En lärarguide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En lärarguide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö"

Transkript

1 Eko X En läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö En læreruide om økosystemtjenester på Kalvebod Fælled, København o i Västra Hamnen, Malmø

2 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 2

3 Eko X EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER En läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö En læreruide om økosystemtjenester på Kalvebod Fælled, København o i Västra Hamnen, Malmø Redaktör: Åsa Hellström. Textmedverkan: Jaris Biler, Bent Persson. Översättnin till danska: Poul Hansen. Produktion: Lindoff Communications. Omslasillustration och kartor: Petter Löneård. Foto: Michael Hellström, Åsa Hellström, Sören Madsen, Michael Palmren, Daniel Sko, Lars-Erik Vidarsson. Miljöförvaltninen, Malmö stad

4 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER EKO X en läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö Vår största utmanin i detta nya århundrande är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utvecklin och öra den till verklihet för alla världens människor. Så sade FN:s eneralsekreterare Kofi Annan vid FN:s konferens om hållbar utvecklin i Johannesbur FN har deklarerat att åren är en dekad för lärande om hållbar utvecklin. Vi är nu i slutet av denna period och även fortsättninsvis behöver lärande för hållbar utvecklin es hösta prioritet. För att förstå hållbar utvecklin och öra den till verklihet behöver vi utveckla en ekoloisk rundsyn och förstå vikten av att bya hållbara städer som är i harmoni med miljön. Det innebär bland annat att vi behöver lära oss förstå vårt beroende av naturens ekosystem och dess tjänster. Ett sätt att lära oss och våra elever att förstå hur samspelen i naturen funerar och de utmaninar vi står inför är att å utanför klassrummet. Genom exkursioner och upplevelser i närområdet kan vi lära oss om hållbar utvecklin och om olika ekosystemtjänster. Av Åsa Hellström och Kerstin Sonesson Syftet med skriften är att påvisa nåra möjliheter att se, uppleva och arbeta med ekosystemtjänster i urbana stadsmiljöer i Köpenhamn och Malmö. Eftersom forsknin konstaterar att vi kommer ihå cirka 80 % av det vi upplever medan vi endast kommer ihå 10 % av det vi läser önskar vi lyfta fram det utvidade klassrummet som läranderum. Fördelarna med urban utomhuspedaoik är förutom tillänliheten till den urbana miljön, att alla våra sinnen aktiveras och att upplevelserna direkt kan kopplas till lärande. Ett flertal studier visar att lärarens förhållninssätt och attityd är vikti för att entusiasmera. I stället för att berätta om hur ekosystemtjänsten funerar kan du som pedao med fördel utmana dina elever. Vad känner de till om? Hur tänker de krin? Vart tar vattnet i badkaret väen när de badat färdit? Vart tar vattnet väen efter ren och hur lån tid tar det för vattnet att nå dit? Kan det vara en fördel eller nackdel om det tar länre tid för vattnet att transportera si till recipienten? Undervisnin om ekosystemtjänster och annan undervisnin som främjar lärande för hållbar utvecklin kan med fördel bya på att läraren väleder eleverna, låter eleven stå i centrum i de 4

