,1 2,3,22 13, 5,6 6,8,12 4,7 1,2 4,8, ,3 2,,158 12, 4,8 6,8,11 3,8 1, 3,9, ,1 2,,27 16, 4,5 6,5,7 3,6 1, 3,8,73 Min 1,7 2,,13 12, 4,5 6,4,7 3,5 1, 3,8,68 Medel 9,3 2,6,174 13,2 4,9 6,7,9 3,8 1, 4,,74 Max 17,1 3,8,22 16, 5,6 6,8,12 4,7 1,2 4,8, Svartåns infl. Teen ,6 2,,26 15, 5,1 6,4,7 3,7 1, 4,7, , 3,,186 12, 5,2 6,5,7 3,6 1, 4,6, ,5 5,3,138 11, 5,4 6,7,1 4, 1,1 4,9, , 3,9,185 13, 5,5 6,7,1 4, 1,1 4,9 1, ,2 2,,165 12, 5,6 6,8,1 3,9 1,1 4,7, ,5 2,,252 19, 5,1 6,4,6 3,8 1,1 4,7,9 Min 1,5 2,,138 11, 5,1 6,4,6 3,6 1, 4,6,82 Medel 9,5 3,,189 13,7 5,3 6,6,8 3,8 1,1 4,8,91 Max 18, 5,3,252 19, 5,6 6,8,1 4, 1,1 4,9 1,1 259 Svartån, Brohyttan ,8 2,3,234 15, 5,6 6,4,8 4,7 1,1 4,4, ,3 5,5,29 17, 6,2 6,8,12 5, 1,2 4,6, ,2 5,4,154 11, 7,2 6,8,18 6, 1,3 5,5 1, , 4,9,337 23, 22,3 7,7,91 7,2 1,4 5,1 1, ,7 2,5,274 16, 6,5 6,8,19 6,6 1,4 4,6 1, ,8 2,4,29 2, 5,7 6,4,11 5,3 1,2 4,3,99 Min 1,8 2,3,154 11, 5,6 6,4,8 4,7 1,1 4,3,87 Medel 9,1 3,8,25 17, 8,9 6,8,27 5,8 1,3 4,8 1,1 Max 16,2 5,5,337 23, 22,3 7,7,91 7,2 1,4 5,5 1,1 26 Svartån, Hidingebro , ,8 3,2,226 15, 5,7 6,5,11 5,1 1,1 4,4, ,5 4,8,213 14, 6,4 6,9,15 5,8 1,2 4,7, ,7 4,3,148 12, 7,8 6,8,23 7,7 1,4 5,5 1, , ,7 4,6,365 22, 7,4 6,7,18 8, 1,5 5,3 1, , ,5 2,9,272 17, 7,1 6,9,24 7,8 1,5 4,5 1, , ,9 3,6,283 18, 6,1 6,6,13 5,3 1,1 4,,89 Min 1,8 2,9,148 12, 5,7 6,5,11 5,1 1,1 4,,85 Medel 8,4 3,9,251 16,3 6,8 6,7,17 6,6 1,3 4,7,99 Max 19,5 4,8,365 22, 7,8 6,9,24 8, 1,5 5,5 1, Svartån, Karlslund , ,9 5,,218 15, 8,3 7,,23 9,2 1,8 4,7 1, , ,8 6,3,199 13, 9,5 7,3,28 9,4 1,7 5,1 1, , ,2 4,7,14 12, 1,8 7,5,42 12, 2, 6,2 1, , ,7 5,4,243 22, 11,2 7,3,42 14, 2,4 5,6 1, , ,7 3,9,278 15, 11,6 7,3,5 15, 2,6 5,3 1, , ,3 6,7,313 2, 1,1 7,1,32 13, 2,2 4,9 1,5 Min 1,6 3,9,14 12, 8,3 7,,23 9,2 1,7 4,7 1,1 Medel 8,7 5,3,232 16,2 1,3 7,3,36 12,1 2,1 5,3 1,4 Max 19,2 6,7,313 22, 11,6 7,5,5 15, 2,6 6,2 1,7 72

73 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartåns infl. Toften Datum Cl SO4 NH4-N NO2/3-N N tot PO4-P P tot P tot filt. P part. O2 O2 (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % ,17,11,43,5,9 14, ,15,11,46,5,14 11, ,1,1,43,5,14 8, ,21,1,46,5,16 8, ,12,66,41,5,15 1, ,44,73,39,5,9 12,3 9 Min 5,7 3,3,1,1,39,5,9 8, 84 Medel 6, 4,1,2,63,43,5,13 1,8 93 Max 6,4 4,6,44,11,46,5,16 14, Svartåns infl. Teen ,4,14,48,5,1 14, ,1,16,57,5,19 11, ,11,1,5,5,16 9, ,29,1,49,5,27 8, ,12,41,48,5,17 1, ,44,98,56,5,12 13,8 1 Min 6,5 4,3,1,1,48,5,1 8,7 92 Medel 6,9 4,6,24,77,513,5,17 11,4 98 Max 7, 4,8,44,16,57,5,27 14, Svartån, Brohyttan ,32,25,7,5,16 14, ,1,19,58,5,19 1, ,1,28,54,5,26 7, ,4,71,83,5,3 7, ,3,15,77,5,26 1, ,42,23,81,5,17 12,9 94 Min 6,6 4,7,1,28,54,5,16 7,4 76 Medel 6,9 5,2,27,153,75,5,22 1,6 89 Max 7,9 6,3,42,25,83,5,3 14, Svartån, Hidingebro ,99,29,9,2 12, ,33,28,72,5,21,7,14 14, ,7,14,5,9 13, ,1,22,55,5,18,8,1 11, ,68,25,6,19 9, ,13,75,6,5,29,15,14 6, ,77,28,1,18 6, ,64,12,86,5,29,14,15 7, ,87,29,12,17 9, ,37,21,84,5,26,14,12 1, ,89,31,13,18 12, ,49,3,88,5,2,11,9 13,1 95 Min 6,3 4,9,1,75,55,5,14,5,9 6, 65 Medel 6,9 5,3,34,21,779,5,25,1,15 1,6 89 Max 7,9 6,2,64,3,99,5,31,15,2 14, Svartån, Karlslund ,,49,18,31 13, ,34,72 1,2,5,32,12,2 14, ,,29,11,18 13, ,1,38,76,5,3,7,23 11, ,88,32,9,23 11, ,1,87,62,9,26,16,1 9, ,7,27,9,18 8, ,37,27 1,,5,37,18,19 9, ,2,45,17,28 11, ,36,47 1,1,5,39,2,19 1, ,6,93,24,69 12, ,49,87 1,6,2,49,22,27 12,9 95 Min 7, 8,3,1,87,62,5,26,7,1 8,7 91 Medel 7,5 9,7,29,466 1,138,8,41,15,25 11,5 98 Max 8,6 11,,49,87 2,,2,93,24,69 14,

74 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Temp. Susp. Abs. TOC Kond. ph Alk. Ca Mg Na K ( C) (mg/l) 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 279 Svartån, gästhamnen ,1 5,4,21 15, 9,1 7,1,26 9,5 1,9 5,1 1, ,8 7,9,188 14, 9,9 7,3,31 1, 1,9 5,9 1, ,2 4,,124 11, 18, 7,4,79 16, 2,9 12, 2, ,2 9,9,285 22, 18,8 7,4,72 19, 3,3 12, 2, ,2 6,7,247 16, 15,9 7,3,63 17, 3,1 1, 2, ,5 9,2,31 16, 11,7 7,1,41 12, 2,2 5,4 1,5 Min 2,1 4,,124 11, 9,1 7,1,26 9,5 1,9 5,1 1,2 Medel 9,5 7,2,227 15,7 13,9 7,3,52 13,9 2,6 8,4 2,5 Max 17,2 9,9,31 22, 18,8 7,4,79 19, 3,3 12, 2, V. Laxsjöns utlopp ,7 2,,11 9,6 4,8 6,7,9 3,7,9 4,, ,4 2,,11 9,1 4,9 6,7,8 3,6,9 4,, , 2,,86 9,3 5,6 6,8,14 4,2 1,1 4,4, ,6 2,,145 1, 6,9 7,,24 5,9 1,4 4,9 1, ,1 2,,97 9,4 5,2 6,9,12 4, 1, 4,2, ,2 2,,165 11, 4,9 6,5,8 3,9 1, 4,4,79 Min 1,2 2,,86 9,1 4,8 6,5,8 3,6,9 4,,72 Medel 8,5 2,,119 9,7 5,4 6,8,13 4,2 1, 4,3,82 Max 16, 2,,165 11, 6,9 7,,24 5,9 1,4 4,9 1, 2121 Laxån, Ågrena , 2,,223 16, 5,8 6,5,8 4,2 1, 5,2, ,2 15,,134 11, 6,7 6,9,13 4,7 1,1 5,8 1, ,7 3,5,147 12, 11,9 6,7,22 7,5 1,8 1, 2, ,9 6,7,47 31, 12,4 6,9,19 9, 2, 11, 2, , 3,8,23 14, 6,2 6,7,12 4,8 1,2 5,6 1, ,9 2,6,345 22, 6, 6,3,6 4,5 1,1 5,9,96 Min 1,9 2,,134 11, 5,8 6,3,6 4,2 1, 5,2,87 Medel 8,1 5,6,258 17,7 8,2 6,7,13 5,8 1,4 7,3 1,54 Max 13,9 15,,47 31, 12,4 6,9,22 9, 2, 11, 2,6 233 Garphytteån, Hidinge ,2 2,,179 11, 7, 7,,26 8,6 1,1 3,6, ,9 2,7,142 9, 8,9 7,4,38 12, 1,3 4,, ,9 6,5,121 8,2 14,4 7,6,85 21, 2,1 5, 1, ,3 4,,235 15, 9,8 7,3,41 13, 1,6 4,6 1, ,1 2,7,24 14, 8,5 7,3,41 11, 1,5 3,9 1, ,4 2,,22 12, 8, 7,1,31 1, 1,3 4,2 1, Min 2,2 2,,121 8,2 7, 7,,26 8,6 1,1 3,6,81 Medel 9, 3,3,19 11,5 9,4 7,3,44 12,6 1,5 4,2 1,9 Max 15,9 6,5,24 15, 14,4 7,6,85 21, 2,1 5, 1,4 241 Lillån från Logsjön ,2 5,6,147 15, 26,5 7,5 1,2 42, 3,7 6,6 3, ,2 9,9,136 13, 33,2 8,1 1,6 53, 4,6 9, 3, , 28,,63 1, 56,7 8, 3,4 89, 7,8 18, 6, ,6 8,6,135 17, 21,2 8,,8 52, 4,5 8,2 3, ,3 33,,214 15, 28, 7,7 1,7 45, 4,3 7,3 4, ,2 17,,37 21, 22,2 7,3 1, 33, 3,3 6,7 2,9 31 Vibysjöns utl. Min 2,2 5,6,63 1, 21,2 7,3,8 33, 3,3 6,6 2,9 Medel 8,8 17,,167 15,2 31,3 7,8 1,62 52,3 4,7 9,3 3,93 Max 14, 33,,37 21, 56,7 8,1 3,4 89, 7,8 18, 6, , 16,,156 16, 23,8 7,6,9 36, 2,8 8,2 2, ,2 3,6,12 11, 25,6 7,9 1, 37, 2,8 8,6 2, ,5 12,,7 12, 29,4 7,9 1,6 44, 3,2 11, 2, ,1 12,,182 27, 22,9 7,7,97 35, 2,7 9, 2, ,9 12,,243 19, 23, 7,8 1,2 37, 2,7 7,1 3, ,7 4,1,261 18, 2,7 7,4,88 31, 2,4 6,5 2,6 Min 1,7 3,6,7 11, 2,7 7,4,88 31, 2,4 6,5 2,4 Medel 9,9 1,,172 17,2 24,2 7,7 1,9 36,7 2,8 8,4 2,57 Max 18,1 16,,261 27, 29,4 7,9 1,6 44, 3,2 11, 3,1 74