5 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER demokratiska arbetsformerna där pedaoen väcker fråor, drar upp riktlinjerna samt skapar en miljö där eleverna reflekterar och kommer fram till sina ena slutsatser. Låt eleverna se på omivninen med nya öon, beskriva vad de ser och därefter analysera och ställa si fråor om hur ekosystemtjänsterna funerar och vilken betydelse de har. Din roll som pedao blir att föra ett utvecklande samtal med eleverna och handleda. En utmanin för di kan lia i att ha ett holistiskt synsätt på hållbar utvecklin och lärande. Du kanske vill utforska hur ditt och elevernas lärande om ekosystemtjänster utår från era observationer, upplevelser, erfarenheter och fråeställninar. Vi lär oss nya saker på måna olika sätt, enom att iaktta, lyssna, uppleva, läsa, reflektera och diskutera. Guiden har ett omvärldsorienterat perspektiv. Det innebär att vi tar med eleverna till en verkli miljö en hållbar stadsmiljö. En utmanin i arbetet med ekosystemtjänster i skolan är att måna av oss saknar praktisk kunskap om hur samspelen mellan oranismerna och deras miljö i ett ekosystem funerar. Människor som växer upp i en urban miljö saknar i måna fall erfarenhet av naturupplevelser och tar tillånen till eneri och rinnande rent vatten för ivet utan att fundera. Äpplen finns att köpa i affären, men biets och humlans, det vill säa pollinerarnas, viktia roll i sammanhanet är okänd. Svar på fråor som vad som skulle hända om alla bin och humlor drabbades av en allvarli sjukdom och do ut saknas hos flertalet elever. Forsknin visar att undervisnin kopplad till elevernas varda ökar elevernas intresse och inspirerar därmed till lärande. Ett bra sätt kan därför vara att anknyta till deras erfarenheter av ekosystemtjänster och arbeta med situationer utanför klassrummet. Även om bereppet ekosystemtjänster är okänt har vi alla erfarenheter av resultatet av dem. Inlärnin av ny kunskap kan definieras som förändrin av vår omvärldsuppfattnin. För eleven som upplevt smärta och besvär av ett bistick och menar att alla stickande insekter är av ondo, kan förståelsen för nyttan av förekomsten av dessa djur förändras enom undervisninen. En elev som har förstått ett samband kan enlit hjärnforskaren Peter Gärdenfors (2010) inte bara svara på fråor som hämtas direkt ur läromaterial, utan kan använda det i nya typer av uppifter. Demokrati är kärnan i hållbar utvecklin och syftet med lärande för hållbar utvecklin är att alla ska få relevant kunskap, bli motiverade och delaktia i arbetet med hållbar utvecklin. Guiden vill e försla på enomtänkta idéer om hur den urbana miljön, i vårt fall på Kalvebod Fælled och Västra Hamnen, kan utnyttjas i undervisninen i Öresundsreionen. Öresundsreionen har möjlihet att bli en föreånsreion för hållbar utvecklin och lärande. Detta kan innefatta nya pedaoiska metoder och arbetssätt. Arbete påår för att i framtiden kunna koppla modern informationsteknoloi till urban utomhuspedaoik. Öresundsklassrummet kan bli ett framtida berepp för ett utvidat, innovativt och kreativt lärande med verkliheten, den hållbara staden, som lärandemiljö. Eko X är ett samlinsnamn för pedaoiskt material om ekosystemtjänster som stöd till undervisnin i utmaninsbaserad urban utomhuspedaoik. Framställninen av denna uide har skett inom ramen för Öresundsklassrummet, ett interreionalt samarbetsprojekt mellan Malmö stad, Köpenhamns kommun, Lunds stad, Lunds universitet och Malmö höskola. Läs mer på <www.oresundsklasssrummet.eu>. 5

6 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER EKOSYSTEMTJÄNSTER NATURENS VÄRDE FÖR MÄNNISKAN Av Christina Schaffer Bereppet ekosystemtjänster används för att uppmärksamma naturens värde för oss människor. Med tjänster vill man lyfta fram andra och mindre kända nyttiheter som naturen/ekosystemen enererar utöver de mer välkända som matfisk från havens ekosystem och timmer från skoens ekosystem. Det handlar alltså om ständit påående processer i naturen som vi ofta vare si läer märke till eller värdesätter. Trots att de möjliör våra samhällsbyen. Och er förutsättninar för liv överhuvudtaet. Ett exempel är de för oss positiva effekterna som följer utav att fålar och insekter jaar föda. De minskar därmed mänderna av skadedjur som annars skulle kunna förstöra våra rödor. Det rör även humlors, fjärilars och bins arbete i det tysta med att pollinera de plantor som blir till våra rödor. Två tredjedelar av mänsklihetens livsmedel är beroende av att dessa och andra pollinatörerna ör sitt jobb. Mer än 90 % av all växtlihet är beroende av pollinatörers arbete. Övria växter pollineras främst av vinden. Ida förekommer pollinerin för hand av människor till exempel i Kina. I Kalifornien tvinas mandelodlare hyra in bin som fraktas runt på lastbilar. 6

7 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER De röna växterna producerar nåot så fundamentalt som vårt syre och omvandlar solens strålninseneri till kemiskt bunden eneri, lukos, i fotosyntesen. Utan denna process hade inen av oss, växtätare, djurätare och nedbrytare haft nåot att äta. Denna tjänst är ett exempel på en stödjande ekosystemtjänst. De er förutsättninar för alla andra ekosystemtjänster. Förutom fotosyntes hör även upprätthållandet av bördia matjordar, enetisk månfald och den hydroloiska cykeln hit. Förutom de stödjande ekosystemtjänsterna brukar de indelas i kateorierna produktiva, relerande och kulturella. I den sistnämnda inår rekreation, estetiska, andlia, reliiösa och informativa värden. Renin av vatten är exempel på en relerande tjänst. Vatten renas på naturli vä enom att det sipprar enom markens skikt, och slutlien hamnar i rundvattnet, i ett vattendra eller i en sjö som blir en vattentäkt ur vilken vi tar vårt dricksvatten. Våtmarker är en naturtyp där vattnet rinner ienom lånsamt. Föroreninar renas och närinsämnen sus upp. Genom att vi har avläsnat de flesta våtmarkerna tar si vattnet alltför fort till kusten och kan där orsaka problem med överödnin. Vi får rumlit badvatten, kanske alblomnin och sämre fiske. Våtmarken är dessutom en utmärkt livsmiljö för fålar och kan vara en både rofylld och upplevelserik miljö för människan att vistas i. Genom byandet av väar, bostäder och hela städer med asfalterade och andra hårdjorda ytor försämrar vi förutsättninarna för naturli vattenrenin. Vi anläer istället reninsverk för att få jobbet jort på teknisk vä och för anska stora kostnader. En studie från New York visar att det var sex åner dyrare att bya ett nytt reninsverk till staden jämfört med att låta det omivande berslandskapet Catskill Mountains rena vattnet. Närvaron av träd och annan rönska relerar också vattenflöden. De mildrar effekten från varje rendroppe: de tar smällen innan den når marken. Mark, som inte är hårdjord, och växternas rotsystem håller vattnet kvar. I analyser av vilka effekter klimatförändrinarna kan medföra talar man om att mer extrema väderlekar och vattenflöden förväntas. Växtlihet med utvecklade rotsystem skyddar både mot översvämninar, torka och mot riskerna för jorderosion. Genom att studera stadens metabolism av råvaror ser man att den tar ytor av natur utanför stadens ränser i anspråk. Flöden in av mat, bynadsmaterial, eneri med mera har sitt ursprun i nåon naturresurs eller från ett ekosystem. Staden producerar avfall. Träd, buskar, våtmarker och vattendra assimilerar koldioxid. Vatten och avfall processeras och renas från ifter och bryts ned. Närinsämnen friörs och blir en resurs ien. Det krävs en yta som är åner större än själva städernas yta av naturens arbete för att försörja de 29 största städerna i Östersjöns avrinninsområde. Bara rönytorna i Stockholms län tar hand om 40 % av koldioxiden från biltrafiken där. Träd, buskar och andra röna stråk (ej hårdjord mark) kan fylla fler funktioner i staden. De dämpar buller från trafiken, filtrerar luften från ohälsosamma partiklar, relerar temperatur och vattenflöden. Träd spelar en särskild roll för ett klimat i förändrin då växande träd binder in koldioxid och även mildrar effekterna POLLINERING VEGETATION MARIN MILJÖ DAGVATTEN REKREATION 7