75 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Cl SO4 NH4-N NO2/3-N N tot PO4-P P tot P tot filt. P part. O2 O2 (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 279 Svartån, gästhamnen ,16,72 1,2,9,38 14, ,1,44,92,5,32 11, ,5,55 2,8,8,46 7, ,6 1,3 3,6,11,7 8, ,93 1,2 3,2,9,63 1, ,29 1,8 1,9,26,55 13, 96 Min 7,3 8,9,1,44,92,5,32 7,4 77 Medel 1,1 12,2,748 1,2 2,27,11,51 1,9 93 Max 14, 16, 1,6 1,8 3,6,26,7 14, V. Laxsjöns utlopp ,29,55,36,5,7 14, ,1,54,37,5,7 11, ,26,1,42,5,7 7, ,39,1,44,5,12 6, ,14,23,38,5,11 1, ,22,53,43,5,7 13,3 96 Min 6,1 3,6,1,1,36,5,7 6,9 71 Medel 6,5 4,4,23,34,4,5,9 1,8 91 Max 7, 4,9,39,55,44,5,12 14, Laxån, Ågrena ,98,17,53,5,11 14, ,19,32,81,5,3 11, ,51 1,6 2,6,1,36 7, ,46 1,3 2,5,5,46 9, ,12,18,78,5,23 1, ,77,16,78,5,12 13,1 95 Min 7,6 4,7,77,16,53,5,11 7,1 7 Medel 9,5 7,1,243,622 1,333,6,26 11, 92 Max 13, 12,,51 1,6 2,6,1,46 14, Garphytteån, Hidinge ,64,51,84,5,12 14, ,4,48,74,5,17 11, ,37,34,81,5,26 8, ,58,34,96,5,28 9, ,32,37,85,5,23 1, ,73,55 1,,5,12 12,8 95 Min 6, 5,4,32,34,74,5,12 8,9 91 Medel 6,7 6,4,51,432,867,5,2 11,3 96 Max 8,5 7,7,73,55 1,,5,28 14, Lillån från Logsjön ,18 2,8 3,5,22,63 13, ,15 1,5 2,2,19,6 13, ,65,47 2,3,1,22 11, ,35,92 1,9,26,84 8, ,16 1,2 2,3,33,19 9, ,18 1,9 3,4,29,14 11, Vibysjöns utl. Min 11, 23,,35,47 1,9,19,6 8,1 79 Medel 13,3 4,,128 1,465 2,6,38,126 11,2 98 Max 23, 81,,18 2,8 3,5,1,22 13, ,11 2,6 3,7,8,68 13, ,23 1,1 1,7,5,3 11, ,1,1 1,1,5,5 7, ,57,5 1,4,8,49 8, ,26,39 2,,5,61 1, ,23 1,2 2,3,9,46 11,7 84 Min 11, 24,,1,1 1,1,5,3 7,6 79 Medel 13, 28,8,115,892 2,33,7,51 1,5 91 Max 17, 33,,26 2,6 3,7,9,68 13,

76 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Temp. Susp. Abs. TOC Kond. ph Alk. Ca Mg Na K ( C) (mg/l) 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 318 Täljeån, Täby ,6 6,8,163 16, 29,2 7,5 1,1 44, 3,7 8,2 2, ,1 9,4,154 11, 33,9 8, 1,5 53, 4,5 11, 2, ,1 7,8,82 8,7 49, 7,9 2,8 74, 6,4 2, 3, ,8 57,,24 23, 23,3 7,3 1,2 34, 3,9 6, 4, , 14,,237 19, 31,2 7,5 1,6 5, 4,6 8,7 3, ,1 9,4,25 22, 23,3 7,3,98 33, 3,1 6,4 2,4 Min 2,6 6,8,82 8,7 23,3 7,3,98 33, 3,1 6, 2,4 Medel 9,1 17,4,188 16,6 31,7 7,6 1,53 48, 4,4 1,1 3,27 Max 14,8 57,,25 23, 49, 8, 2,8 74, 6,4 2, 4,4 33 Täljeån Almbro ,8 17,,145 16, 34,5 7,6 1,2 48, 6,6 12, 3, ,8 8,6,132 11, 41,5 8, 1,6 54, 7,2 16, 4, ,5 3,1,58 9,4 64,3 8, 3,2 76, 9,6 38, 8, ,8 6,,239 24, 34,5 7,3 1,2 43, 7,3 12, 5, ,1 13,,221 18, 39,2 7,7 1,6 54, 7,7 14, 5, ,6 17,,286 22, 27,1 7,4,91 38, 6, 9,6 3,7 Min 2,8 3,1,58 9,4 27,1 7,3,91 38, 6, 9,6 3,7 Medel 1,4 19,8,18 16,7 4,2 7,7 1,62 52,2 7,4 16,9 5,23 Max 16,8 6,,286 24, 64,3 8, 3,2 76, 9,6 38, 8,6 335 Täljeån, Tybblebron ,6 15,,141 17, 42,3 7,6 1,2 57, 8,8 14, 5, , 12,,135 16, 46,1 7,9 1,5 59, 8,4 17, 5, ,7 4,2,65 11, 74,4 8, 2,8 91, 14, 38, 11, ,2 14,,238 2, 43,6 7,6 1,7 57, 7,3 16, 6, ,3 11,,22 18, 45,5 7,6 1,7 64, 9,2 15, 6, ,4 23,,313 22, 3,5 7,4,96 43, 6,5 1, 4,2 Min 2,6 4,2,65 11, 3,5 7,4,96 43, 6,5 1, 4,2 Medel 9,9 13,2,185 17,3 47,1 7,7 1,64 61,8 9, 18,3 6,47 Max 18,7 23,,313 22, 74,4 8, 2,8 91, 14, 38, 11, 34 Kvismare kanal ,5 16,,133 18, 43,8 7,5 1,2 6, 9,3 14, 4, ,1 13,,141 12, 47,8 7,9 1,5 61, 8,8 17, 5, ,8 3,8,58 11, 68,8 7,9 2,5 88, 13, 32, 9, ,2 12,,172 21, 43,5 7,7 1,6 59, 7,4 15, 6, ,4 12,,28 18, 46,6 7,6 1,7 64, 9,9 16, 6, ,3 2,,272 22, 31,9 7,2,98 45, 7, 1, 4,4 Min 2,5 3,8,58 11, 31,9 7,2,98 45, 7, 1, 4,4 Medel 9,7 12,8,164 17, 47,1 7,6 1,58 62,8 9,2 17,3 6,2 Max 17,8 2,,272 22, 68,8 7,9 2,5 88, 13, 32, 9,3 351 Täljeån, Segersjö , ,5 16,,131 28, 43,5 7,5 1,2 6, 9,3 13, 4, ,7 15,,137 14, 45,9 7,9 1,4 59, 8,5 17, 5, , ,8 4,5,6 12, 61,6 7,8 2,3 77, 12, 27, 8, , ,7 1,,163 21, 43,8 7,7 1,6 59, 7,7 14, 6, ,3 1,,25 19, 45,5 7,5 1,7 62, 9,7 15, 6, ,3 19,,289 21, 31,5 7,2,99 4, 6,1 9, 3,8 Min 1, 4,5,6 12, 31,5 7,2,99 4, 6,1 9, 3,8 Medel 9,1 12,4,164 19,2 45,3 7,6 1,53 59,5 8,9 15,8 5,78 Max 19,7 19,,289 28, 61,6 7,9 2,3 77, 12, 27, 8, 76

77 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Cl SO4 NH4-N NO2/3-N N tot PO4-P P tot P tot filt. P part. O2 O2 (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 318 Täljeån, Täby ,48 3,5 4,1,12,49 13, ,1 1,8 2,3,18,54 12, ,1,23,83,13,89 8, ,57 1,7 3,3,75,26 7, ,5 1,2 2,2,22,11 9, ,57 2, 3,1,22,97 11,7 88 Min 11, 2,,1,23,83,12,49 7,4 74 Medel 15,2 39,,39 1,738 2,638,27,11 1,4 89 Max 28, 58,,57 3,5 4,1,75,26 13, Täljeån Almbro ,46 3,6 4,6,8,63 13, ,17 2,6 3,,8,49 11, ,74 4,1 5,5,5,25 8, ,25 1,9 3,6,12,18 8, ,87 2,1 2,9,16,77 1, ,15 2,3 3,6,25,14 12, 91 Min 13, 43,,87 1,9 2,9,5,25 8,1 81 Medel 22,5 61,2,31 2,767 3,867,12,89 1,7 92 Max 49, 7,,74 4,1 5,5,25,18 13, Täljeån, Tybblebron ,39 4,7 5,8,1,68 13, ,2 2,6 3,2,8,63 1, ,18,98 1,7,8,35 7, ,62 1,4 2,5,11,66 7, ,84 2, 3,,11,76 9, ,11 2,8 4,2,19,12 11,3 85 Min 14, 54,,18,98 1,7,8,35 7,5 78 Medel 24,7 91,8,144 2,413 3,4,11,71 1, 86 Max 52, 15,,39 4,7 5,8,19,12 13, Kvismare kanal ,35 5,1 6,1,8,67 13, ,18 2,8 3,5,5,57 1, ,18 1,3 1,9,8,23 7, ,77 1,3 2,5,24,6 7, ,14 2,3 3,2,12,79 9, ,11 3,3 4,6,17,12 11,1 84 Min 14, 59,,18 1,3 1,9,5,23 7,5 76 Medel 23, 96,8,146 2,683 3,633,12,68 9,9 85 Max 42, 15,,35 5,1 6,1,24,12 13, Täljeån, Segersjö ,6,94,11,83 11, ,32 5,2 6,1,8,66,13,53 13, ,4,29,9,2 12, ,23 3, 3,6,8,62,9,53 1, ,8,37,12,25 1, ,33 1,6 2,5,1,33,12,21 5, ,4,19,6,13 7, ,97 1,3 2,6,1,54,27,27 7, ,8,83,28,55 7, ,11 2,1 3,2,9,81,29,52 8, ,,12,27,93 11, ,12 3,2 4,6,17,12,32,88 11,1 84 Min 14, 57,,97 1,3 2,4,8,19,6,13 5,8 61 Medel 21,8 89,7,21 2,733 4,5,1,67,18,49 9,8 83 Max 36, 12,,33 5,2 7,6,17,12,32,93 13,

78 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Temp. Susp. Abs. TOC Kond. ph Alk. Ca Mg Na K ( C) (mg/l) 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 311 Kumlaån, Brånsta ,1 8,6,122 11, 41,1 7,6 1,8 51, 5,7 19, 5, , 8,9,86 1, 5, 8, 1,6 64, 6,1 24, 8, ,4 17,,61 9,4 74,6 7,9 3,6 73, 6,9 49, 12, ,9 27,,22 15, 31,2 7,4 1,4 4, 4,9 12, 5, ,1 18,,14 13, 41,9 7,5 1,8 55, 5,9 19, 7, ,3 16,,24 15, 27,1 7,3 1,1 33, 3,9 9,6 3,8 Min 4,1 8,6,61 9,4 27,1 7,3 1,1 33, 3,9 9,6 3,8 Medel 1, 15,9,145 12,2 44,3 7,6 1,88 52,7 5,6 22,1 7,22 Max 14,9 27,,24 15, 74,6 8, 3,6 73, 6,9 49, 12, 3115 Kumlaån, Mosjön , ,6 18,,87 12, 44,9 7,5 1,6 56, 7,5 18, 5, , ,2 7,1,76 9, 5,3 7,9 1,7 65, 7,5 21, 7, , ,6,51 8,8 76,5 7,8 3,4 79, 8,1 51, 11, , ,9 53,,16 16, 32,3 7,2 1,2 39, 6, 12, 6, , ,8 13,,136 12, 46,5 7,5 1,8 62, 8, 18, 7, , ,3 21,,241 2, 31,1 7,1,9 42, 6,4 11, 4,6 Min 2,5 2,6,51 8,8 31,1 7,1,92 39, 6, 11, 4,6 Medel 9,1 19,1,125 13, 46,9 7,5 1,77 57,2 7,3 21,8 7,1 Max 17,3 53,,241 2, 76,5 7,9 3,4 79, 8,1 51, 11, 321 Frommestabäcken ,6 5,2,6 9,6 97,3 7,8 1,7 16, 17, 28, 22, ,9 3,4,56 8,3 18, 8,1 1,8 16, 21, 3, 25, ,2 3,2,36 8,6 76,1 7,7 1,3 98, 2, 2, 19, ,2 13,,169 17, 77,8 7,8 1,6 11, 13, 23, 16, , 2,2,112 13, 93,9 7,8 2,2 15, 16, 28, 2, ,4 5,,226 17, 75,7 7,9 1,8 12, 12, 22, 15, Min 2,6 2,2,36 8,3 75,7 7,7 1,3 98, 12, 2, 15, Medel 9,7 5,3,11 12,3 88,1 7,9 1,73 133, 16,5 25,2 19,5 Max 16,2 13,,226 17, 18, 8,1 2,2 16, 21, 3, 25, 421 Öljarens utl ,8 2,3,52 9,6 23,8 7,8 1,4 29, 7, 9, 3, ,3 8,8,48 9,7 24,1 8,1 1,2 28, 6,8 8,7 3, ,5 3,2,35 9,4 24,3 7,8 1,5 29, 7,2 9, 2, ,1 7,,8 12, 24,7 7,9 1,5 29, 6,9 8,9 3, ,2 5,6,72 11, 24,6 7,7 1,6 3, 7,6 9,1 3, ,1 3,4,96 12, 23,6 7,8 1,4 29, 7,1 9, 3,2 Min 1,8 2,3,35 9,4 23,6 7,7 1,2 28, 6,8 8,7 2,9 Medel 9,3 5,1,64 1,6 24,2 7,9 1,43 29, 7,1 9, 3,12 Max 17,1 8,8,96 12, 24,7 8,1 1,6 3, 7,6 9,1 3,3 52 Näshultaån ,2 2,9,11 1, 11,5 7,2,38 11, 3,7 6,3 1, ,2 8,4,12 12, 13,8 7,4,48 12, 4,4 7, 1, ,7 3,1,86 12, 13,4 7,3,59 12, 4,2 7,2 1, ,5 4,,124 16, 11,6 7,2,44 11, 3,6 6,1 1, ,8 3,9,165 15, 16,6 7,1,68 16, 5,9 7,3 3, ,2 4,1,139 13, 11,4 6,9,4 1, 3,5 5,6 1,7 Min 2,2 2,9,86 1, 11,4 6,9,38 1, 3,5 5,6 1,5 Medel 9,3 4,4,12 13, 13,1 7,2,5 12, 4,2 6,6 1,92 Max 17,5 8,4,165 16, 16,6 7,4,68 16, 5,9 7,3 3, 78