8 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER av klimatförändrinar. Varma daar er träden svalka och de bidrar till att skapa en trivsam boendemiljö. Natur i människans närmiljö påverkar både den psykiska hälsan, välbefinnandet och den fysiska hälsan. Den utör också en vikti livsmiljö för andra oranismer som fålar, insekter och djur. Anläer man parkområden med ätbara rödor som fruktträd och bärbuskar kan även livsmedel produceras på samma ån. Det är svårt när de äller dessa processer att säa exakt vilka arter som är viktiast. Eller hur mycket naturens arbete vi behöver. Med ekosystemtjänster i fokus handlar naturhänsyn inte om de karismatiska arterna som tirar, delfiner och pandor som vi vanlitvis värdesätter (och som hamnar som affischer i sovrummen). Därmed inte sat att dessa djur är oviktia. Processerna i ekosystemen kan påå i en tillsynes onytti rön plätt, i dunar och snår och utförs av mänder av okända och oansenlia oranismer som insekter, maskar och mikrober (som vi till och med tycker är äcklia). Och varför är kännedom om dessa fråor viktia? Utifrån vad forskarna kommit fram till är 60 % eller 15 av 24 ekosystemtjänster starkt deraderade (se tabell nedan). Forskninen är omfattande och övertyande. Den hittills största studien om ekosystemtjänster heter Millenium Ecosystem Assessment och initierades av Förenta Nationerna, FN. Över forskare från hela världen delto i den mellan åren Resultaten är nedslående men uppmärksammas alltmer bland beslutfattare, företa och i andra oranisationer. KOMMUNIKATION KVANTIFIERING MONETÄR VÄRDERING Styrkan i ekosystemtjänstkonceptet lier i att naturens värde för oss människor blir kommunicerbart. Det har skapats av ekoloer för att kommunicera till olika rupper av beslutsfattare. De år ibland även att kvantifiera, till exempel beräkna hur mycket skadlia partiklar löven i ett träd kan filtrera. Ibland sätts monetära värden på ekosystemtjänster: vad är kostnaderna för att bya ett reninsverk kontra att låta naturen utföra tjänsten ratis? I vissa fall som till exempel för ekosystemtjänsten erosionsskydd av kuster kan man jämföra kostnaden för att konstruera detta skydd på teknisk vä. Det brukar landa på höa siffror, och faktiskt e ett sämre skydd. Det är bland annat en av lärdomarna från de stora naturkatastroferna stormen Katrina utanför New Orleans och tsunamin i Sydostasien I dessa områden hade man tait bort våtmarker respektive manroveskoar, som skyddade kusten ratis. I ekonomiska termer var manroveskoen eentlien ännu mer värd då den dessutom funerar som barnkammare för fisk som fiskas ute till havs sen. Man ska ha i åtanke att vissa tjänster som enetisk månfald eller enererin av bördia jordar inte ens år att ersätta på teknisk vä. Det finns en stor studie som visar att alla jordens ekosystemtjänster är unefär dubbelt så mycket värda som jordens samlade BNP. Att sätta kronor och ören på naturen är dock kontroversiellt och väcker fråor om det är moraliskt riktit. Förespråkare av konceptets användbarhet brukar hävda att det är bättre att naturen es nåot värde alls, istället för noll kronor som ofta sker när oanvänd natur ska tas i anspråk. I FN-initiativet The Economics of Ecosystem and Biodiversity (TEEB) finns specifika prisexempel för flera olika ekosystemtjänster i våra städer. (Brukar e läsaren ett Aha! ). Men TEEB är också en metodoloi där man kan samla olika intressenter i en stad för att diskutera naturens värde: vilka ekosystemtjänster är vi beroende av? Hur är statusen för dem? Vilka bör vi värna om? Styrkan med förståelse för och ett fokus på ekosystemtjänster är att det synliör naturens multifunktionalitet. Det rimmar med sunt förnuft och att inte se skoen för bara trän. Försörjande Mat Grödor Boskap Fiske Akvakultur Vild mat Fibrer Timmer Bomull, silke Ved Genetiska resurser Biokemikalier, mediciner Färskvatten Status +/- +/- Relerande tjänster Luftkvalitet Klimatrelerin lobalt CO2-uppta Klimatrelerin reionalt och lokalt Vattenflöden Erosionskontroll Vatten- och avloppsrenin Sjukdomsrelerin Skadedjursrelerin Pollinerin Relerin av naturkatastrofer Kulturella tjänster Estetiska värden Andlia och reliiösa värden Rekreation och ekoturism Status +/- +/- +/- Tabell och översikt från Millenium Ecosystem Assessment. Tabellen visar studien Millenium Ecosystem Assessment (2005) indelnin av ekosystemtjänster i 24 rupper och trenderna för dessa tjänster. 15 rupper, markerade med minustecken, är kraftit deraderade. Det diskuteras om de rupper av försörjande ekosystemtjänster som ökat, här markerade med plustecken har skett på bekostnad av de andras försämrade tillstånd. Resultatet av studien finns på <www.maweb.or>. 8

9 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 9

10 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER SÅ HÄR KAN DU SOM LÄRARE ANVÄNDA DIG AV DENNA GUIDE Av Åsa Hellström Tanken med denna uide är att öra det lätt att komma ut i stadsrummet och titta på den urbana miljön med nya öon. Eleverna kan utveckla ny kunskap om ekosystemtjänster samtidit som vandrinen är både en sinnli och fysisk upplevelse. Det är viktit att som pedao vara närvarande och att tid es till fråor och reflektion. Guiden funerar lika bra som uppstartsmaterial för ett arbetsområde som inkluderar ekosystemtjänster, klimat och hållbar utvecklin som ett avslutande besök där ekosystemtjänsterna finns på utvalda punkter med beskrivninar. Den inledande texten om ekosystemtjänster på föreående sidor er en bra rund att stå på och det finns information och fakta som du ärna kan dela med di av till eleverna. Punkterna finns inom ett välavränsat område och varje ekosystemtjänst har flera punkter på kartan. Det innebär att det finns mer än ett ställe att studera varje ekosystemtjänst på. Väl på plats vid punkterna, som finns utsatta på kartan, kan du och eleverna fokusera på en ekosystemtjänst i taet. Vid punkten kan du tillsammans med eleverna reflektera krin ekosystemtjänsten, tänka ut vilken som det är tänkt att visa på just denna plats eller hur ser ekosystemtjänsten ut? Vad kan just denna bidra med? Lr 11, Läroplanen för rundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011) skriver att med kunskaper om samspelen i naturen och om ekosystemtjänster kan vi utveckla redskap för att kunna bidra till en hållbar utvecklin. Eleverna kan tränas i att ställa fråor utifrån ena upplevelser och aktuella händelser. Enlit Lr 11 är kunskapskrav för odkända kunskaper i slutet av årskurs 3: Eleven kan beskriva och e exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I årskurs 4 6 ska undervisninen i bioloi behandla följande centrala innehåll: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utvecklin. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytnin, pollinerin och renin av vatten och luft och i årskurs 7-9 ska Fotosyntes, förbrännin och andra ekosystemtjänster behandlas. Guiden strävar efter att underlätta för lärare att finna och upptäcka de urbana miljöer som Malmö och Köpenhamn kan bidra med till undervisnin i det utvidade klassrummet.. I uiden hittar du också en sida med fråor till eleverna som du kan dela ut till dem innan besöket eller ta med och arbeta med under besöket. Du kan också låta elevernas fråor styra diskussionerna på plats. Vill du veta mera och fördjupa di och dina elevers kunskaper inom dessa områden, finns en länksamlin i slutet av uiden. Det är en blandnin av nedladdninsbara pdf:er, länkar till internet där det finns mer information att hämta eller länkar med mer information till olika platser som är nämnda i uiden. God tur! 10

11 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER DET ÄR LÄTT ATT TA SIG TILL VÄSTRA HAMNEN Här kan du se var ekosystemtjänsterna kan upplevas. Punkterna hittar du på flera olika platser för att e en månfald av intryck. Gå på een hand mellan punkterna eller välj ut de punkter du vill fokusera på. För att komma till Västra Hamnen och utforska området och ekosystemtjänsterna år det bra att ta en promenad från Malmö Central. Det tar cirka 30 minuter. Annars år det bussar från Malmö Central mot Västra Hamnen. Fråa di fram. M V D P R T MARIN MILJÖ VEGETATION DAGVATTEN POLLINERING REKREATION TOALETT Djuphavsbadet R Scaniaparken M T R M P BAROMETERGATAN R T Scaniaplatsen R V P Daniaparken SUNDSPROMENADEN R R V KOMPASSGATAN D V D SALONGSG. ANKARG. V D V D Ankarparken R D V R RODERGATAN Ankarparken V V D Turnin Torso VÄSTRA VARVSGATAN PROPELLERGATAN Västra Hamnens skola V P V Varvsparken R Kockum Fritid 11

12 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Västra Hamnen varierat utbud av livsmiljöer för fiskar och andra djur Av Michael Palmren Havsområdet utanför Västra Hamnen bjuder på ett mycket varierat utbud av livsmiljöer för fiskar och andra djur. På havsbotten finns både sandbottnar med ålräsänar och stenrev med rödaler och såtån. De djupare områdenas bottnar består mest av sand och annat finkornit sediment där havsborstmaskar och hjärtmusslor lever. Vid Öresundsbron hittar man en av Europas största sammanhänande blåmusselbankar på över 73 km 2. Detta område har stor betydelse för fisk- och djurliv. Blåmusslorna som finns här filtrerar mänder vatten som dalien passerar här. Tack vare att utsläppen i havet minskat och reninsverken förbättrats tillsammans med ett trålförbud, är det ott om fisk i Öresund. Över 100 fiskarter har med varierande frekvens reistrerats. Skiftninar med salt Katteattvatten och bräckt vatten från Östersjön ör att det både finns marina och limniska arter här. En stark torskstam, makrill och måna av våra plattfiskarter växer upp på de runda bottnarna. Syre I atmosfären finns syras, O 2 som vi alla är beroende av för att andas, leva och existera. Unefär 46 % av all syras som produceras kommer från havet. Alerna i havet producerar syras under fotosyntesen och en del av denna friörs upp i atmosfären. På runda bottnar bildas det så mycket syras när solljuset assar, att det bubblar upp till ytan och ut i atmosfären. Allt syre på dessa platser kan inte lösa si i havsvattnet, i områden där syrekoncentrationen är mindre sker det omvända, att syre från atmosfären tas upp i vattnet. Ålräsänar På runt vatten med sand finns stora områden med ålräsänar. Ålräs är en blomväxt och som får sin närin via rötterna. Den är inte en tånart, trots att den förr kallades bandtån. Ålräset har stor betydelse för att förhindra erosion och utör en vikti uppväxtplats för havets djur. Man brukar benämna de runda bottnarna som havets barnkammare. Bland ålräset ömmer si ärna nåra av sjöhästens kusiner som tillhör familjen kantnålar. Ofta kan man se tånsnällan, en liten lånsmal fisk, stå helt upprätt och försöka likna ett ålräsblad. 12