79 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Cl SO4 NH4-N NO2/3-N N tot PO4-P P tot P tot filt. P part. O2 O2 (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 311 Kumlaån, Brånsta ,7 2,9 5,7,13,53 12, ,4 3,8 5,2,1,43 11, ,9 2,5 1,,24,81 7, ,39 2,4 4,,48,16 7, ,21 3,8 4,9,14,91 8, ,32 2,1 3,2,19,92 1,8 84 Min 14, 32,,21 2,1 3,2,1,43 7,3 73 Medel 3,8 51,5 1,987 2,917 5,5,21,87 9,8 86 Max 71, 7, 6,9 3,8 1,,48,16 12, Kumlaån, Mosjön ,5,15,16,13 1, ,4 3,5 6,1,5,53,8,45 12, ,7,63,5,63 12, ,86 3,3 4,3,5,34,14,2 12, ,6,7,5,7 9, ,5 4,8 8,9,8,36,14,22 5, ,2,5,6,44 7, ,3 2,6 4,2,17,18,28,15 6, ,5,73,25,48 8, ,16 3,8 4,8,5,61,17,44 9, ,9,18,24,16 12, ,34 2,7 4,1,12,91,23,68 1,7 83 Min 15, 48,,16 2,6 3,9,5,34,5,2 5,7 57 Medel 31,7 7,3 1,26 3,45 5,483,9,87,15,72 9,9 85 Max 79, 87, 3,5 4,8 8,9,17,18,28,16 12, Frommestabäcken ,43 2,2 2,9,5,15 14, ,27 2,8 3,2,5,14 11, ,41,85 1,3,5,16 8, ,58 2,5 3,7,7,44 9, ,11 1,8 2,6,5,16 1, ,15 1,9 3,2,5,24 12,8 96 Min 32 22,41,85 1,3,5,14 8,7 88 Medel ,177 2,8 2,817,5,22 11, 95 Max 43 39,43 2,8 3,7,7,44 14, Öljarens utl ,22,58 1,1,13,36 13, ,25,29,86,7,41 12, ,6,15,69,14,36 7, ,33,16,99,4,8 7, ,39,28,77,33,74 8, ,39,26,98,35,53 11,6 85 Min 11, 2,,22,15,69,7,36 7,2 75 Medel 11, 21,5,36,198,898,24,53 1,2 87 Max 11, 23,,6,58 1,1,4,8 13, Näshultaån ,18,25,7,5,29 13, ,17,67,8,8,51 1, ,42,26,77,5,38 8, ,19,1,79,5,29 7, ,22,1,92,5,47 9, ,32,14,83,12,35 14,1 13 Min 7,6 12,,17,1,7,5,29 7,8 8 Medel 8,4 15,3,25,99,82,7,38 1,5 89 Max 9,1 22,,42,25,92,12,51 14,

80 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Temp. Susp. Abs. TOC Kond. ph Alk. Ca Mg Na K ( C) (mg/l) 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) 53 Tandlaåns mynning ,1 11,,15 14, 27,2 7,2,68 3, 1, 1, 3, ,7 19,,172 21, 28,1 7,4,74 3, 1, 1, 3, ,8 6,5,8 1, 34,3 7,7 1,8 38, 12, 14, 3, ,2 7,,251 22, 25,3 7,3 1,1 27, 8,5 9,4 3, ,3 1,,194 16, 28,6 7,4 1,2 31, 1, 11, 3, ,4 11,,322 19, 2,6 7,1,67 23, 8, 8,2 3,3 Min 2,1 6,5,8 1, 2,6 7,1,67 23, 8, 8,2 3, Medel 9,3 1,8,195 17, 27,4 7,4 1,3 29,8 9,8 1,4 3,42 Max 16,2 19,,322 22, 34,3 7,7 1,8 38, 12, 14, 3,9 71/11 Eskilstunaån Hyndevad , ,6 9,4,39 11, 2,9 7,8,82 24, 4,8 9,9 3, , ,8 9,7,62 1, 21,9 7,8,79 25, 5,2 1, 3, , ,1 5,6,37 8,7 22,6 7,6,96 25, 5, 1, 3, , ,6 11,,12 12, 7, 6,6,16 26, 5, 11, 3, , ,2 4,8,4 9,5 22,2 7,8,94 25, 5, 11, 3, ,3 4,,81 9,9 21,1 7,7,83 24, 4,9 9,9 3,1 Min 1,6 4,, 8,7 7, 6,6,2 24, 4,8 9,9 3, Medel 9, 7,4,1 1,2 19,3 7,6,8 24,8 5, 1,3 3,1 Max 2,3 11,,1 12, 22,6 7,8 1, 26, 5,2 11, 3,3 73 Eskilstunaån nedstr. ARV ,4 11,,49 1, 21,2 7,8,83 24, 4,9 1, 3, ,3 9,5,63 9,5 22,5 7,8,83 25, 5,3 11, 3, ,2 5,,37 1, 25,8 7,5 1, 26, 5,6 14, 4, ,4 11,,128 11, 22,7 7,7,93 25, 5,2 11, 3, ,2 4,7,41 9,6 22,7 7,6,96 26, 5,2 11, 3, ,3 7,4,54 11, 21,9 7,7,85 25, 5,2 11, 3,3 Min 1,4 4,7,37 9,5 21,2 7,5,83 24, 4,9 1, 3,1 Medel 9,5 8,1,62 1,2 22,8 7,7,9 25,2 5,2 11,3 3,4 Max 18,2 11,,128 11, 25,8 7,8 1, 26, 5,6 14, 4, 74-1 Eskilstunaån, Torshälla ,5 12,,45 11, 21,3 7,8,83 25, 4,9 11, 3, , ,2 1,,65 9,2 23, 7,8,82 25, 5,3 11, 3, , ,5 4,,39 11, 25,4 7,6,98 26, 5,5 13, 3, ,,13 13, 22,4 7,6,85 25, 5,2 11, 3, , ,2 5,7,4 9,5 22,9 7,7,97 26, 5,2 11, 3, , ,2 7,3,7 11, 21,9 7,7,84 25, 5,3 11, 3,3 Min 1,5 4,,39 9,2 21,3 7,6,82 25, 4,9 11, 3,1 Medel 9,1 8,7,6 1,8 22,8 7,7,88 25,3 5,2 11,3 3,37 Max 2, 13,,13 13, 25,4 7,8,98 26, 5,5 13, 3,6 8

81 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Cl SO4 NH4-N NO2/3-N N tot PO4-P P tot P tot filt. P part. O2 O2 (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) % 53 Tandlaåns mynning ,53 2,9 3,8,1,16 11, ,58 2,7 3,6,1,16 9, ,35,52 1,2,9,46 6, ,11,31 1,8,14,73 5, ,9,9 1,9,13,94 12, ,52 2, 3,3,2,19 12,7 93 Min 1, 32,,35,31 1,2,9,46 5,1 52 Medel 11,7 46,7,66 1,555 2,6,13,121 9,5 8 Max 16, 58,,11 2,9 3,8,2,19 12, /11 Eskilstunaån Hyndevad ,,4,11,29 13, ,13,18,74,5,34,7,27 14, ,62,25,7,18 13, ,1,21,75,6,34,11,23 12, ,72,42,18,24 9, ,44,1,68,1,42,16,26 7, ,6,27,8,19 6, ,16,1 1,1,22,66,9,57 1, ,89,58,1,48 1, ,1,1,62,9,35,16,19 1, ,84,62,2,42 12, ,15,16,7,19,38,18,2 13,6 99 Min 13, 28,,1,1,6,5,25,7,18 6,6 74, Medel 13,2 29,3,18,97,772,12,42,13,29 11,3 95, Max 14, 31,,44,21 1,1,22,66,2,57 14,9 17, 73 Eskilstunaån nedstr. ARV ,64,24,88,5,45 14, ,86,38 1,,5,39 11, ,16,51 1,5,14,62 7, ,42,75 1,2,21,61 9, ,22,15,79,6,41 1, ,87,29 1,,25,59 13,6 99 Min 13, 29,,22,75,79,5,39 7,9 84 Medel 14,2 3,5,77,274 1,62,13,51 11,2 95 Max 17, 34,,16,51 1,5,25,62 14, Eskilstunaån, Torshälla ,5,44,1,34 13, ,6,27 1,1,6,43,7,36 14, ,92,57,7,5 13, ,65,76 1,5,5,5,6,44 11, ,1,52,13,39 9, ,97,96 1,6,9,39,17,22 7, ,1,35,9,26 8, ,48,2 1,3,2,61,1,51 8, ,,61,11,5 1, ,23,3,92,11,38,16,22 1, ,1,65,2,45 12, ,86,38 1,1,24,52,2,32 13,5 99 Min 13 29,23,2,92,5,35,6,22 7,6 81 Medel 14 31,63,478 1,353,13,5,12,38 11,2 95 Max 16 33,97,96 2,1,24,65,2,51 14,

82 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Siktdjup Djup Temp. O2 O2 Abs TOC Kond. ph Alk. med kik. (m) ( C) (mg/l) % 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) 21 Ölen ,5 2,7 * *,152 12, 3,6 6,4, ,5 3, * *,167 11, 3,7 6,4, ,9,5 18,3 8,9 96,122 1, 4,1 7,, ,1 8, ,9 8, , ,5 11,7 1,7 17,166 11, 4,9 6,6,15 24 Toften ,5 3, * *,212 13, 4,8 6,4, , * * ,1 * * ,1 * * ,5 3,1 * *,258 14, 4,8 6,3, ,,5 18,4 8,8 96,185 13, 5,8 6,7, ,3 8, , 8,1 87, ,9 7, ,5 17,7 7,2 77,196 17, 5,4 6,7,1 211 Ö. Laxsjön ,5 2,6 * *,32 5, 5, 6,8, ,6 * * ,7 * * ,8 * * ,8 * *,33 5, 5, 6,8, ,4,5 18,3 9,2 99,38 5,3 5,5 7,2, ,3 9, ,3 8, ,3 5, ,2,4 9,77 5,4 5,9 6,7, V Laxsjön ,5 2,8 * *,11 1, 4,5 6,6, ,8 * * ,9 * * ,9 * *,18 9, 4,5 6,6, ,6,5 18, 9,1 99,115 9,7 5,1 7,1, ,2 9, ,2 9, ,6 8,6 92,76 8,1 5,1 7,, Multen ,5 2, * *,48 5,4 4,2 6,8, , * * ,1 * * ,2 * * ,4 * * ,5 2,4 * *,5 6, 4,3 6,8, ,4,5 18,3 9,5 14,55 6,3 4,4 7,2, ,1 9, ,3 8, ,5 8, ,9 7, ,5 7,5 5,3 47,96 5,9 4,8 6,8,14 * Innebär att syremätning saknas pga trasig syremätare. 82

83 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Djup NH4-N NO2/3 N N tot PO4 P tot Klorofyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (µg/l) 21 Ölen ,5,1,85,38,5, ,5,1,83,38,5, ,5,11,1,3,5,1 4, ,5,15,12,42,5,15 24 Toften ,5,18,14,55,5, ,5,54,15,6,6, ,5,11,1,42,5,19 1, ,32,1,48,5, Ö. Laxsjön ,5,1,44,25,5, ,5,1,43,25,5, ,5,1,1,23,5,5 1, ,91,69,36,5, V Laxsjön ,5,29,81,39,5, ,1,59,39,5, ,5,1,1,36,5,7 4, ,14,1,34,5,9 221 Multen ,5,1,12,37,5, ,5,1,12,33,5, ,5,1,1,24,5,5 2, ,5,1,14,33,5,5 83

84 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Siktdjup Djup Temp. O2 O2 Abs TOC Kond. ph Alk. med kik. (m) ( C) (mg/l) % 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) 222 Storsjön ,,5 17,5 9, 97,156 12, 3,8 7,, , 8, , 7, ,4 7, ,1 7, , 7,1 61,182 9,9 3,6 6,5, ,6,5 17,1 8,6 91,115 9,1 3,8 6,8, , 8, ,9 5, , 6, , 5, ,9 5,3 43,168 11, 3,5 6,1,6 234 Falkasjön ,5 1,9 * *,16 9, 2,8 5,9, ,8,5 16,7 8, 85,167 1, 3, 6,4, ,5 2, ,5 2, ,9,7 7,158 1, 3,3 6,,8 41 Öljaren ,5 3,4 * *,57 8,7 23,3 8,1 1, ,3 * * ,5 3,4 * *,62 8,6 23,2 8,1 1, ,2,5 18,8 9, 97,66 9,8 23,6 8,2 1, ,6 7, ,5 18,7 7,6 85,63 11, 23,7 8,1 1,4 51 Näshultasjön ,5 3,1 * *,12 11, 9,9 7,4, ,1 * *,18 11, 1, 7,4, ,,5 18,7 8,5 92,4 12, 1,4 7,4, ,7 8, ,7 8,3 91,32 11, 1,4 7,4,39 91 Hemfjärden ,5 3,4 * *,229 14, 11,6 7,5, ,5,5 17,8 1,1 17,221 17, 16,2 7,7, ,5 17,8 1,1 17,229 17, 16,2 7,7,64 92 Mellanfjärden ,5 3,5 * *,248 15, 13, 7,6, ,5 3,5 * *,194 17, 12,9 7,5, ,7,5 17,4 1,6 112,27 1, 17,9 8,1, ,5 17,5 1,4 19,2 11, 18, 8,2,72 * Innebär att syremätning saknas pga trasig syremätare. 84