13 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Bland ålräset och på sandbotten hittar vi nåra av våra flatfiskar. Fiskar som vi äter rödspätta, skubba, sandskädda och pivar. Det finns dessutom massor av ynel från flatfisk som ömmer si i ålräset. Små- och mellanstor torsk söker också föda i dessa områden, där det finns mänder av kräftdjur och småfisk som de kan äta. Lax, havsörin och hornädda söker också föda i ålräsbältet. Kanske är det ålen i ålräset som ett upphov till dess namn, för här finns det under sommar och höst också ott om ål. Sedan den 1 maj 2007 råder i Sverie förbud mot att fiska ål. Musslor Försök örs nu i Malmö stad och Lomma kommun att odla blåmusslor i Öresund. Detta för att minska närsalthalterna i vattnet via filtrerin av växtplankton. Då minskar överödninen av havet. När musslorna växt till si till önskad storlek, som tar cirka 1,5 till 2 år, rötas de 13 för att producera bioas som bilar och bussar kan drivas på. Blåmusslornas filtrerin av vattnet er också ett klarare vatten. Solinstrålninen kan då öka och till exempel kan ålräsänarna växa på djupare vatten. Mer ålräsänar leder till större områden där fiskynel kan utvecklas. Ett klarare vatten är också mer inbjudande för bad. Lokalt används alltså musselodlinarna delvis för att förbättra bad vattenkvaliteten!

14 VEGETATION EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Veetation både människor och djur drar nytta av det röna veetationen i Västra Hamnen finns inte enbart för att försköna området. Veetationen har måna förtjänster - både människor och djur drar nytta av det röna. Detta är nåot man kan tänka på när och om man ska till exempel välja växter till en trädård eller balkon. Veetation enerellt bidrar till kolbindninen i biomassan. Ju mer veetation, desto mer inbindnin. I förlänninen bidrar detta till en minskad klimatförändrin. Koldioxiden står ju för en stor del av den ökade växthuseffekten vi upplever här på jorden. I och med växthuseffekten blir det fler och fler extrema väderhändelser. Veetationen relerar nederbörden, röna tak absorberar renvatten och försenar det till utsläpp i davattenkanaler eller i davattensystem under jord. Eftersom de röna taken absorberar vatten enom sin vattenhållande förmåa, ökar livsländen av taken, utjämnar bynaders temperatur och kan också isolera bynaderna. Gröna tak finns på måna hus i Västra Hamnen. De är ibland svåra att se från atunivå men titta upp så kan du se dem lite varstans. Det fina med röna tak är att de inte alltid är röna. I fär kan de skifta alltifrån rött, ult, vitt till rönt. Både röna tak och röna väar utjämnar de temperaturfluktuationer som vi har. De dämpar även de värmeöar som finns. De röna väarna skyddar fasaderna på likande sätt som röna tak skyddar taken. Växtlihet på väar finns på nåra ställen här i Västra Hamnen. Titta på kartan. Markveetation av olika sla dämpar Av Åsa Hellström 14 också en del buller och ljud som finns i en stadsmiljö. Det ör även röna tak och väar. Det år alltså att använda växter som bullerdämpare. På nåra av bostadsårdarna i området finns davattenkanaler, dammar och olika sorters träd och annan växtlihet. Nåra av årdarna kan man kika in på, andra är stända och privata. De olika växtliheterna som finns drar till si fålar, insekter och andra smådjur. Det blir ett mer levande område med en blandad veetation. Nåra av bostadsårdarna har äpple- och päronträd till både de boendes och de bevinade insekternas förtjusnin. I de öppna områdena mellan husen så kan man hitta flera ställen där veetation används för att skua ett område. Inte sällan finns det bänkar där man kan sitta och njuta av sommarens värme utan att sitta i fullt solsken, det vill säa undvika de farlia UV-strålarna. Det äller också skolården i närheten. Här är det också tänkt att växtliheten ska e skydd mot UV-strålnin och värme. I ett område som lier nära havet kan det blåsa en del. Växtliheten dämpar blåsten mellan husen och ör det mer behalit även under lite blåsia daar. Stora områden i Västra Hamnen är mer eller mindre bilfria. Det är till nytta för både växter, djur och människor. Men i områden med mycket trafik kan man med fördel ha träd, måna träd. Forsknin visar att träd och annan växtlihet i trafiktäta områden tar upp upp till 60 % av all luftförorenin. Det ör att luften blir mycket bättre i stadsrum med veetation.

15 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 15

16 DAGVATTEN EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Davattnet en vikti fråa i arbetet med att anpassa samhället till klimatförändrinarna med davatten menas vanlien renvatten och smältvatten som rinner över markytan tills det år ner i marken eller når en vattensamlin eller ett vattenflöde, till exempel en vattenlednin, en bäck eller havet. Vid stora renoväder eller vid en snabb snösmältnin kan mänden davatten öka väldit fort och eftersom vattnet inte kan infiltrera enom asfalt eller beton kan stora översvämninar uppstå i stadsmiljön. I naturen där dessa hårdjorda ytor är sällsynta bromsas davattnet upp av växtliheten och infiltreras snabbare i jorden. Detta leder till att de stora flödena beränsas och antalet översvämninar minskar. Genom att anläa röna ytor i staden där davattnet kan bromsas upp och infiltreras kan översvämninar undvikas eller i alla fall beränsas. Detta ör också att det blir en mindre mänd davatten för recipienten (vattendra, sjöar eller havet) att ta emot och hantera. I arbetet med att anpassa samhället till klimatförändrinarna är davattnet en vikti fråa. Det finns en risk för att antalet renoväder kommer öka vilket kan öka mänden davatten som behöver tas om hand. Genom att anläa översvämninsytor, till exempel en damm med en räsmatta runt omkrin som kan översvämmas, kan stora mänder davatten tas omhand på en liten yta. Den permanenta vattenspeeln i dam men kan även bidra till att en del av vattnet hinner avdunsta innan det rinner vidare. Av Rasmus Fredriksson 16 Tyvärr kan davattnet i urbana miljöer bli förorenat och transportera miljöifter från de ytor det rinner över, så som koppartak och parkerinsplatser. Gifterna sprids sedan med vattnet till en recipient. Är det allvarlia föroreninar kan detta undvikas eller åtminstone beränsas enom att davattnet tillåts infiltrera i särskilda jordmassor som sedan kan omhändertas och saneras. Ett annat sätt är att leda vattnet till dammar där vattenflödet kan minskas och ifterna tillåts sedimentera eller tas upp i vattenväxter. Istället för att ömma undan davattnet i ledninar under marken kan det ledas i öppna kanaler i markytan och bidra till försköninen av ett område. En davattenkanal med en liten damm tillsammans med ett par växter kan även öka den bioloiska månfalden enom att locka till si insekter och andra djur. Det finns även oda förutsättninar för vilda växter att etablera si på platsen. En sådan lokal kan med fördel förses med bänkar och promenadstiar för att skapa en trevli plats för människor att umås och för att e förutsättninar för rekreation. Här i Västra Hamnen är det inte lånt till davattensystemet i form av kanaler och dammar. Dessa återfinns läns atorna, ränderna och toren. Djur och barn samsas om vattnet och er ett mer levande intryck till hela området. Träd, våtmarksväxter, buskar och blommor som annars inte har sina naturlia habitat i ett utprälat hårdjort stadsområde finns i här i Västra Hamnen till lädje för både boende och besökare.

17 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 17

18 POLLINERING EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER för att vi ska kunna njuta av bär, frukt och rönsaker behöver växtens blommor bli pollinerade. Därefter sker befruktnin när hanli och honli könscell förenas. Till största delen står djur, i form av insekter, i vår omivnin för detta. Till denna rupp djur, pollinatörer, räknas bin, fjärilar, fluor, fladdermöss och skalbaar. Antinen kan insekten pollinera en blomma av samma art eller kan pollen komma från en annan blomma (korsbefruktnin). Bin och fjärilar är tänkbara pollinatörer av både trädårdsväxter och blommande träd. Måna av våra vanlia rödor är beroende av humlor och vildbin för att e od frösättnin. Det äller till exempel klöver, oljeväxter, fruktträd, bär, tomater, bönor och måna andra rönsaker. För att försäkra si om od pollinerin måste en del lantbrukare köpa odlade humlesamhällen eller hyra in bisamhällen. Ett både billiare och enklare sätt är att använda si av de vilda humlor och bin som redan finns på ården! Det enda som krävs är att man skapar oda förutsättninar för dem att föröka si och bli måna. Då pollineras skörden utan att det kostar en enda krona. I Sverie finns nästan tre hundra arter vildbin. De vilda bina kallas för solitära bin då de lever ensamma, till skillnad från tambiet som är ett socialt bi. Solitära bin kan bo i marken, i ånar i död ved eller vara parasiter på andra bin. Dryt 50 arter byer sina bon i ånar i död ved eller i märrika, kraftia örter. Pollinerin nödvändi för od frösättnin Av Malmö Museers pedaoenhet 18 Daens ensartade jord- och skosbruk, med en ökad användnin av kemiska bekämpninsmedel, skapar problem för våra pollinatörer. Det har blivit svårare att hitta boplatser och tillånen till nektar har minskat. En av orsaken till detta är bland annat blomsterbristen i framför allt jordbrukslandskapet. En annan är att trädet säl minskar i antal. Sälen är vikti för bina då den blommar tidit på våren när bristen på föda är stor. Måna av landets viktia pollinatörer minskar i antal och bara bland bina är det sammantaet ett 80-tal arter som visar på starkt vikande trender. Genom att sätta ut holkar i vår omedelbara närhet åt de solitära bina kan vi bidra med att öka deras chanser till överlevnad. Du kan också sätta ut bibatterier till bin som har sina boplatser ovanför marken. Vildbina minskar också i antal. En tredjedel av arterna har blivit så sällsynta att de rödlistats. För att vända den neativa trenden påår flera vildbiprojekt. Läs mer på <www.wwf.se>. Här i Västra Hamnen har flera av bostadsårdarna miljöer med speciella växter för att pollinerande insekter ska trivas. En del av årdarna kan man kika in på, andra är stända och privata. Flera av växterna och träden är utvalda för att e en så bred blandnin som möjlit av arter i området. Flera årdar har päron- och äppleträd. Nåra av dem kan man se vid det röda trähuset vid den stora kanalen.