85 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Djup NH4-N NO2/3 N N tot PO4 P tot Klorofyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (µg/l) 222 Storsjön ,5,13,1,31,5,8 3, ,12,11,37,5, ,5,21,17,3,5,9 3, ,21,14,41,5, Falkasjön ,5,14,76,34,5, ,5,12,1,59,5,11 4, ,14,18,51,5,2 41 Öljaren ,5,1,56 1,2,6, ,5,1,56 1,2,7, ,5,15,1 1,,57,13 44, ,5,11,12,75,24,12 51 Näshultasjön ,5,1,18,66,8, ,1,18,65,8, ,5,51,1,56,5,26 5, ,38,1,55,5,25 91 Hemfjärden ,5,553,68 1,7,18, ,5,49,6 2,,5,89 63, ,5,56,68 1,9,5,87 92 Mellanfjärden ,5,15,97 1,8,38, ,5,15,97 1,9,42, ,5,1,1 1,3,6,73 67, ,5,12,1 1,2,5,73 85

86 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Datum Siktdjup Djup Temp. O2 O2 Abs TOC Kond. ph Alk. med kik. (m) ( C) (mg/l) % 436 nm (mg/l) (ms/m) (mekv/l) 93-1 Storhjälmaren ,5 2,8 * *,44 8,9 21,2 8,, ,8 * * ,7 * * ,7 * *,46 8,8 21,2 8,, ,4,5 19,3 1,9 12,52 9,4 21,7 7,9, ,7 9, ,8 9, ,8 9,2 99,69 9,2 21,8 7,8,87 95 Ö Hjälmaren ,5 2,7 * *,41 8,2 2,8 7,9, ,7 * * ,7 * * ,7 * * ,7 * * ,7 * *,6 8,8 2,8 8,, ,4,5 18,6 9,2 1,72 11, 21,5 8,, ,5 9, ,5 9, ,4 9, ,4 8, ,4 8,9 96,7 9,4 21,6 7,9,88 * Innebär att syremätning saknas pga trasig syremätare. Datum Djup NH4-N NO2/3 N N tot PO4 P tot Klorofyll a (m) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (µg/l) 93-1 Storhjälmaren ,5,24,11,68,5, ,25,11,73,5, ,5,4,1,66,5,56 32, ,27,12,67,5,57 95 Ö Hjälmaren ,5,15,1,54,5, ,26,55 1,1,3, ,5,15,1,75,6,59 41, ,87,1,75,5,66 86

87 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Bilaga 5 Vattenföring och transporter 28 87

88

89 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattenföring 28 Flödesdata från SMHI. På tre stationer (27, 335 och 71-1) mäts flödet med pegel, på övriga stationer beräknas flödet med PULS-modell. Flödena anges som veckomedel (m 3 /s). Vecka ,1 2,3 7, 1,9 13, 17,2 18,1,4 2 1,2 2,8 12,4 21,3 2,1 27,2 28,5,5 3 1,9 4,1 16, 26,9 26,4 37, 38,8,6 4 2, 4,2 13,7 21,5 24,1 32,6 34,2,7 5 2,2 4,9 16,4 25,7 27,2 33,7 35,4,7 6 2,8 6, 17,4 27,8 3,9 4, 41,9,8 7 2,4 4,5 9,5 13,4 19,7 32,4 34,,7 8 1,6 2,9 7,6 1, 14,5 23,8 25,,6 9 1,4 3, 12,3 18,3 19,5 23,1 24,3,7 1 1,5 3, 1,3 15,5 19, 23,3 24,4,7 11 1,4 2,9 9,3 14,2 17,9 23,5 24,7,7 12 1,2 2,2 5,2 7,2 12,1 19,6 2,6,7 13,9 1,6 4,6 6,4 9,9 15,8 16,6,6 14,7 1,3 4,3 6,4 9,4 15,5 16,3,5 15,7 1,5 6,2 1, 11,3 14,3 15,,5 16,8 1,5 4,8 7,5 9,6 14,3 15,,5 17,6 1,1 2,9 4,1 6,7 13, 13,6,4 18,5,9 2,4 3,4 5,6 9,7 1,2,3 19,4,7 2, 2,8 4,8 4,9 5,1,3 2,3,6 1,6 2,4 4,2 4,3 4,5,2 21,3,5 1,6 2,4 3,9 4,3 4,5,2 22,2,4 1,2 1,9 3,3 3, 3,1,2 23,2,3,9 1,4 2,7 2,8 3,,1 24,1,3,7 1, 2,2 2,6 2,7,1 25,1,2,5,8 1,9 2,8 2,9,1 26,1,2,4,7 1,7 2,5 2,6,1 27,1,1,3,5 1,4 2,2 2,3, 28,1,2,7 1,6 2,1 3, 3,2,1 29,1,2,6 1,4 2,1 2,5 2,6, 3,1,2,6 1,5 2,1 2,5 2,6, 31,,1,5 1,4 1,9 2,4 2,5, 32,1,2 3,3 9,8 9,1 4, 4,2,1 33,1,4 5,9 13,1 11,6 8,4 8,9,1 34,2,7 5,5 11, 1,7 8,7 9,1,2 35,4 1,2 5,8 11,6 11,8 9,8 1,3,2 36,7 2, 9,7 17,2 15, 8,1 8,5,2 37 1,7 3,9 14,8 29,5 28,3 31,2 32,7,3 38 1,5 2,9 6,1 9,5 13,4 17,6 18,5,3 39 1, 1,9 3,2 4,3 8,6 14,4 15,1,3 4,7 1,4 3,7 5,3 8, 9,8 1,3,3 41,7 1,3 5, 8,3 1,4 12,7 13,4,3 42,7 1,4 4,8 7,8 1, 1,5 11,1,3 43,7 1,5 5,7 9,6 11,2 11,2 11,8,3 44,9 1,8 5,5 1,4 11,8 17,4 18,2,3 45,9 1,7 6,1 9,4 11,1 15,6 16,4,4 46 1,2 3, 15,5 29,4 26,7 32,3 33,9,4 47 1,7 3,6 11,7 2,2 22,3 3,9 32,4,6 48 1,4 2,8 8, 12,3 15,9 23, 24,1,6 49 1,5 3,1 14,6 24,2 24,5 32,7 34,3,7 5 1,6 3,1 9,9 16,5 21,5 32,1 33,7,8 51 1,3 2,5 9,1 15,3 19,4 29,2 3,6,7 52 1,1 2,1 6,8 11,3 16,5 24,7 26,,7 medel,9 1,9 6,4 1,7 12,5 16,1 17,,4 89

90 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattenföring forts. Vecka medel ,2 1,7 1,3 1,1,6,3 1,6 3,4 4,6 5,2 2,1 3,2 2,7 2,9 1,9 1,3 5,2 1, 14,3 16,1 2,6 3,9 3,3 3,5 1,9 1,4 5,3 9,3 13,9 16,1 2,2 3,2 2,6 2, 1,4,9 3,6 6,4 9,3 1,7 2,3 3,5 3, 2,2 1,7 1,2 5,3 9,9 15, 16,7 2,2 3,4 2,9 3,1 1,8 1, 4,9 11,4 15,7 18, 1,4 1,8 1,2 1,5,8,4 2,1 4,5 6,1 6,8 1,5 1,9 1,2,5,5,4 1,5 2,3 3,5 4, 2,4 3,4 2,6 1,3 1, 1, 3, 4,2 6,5 7,5 2, 2,8 1,9 1,4 1,,5 2,3 4,1 6, 6,9 1,8 2,4 1,7 1,6,9,5 2,1 2,9 4,7 5,5 1,1 1,4,6,7,5,3 1,6 2,7 4, 4,6 1,1 1,4,7,6,5,3 1,3 1,5 2,6 3, 1,2 1,4,7,9,5,3 1,4 1,7 2,9 3,5 1,2 1,6 1,2 1,3,8,4 1,8 2,5 4,2 4,9 1, 1,3,8 1,,5,4 1,6 2,1 3,6 4,3,7,8,4,4,3,2 1, 1,1 2, 2,4,6,7,3,3,2,2,8,8 1,4 1,7,5,6,3,3,2,1,6,6 1,1 1,4,4,5,2,3,2,1,6,6 1,2 1,4,3,4,2,4,2,1,7,8 1,4 1,7,3,3,2,3,2,1,5,4,9 1,1,2,2,1,2,1,1,4,2,6,8,1,2,1,2,1,,3,2,4,6,1,1,1,2,1,,2,2,4,5,1,1,1,2,1,,2,2,3,4,1,1,,1,1,,1,1,2,3,1,2,1,3,2,,4,6,9 1,1,1,2,1,2,2,,3,2,4,6,1,2,1,3,2,,4,3,6,8,1,1,1,3,2,,3,1,4,6 1, 1,3 1,1 2,3 1,5,2 3,1 4,7 8,1 9,6 1,4 2,1 1,8 2,5 1,4,8 3,2 8,3 12, 13,6 1, 1,5 1,4 1,9 1,,7 2,5 6, 8,7 1,4,7 1,2 1,2 2,1 1,1,5 2,6 5,7 8,2 9,3 1,3 2,2 2,2 2,3 1,6,9 4, 4,5 8,3 9,2 2, 3,3 3,1 5,6 2,8 1,5 7,5 19,3 26,1 3,1,8 1,1,8 1,2,9,3 2,2 4,9 6,6 7,3,5,6,3,4,4,2 1,3 2,3 3,2 3,7,8 1,,7,6,5,4 1,8 2, 3,6 4, 1, 1,4 1, 1,2,7,6 2,8 6, 8,6 1,1,8 1,2,9 1,,7,4 2,1 2,9 4,8 5,7 1, 1,5 1,2 1,2,8,5 2,2 2,8 4,7 5,5,8 1,2,9 1,5 1,1,8 3,1 6,4 9,1 1,4 1,1 1,6 1,2,9,6,4 2, 3,8 5,6 6,3 2,5 4, 3,6 4,9 2,9 1,7 7,2 15,6 22,3 25, 1,9 2,8 2,2 2,9 1,8,9 4,2 7,4 1,8 12,6 1,6 2,1 1,4 1,2 1,,5 2,6 4,7 6,8 7,7 3,1 4,4 3,3 3,1 2,1 1,3 6,2 12, 18,3 2,8 1,9 2,7 1,8 2,5 1,5,7 3,6 6,9 1, 11,6 1,9 2,6 1,7 2,1 1,6,8 4, 8,7 12,6 14,2 1,6 2, 1,2 1,7 1,,5 2,4 3,8 5,8 6,7 1,1 1,6 1,2 1,4,9,5 2,3 4,3 6,4 7,4 9

91 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Vattenföring forts. Vecka medel ,5,7,6,5,9 14,7 14,8 15,1 15,2 1,6 2,7 2,8 1,6 2,4 25,5 25,7 26,1 26,2 1,8 2,7 2,8 1,6 2,5 28,1 28,3 28,8 28,9 1,1 1,6 2,2 1,3 2, 36,5 36,8 37,5 37,6 1,9 2,8 2,6 1,6 2,5 39,1 39,4 4,1 4,2 1,7 2,4 2,6 1,7 3,2 56, 56,5 57,5 57,7,6,9,9,6 1,5 56,2 56,6 57,6 57,8,5,6,6,4,9 37,7 38, 38,7 38,8,9 1,4 2,3 1,5 1,5 31,7 32, 32,5 32,7,7 1,1 1,9 1,2 1,5 31,8 32,1 32,7 32,8,7 1, 2, 1,3 1,7 31,2 31,4 32, 32,1,5,7,9,6 1,4 3,9 31,1 31,7 31,8,4,6 1,,5,9 3,7 31, 31,5 31,7,5,7 1,,5,8 19, 19,2 19,5 19,6,7 1, 2,9 2, 2,6 13,4 13,5 13,7 13,8,6,8 1,6 1,1 2,3 13,4 13,5 13,7 13,8,4,5,7,4 1,1 13,3 13,4 13,7 13,7,3,4,6,4,7 13,3 13,4 13,6 13,7,2,3,5,3,5 7,8 7,8 8, 8,,2,3,6,6,7 4,3 4,4 4,5 4,5,3,4,9,7,7 4,4 4,4 4,5 4,5,2,3,5,3,5 4,4 4,4 4,5 4,5,2,2,4,3,4 4,4 4,4 4,5 4,5,1,2,4,2,3 4,4 4,4 4,5 4,5,1,1,4,2,3 4,2 4,2 4,3 4,3,1,1,3,2,3 4, 4, 4,1 4,1,,1,3,2,3 3,7 3,7 3,8 3,8,1,2,4,2,3 3,8 3,8 3,9 3,9,1,2,4,2,2 3,8 3,8 3,9 3,9,1,2,4,2,2 3,7 3,7 3,8 3,8,1,2,4,2,1 3,6 3,6 3,6 3,7,3 1,9 4,1 2,2,5 3,7 3,7 3,8 3,8,9 2,2 5,4 3,5 1,8 9, 9, 9,2 9,2 1, 1,6 5,2 4,2 2,8 17,8 18, 18,3 18,4,9 1,5 2,7 2,1 1,9 21,2 21,3 21,7 21,8 1,4 2,2 2,1 1,5 1,2 23,8 24, 24,4 24,5 2,6 4, 3,2 1,8 1,3 34,3 34,6 35,2 35,4,6,9,8,5,8 4,1 4,5 41,2 41,3,4,5,5,3,6 37,6 37,9 38,5 38,7,6,9,8,6,5 27, 27,2 27,7 27,8 1, 1,5 1,2,9,6 27, 27,2 27,7 27,8,7 1,1 1,,8,6 27, 27,2 27,7 27,8,7 1,1,7,5,5 27, 27,2 27,7 27,8 1,1 1,6 1,,7 1,5 27, 27,2 27,7 27,8,6 1, 1,4 1,1 1,6 41,3 41,6 42,4 42,5 2,6 4, 3,7 2,5 2,7 42, 42,3 43,1 43,3 1,3 2, 2,1 1,3 2,1 53, 53,4 54,4 54,6,8 1,2 1,7 1,1 1,4 63, 63,5 64,6 64,9 2,3 3,6 3,2 2, 2, 6, 6,5 61,6 61,8 1,2 1,7 2,1 1,4 2,3 69,6 7,1 71,4 71,7 1,5 2,2 2,7 1,7 2,3 67,3 67,8 69, 69,3,8 1,1 1,6 1,1 1,8 61,3 61,8 62,9 63,1,8 1,2 1,6 1, 1,3 26,1 26,3 26,8 26,9 91

92 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Transporter och arealspecifika förluster 28 Transport och arealspecifik förlust av totalt organiskt kol (TOC), fosfatfosfor, partikulärt fosfor och totalfosfor 28 Del- Nr Beskrivning Areal Medelomr. Transport Arealförlust flöde TOC PO4 partp TOTP TOC PO4 partp TOTP (km 2 ) (m 3 /s) (ton/år) (kg/ha år) A 23 Svartåns infl i Toften 13 1,9 791,3,7 6,9,2,5 A 245 Svartåns infl i Teen 535 6, , 3, 54,6,2,6 A 259 Svartån Brohyttan 868 1, ,7 6,9 67,7,2,8 A 26 Svartån Hidingebro , , 5,6 9,5 66,8,2,6,1 B 27 Svartån vid Karlslund , ,7 14,5 22,9 64,6,4,11,18 B 279 Svartån gästhamnen , ,9 26,6 62,4,5,2 A 2119 V Laxsjöns utlopp 97 1,1 354,2,3 36,6,2,3 A 2121 Laxån vid Ågrena 135 1,6 926,3 1,1 68,6,2,8 A 233 Garphytteån Hidinge 1 1,4 542,2,8 54,3,2,8 B 241 Lillån från Logsjön 72,9 448,8 3,1 61,8,11,43 C 31 Vibysjöns utlopp 44,5 281,1,8 63,5,3,18 C 318 Täljeån vid Täby 27 2, ,1 8,1 64,3,1,39 C 33 Täljeån Almbro 454 4, , 14, 55,,4,31 C 335 Täljeån Tybblebron 656 6, ,6 15,6 56,3,4,24 C 34 Kvismare kanal 742 7, ,2 17,4 57,5,4,23 C 351 Täljeån utfl i Hjälmaren 79 7, ,8 14,8 2,1 64,7,4,19,25 C 311 Kumlaån Brånsta 99,8 315,5 2,2 31,8,5,22 C 3115 Kumlaån Mosjön 112 1,2 535,4 3,3 4, 47,8,4,3,36 E 421 Öljarens utlopp 21 1, ,4 2,8 27,2,7,14 G 52 Näshultaån 124 1, 434,2 1,2 35,,2,9 G 53 Tandlaåns mynning 17 1,3 73,5 5,6 41,3,3,33 G 71 Eskilstunaån Hyndevad , ,7 24,2 35,1 21,3,3,6,9 G 73 Eskilstunaån ARV , ,9 43,2 21,4,3,,1 G 74 Eskilstunaån Torshälla , ,3 32,9 44,3 22,1,3,8,11 92

93 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Transport och arealspecifik förlust av nitratkväve, ammoniumkväve och totalkväve 28 Del- Nr Beskrivning Areal Medel- Transport Arealförlust omr. flöde NO2/3 NH4 TOTN NO2/3 NH4 TOTN (km 2 ) (m 3 /s) (ton/år) (kg/ha år) A 23 Svartåns infl i Toften 13 1,9 4,9 1,2 25,4,1 1,9 A 245 Svartåns infl i Teen 535 6,4 19, 5,9 13,4,1 1,9 A 259 Svartån Brohyttan 868 1,7 64,1 1,9 25,7,1 2,9 A 26 Svartån Hidingebro ,5 94,2 15, 323 1,,2 3,3 B 27 Svartån vid Karlslund ,2 325, 17, ,5,1 5,3 B 279 Svartån gästhamnen , 587,6 34, ,3 2,3 8,2 A 2119 V Laxsjöns utlopp 97 1,1 1,5,9 14,2,1 1,5 A 2121 Laxån vid Ågrena 135 1,6 2,2 9, 52 1,5,7 3,8 A 233 Garphytteån Hidinge 1 1,4 2,5 2,5 4 2,1,3 4,1 B 241 Lillån från Logsjön 72,9 47, 4,3 77 6,5,6 1,7 C 31 Vibysjöns utlopp 44,5 19,4 2,4 38 4,4,5 8,6 C 318 Täljeån vid Täby 27 2,3 154, 3, ,4,2 1,8 C 33 Täljeån Almbro 454 4,3 354,7 34,2 58 7,8,8 11,2 C 335 Täljeån Tybblebron 656 6,4 579,2 34, ,8,5 12,2 C 34 Kvismare kanal 742 7,4 723,8 4, ,8,5 13, C 351 Täljeån utfl i Hjälmaren 79 7,9 769,4 45, ,7,6 14,2 C 311 Kumlaån Brånsta 99,8 74,8 3, 121 7,6 3, 12,2 C 3115 Kumlaån Mosjön 112 1,2 127,7 35, ,4 3,2 17,1 E 421 Öljarens utlopp 21 1,6 11,3 2, 48,6,1 2,4 G 52 Näshultaån 124 1, 3,6,8 26,3,1 2,1 G 53 Tandlaåns mynning 17 1,3 82,6 2, ,9,2 7,4 G 71 Eskilstunaån Hyndevad ,4 124,1 12, 648,3,3 1,6 G 73 Eskilstunaån ARV ,1 229,9 59,2 855,6,1 2,1 G 74 Eskilstunaån Torshälla ,2 344,3 55,9 996,8,1 2,4 93

94

95 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Bilaga 6 Växtplanktonundersökning Metodik, resultat, artlistor och fältprotokoll 95

96

97 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Metodik Provtagning Under augusti 28 undersöktes växtplankton i fyra lokaler: Hemfjärden (91), Mellanfjärden (92), Storhjälmaren (93) och Östra Hjälmaren (95). Provtagningen genomfördes i enlighet med Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 24). Metoden överensstämmer med SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (24). Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren provtogs i sjöspecifika djupintervall (se fältprotokoll sist i Bilaga 6). Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 25 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhl-teknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var mellan 3 ml och 1,1 ml. Proverna från Hemfjärden, Mellanfjärden och Östra Hjälmaren späddes 1 gånger innan sedimentationen. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 1524: 26 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels genom en expertbedömning. Bedömning enligt Naturvårdsverkets metod För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sverige delats in i tre ekoregioner: Fjällen ovan trädgränsen, Norrland och Södra Sverige. Vidare har Norrlands och Södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt l -1 ) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt l -1 ). Alla sjöar i undersökningen klassades att tillhöra typen Södra Sverige, humösa sjöar. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: Totalbiomassan av växtplankton Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan Trofiskt planktonindex (TPI) 97

98 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 TPI-värdet beräknas med hjälp av biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter och dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ett växtplanktonprovs TPI-värde kan således i teorin variera mellan -3 och 3. Ju fler näringskrävande växtplanktonarter som finns i provet desto högre blir TPI-värdet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. I proven från alla sjöarna i denna undersökning fanns avsevärt fler indikatorarter. Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (hög, god, måttlig, otillfredsställande, dålig). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (se Naturvårdsverket 27). Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom sjöarna i denna undersökning ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har vi dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 27) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid vår expertbedömning av näringssituation och statusklassning har även följande parametrar beaktats: Trofiindex enligt Hörnström (BIN PR163) Biomassan av cyanobakterier Biomassan av Gonyostomum semen Förekomst av potentiellt toxiska cyanobakterier Förekomst av indikatorarter 98

99 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Flera av ovanstående kriterier ingick i de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 2) Hörnströms trofiindex kan i teorin variera mellan 11 och 1. Ju högre värdet är desto vanligare är näringskrävande växtplanktonarter i provet. Indikatorarterna redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. De har sitt ursprung i en definiering av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, t ex förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Utöver klassningen grundad på bedömningsgrunderna från 27 klassar vi också sjöarna enligt det system som vi använt i tidigare rapporter (Nilsson & Sundberg 24). En sammanfattande bedömning av tillståndet på varje lokal klassas enligt: Mycket näringsfattigt tillstånd Näringsfattigt tillstånd Måttligt näringsrikt tillstånd Näringsrikt tillstånd Mycket näringsrikt tillstånd En sammanfattande bedömning av påverkan klassas enligt: Ingen eller obetydlig påverkan Liten påverkan Tydlig påverkan Stark påverkan Mycket stark påverkan 99

100 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Referenser Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Svensk Standard SS-EN 1524:26. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). Nilsson C. & Sundberg I. 24. Bedömningsgrunder för planktiska alger. Medins Biologi AB Naturvårdsverket Recipientkontroll i vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318 Naturvårdsverket 2. Bedömnings-grunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets Rapport Naturvårdsverket 24. Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Utermöhl, H Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9:

101 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Resultat 28 Resultat från planktonundersökningen i Hjälmaren 28. Värden för totalbiomassa, blågrönalger samt TPI Sjö Totalbiomassa Blågrönalger TPI-värde Biomassa Biomassan är: Andel Biomassa Biomassan är: Värde mg/l cyanobakterier (%) mg/l 91 Hemfjärden 16,2 Mycket stor 42 6,9 Mycket stor 2,23 92 Mellanfjärden 12,9 Mycket stor 76 9,7 Mycket stor 2,17 93 Storhjälmaren 6,2 Stor 54 3,3 Stor 2,16 95 Ö Hjälmaren 8,1 Mycket stor 52 4,2 Stor 2,19 Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder samt expertbedömning Sjö Bedömning enligt Expertbedömning Naturvårdsverket (27) 91 Hemfjärden Otillfredsställande Otillfredsställande 92 Mellanfjärden Otillfredsställande Otillfredsställande 93 Storhjälmaren Otillfredsställande Otillfredsställande 95 Ö Hjälmaren Otillfredsställande Otillfredsställande 11

102 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Förklaring av begrepp i utdatasidor och artlistor Naturvårdsverkets kriterier (27). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (27) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. 12

103 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 13

104 Eskilstunaåns avrinningsområde Hemfjärden, Farleden, mitten Sjötyp (enlig SNV 1999): grund slättsjö Nivå: -1 m Sjötyp (enlig SNV 27): S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 16,18 Mycket stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 6,87 Mycket stor biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 6 Stort/mkt stort antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen/obetydlig Tot.biomassa (mg/l) av kiselalger i april/maj Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde Status EK Totalbiomassa (mg/liter) 16,18 Dålig,2 Andel blågrönalger (%) 42 Måttlig,62 TPI (trofiskt planktonindex) 2,23 # Otillfredsställande,13 Antal taxa 53 Nära neutralt 1, Sammanvägd näringsstatus 1,57 Otillfredsställande Övriga kriterier Värde Bedömning Antal funna taxa/arter: 53 Högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 6,1 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): 19, Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 9, Ekologisk grupp Frekvens Taxa f % Antal % Expertbedömning: Eutrofa Näringsstatus Indifferenta Otillfredsställande Oligotrofa Surhetsklassning Totalt Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % Antal % Cyanophyceae (blågrönalger) 6, Cryptophyceae (rekylalger), 4 8 Dinophyceae (pansarflagellater), Chrysophyceae (guldalger), 1 2 Diatomophyceae (kiselalger) 6, Euglenophyceae (ögonalger), Chlorophyceae (grönalger) 2, Conjugatophyceae (konjugater),8 4 8 Raphidophyceae (Gonyostomum semen ), Övriga, Summa 16, Biomassans fördelning på olika alggrupper Grönalger Kiselalger Blågrönalger Pansarflagellater Kommentar: Sjöns växtplanktonbiomassa bedöms som mycket stor och dominerades stort av blågrönalgen Pseudoanabaena limnetica. Det förekommer fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än som indikerar näringsfattiga förhållanden och TPI var högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerar otillfredsställande status. I vår expertbedömning gör vi samma klassning. Sammantaget visar sjöns växtplankton på mycket näringsrika förhållanden. För den totala biomassan bedöms avvikelsen vara mycket stor. Påverkan av näringsämnen bedöms som mycket stor, jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedöms som mycket stor. 14

105 Eskilstunaåns avrinningsområde Mellanfjärden, sjöns mitt Sjötyp (enlig SNV 1999): grund slättsjö Nivå: -2 m Sjötyp (enlig SNV 27): S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 12,9 Mycket stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 9,75 Mycket stor biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 6 Stort/mkt stort antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen/obetydlig Tot.biomassa (mg/l) av kiselalger i april/maj Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde Status EK Totalbiomassa (mg/liter) 12,9 Dålig,3 Andel blågrönalger (%) 76 Otillfredsställande,26 TPI (trofiskt planktonindex) 2,17 # Otillfredsställande,14 Antal taxa 49 Nära neutralt 1, Sammanvägd näringsstatus 1,3 Otillfredsställande Övriga kriterier Värde Bedömning Antal funna taxa/arter: 49 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 55,2 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): 1,67 Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 5,33 Ekologisk grupp Frekvens Taxa f % Antal % Expertbedömning: Eutrofa Näringsstatus Indifferenta Otillfredsställande Oligotrofa Surhetsklassning Totalt Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % Antal % Cyanophyceae (blågrönalger) 9, Cryptophyceae (rekylalger), 2 4 Dinophyceae (pansarflagellater), Chrysophyceae (guldalger), 2 4 Diatomophyceae (kiselalger) 2, Euglenophyceae (ögonalger),2 1 2 Chlorophyceae (grönalger), Conjugatophyceae (konjugater),9 4 8 Raphidophyceae (Gonyostomum semen ), Övriga, 1 2 Summa 12, Biomassans fördelning på olika alggrupper Kiselalger Grönalger Blågrönalger Pansarflagellater Kommentar: Sjöns växtplanktonbiomassa bedöms som mycket stor och dominerades stort av blågrönalgen Pseudoanabaena limnetica. Det förekommer betydligt fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än som indikerar näringsfattiga förhållanden och TPI var högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerar otillfredsställande status. I vår expertbedömning gör vi samma klassning. Sammantaget visar sjöns växtplankton på mycket näringsrika förhållanden. För den totala biomassan bedöms avvikelsen vara mycket stor. Påverkan av näringsämnen bedöms som mycket stor, jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedöms som mycket stor. 15

106 Eskilstunaåns avrinningsområde Storhjälmaren, N Vinön Sjötyp (enlig SNV 1999): djup slättsjö Nivå: -6 m Sjötyp (enlig SNV 27): S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 6,18 Stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 3,31 Stor biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 6 Stort/mkt stort antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen/obetydlig Tot.biomassa (mg/l) av kiselalger i april/maj Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde Status EK Totalbiomassa (mg/liter) 6,18 Otillfredsställande,6 Andel blågrönalger (%) 54 Otillfredsställande,5 TPI (trofiskt planktonindex) 2,16 # Otillfredsställande,14 Antal taxa 61 Nära neutralt 1, Sammanvägd näringsstatus 1,78 Otillfredsställande Övriga kriterier Värde Bedömning Antal funna taxa/arter: 61 Högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 57,4 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): 43, Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 21, Ekologisk grupp Frekvens Taxa f % Antal % Expertbedömning: Eutrofa Näringsstatus Indifferenta Otillfredsställande Oligotrofa Surhetsklassning Totalt Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % Antal % Cyanophyceae (blågrönalger) 3, Cryptophyceae (rekylalger), Dinophyceae (pansarflagellater), Chrysophyceae (guldalger), Diatomophyceae (kiselalger) 2, Euglenophyceae (ögonalger), Chlorophyceae (grönalger), Conjugatophyceae (konjugater), 3 5 Raphidophyceae (Gonyostomum semen ), Övriga, 1 2 Summa 6, Biomassans fördelning på olika alggrupper Grönalger Kiselalger Guldalger Blågrönalger Pansarflagellater Rekylalger Kommentar: Sjöns växtplanktonbiomassa bedöms som stor och dominerades av blågrönalgen Pseudoanabena limnetica. Det förekommer betydligt fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än som indikerar näringsfattiga förhållanden och TPI är högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerar otillfredsställande status. I vår expertbedömning gör vi samma klassning. Sammantaget visar sjöns växtplankton på näringsrika förhållanden. För den totala biomassan bedöms avvikelsen vara mycket stor. Påverkan av näringsämnen bedöms som stark jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedöms som stor. 16

107 Eskilstunaåns avrinningsområde Östra Hjälmaren, Vasshammaren Sjötyp (enlig SNV 1999): djup slättsjö Nivå: -6 m Sjötyp (enlig SNV 27): S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Naturvårdsverkets kriterier (1999) Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 8,8 Mycket stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 4,19 Stor biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 7 Stort/mkt stort antal Stor till mycket stor Gonyostomum semen (mg/liter), Mycket liten biomassa Ingen/obetydlig Tot.biomassa (mg/l) av kiselalger i april/maj Naturvårdsverkets kriterier (27) Värde Status EK Totalbiomassa (mg/liter) 8,8 Otillfredsställande,5 Andel blågrönalger (%) 52 Otillfredsställande,52 TPI (trofiskt planktonindex) 2,19 # Otillfredsställande,14 Antal taxa 52 Nära neutralt 1, Sammanvägd näringsstatus 1,67 Otillfredsställande Övriga kriterier Värde Bedömning Antal funna taxa/arter: 52 Högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 66,2 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): 15, Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 8, Ekologisk grupp Frekvens Taxa f % Antal % Expertbedömning: Eutrofa Näringsstatus Indifferenta Otillfredsställande Oligotrofa Surhetsklassning Totalt Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % Antal % Cyanophyceae (blågrönalger) 4, Cryptophyceae (rekylalger), Dinophyceae (pansarflagellater), 1 2 Chrysophyceae (guldalger), Diatomophyceae (kiselalger) 3, Euglenophyceae (ögonalger), Chlorophyceae (grönalger), Conjugatophyceae (konjugater),1 3 6 Raphidophyceae (Gonyostomum semen ), Övriga, 3 6 Summa 8, Biomassans fördelning på olika alggrupper Grönalger Kiselalger Blågrönalger Rekylalger Kommentar: Sjöns växtplanktonbiomassa bedöms som mycket stor och dominerades stort av blågrönalger. Det förekommer betydligt fler arter som indikerar näringsrika förhållanden än som indikerar näringsfattiga förhållanden och TPI är högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdverkets metod indikerar otillfredsställande status. I vår expertbedömning gör vi samma klassning. Sammantaget visar sjöns växtplankton på mycket näringsrika förhållanden. För den totala biomassan bedöms avvikelsen vara mycket stor. Påverkan av näringsämnen bedöms som mycket stor jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av toxiska blågrönalger bedöms som mycket stor. 17

108 Eskilstunaåns avrinningsområde Hemfjärden, Farleden, mitten Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -1 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E ,57 Microcystis sp. - KÜTZING E ,216 Snowella sp. - ELINKIN I 1 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,182 Planktolyngbya brevicellularis - CRONBERG & KOM. 3 E 2 348,16 Planktolyngbya contorta - (LEM.) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 3 E 1 415,1 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,76 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,158 Pseudoanabena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E ,543 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 1 Anabaena sp. rak - BORY I ,337 Aphanizomenon skujae - KOMÁRKOVÁ-LEGNEROVÁ et CRONB. E ,191 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 1 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 1 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 1 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 1,2 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 1 Aulacoseira sp. (<5 µm bred) - THWAITES I ,847 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I ,47 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 1 55,628 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 1 Fragilaria berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E ,364 Fragilaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 1 3,5 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I ,898 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 3,15 18

109 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankistrodesmus fusiformis - CORDA I 1 Ankyra sp. - FOTT I 1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 758,848 Kirchneriella contorta - (SCHMIDLE) BOHLIN I 1 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 256,3 Monoraphidium griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG ,3 Monoraphidium mirabile - (NYGAARD) HINDÁK & KOMARKÓVA-LEG. 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 23,3 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 2,195 Pediastrum privum - (PRINTZ) HEGEWALD * 2 O 1 64,18 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 2 95,62 Scenedesmus cf. acuminatus - (LAGERHEIM) CHODAT 3 E 2 631,54 Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN 2 E 2 123,13 Scenedesmus spp. - MEYEN E ,653 Tetraedron minimum - (A. BRAUN) HANSGIRG E 1 64,5 Treubaria triappendiculata - (BERNARD) WILLE ,14 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 3,3 Closterium sp. - NITSCH I 2 27,8 Cosmarium sp. - CORDA O 1 Staurastrum spp. - MEYEN I 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 19

110 Eskilstunaåns avrinningsområde Mellanfjärden, sjöns mitt Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -2 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (5-1 µm) - NÄGELI 1 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 333,14 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 833,71 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 2 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,513 Planktolyngbya contorta - (LEM.) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 3 E ,13 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,771 Planktolyngbya sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 3 2 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,73 Pseudoanabena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E ,63 Nostocales Anabaena sp. rak - BORY I ,156 Aphanizomenon skujae - KOMÁRKOVÁ-LEGNEROVÁ et CRONB. E ,533 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 1 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium furcoides - (LEVANDER) LANGHANS 2 I 2 7,143 Peridinales (Peridinium sp. /Peridiniopsis sp.) 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas sp. (1-2µm) - PERTY I 1 Chrysophyseae, obestämda monader (5-1 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 1 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I ,119 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 1 Fragilaria berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E ,252 Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I ,421 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Euglena sp. - EHRENBERG 3 E 1 3,2 11

111 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 511,1 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 Kirchneriella sp. - SCHMIDLE I 1 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 192,9 Nephrocytium sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 13,1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 3,61 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 32,1 Scenedesmus acutodesmus-gruppen - MEYEN 3 E 2 256,4 Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN 2 E 2 511,22 Scenedesmus spp. - MEYEN E ,54 Tetrastrum komarekii - HINDAK E 1 Treubaria triappendiculata - (BERNARD) WILLE ,8 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 2 126,9 Cosmarium sp. - CORDA O 1 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 111

112 Eskilstunaåns avrinningsområde Storhjälmaren, N Vinön Lokalkoordinater: 6566 / 1496 RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,255 Planktolyngbya contorta - (LEM.) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK 3 E ,4 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,47 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,69 Pseudoanabena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E ,419 Romeria sp. - KOCZWARA E 1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I ,292 Aphanizomenon issatschenkoi - (USAC) PROSK. LAVR. 3 E ,339 Aphanizomenon skujae - KOMÁRKOVÁ-LEGNEROVÁ et CRONB. E ,883 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 4 123,76 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 58,15 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 3 224,311 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 2 3,111 Peridinales (Peridinium sp. /Peridiniopsis sp.) 1 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Mallomonas sp. (2-3µm) - PERTY I 2 26,58 Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm) 2 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 2 8,3 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 3 57,293 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 28,1 Aulacoseira sp. (<5 µm bred) - THWAITES I 3 931,334 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 3 745,977 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 3 19,129 Centriska kiselalger (2-3 µm) I 1 Fragilaria berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 1 38,1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 2 23,7 Fragilaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 1,4 Melosira sp. - C. A. AGARDH 1 3,19 Pennales obestämda (5-1 µm) I 1 Stephanodiscus binderanus - (KÜTZING) KRIEGER 2 E 2 126,44 Stephanodiscus sp. (2-3 µm) - EHRENBERG 2 E 2 19,

113 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Chlorococcales Actinastrum hantzschii - LAGERHEIM 2 I 2 12,2 Ankistrodesmus fusiformis - CORDA I 1 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 11,2 Dictyosphaerium pulchellum - WOOD 1 I 2 77,3 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 2 25,25 Monoraphidium contortum - (THURET) KOMARKÓVA-LEG. I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium griffithii - (BERKELEY) KOMARKÓVA-LEG ,3 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 45,2 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 1,1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 3,7 Pediastrum simplex - SCHMIDLE * E 1,3,23 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 3,11 Scenedesmus acutodesmus-gruppen - MEYEN 3 E 1 25,5 Scenedesmus sp. - MEYEN E 2 89,1 Tetrastrum staurogeniaeforme - (SCHRÖDER) LEMMERMANN 2 E 1 6,1 Treubaria triappendiculata - (BERNARD) WILLE ,1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 3,3 Closterium sp. - NITSCH I 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 113

114 Eskilstunaåns avrinningsområde Östra Hjälmaren, Vasshammaren Lokalkoordinater: / RAPPORT Nivå: -6 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 1524:26 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Ingrid Hårding/Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 2 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Microcystis sp. - KÜTZING E 1 469,29 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E ,449 Planktolyngbya limnetica - (LEMM) KOM.-LEGN. & CRONB. 3 E ,86 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,29 Pseudoanabena limnetica - (LEMMERMANN) KOMÁREK 2 E ,564 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 2 844,68 Anabaena sp. rak - BORY I 1 94,14 Aphanizomenon issatschenkoi - (USAC) PROSK. LAVR. 3 E ,51 Aphanizomenon sp. - MORREN I ,183 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 3 38,13 Cryptomonas sp. (1-2 µm) - EHRENBERG I 2 114,26 Cryptomonas sp. (2-3 µm) - EHRENBERG I 2 114,157 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 2 12,3 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E ,76 Aulacoseira granulata var. angustissima - (O. MÜLLER) SIMONSEN 3 E 2 131,34 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I ,336 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 2 45,818 Centriska kiselalger (1-2 µm) I 2 76,85 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 59,28 Fragilaria ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 1 1,1 Pennales obestämda (3-5 µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Stephanodiscus binderanus - (KÜTZING) KRIEGER 2 E 2 188,68 Stephanodiscus sp. (>4 µm) - EHRENBERG 2 E 2 7,

115 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Actinastrum hantzschii - LAGERHEIM 2 I 1 75,1 Ankistrodesmus fusiformis - CORDA I 1 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 15,11 Dictyosphaerium sp. - NÄGELI I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Monoraphidium minutum - (NÄGELI) KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ 2 I 2 57,1 Monoraphidium sp. - KOMARKÓVA-LEGENEROVÁ I 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 2 3,4 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 1,4 Pediastrum simplex - SCHMIDLE * E 1 1,13 Scenedesmus cf. opoliensis - P. RICHTER E 1 Scenedesmus spinosi-gruppen - MEYEN 2 E 1 76,1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Treubaria triappendiculata - (BERNARD) WILLE ,2 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 9,1 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 ÖVRIGA Chrysochromulina sp. - LACKEY 1 Goniochloris fallax - FOTT 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 115

116 Eskilstunaåns avrinningsområde Hemfjärden, Farleden, mitten Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjö/vattendrag: Hemfjärden Kommun: 8 Örebro Lokalnummer: 91 Top. karta: 1F SV Lokalnamn: Farleden, mitten Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: R.R / M.C Datum: Organisation: Medins Biologi AB Tid på dygnet: 17. Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 1,5 Vattentemperatur ( C): 17, Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: eutrof Siktdjup med vattenkikare:,5 m Väderlek: Molnigt Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -1 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): n Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Mellanfjärden, sjöns mitt Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjö/vattendrag: Mellanfjärden Kommun: 8 Örebro Lokalnummer: 92 Top. karta: 1F SV Lokalnamn: sjöns mitt Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: R.R / M.C Datum: Organisation: Medins Biologi AB Tid på dygnet: 17.3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 2,5 Vattentemperatur ( C): 17,4 17,5 - - Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: eutrof Siktdjup med vattenkikare:,7 m Väderlek: Regn Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -2 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): n Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 116

117 Eskilstunaåns avrinningsområde Storhjälmaren, N Vinön Vattenområdesuppgifter Län: 18 Örebro Sjö/vattendrag: Storhjälmaren Kommun: 8 Örebro Lokalnummer: 93 Top. karta: 1F SO Lokalnamn: N Vinön Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: 6566 / 1496 Provtagningsuppgifter Provtagare: R.R / M.C Datum: Organisation: Medins Biologi AB Tid på dygnet: 13.3 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 15 Vattentemperatur ( C): 19, ,7 18,8 Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: eutrof Siktdjup med vattenkikare: 1,4 m Väderlek: Molnigt Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: djuphålan Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): n Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt Östra Hjälmaren, Vasshammaren Vattenområdesuppgifter Län: 4 Södermanland Sjö/vattendrag: Östra Hjälmaren Kommun: 84 Eskilstuna Lokalnummer: 95 Top. karta: 1G SO Lokalnamn: Vasshammaren Vattenkoordinater: / Huvudflodområde: 61 Norrström Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Provtagare: R.R / M.C Datum: Organisation: Medins Biologi AB Tid på dygnet: 1.1 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter,5 m 5 m 1m 15m Djup provplatsen (m): 25,5 Vattentemperatur ( C): 18,6 18,6 18,5 18,5 Grumlighet: mycket grumligt Språngskikt (j/n): nej Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: - m Trofinivå: eutrof Siktdjup med vattenkikare: 1,4 m Väderlek: Molnigt Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: djuphålan Kvalitativ metod BIN PR 61 Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): -6 Konserveringsmetod : lugol Kvantitativ metod SS-EN1524:26 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Rambergrör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): n Provflaska: Djupintervall (m): Övrigt - 117

118 Eskilstunaåns avrinningsområde

119 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Bilaga 7 Bottenfaunaundersökning i vattendrag 119

120

121 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Förklaring till resultatsidor - rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen. Index och statusklassning Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 27:4). Klassningar enligt en femgradig skala: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Övriga index och tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) samt i vissa fall Medins databasmaterial. Klassningar enligt den femgradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt 121

122 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): Totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter.. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Bottenphaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Expertbedömning av status Slutgiltig bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt samma femgradiga skala som i statusklassningen ovan. Expertbedömning av naturvärden Slutgiltig bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt eventuell hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 122

123 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Referenser NATURVÅRDSVERKET 27. Staus, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 27:4. Naturvårdsverket. Stockholm. WIEDERHOLM (ed..) Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 123

124 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Resultat Sammanställning av resultat och index 28 Resultat Tabell 1. Totalantal taxa, medelantal taxa/prov och individtäthet för de under 28 provtagna vattendragen. Vattendrag Lokal Totalantal Medelantal Individtäthet taxa taxa/prov (antal/kvm) Svartån 23 Lugnsbro 26 (måttligt högt) 13, (lågt) 362 (lågt) Svartån 245 Hasselfors 4 (måttligt högt) 17,6 (måttligt högt) 357 (lågt) Svartån 258 Kvistbro 36 (måttligt högt) 18,2 (måttligt högt) 344 (lågt) Svartån 26 Hidingebro 37 (måttligt högt) 2,6 (måttligt högt) 968 (måttligt högt) Svartån 27 Karlslund 4 (måttligt högt) 22, (måttligt högt) 888 (måttligt högt) Svartån 279 Gästhamnen 28 (måttligt högt) 13,8 (lågt) 31 (lågt) Laxån 2119 V. Laxsjöns utlopp 31 (måttligt högt) 19,2 (måttligt högt) 425 (lågt) Garphytteån 232 Lannafors 35 (måttligt högt) 15,8 (måttligt högt) 695 (måttligt högt) Visbysjöns utlopp 31 Sjörs 31 (måttligt högt) 14,6 (lågt) 1642 (högt) Kvismare kanal 34 Odensbacken 33 (måttligt högt) 15,8 (måttligt högt) 398 (lågt) Frommestab. 321 Ekeby 23 (lågt) 12,8 (lågt) 1225 (måttligt högt) Näshultaån 52 Hjälmaregården 31 (måttligt högt) 2,4 (måttligt högt) 157 (högt) Tandlaån 53 Tandla 26 (måttligt högt) 12,8 (lågt) 41 (lågt) Eskilstunaån 71 Ryningsberg 42 (högt) 17,2 (måttligt högt) 25 (lågt) Eskilstunaån 73 Lindhaga 24 (lågt) 11,6 (lågt) 427 (lågt) Eskilstunaån 74 Alnö 32 (måttligt högt) 14, (lågt) 35 (lågt) Tabell 2. MISA-, ASPT- och DJ-index för de under 28 provtagna vattendragen. Vattendrag Lokal MISA ASPT DJ Värde EK Värde EK Värde EK Svartån 23 Lugnsbro 45,6 1, 4,6,9 7,4 Svartån 245 Hasselfors 58,7 1,2 5,7 1,1 11 1,2 Svartån 258 Kvistbro 59,7 1,3 6,4 1,2 12 1,4 Svartån 26 Hidingebro 35,2,7 6, 1,1 13 1,6 Svartån 27 Karlslund 59,4 1,3 6,2 1,2 13 1,6 Svartån 279 Gästhamnen 51,2 1,1 4,7,9 9,8 Laxån 2119 V. Laxsjöns utlopp 45,5 1, 5,8 1,1 11 1,2 Garphytteån 232 Lannafors 59,6 1,3 5,1,9 11 1,2 Visbysjöns utlopp 31 Sjörs 6,3 1,3 5,2 1, 11 1,2 Kvismare kanal 34 Odensbacken 58,7 1,2 5,1,9 1 1, Frommestab. 321 Ekeby 2,,4 4,8,9 8,6 Näshultaån 52 Hjälmaregården 42,9,9 5,4 1, 12 1,4 Tandlaån 53 Tandla 6, 1,3 4,9,9 9,8 Eskilstunaån 71 Ryningsberg 53,9 1,1 4,9,9 9,8 Eskilstunaån 73 Lindhaga 52, 1,1 4,8,9 9,8 Eskilstunaån 74 Alnö 58,5 1,2 5,2 1, 1 1, 124

125 Eskilstunaåns avrinningsområde 28 Tabell 3. De under 28 provtagna vattendragens status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder samt expertbedömningar. Vattendrag Lokal Status (Naturvårdsverket 27) Expertbedömning MISA ASPT DJ Försurning Eutrofiering Naturvärden Svartån 23 Lugnsbro Nära neutralt God Måttlig Nära neutralt Måttlig C Svartån 245 Hasselfors Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt God B Svartån 258 Kvistbro Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt God B Svartån 26 Hidingebro Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt God B Svartån 27 Karlslund Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Hög B Svartån 279 Gästhamnen Nära neutralt God Hög Nära neutralt Måttlig C Laxån 2119 V. Laxsjöns utlopp Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt God C Garphytteån 232 Lannafors Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt God C Visbysjöns utlopp 31 Sjörs Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Måttlig B Kvismare kanal 34 Odensbacken Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Måttlig C Frommestab. 321 Ekeby Måttligt surt God God Nära neutralt Måttlig B Näshultaån 52 Hjälmaregården Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt God B Tandlaån 53 Tandla Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Måttlig C Eskilstunaån 71 Ryningsberg Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Måttlig C Eskilstunaån 73 Lindhaga Nära neutralt God Hög Nära neutralt Otillfredsställande C Eskilstunaån 74 Alnö Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Måttlig C 125

126 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartån, Lugnsbro Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 65552/ m nedströms dammen. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 46,96 nära neutralt ASPT-index: 4,6,86 god DJ-index 7,4 måttlig Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 26 måttligt högt Diversitetsindex: 2,78 lågt Medelantal taxa/prov: 13, lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 362 lågt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Stenelmis canaliculata - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 92 Ingen eller obetydlig Betydlig 93 Ingen eller obetydlig Betydlig 94 Ingen eller obetydlig Betydlig 95 Ingen eller obetydlig Betydlig 96 Ingen eller obetydlig Betydlig 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt Måttlig Kommentar: ASPT-index DJ-index 15 Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Artantalet var något högre än vid föregående undersökning men andel syrekrävande arter var ändå mycket låg. Värdena på ASPT- och DJ-index var dessutom lågt respektive måttligt högt. Sannolikt utgörs en tämligen stor andel av det organiska materialet av plankton från den uppströms belägna sjön Lill-Björken. Bedömningen av påverkan har varit oförändrad sedan undersökningarna inleddes Liksom vid föregående undersökning noterades den ovanliga skalbaggen Stenelmis canaliculata, en art som tidigare varit rödlistad

127 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartån, Hasselfors Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / Proverna togs ca 5 m nedströms dammen och ca 5 m uppströms sjön. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 59 1,24 nära neutralt ASPT-index: 5,7 1,6 hög DJ-index 11 1,2 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 måttligt högt Diversitetsindex: 3,44 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 17,6 måttligt högt Danskt faunaindex: 4 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 357 lågt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 9 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet God status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt God ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Rhynchelmis tetratheca - ovanlig Wormaldia sp.- ovanlig Marstoniopsis scholtzi - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes vara god. Förhållandena verkar ha 1 förbättrats jämfört med tidigare undersökningar. Såväl artantal som värdet på ASPT- och DJindex har ökat något, och två mer syrekrävande arter påträffades vid årets undersökning. Fortfarande dominerar dock föroreningståliga arter. Sannolikt utgörs en tämligen stor andel av det organiska materialet av plankton från den uppströms belägna sjön Toften. Tre ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden

128 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartån, Kvistbro Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / Under kraftledningen ca 15 m nedströms vägbron. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 6 1,26 nära neutralt ASPT-index: 6,4 1,19 hög DJ-index 12 1,4 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 36 måttligt högt Diversitetsindex: 3,91 högt Medelantal taxa/prov: 18,2 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Individtäthet (ant/m 2 ): 344 lågt Surhetsindex: 12 mycket högt Naturvärdesindex: 16 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet God status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 91 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 92 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 93 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 94 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 95 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 96 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 98 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt God Kommentar: ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Rhynchelmis tetratheca - ovanlig Baetis sp. (fuscatus/scambus - ovanlig Ephemerella ignita - ovanlig Procloeon bifidum - ovanlig DJ-index 15 Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som god. Värdena på ASPT- och DJindex var höga. Enligt Naturvårdsverket kriterier klassificerades statusen som hög men avsaknaden av mer syrekrävande arter motiverar expertbedömningen. Bedömningen av påverkan har varit oförändrad sedan undersökningarna inleddes Fyra ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. Ingen av de ovanliga arter som påträffades år 23 återfanns dock i år (trollsländan Calopteryx splendens samt nattsländorna Oecetis notata och Psychomyia pusilla)

129 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartån, Hidingebro Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / m nedströms udden vid sammanflödet, ca 1 m nedströms dämmet. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 35,74 nära neutralt ASPT-index: 6, 1,13 hög DJ-index 13 1,6 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 37 måttligt högt Diversitetsindex: 3,1 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 2,6 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Individtäthet (ant/m 2 ): 968 måttligt högt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 12 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet God status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen eller obetydlig Betydlig 92-1 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt God ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Propappus volki - ovanlig Rhynchelmis tetratheca - ovanlig Oecetis notata - ovanlig Psychomyia pusilla - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som god. Värdena på ASPT- och DJindex var höga och faunan dominerades av måttligt känsliga arter. Däremot saknades mer syrekrävande arter vilket motiverar bedömningen trots att statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier klassificerades som hög. Under perioden bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Bedömningen under denna period får dock betraktas som ett gränsfall till obetydligt påverkade förhållanden. Bedömningen av påverkan har varit oförändrad sedan Fyra ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 129

130 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartån, Karlslund Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 65717/ I den närmsta fåran. -1 m nedströms rött stenhus. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 59 1,25 nära neutralt ASPT-index: 6,2 1,15 hög DJ-index 13 1,6 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 måttligt högt Diversitetsindex: 3,82 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 22, måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Individtäthet (ant/m 2 ): 888 måttligt högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 15 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Hög status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt Hög ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Rhynchelmis tetratheca - ovanlig Baetis buceratus - ovanlig Baetis sp. (fuscatus/scambus - ovanlig Procloeon bifidum - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som hög. Värdena på ASPT- och DJindex var höga och enstaka mer syrekrävande arter förekom, andelen av dessa var dock låg. Bedömningen av påverkan har varit oförändrad sedan undersökningarna inleddes Fyra ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 13

131 Eskilstunaåns avrinningsområde Svartån, Gästhamnen Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: /14686 Proverna togs vid båtplatserna Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 51 1,8 nära neutralt ASPT-index: 4,7,88 god DJ-index 9,8 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 28 måttligt högt Diversitetsindex: 3,35 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 13,8 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 31 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt Måttlig ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Valvata cristata - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Ett lågt ASPT-index samt en dominans av föroreningståliga arter motiverar bedömningen. Detta trots att statusen klassificerades som god enligt Naturvårdsverkets kriterier. Bedömningen har varierat genom åren och motiveras främst av andelen måttligt känsliga arter då mer krävande arter inte har påträffats på lokalen. Värt att notera är förekomsten av en ovanlig snäckart. Ytterligare två ovanliga snäckor påträffades vid föregående undersökning och bottenfaunan bedömdes då ha höga naturvärden. 131

132 Eskilstunaåns avrinningsområde Laxån, V.Laxsjöns utlopp Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / m uppströms vägbron. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 46,96 nära neutralt ASPT-index: 5,8 1,8 hög DJ-index 11 1,2 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 31 måttligt högt Diversitetsindex: 3,61 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 19,2 måttligt högt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): 425 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet God status med avseende med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Ephemerella ignita - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 97 Ingen eller obetydlig Betydlig 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 99 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 1 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt God Kommentar: ASPT-index DJ-index 15 Artantalet var förhållandevis högt, men andelen och tätheten av filtrerande arter var inte typiskt för ett sjöutlopp. Flera syrekrävande och måttligt näringsämneskänsliga taxa förekom i låga tätheter. Den låga individtätheten indikerade att någon annan påverkan än eutrofiering förelåg, sannolikt av regleringen strax nedströms lokalen. Status med avseende på eutrofiering expertbedömdes därför som god, medan status med avseende på annan påverkan expertbedömdes som måttlig. Värt att notera är förekomsten av en ovanlig dagslända

133 Eskilstunaåns avrinningsområde Garphytteån, Lannafors Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / Ca 3 m nedströms bro. -1 m nedströms häll. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 6 1,25 nära neutralt ASPT-index: 5,1,95 hög DJ-index 11 1,2 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 35 måttligt högt Diversitetsindex: 3,4 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,8 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 695 måttligt högt Surhetsindex: 13 mycket högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet God status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Baetis vernus - ovanlig Gyraulus crista - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 87-1 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt God Kommentar: ASPT-index DJ-index Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som god. Värdet på ASPT-index var lågt men andelen måttligt känsliga arter var hög. Den mycket låga andelen riktigt känsliga arter motiverar att statusen bedömdes som god trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassificerades som hög. Bedömningen av påverkan har varit oförändrad sedan undersökningarna inleddes Värt att notera är förekomsten av en ovanlig dagslända samt riklig förekomst av den ovanliga snäckan Gyraulus crista. Bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden

134 Eskilstunaåns avrinningsområde Vibysjöns utlopp, Sjörs Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 65478/ Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 6 1,27 nära neutralt ASPT-index: 5,2,96 hög DJ-index 11 1,2 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 31 måttligt högt Diversitetsindex: 3,14 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 14,6 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): högt Surhetsindex: 12 mycket högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på försurning Måttlig status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 3 Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 8 Nära neutralt Måttlig ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Baetis vernus - ovanlig Ephemerella ignita - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Jämfört med föregående undersökning var ASPT- och DJ-index något högre. Bottenfaunan är påverkad av förhöjda näringsämneshalter och troligen till stor del påverkad av planktonproduktion från Visbysjön vilket också en hög andel filtrerande arter visar på. Skillnaden i bedömning av näringsämnespåverkan mellan åren motiveras främst av andelen måttligt syrekrävande arter. Två ovanliga arter påträffades och bottenfaunan bedömdes därför ha höga naturvärden. 134

135 Eskilstunaåns avrinningsområde Kvismare kanal, Odensbacken Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6568/14838 Ca 3 m uppströms vägbron. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 59 1,24 nära neutralt ASPT-index: 5,1,94 hög DJ-index 1 1, hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 33 måttligt högt Diversitetsindex: 3,62 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 15,8 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 398 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 87 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Betydlig 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt Måttlig ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Gyraulus crista - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Ett lågt värde på ASPTindex samt dominansen av föroreningståliga eller måttligt känsliga grupper motiverar denna bedömning trots att statusen klassificeras som hög utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Bedömningen har varit densamma vid alla undersökningar sedan Vid den första undersökningen 1987 bedömdes dock bottenfaunan vara ej eller obetydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. En ovanlig snäckart påträffades, däremot återfanns inte de andra två ovanliga arterna som påträffades vid föregående undersökning (trollsländan Epitheca bimaculata och snäckan Valvata piscinalis). 135

136 Eskilstunaåns avrinningsområde Frommestadsbäcken, Ekeby Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 6566/ m uppströms bron 2-3 m uppströms bron. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 2,42 måttligt surt ASPT-index: 4,8,88 god DJ-index 8,6 god Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 23 lågt Diversitetsindex: 2,71 lågt Medelantal taxa/prov: 12,8 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Individtäthet (ant/m 2 ): måttligt högt Surhetsindex: 1 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Rödlistade/ovanliga arter Baetis vernus - ovanlig Procloeon bifidum - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan ASPT-index Försurning Näringsämnen/org mtrl 1 87 Betydlig Stark eller mycket stark 8 88 Betydlig Betydlig 89-2 Ingen eller obetydlig Betydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 4 8 Nära neutralt Måttlig 2 DJ-index Kommentar: Bottenfaunans sammansättning visade på ett närings- och syrerikt vatten på lokalen. Massförekomster av Gammarus i näringsrika vattendrag kan ofta påverka den övriga bottenfaunan negativt genom en generell "trängseleffekt," både vad gäller utrymme och vad gäller föda. Detta återspeglas tydligt på lokalen i Frommestabäcken då individtätheten av de flesta övriga arter var lågt. Emellertid påträffades dessutom ovanligt få taxa, och det går därför inte att utesluta en ytterligare påverkan av exempelvis miljögifter. Statusen expertbedömdes därför som måttlig både map eutrofiering och annan påverkan. Två ovanliga dagsländearter påträffades: Baetis vernus samt Procloeon bifidum och dessa förekomster motiverar att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden.

137 Eskilstunaåns avrinningsområde Näshultaån, Hjälmaregården Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / m nedströms vägtrumma. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 43,9 nära neutralt ASPT-index: 5,4 1,1 hög DJ-index 12 1,4 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 31 måttligt högt Diversitetsindex: 3,31 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 2,4 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Individtäthet (ant/m 2 ): 1 57 högt Surhetsindex: 9 högt Naturvärdesindex: 6 BottenpHaunaindex: 8 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet God status med avseende på eutrofiering Höga naturvärden Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 89 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 94 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 98 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 8 Nära neutralt God ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Ceraclea alboguttata - ovanlig Goera pilosa - ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som god. Bedömningen kvarstår som oförändrad genom åren. Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassificeras statusen som hög. Mer syrekrävande arter förekommer dock i låg andel vilket motiverar bedömningen. Bottenfaunan är troligen påverkad av sjöutloppet uppströms vilket en hög andel filtrerande arter visar. Bedömningen av påverkan har varit oförändrad sedan undersökningarna inleddes Två ovanliga arter påträffades och detta motiverar att bottenfaunan bedömdes ha höga naturvärden. 137

138 Eskilstunaåns avrinningsområde Tandlaån, Tandla Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / m nedströms bron. Norra stranden -1 m ut från kanten. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 6 1,26 nära neutralt ASPT-index: 4,9,92 hög DJ-index 9,8 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 26 måttligt högt Diversitetsindex: 2,78 lågt Medelantal taxa/prov: 12,8 lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 41 lågt Surhetsindex: 5 måttligt högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl 94 Ingen eller obetydlig Betydlig 98 Ingen eller obetydlig Betydlig 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt Måttlig ASPT-index Rödlistade/ovanliga arter Valvata sp.- ovanlig DJ-index Kommentar: Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Bottenfaunan dominerades helt av föroreningståliga arter och inga mer krävande arter förekom. Detta motiverar bedömningen trots att statusen enligt Naturvårdsverkets kriterier klassificerades som hög. Vid föregående undersökning noterades olja på botten, och de låga tätheterna samt dominansen av grävande arter indikerade att oljan då hade haft en betydande påverkan på bottenfaunasamhället. Värt att notera är förekomsten av en ovanlig snäckart. 138

139 Eskilstunaåns avrinningsområde Eskilstunaån, Ryningsberg Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: / Proverna togs runt bryggan mitt emot en liten småbåtshamn. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 54 1,14 nära neutralt ASPT-index: 4,9,91 hög DJ-index 9,8 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 42 högt Diversitetsindex: 4,11 högt Medelantal taxa/prov: 17,2 måttligt högt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 25 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 5 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Marstoniopsis scholtzi - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen eller obetydlig Betydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Betydlig 98- Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 1 Ingen eller obetydlig Betydlig 2-3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 4-7 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt Måttlig Kommentar: ASPT-index DJ-index 15 Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig trots att den enligt Naturvårdsverkets kriterier klassificerades som hög. Detta motiveras ett lågt värde på ASPTindex samt en dominans av måttligt känsliga arter. Mer syrekrävande arter saknades helt. Artantalet var dock högt vilket visar att näringsämnespåverkan inte var stark. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1992 och statusbedömningen med avseende på eutrofiering har varierat. Värt att notera är förekomsten av en ovanlig snäckart

140 Eskilstunaåns avrinningsområde Eskilstunaån, Lindhaga Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 65865/ Under vägbron (E2). Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 52 1,9 nära neutralt ASPT-index: 4,8,89 god DJ-index 9,8 hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 24 lågt Diversitetsindex: 2,26 mycket lågt Medelantal taxa/prov: 11,6 lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 427 lågt Surhetsindex: 6 måttligt högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Otillfredsställande status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Caenis robusta - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 95 Ingen eller obetydlig Betydlig Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 99-1 Ingen eller obetydlig Betydlig 2 Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 3 Ingen eller obetydlig Betydlig 4-6 Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark 7 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt Otillfredsställande Kommentar: 14 ASPT-index DJ-index 15 Botten på lokalen bestod av mjukbotten vilket är olämpligt för sparkprovtagning. Delvis kan detta förklara att både artantal och individtäthet var låga. Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som otillfredsställande. Såväl värdet på ASPT-index som andelen måttligt känsliga arter var låga. Inga mer syrekrävande arter påträffades. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan Bedömningen av näringsämnespåverkan har varierat och motiveras av förhållandet mellan föroreningståliga och måttligt föroreningskänsliga arter. Värt att notera är förkomsten av en ovanlig dagslända. Ingen av de ovanliga snäckor som påträffades vid föregående undersökning återfanns dock i år. Skal av vandrarmussla (Dreissena polymorpha) observerades i proverna. 1 5

141 Eskilstunaåns avrinningsområde Eskilstunaån, Alnö (nedströms Torshälla) Datum: Flodområde: 61 Norrström Koordinat: 65939/ Ca 5 m nedströms båthamn längs kanten. Index och statusklassning Indexvärde Ekologisk kvalitetskvot Surhetsklass/Ekologisk status MISA 58 1,23 nära neutralt ASPT-index: 5,2,97 hög DJ-index 1 1, hög Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 måttligt högt Diversitetsindex: 2,81 lågt Medelantal taxa/prov: 14, lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Individtäthet (ant/m 2 ): 35 lågt Surhetsindex: 7 högt Naturvärdesindex: 3 BottenpHaunaindex: 1 Expertbedömning av påverkan och naturvärden Nära neutralt med avseende på surhet Måttlig status med avseende på eutrofiering Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Caenis robusta - ovanlig Jämförelse med tidigare undersökningar År Bedömning av påverkan Försurning Näringsämnen/org mtrl Ingen eller obetydlig Stark eller mycket stark Ingen eller obetydlig Betydlig Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig -1 Ingen eller obetydlig Betydlig 2-3 Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 4-7 Ingen eller obetydlig Betydlig 8 Nära neutralt Måttlig Kommentar: ASPT-index DJ-index 15 Statusen med avseende på eutrofiering expertbedömdes som måttlig. Bedömningen motiveras av bottenfaunans sammansättning med en dominans föroreningståliga arter, medan mer känsliga arter saknades helt. Provtagningen utfördes som håvdrag men trots detta var artantalet måttligt högt, vilket visar att påverkan inte var stark. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan De första fyra åren bedömdes den som starkt eller mycket starkt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Därefter har det skett en viss förbättring men bedömningen har varierat mellan betydlig och ingen eller obetydlig påverkan. Ser man till den undersökta perioden har artantalet ökat betydligt, jämfört med den första delen av 199-talet. Sedan 26 har dock artantalet åter varit något lägre. Värt att notera är förekomsten av en ovanlig dagslända