En lärarguide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö

En lärarguide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö Eko X En läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö En læreruide om økosystemtjenester på Kalvebod Fælled, København o i Västra Hamnen, Malmø EKO X EN LÄRARGUIDE

Läs mer

Det var inte bättre förr

Det var inte bättre förr miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se

lrf samköp Nyckeln till de gröna näringarna www.samkop.lrf.se lrf samköp Nyckeln till de röna närinarna Vi öppnar dörren till en marknad värd miljarder Genom LRF Samköp får du tillån till en ny stor marknad för dina varor och tjänster. Vi är specialister på inköp,

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN 1 Det bästa är att få ha egna idéer och att få säga vad vi tycker och vill. 2 Innehållsförteckning Vad är Urban X? Projektarbete med elever på Kirsebergsskolan

Läs mer

Spektrum Biologi Provlektion

Spektrum Biologi Provlektion Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor!

DALECARLICABLADET FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE. JUNI Utgivet 2010 av FSS mediagrupp. Vintern 2010 2011. Sten Göransson. Bästa kollegor! FÖRENINGEN SVERIGES STADSTRÄDGÅRDMÄSTARE Bästa kolleor! Vintern 2010 2011 JUNI Utivet 2010 av FSS mediarupp DALECARLICABLADET Nu vankas det snart Jul och ännu en vinter som överraskar, åtminstone här i

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok

SMART Ink. Mac OS X operativsystem. Användarhandbok SMART Ink Mac OS X operativsystem Användarhandbok Produktreistrerin Om du reistrerar din SMART-produkt, informerar vi di om nya funktioner och proramuppraderinar. Reistrera online på smarttech.com/reistration.

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

1. Norrvikens trädgårdar

1. Norrvikens trädgårdar 1. Norrvikens trädårdar Gällande detaljplan för Norrvikens trädårdar För Norrvikens trädårdar äller detaljplan, laakraftvunnen 1989-10-05 med innebörd att säkra trädårdarnas verksamhet på platån och med

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Umeå 13-29 april 2015 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9

Umeå 13-29 april 2015 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9 Umeå 13-29 april 2015 och lite till För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9 Måndag 13 april [1] Fysikskoj med leksaker och flytande kväve Eleverna får själva prova på fysikleksaker

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun

Behovsbedömning inför programsamråd angående Stansen 2 (Södra Häggvik) Sollentuna kommun Kommunledninskontoret Sida 1 av 17 Sofia Hofstedt Miljökonsult 076-1017915 2006/551 KS 203 Behovsbedömnin inför proramsamråd anående Stansen 2 (Södra Hävik) Sollentuna kommun Inför att försla till detaljplan

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län

Väg 269, Högbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län FÖRSTUDIE Vä 269, Höbytorp Upplands-Bro kommun, Stockholms län Samrådshandlin december 2010 - januari 2011 Åtärdsnummer: 1313 Titel: Förstudie; vä 269, Höbytorp Utivninsdatum: december 2010 - januari 2010

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Resiliens i Urbana System Sara Borgström (Fil. Dr.) Stockholm Resilience Centre Vadskavi med naturentill? Vi

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Känslor och tankar om naturen

Känslor och tankar om naturen Känslor och tankar om naturen I Ur och Skur i skola och på fritidshem är en av Friluftsfrämjandets verksamheter och har utvecklats sedan 1995. Med utgångspunkt från Läroplan grundar sig pedagogiken och

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Vänersborg - lokala värden

Vänersborg - lokala värden Vänersborg - lokala värden Inledning Vi är två ungdomar som under fyra veckor har sommarjobbat för Vänersborgs kommun med Agenda 21 och folkhälsa. Som projektarbete har vi genom en enkätundersökning valt

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer