En lärarguide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö

Transkript

1 Eko X En läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö En læreruide om økosystemtjenester på Kalvebod Fælled, København o i Västra Hamnen, Malmø

2 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 2

3 Eko X EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER En läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö En læreruide om økosystemtjenester på Kalvebod Fælled, København o i Västra Hamnen, Malmø Redaktör: Åsa Hellström. Textmedverkan: Jaris Biler, Bent Persson. Översättnin till danska: Poul Hansen. Produktion: Lindoff Communications. llustrationer och kartor: Petter Löneård. Foto: Michael Hellström, Åsa Hellström, Sören Madsen, Michael Palmren, Daniel Sko, Lars-Erik Vidarsson. Miljöförvaltninen, Malmö stad

4 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER EKO X en läraruide om ekosystemtjänster på Kalvebod Fælled, Köpenhamn och i Västra Hamnen, Malmö Vår största utmanin i detta nya århundrande är att ta en idé som låter så abstrakt hållbar utvecklin och öra den till verklihet för alla världens människor. Så sade FN:s eneralsekreterare Kofi Annan vid FN:s konferens om hållbar utvecklin i Johannesbur FN har deklarerat att åren är en dekad för lärande om hållbar utvecklin. Vi är nu i slutet av denna period och även fortsättninsvis behöver lärande för hållbar utvecklin es hösta prioritet. För att förstå hållbar utvecklin och öra den till verklihet behöver vi utveckla en ekoloisk rundsyn och förstå vikten av att bya hållbara städer som är i harmoni med miljön. Det innebär bland annat att vi behöver lära oss förstå vårt beroende av naturens ekosystem och dess tjänster. Ett sätt att lära oss och våra elever att förstå hur samspelen i naturen funerar och de utmaninar vi står inför är att å utanför klassrummet. Genom exkursioner och upplevelser i närområdet kan vi lära oss om hållbar utvecklin och om olika ekosystemtjänster. Av Åsa Hellström och Kerstin Sonesson Syftet med skriften är att påvisa nåra möjliheter att se, uppleva och arbeta med ekosystemtjänster i urbana stadsmiljöer i Köpenhamn och Malmö. Eftersom forsknin konstaterar att vi kommer ihå cirka 80 % av det vi upplever medan vi endast kommer ihå 10 % av det vi läser önskar vi lyfta fram det utvidade klassrummet som läranderum. Fördelarna med urban utomhuspedaoik är förutom tillänliheten till den urbana miljön, att alla våra sinnen aktiveras och att upplevelserna direkt kan kopplas till lärande. Ett flertal studier visar att lärarens förhållninssätt och attityd är vikti för att entusiasmera. I stället för att berätta om hur ekosystemtjänsten funerar kan du som pedao med fördel utmana dina elever. Vad känner de till om? Hur tänker de krin? Vart tar vattnet i badkaret väen när de badat färdit? Vart tar vattnet väen efter ren och hur lån tid tar det för vattnet att nå dit? Kan det vara en fördel eller nackdel om det tar länre tid för vattnet att transportera si till recipienten? Undervisnin om ekosystemtjänster och annan undervisnin som främjar lärande för hållbar utvecklin kan med fördel bya på att läraren väleder eleverna, låter eleven stå i centrum i de 4

5 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER demokratiska arbetsformerna där pedaoen väcker fråor, drar upp riktlinjerna samt skapar en miljö där eleverna reflekterar och kommer fram till sina ena slutsatser. Låt eleverna se på omivninen med nya öon, beskriva vad de ser och därefter analysera och ställa si fråor om hur ekosystemtjänsterna funerar och vilken betydelse de har. Din roll som pedao blir att föra ett utvecklande samtal med eleverna och handleda. En utmanin för di kan lia i att ha ett holistiskt synsätt på hållbar utvecklin och lärande. Du kanske vill utforska hur ditt och elevernas lärande om ekosystemtjänster utår från era observationer, upplevelser, erfarenheter och fråeställninar. Vi lär oss nya saker på måna olika sätt, enom att iaktta, lyssna, uppleva, läsa, reflektera och diskutera. Guiden har ett omvärldsorienterat perspektiv. Det innebär att vi tar med eleverna till en verkli miljö en hållbar stadsmiljö. En utmanin i arbetet med ekosystemtjänster i skolan är att måna av oss saknar praktisk kunskap om hur samspelen mellan oranismerna och deras miljö i ett ekosystem funerar. Människor som växer upp i en urban miljö saknar i måna fall erfarenhet av naturupplevelser och tar tillånen till eneri och rinnande rent vatten för ivet utan att fundera. Äpplen finns att köpa i affären, men biets och humlans, det vill säa pollinerarnas, viktia roll i sammanhanet är okänd. Svar på fråor som vad som skulle hända om alla bin och humlor drabbades av en allvarli sjukdom och do ut saknas hos flertalet elever. Forsknin visar att undervisnin kopplad till elevernas varda ökar elevernas intresse och inspirerar därmed till lärande. Ett bra sätt kan därför vara att anknyta till deras erfarenheter av ekosystemtjänster och arbeta med situationer utanför klassrummet. Även om bereppet ekosystemtjänster är okänt har vi alla erfarenheter av resultatet av dem. Inlärnin av ny kunskap kan definieras som förändrin av vår omvärldsuppfattnin. För eleven som upplevt smärta och besvär av ett bistick och menar att alla stickande insekter är av ondo, kan förståelsen för nyttan av förekomsten av dessa djur förändras enom undervisninen. En elev som har förstått ett samband kan enlit hjärnforskaren Peter Gärdenfors (2010) inte bara svara på fråor som hämtas direkt ur läromaterial, utan kan använda det i nya typer av uppifter. Demokrati är kärnan i hållbar utvecklin och syftet med lärande för hållbar utvecklin är att alla ska få relevant kunskap, bli motiverade och delaktia i arbetet med hållbar utvecklin. Guiden vill e försla på enomtänkta idéer om hur den urbana miljön, i vårt fall på Kalvebod Fælled och Västra Hamnen, kan utnyttjas i undervisninen i Öresundsreionen. Öresundsreionen har möjlihet att bli en föreånsreion för hållbar utvecklin och lärande. Detta kan innefatta nya pedaoiska metoder och arbetssätt. Arbete påår för att i framtiden kunna koppla modern informationsteknoloi till urban utomhuspedaoik. Öresundsklassrummet kan bli ett framtida berepp för ett utvidat, innovativt och kreativt lärande med verkliheten, den hållbara staden, som lärandemiljö. Eko X är ett samlinsnamn för pedaoiskt material om ekosystemtjänster som stöd till undervisnin i utmaninsbaserad urban utomhuspedaoik. Framställninen av denna uide har skett inom ramen för Öresundsklassrummet, ett interreionalt samarbetsprojekt mellan Malmö stad, Köpenhamns kommun, Lunds stad, Lunds universitet och Malmö höskola. Läs mer på < 5

6 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER EKOSYSTEMTJÄNSTER NATURENS VÄRDE FÖR MÄNNISKAN Av Christina Schaffer Bereppet ekosystemtjänster används för att uppmärksamma naturens värde för oss människor. Med tjänster vill man lyfta fram andra och mindre kända nyttiheter som naturen/ekosystemen enererar utöver de mer välkända som matfisk från havens ekosystem och timmer från skoens ekosystem. Det handlar alltså om ständit påående processer i naturen som vi ofta vare si läer märke till eller värdesätter. Trots att de möjliör våra samhällsbyen. Och er förutsättninar för liv överhuvudtaet. Ett exempel är de för oss positiva effekterna som följer utav att fålar och insekter jaar föda. De minskar därmed mänderna av skadedjur som annars skulle kunna förstöra våra rödor. Det rör även humlors, fjärilars och bins arbete i det tysta med att pollinera de plantor som blir till våra rödor. Två tredjedelar av mänsklihetens livsmedel är beroende av att dessa och andra pollinatörerna ör sitt jobb. Mer än 90 % av all växtlihet är beroende av pollinatörers arbete. Övria växter pollineras främst av vinden. Ida förekommer pollinerin för hand av människor till exempel i Kina. I Kalifornien tvinas mandelodlare hyra in bin som fraktas runt på lastbilar. 6

7 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER De röna växterna producerar nåot så fundamentalt som vårt syre och omvandlar solens strålninseneri till kemiskt bunden eneri, lukos, i fotosyntesen. Utan denna process hade inen av oss, växtätare, djurätare och nedbrytare haft nåot att äta. Denna tjänst är ett exempel på en stödjande ekosystemtjänst. De er förutsättninar för alla andra ekosystemtjänster. Förutom fotosyntes hör även upprätthållandet av bördia matjordar, enetisk månfald och den hydroloiska cykeln hit. Förutom de stödjande ekosystemtjänsterna brukar de indelas i kateorierna produktiva, relerande och kulturella. I den sistnämnda inår rekreation, estetiska, andlia, reliiösa och informativa värden. Renin av vatten är exempel på en relerande tjänst. Vatten renas på naturli vä enom att det sipprar enom markens skikt, och slutlien hamnar i rundvattnet, i ett vattendra eller i en sjö som blir en vattentäkt ur vilken vi tar vårt dricksvatten. Våtmarker är en naturtyp där vattnet rinner ienom lånsamt. Föroreninar renas och närinsämnen sus upp. Genom att vi har avläsnat de flesta våtmarkerna tar si vattnet alltför fort till kusten och kan där orsaka problem med överödnin. Vi får rumlit badvatten, kanske alblomnin och sämre fiske. Våtmarken är dessutom en utmärkt livsmiljö för fålar och kan vara en både rofylld och upplevelserik miljö för människan att vistas i. Genom byandet av väar, bostäder och hela städer med asfalterade och andra hårdjorda ytor försämrar vi förutsättninarna för naturli vattenrenin. Vi anläer istället reninsverk för att få jobbet jort på teknisk vä och för anska stora kostnader. En studie från New York visar att det var sex åner dyrare att bya ett nytt reninsverk till staden jämfört med att låta det omivande berslandskapet Catskill Mountains rena vattnet. Närvaron av träd och annan rönska relerar också vattenflöden. De mildrar effekten från varje rendroppe: de tar smällen innan den når marken. Mark, som inte är hårdjord, och växternas rotsystem håller vattnet kvar. I analyser av vilka effekter klimatförändrinarna kan medföra talar man om att mer extrema väderlekar och vattenflöden förväntas. Växtlihet med utvecklade rotsystem skyddar både mot översvämninar, torka och mot riskerna för jorderosion. Genom att studera stadens metabolism av råvaror ser man att den tar ytor av natur utanför stadens ränser i anspråk. Flöden in av mat, bynadsmaterial, eneri med mera har sitt ursprun i nåon naturresurs eller från ett ekosystem. Staden producerar avfall. Träd, buskar, våtmarker och vattendra assimilerar koldioxid. Vatten och avfall processeras och renas från ifter och bryts ned. Närinsämnen friörs och blir en resurs ien. Det krävs en yta som är åner större än själva städernas yta av naturens arbete för att försörja de 29 största städerna i Östersjöns avrinninsområde. Bara rönytorna i Stockholms län tar hand om 40 % av koldioxiden från biltrafiken där. Träd, buskar och andra röna stråk (ej hårdjord mark) kan fylla fler funktioner i staden. De dämpar buller från trafiken, filtrerar luften från ohälsosamma partiklar, relerar temperatur och vattenflöden. Träd spelar en särskild roll för ett klimat i förändrin då växande träd binder in koldioxid och även mildrar effekterna POLLINERING VEGETATION DAGVATTEN REKREATION MARIN MILJÖ 7

8 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER av klimatförändrinar. Varma daar er träden svalka och de bidrar till att skapa en trivsam boendemiljö. Natur i människans närmiljö påverkar både den psykiska hälsan, välbefinnandet och den fysiska hälsan. Den utör också en vikti livsmiljö för andra oranismer som fålar, insekter och djur. Anläer man parkområden med ätbara rödor som fruktträd och bärbuskar kan även livsmedel produceras på samma ån. Det är svårt när de äller dessa processer att säa exakt vilka arter som är viktiast. Eller hur mycket naturens arbete vi behöver. Med ekosystemtjänster i fokus handlar naturhänsyn inte om de karismatiska arterna som tirar, delfiner och pandor som vi vanlitvis värdesätter (och som hamnar som affischer i sovrummen). Därmed inte sat att dessa djur är oviktia. Processerna i ekosystemen kan påå i en tillsynes onytti rön plätt, i dunar och snår och utförs av mänder av okända och oansenlia oranismer som insekter, maskar och mikrober (som vi till och med tycker är äcklia). Och varför är kännedom om dessa fråor viktia? Utifrån vad forskarna kommit fram till är 60 % eller 15 av 24 ekosystemtjänster starkt deraderade (se tabell nedan). Forskninen är omfattande och övertyande. Den hittills största studien om ekosystemtjänster heter Millenium Ecosystem Assessment och initierades av Förenta Nationerna, FN. Över forskare från hela världen delto i den mellan åren 2000 och Resultaten är nedslående men uppmärksammas alltmer bland beslutfattare, företa och i andra oranisationer. KOMMUNIKATION KVANTIFIERING MONETÄR VÄRDERING Styrkan i ekosystemtjänstkonceptet lier i att naturens värde för oss människor blir kommunicerbart. Det har skapats av ekoloer för att kommunicera till olika rupper av beslutsfattare. De år ibland även att kvantifiera, till exempel beräkna hur mycket skadlia partiklar löven i ett träd kan filtrera. Ibland sätts monetära värden på ekosystemtjänster: vad är kostnaderna för att bya ett reninsverk kontra att låta naturen utföra tjänsten ratis? I vissa fall som till exempel för ekosystemtjänsten erosionsskydd av kuster kan man jämföra kostnaden för att konstruera detta skydd på teknisk vä. Det brukar landa på höa siffror, och faktiskt e ett sämre skydd. Det är bland annat en av lärdomarna från de stora naturkatastroferna stormen Katrina utanför New Orleans och tsunamin i Sydostasien I dessa områden hade man tait bort våtmarker respektive manroveskoar, som skyddade kusten ratis. I ekonomiska termer var manroveskoen eentlien ännu mer värd då den dessutom funerar som barnkammare för fisk som fiskas ute till havs sen. Man ska ha i åtanke att vissa tjänster som enetisk månfald eller enererin av bördia jordar inte ens år att ersätta på teknisk vä. Det finns en stor studie som visar att alla jordens ekosystemtjänster är unefär dubbelt så mycket värda som jordens samlade BNP. Att sätta kronor och ören på naturen är dock kontroversiellt och väcker fråor om det är moraliskt riktit. Förespråkare av konceptets användbarhet brukar hävda att det är bättre att naturen es nåot värde alls, istället för noll kronor som ofta sker när oanvänd natur ska tas i anspråk. I FN-initiativet The Economics of Ecosystem and Biodiversity (TEEB) finns specifika prisexempel för flera olika ekosystemtjänster i våra städer. (Brukar e läsaren ett Aha! ). Men TEEB är också en metodoloi där man kan samla olika intressenter i en stad för att diskutera naturens värde: vilka ekosystemtjänster är vi beroende av? Hur är statusen för dem? Vilka bör vi värna om? Styrkan med förståelse för och ett fokus på ekosystemtjänster är att det synliör naturens multifunktionalitet. Det rimmar med sunt förnuft och att inte se skoen för bara trän. Försörjande Mat Grödor Boskap Fiske Akvakultur Vild mat Fibrer Timmer Bomull, silke Ved Genetiska resurser Biokemikalier, mediciner Färskvatten Status +/- +/- Relerande tjänster Luftkvalitet Klimatrelerin lobalt CO2-uppta Klimatrelerin reionalt och lokalt Vattenflöden Erosionskontroll Vatten- och avloppsrenin Sjukdomsrelerin Skadedjursrelerin Pollinerin Relerin av naturkatastrofer Kulturella tjänster Estetiska värden Andlia och reliiösa värden Rekreation och ekoturism Status +/- +/- +/- Tabell och översikt från Millenium Ecosystem Assessment. Tabellen visar studien Millenium Ecosystem Assessment (2005) indelnin av ekosystemtjänster i 24 rupper och trenderna för dessa tjänster. 15 rupper, markerade med minustecken, är kraftit deraderade. Det diskuteras om de rupper av försörjande ekosystemtjänster som ökat, här markerade med plustecken har skett på bekostnad av de andras försämrade tillstånd. Resultatet av studien finns på < 8

9 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 9

10 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER SÅ HÄR KAN DU SOM LÄRARE ANVÄNDA DIG AV DENNA GUIDE Av Åsa Hellström och Kerstin Sonesson Tanken med denna uide är att öra det lätt att komma ut i stadsrummet och titta på den urbana miljön med nya öon. Eleverna kan utveckla ny kunskap om ekosystemtjänster samtidit som vandrinen är både en sinnli och fysisk upplevelse. Det är viktit att som pedao vara närvarande och att tid es till fråor och reflektion. Guiden funerar lika bra som uppstartsmaterial för ett arbetsområde som inkluderar ekosystemtjänster, klimat och hållbar utvecklin som ett avslutande besök där ekosystemtjänsterna finns på utvalda punkter med beskrivninar. Den inledande texten om ekosystemtjänster på föreående sidor er en bra rund att stå på och det finns information och fakta som du ärna kan dela med di av till eleverna. Punkterna finns inom ett välavränsat område och varje ekosystemtjänst har flera punkter på kartan. Det innebär att det finns mer än ett ställe att studera varje ekosystemtjänst på. Väl på plats vid punkterna, som finns utsatta på kartan, kan du och eleverna fokusera på en ekosystemtjänst i taet. Vid punkten kan du tillsammans med eleverna reflektera krin ekosystemtjänsten, tänka ut vilken som det är tänkt att visa på just denna plats eller hur ser ekosystemtjänsten ut? Vad kan just denna bidra med? Lr 11, Läroplanen för rundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2011) skriver att med kunskaper om samspelen i naturen och om ekosystemtjänster kan vi utveckla redskap för att kunna bidra till en hållbar utvecklin. Eleverna kan tränas i att ställa fråor utifrån ena upplevelser och aktuella händelser. Enlit Lr 11 är kunskapskrav för odkända kunskaper i slutet av årskurs 3: Eleven kan beskriva och e exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I årskurs 4 6 ska undervisninen i bioloi behandla följande centrala innehåll: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utvecklin. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytnin, pollinerin och renin av vatten och luft och i årskurs 7-9 ska Fotosyntes, förbrännin och andra ekosystemtjänster behandlas. Guiden strävar efter att underlätta för lärare att finna och upptäcka de urbana miljöer som Malmö och Köpenhamn kan bidra med till undervisnin i det utvidade klassrummet.. I uiden hittar du också en sida med fråor till eleverna som du kan dela ut till dem innan besöket eller ta med och arbeta med under besöket. Du kan också låta elevernas fråor styra diskussionerna på plats. Vill du veta mera och fördjupa di och dina elevers kunskaper inom dessa områden, finns en länksamlin i slutet av uiden. Det är en blandnin av nedladdninsbara pdf:er, länkar till internet där det finns mer information att hämta eller länkar med mer information till olika platser som är nämnda i uiden. God tur! 10

11 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER DET ÄR LÄTT ATT TA SIG TILL VÄSTRA HAMNEN Här kan du se var ekosystemtjänsterna kan upplevas. Punkterna hittar du på flera olika platser för att e en månfald av intryck. Gå på een hand mellan punkterna eller välj ut de punkter du vill fokusera på. För att komma till Västra Hamnen och utforska området och ekosystemtjänsterna år det bra att ta en promenad från Malmö Central. Det tar cirka 30 minuter. Annars år det bussar från Malmö Central mot Västra Hamnen. Fråa di fram. M V D P R T MARIN MILJÖ VEGETATION DAGVATTEN POLLINERING REKREATION TOALETT Djuphavsbadet R Scaniaparken M T R M P BAROMETERGATAN R T Scaniaplatsen R V P Daniaparken SUNDSPROMENADEN R R V KOMPASSGATAN D V D SALONGSG. ANKARG. V D V D Ankarparken R D V R RODERGATAN Ankarparken V V D Turnin Torso VÄSTRA VARVSGATAN PROPELLERGATAN Västra Hamnens skola V P V Varvsparken R Kockum Fritid 11

12 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Västra Hamnen varierat utbud av livsmiljöer för fiskar och andra djur Av Michael Palmren Havsområdet utanför Västra Hamnen bjuder på ett mycket varierat utbud av livsmiljöer för fiskar och andra djur. På havsbotten finns både sandbottnar med ålräsänar och stenrev med rödaler och såtån. De djupare områdenas bottnar består mest av sand och annat finkornit sediment där havsborstmaskar och hjärtmusslor lever. Vid Öresundsbron hittar man en av Europas största sammanhänande blåmusselbankar på över 73 km 2. Detta område har stor betydelse för fisk- och djurliv. Blåmusslorna som finns här filtrerar mänder vatten som dalien passerar här. Tack vare att utsläppen i havet minskat och reninsverken förbättrats tillsammans med ett trålförbud, är det ott om fisk i Öresund. Över 100 fiskarter har med varierande frekvens reistrerats. Skiftninar med salt Katteattvatten och bräckt vatten från Östersjön ör att det både finns marina och limniska arter här. En stark torskstam, makrill och måna av våra plattfiskarter växer upp på de runda bottnarna. Syre I atmosfären finns syras, O 2 som vi alla är beroende av för att andas, leva och existera. Unefär 46 % av all syras som produceras kommer från havet. Alerna i havet producerar syras under fotosyntesen och en del av denna friörs upp i atmosfären. På runda bottnar bildas det så mycket syras när solljuset assar, att det bubblar upp till ytan och ut i atmosfären. Allt syre på dessa platser kan inte lösa si i havsvattnet, i områden där syrekoncentrationen är mindre sker det omvända, att syre från atmosfären tas upp i vattnet. Ålräsänar På runt vatten med sand finns stora områden med ålräsänar. Ålräs är en blomväxt och som får sin närin via rötterna. Den är inte en tånart, trots att den förr kallades bandtån. Ålräset har stor betydelse för att förhindra erosion och utör en vikti uppväxtplats för havets djur. Man brukar benämna de runda bottnarna som havets barnkammare. Bland ålräset ömmer si ärna nåra av sjöhästens kusiner som tillhör familjen kantnålar. Ofta kan man se tånsnällan, en liten lånsmal fisk, stå helt upprätt och försöka likna ett ålräsblad. 12

13 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Bland ålräset och på sandbotten hittar vi nåra av våra flatfiskar. Fiskar som vi äter rödspätta, skubba, sandskädda och pivar. Det finns dessutom massor av ynel från flatfisk som ömmer si i ålräset. Små- och mellanstor torsk söker också föda i dessa områden, där det finns mänder av kräftdjur och småfisk som de kan äta. Lax, havsörin och hornädda söker också föda i ålräsbältet. Kanske är det ålen i ålräset som ett upphov till dess namn, för här finns det under sommar och höst också ott om ål. Sedan den 1 maj 2007 råder i Sverie förbud mot att fiska ål. Musslor Försök örs nu i Malmö stad och Lomma kommun att odla blåmusslor i Öresund. Detta för att minska närsalthalterna i vattnet via filtrerin av växtplankton. Då minskar överödninen av havet. När musslorna växt till si till önskad storlek, som tar cirka 1,5 till 2 år, rötas de 13 för att producera bioas som bilar och bussar kan drivas på. Blåmusslornas filtrerin av vattnet er också ett klarare vatten. Solinstrålninen kan då öka och till exempel kan ålräsänarna växa på djupare vatten. Mer ålräsänar leder till större områden där fiskynel kan utvecklas. Ett klarare vatten är också mer inbjudande för bad. Lokalt används alltså musselodlinarna delvis för att förbättra bad vattenkvaliteten!

14 VEGETATION EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Veetation både människor och djur drar nytta av det röna veetationen i Västra Hamnen finns inte enbart för att försköna området. Veetationen har måna förtjänster - både människor och djur drar nytta av det röna. Detta är nåot man kan tänka på när och om man ska till exempel välja växter till en trädård eller balkon. Veetation enerellt bidrar till kolbindninen i biomassan. Ju mer veetation, desto mer inbindnin. I förlänninen bidrar detta till en minskad klimatförändrin. Koldioxiden står ju för en stor del av den ökade växthuseffekten vi upplever här på jorden. I och med växthuseffekten blir det fler och fler extrema väderhändelser. Veetationen relerar nederbörden, röna tak absorberar renvatten och försenar det till utsläpp i davattenkanaler eller i davattensystem under jord. Eftersom de röna taken absorberar vatten enom sin vattenhållande förmåa, ökar livsländen av taken, utjämnar bynaders temperatur och kan också isolera bynaderna. Gröna tak finns på måna hus i Västra Hamnen. De är ibland svåra att se från atunivå men titta upp så kan du se dem lite varstans. Det fina med röna tak är att de inte alltid är röna. I fär kan de skifta alltifrån rött, ult, vitt till rönt. Både röna tak och röna väar utjämnar de temperaturfluktuationer som vi har. De dämpar även de värmeöar som finns. De röna väarna skyddar fasaderna på likande sätt som röna tak skyddar taken. Växtlihet på väar finns på nåra ställen här i Västra Hamnen. Titta på kartan. Markveetation av olika sla dämpar Av Åsa Hellström 14 också en del buller och ljud som finns i en stadsmiljö. Det ör även röna tak och väar. Det år alltså att använda växter som bullerdämpare. På nåra av bostadsårdarna i området finns davattenkanaler, dammar och olika sorters träd och annan växtlihet. Nåra av årdarna kan man kika in på, andra är stända och privata. De olika växtliheterna som finns drar till si fålar, insekter och andra smådjur. Det blir ett mer levande område med en blandad veetation. Nåra av bostadsårdarna har äpple- och päronträd till både de boendes och de bevinade insekternas förtjusnin. I de öppna områdena mellan husen så kan man hitta flera ställen där veetation används för att skua ett område. Inte sällan finns det bänkar där man kan sitta och njuta av sommarens värme utan att sitta i fullt solsken, det vill säa undvika de farlia UV-strålarna. Det äller också skolården i närheten. Här är det också tänkt att växtliheten ska e skydd mot UV-strålnin och värme. I ett område som lier nära havet kan det blåsa en del. Växtliheten dämpar blåsten mellan husen och ör det mer behalit även under lite blåsia daar. Stora områden i Västra Hamnen är mer eller mindre bilfria. Det är till nytta för både växter, djur och människor. Men i områden med mycket trafik kan man med fördel ha träd, måna träd. Forsknin visar att träd och annan växtlihet i trafiktäta områden tar upp upp till 60 % av all luftförorenin. Det ör att luften blir mycket bättre i stadsrum med veetation.

15 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 15

16 DAGVATTEN EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER Davattnet en vikti fråa i arbetet med att anpassa samhället till klimatförändrinarna med davatten menas vanlien renvatten och smältvatten som rinner över markytan tills det år ner i marken eller når en vattensamlin eller ett vattenflöde, till exempel en vattenlednin, en bäck eller havet. Vid stora renoväder eller vid en snabb snösmältnin kan mänden davatten öka väldit fort och eftersom vattnet inte kan infiltrera enom asfalt eller beton kan stora översvämninar uppstå i stadsmiljön. I naturen där dessa hårdjorda ytor är sällsynta bromsas davattnet upp av växtliheten och infiltreras snabbare i jorden. Detta leder till att de stora flödena beränsas och antalet översvämninar minskar. Genom att anläa röna ytor i staden där davattnet kan bromsas upp och infiltreras kan översvämninar undvikas eller i alla fall beränsas. Detta ör också att det blir en mindre mänd davatten för recipienten (vattendra, sjöar eller havet) att ta emot och hantera. I arbetet med att anpassa samhället till klimatförändrinarna är davattnet en vikti fråa. Det finns en risk för att antalet renoväder kommer öka vilket kan öka mänden davatten som behöver tas om hand. Genom att anläa översvämninsytor, till exempel en damm med en räsmatta runt omkrin som kan översvämmas, kan stora mänder davatten tas omhand på en liten yta. Den permanenta vattenspeeln i dam men kan även bidra till att en del av vattnet hinner avdunsta innan det rinner vidare. Av Rasmus Fredriksson 16 Tyvärr kan davattnet i urbana miljöer bli förorenat och transportera miljöifter från de ytor det rinner över, så som koppartak och parkerinsplatser. Gifterna sprids sedan med vattnet till en recipient. Är det allvarlia föroreninar kan detta undvikas eller åtminstone beränsas enom att davattnet tillåts infiltrera i särskilda jordmassor som sedan kan omhändertas och saneras. Ett annat sätt är att leda vattnet till dammar där vattenflödet kan minskas och ifterna tillåts sedimentera eller tas upp i vattenväxter. Istället för att ömma undan davattnet i ledninar under marken kan det ledas i öppna kanaler i markytan och bidra till försköninen av ett område. En davattenkanal med en liten damm tillsammans med ett par växter kan även öka den bioloiska månfalden enom att locka till si insekter och andra djur. Det finns även oda förutsättninar för vilda växter att etablera si på platsen. En sådan lokal kan med fördel förses med bänkar och promenadstiar för att skapa en trevli plats för människor att umås och för att e förutsättninar för rekreation. Här i Västra Hamnen är det inte lånt till davattensystemet i form av kanaler och dammar. Dessa återfinns läns atorna, ränderna och toren. Djur och barn samsas om vattnet och er ett mer levande intryck till hela området. Träd, våtmarksväxter, buskar och blommor som annars inte har sina naturlia habitat i ett utprälat hårdjort stadsområde finns i här i Västra Hamnen till lädje för både boende och besökare.

17 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 17

18 POLLINERING EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER för att vi ska kunna njuta av bär, frukt och rönsaker behöver växtens blommor bli pollinerade. Därefter sker befruktnin när hanli och honli könscell förenas. Till största delen står djur, i form av insekter, i vår omivnin för detta. Till denna rupp djur, pollinatörer, räknas bin, fjärilar, fluor, fladdermöss och skalbaar. Antinen kan insekten pollinera en blomma av samma art eller kan pollen komma från en annan blomma (korsbefruktnin). Bin och fjärilar är tänkbara pollinatörer av både trädårdsväxter och blommande träd. Måna av våra vanlia rödor är beroende av humlor och vildbin för att e od frösättnin. Det äller till exempel klöver, oljeväxter, fruktträd, bär, tomater, bönor och måna andra rönsaker. För att försäkra si om od pollinerin måste en del lantbrukare köpa odlade humlesamhällen eller hyra in bisamhällen. Ett både billiare och enklare sätt är att använda si av de vilda humlor och bin som redan finns på ården! Det enda som krävs är att man skapar oda förutsättninar för dem att föröka si och bli måna. Då pollineras skörden utan att det kostar en enda krona. I Sverie finns nästan tre hundra arter vildbin. De vilda bina kallas för solitära bin då de lever ensamma, till skillnad från tambiet som är ett socialt bi. Solitära bin kan bo i marken, i ånar i död ved eller vara parasiter på andra bin. Dryt 50 arter byer sina bon i ånar i död ved eller i märrika, kraftia örter. Pollinerin nödvändi för od frösättnin Av Malmö Museers pedaoenhet 18 Daens ensartade jord- och skosbruk, med en ökad användnin av kemiska bekämpninsmedel, skapar problem för våra pollinatörer. Det har blivit svårare att hitta boplatser och tillånen till nektar har minskat. En av orsaken till detta är bland annat blomsterbristen i framför allt jordbrukslandskapet. En annan är att trädet säl minskar i antal. Sälen är vikti för bina då den blommar tidit på våren när bristen på föda är stor. Måna av landets viktia pollinatörer minskar i antal och bara bland bina är det sammantaet ett 80-tal arter som visar på starkt vikande trender. Genom att sätta ut holkar i vår omedelbara närhet åt de solitära bina kan vi bidra med att öka deras chanser till överlevnad. Du kan också sätta ut bibatterier till bin som har sina boplatser ovanför marken. Vildbina minskar också i antal. En tredjedel av arterna har blivit så sällsynta att de rödlistats. För att vända den neativa trenden påår flera vildbiprojekt. Läs mer på < Här i Västra Hamnen har flera av bostadsårdarna miljöer med speciella växter för att pollinerande insekter ska trivas. En del av årdarna kan man kika in på, andra är stända och privata. Flera av växterna och träden är utvalda för att e en så bred blandnin som möjlit av arter i området. Flera årdar har päron- och äppleträd. Nåra av dem kan man se vid det röda trähuset vid den stora kanalen.

19 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 19

20 REKREATION EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER i västra hamnen möts människor från alla delar av staden. Det är unikt! En av anledninarna till att området blivit en så stor mötesplats, är de måna rekreationsmöjliheterna. I området finns bland annat hav, bad, strand, rönområden, ym, skejtpark och klätterskulpturer som alla bidrar till fler möten och bättre sammanhållnin mellan dem som träffas. De röna områdena, de naturlika miljöerna och vattnet stimulerar till lek och rörelse, promenader, fåelskådnin och fiske. Att tillbrina tid ute i naturen minskar stressen och förbättrar hälsan på måna sätt. Att löpträna läns vattnet i en bilfri miljö eller flanera lånsamt bestämmer man själv. Eller om man vill lia och sola på strandpromenaden hela daen eller att träna på City Art Gym, är andra valmöjliheter. Det år att njuta av naturen och omivninarna som de är eller använda si av de redskap som den urbana miljön i detta område bidrar med. Rent samhällsekonomiskt är det en vinst när människor trivs, rör på si mera och förbättrar sin hälsa. Det kan vara en investerin ur ett folkhälsoperspektiv att skapa mötesplatser, rönområden och parker. Den kulturella Rekreation att tillbrina tid i naturen minskar stressen och förbättrar hälsan Av Åsa Hellström 20 tjänst som naturen skänker oss i form av möjlihet till rekreation och friluftsliv är dock helt ratis. Sedan nåra år tillbaka bor fler människor i städer än på landsbyden och det ställer krav på omivninen. Det ska finnas tillån till park- och rönområden inpå knuten. Möjliheten att kunna vara ute i närheten av där man bor är vikti. Det är ju heller inte alla daar som solen skiner och det är vindstilla och då ska det också finnas alternativ till uteliv. Dessa daar kan man flya drake i vindarna på de öppna områdena eller kite-surfa på de höa våorna i havet. Under sommarmånaderna ordnas det dans på bryorna och de öppna ytorna. Här kan människor mötas över kulturoch åldersränser. Att dansa, uppleva musik utomhus med utsikt över havet är det inte måna stadsdelar som kan erbjuda. Är dans inet som man vill äna si åt, finns yoa eller tai chi som alternativ. De sociala kontakterna har blivit viktiare med tiden och här i Västra Hamnen skapas rum för möten, möjliheter för möten och redskap för möten. Tiden bi drar man själv till och tillsammans med synerieffekterna blir resultatet månfaldiat.

21 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 21

22 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER PEDAGOGISKT MATERIAL Av Åsa Hellström Här kan du som elev tänka och reflektera krin de ekosystemtjänster som du fått lära di om ida Ta di en stund för reflektion. Tänk ienom vilka upplevelser och vilken information du har fått under daen. Vad har du lärt di och vad förstår du bättre nu än när du vaknade i morse? Genom reflektionen blir dina nya erfarenheter till kunskap och du kan bättre förstå sambanden mellan orsak och verkan. En reflektion är inte rätt eller fel. En reflektion är din een eller tillsammans med andra om ni reflekterar tillsammans. Du kan utå från dina ena fråor, eller de fråor du finner här. marken. Hur ser marken och omivninen ut en stund efter att det slutat rena? Jo, vattnet är borta. Vart har vattnet tait väen? Vad skulle hända om de insekter som pollinerar växter skulle minska i antal? Skulle det kunna påverka di och din varda, och i så fall på vilket sätt? Har det nåon betydelse om en art dör ut och försvinner från vår planet? Är olika växter och djur lika eller olika viktia? Kan vi öka avkastninen från ekosystemtjänsterna? Det vill säa: hur kan vi öra för att naturen ska producera mer (av mat, syras och så vidare) till oss? Hur ska man öra då? Tänk på ett träd eller ställ di vid ett träd vilka tjänster kan du få ut av trädet? Vad kan trädet e di? I morse åt du kanske en smörås med ost. Varifrån kommer osten? Smöret? Och smöråsen? Hur hamnade allt på din tallrik? Vem har tillverkat osten, smöråsen och smöret? Fundera på vilka ekosystemtjänster som har använts för att du skulle kunna äta frukost. Vilka andra ekosystemtjänster har du använt di av ida? Utå från allt du har jort under daen. Tänk på en fisk som simmar i havet. Kan en människa tillverka en fisk? Eller kan människan tillverka en ko? Eller ett får? När det ösrenar kan du ofta se mycket vatten på För att ekosystemtjänsterna ska funera måste de ha utrymme i stadsbilden. Hur tänker du krin detta? Kan vi utveckla och planera staden på annat sätt och vilka ekosystemtjänster vill du att vi satsar på i staden? Vilka funktioner i naturen har vi människor inte nytta av? Förklara hur du tänker. Fundera krin vilken av alla ekosystemtjänster som är viktiast för di. Vilken är det som är näst viktiast? Förklara ärna dina tankar krin detta. Har du andra tankar om nåon ekosystemtjänst som du vill dela med di av? 22

23 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 23

24 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 24

25 EKO X EN LÄRARGUIDE OM EKOSYSTEMTJÄNSTER 25

26 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER SOM LÆRER KAN DU ANVENDE GUIDEN SÅDAN HER Af Åsa Hellström o Kerstin Sonesson Tanken med denne uide er at øre det let for di o dine elever at å på opdaelse i byrummet o opleve det urbane miljø med nye o friske øjne. Eleverne får mulihed for at tilene si ny viden om økosystemtjenester, samtidi med at turen både bliver en mental o fysisk oplevelse. Det er vitit at være nærværende, o at der ives tid til spørsmål o refleksion. Guiden kan både funere som opstart i arbejdet med temaer, der berører økosystemtjenester, klima o bæredyti udviklin, men kan oså brues til et opsamlende besø, hvor eksempler på økosystemtjenesterne er udpeet på forhånd med tilhørende beskrivelser. Den indledende tekst om økosystemtjenester iver et odt fundament at arbejde videre med tilsammen med information o fakta, som du kan dele med eleverne. uvm.dk>, aniver at slutmål for faet natur/teknik efter 6. klassetrin koblet til uidens indhold, som er: at eleverne har tilenet si kundskaber o færdiheder, der sætter dem i stand til at beskrive planter o dyr samt forklare deres funktioner, livsbetinelser o samspil med omivelserne samt kende til forskellie natursyn o beskrive eksempler på naturanvendelse o naturbevarelse samt interessemodsætniner knyttet hertil. Slutmål for faet natur/teknik efter 9. klassetrin er: at eleverne har tilenet si kundskaber o færdiheder, der sætter dem i stand til at beskrive menneskers anvendelse af naturrundlaet samt inddrae perspektiver for bæredyti udviklin. Denne uide vil oså erne inspirere lærere til at flytte undervisninen ud af klasselokalet, ud til andre pædaoiske lærinsrum, som eksempelvis de utallie urbane lærinsrum, som en by bidraer med. Interessepunkterne er spredt ud inden for et velafrænset område, o hver økosystemtjeneste optræder op til flere steder på kortet. Det betyder, at der findes mere end et sted at studere hver økosystemtjeneste. Når I befinder jer ved et interessepunkt, der er afmærket på kortet, fokuseres der på den ivne økosystemtjeneste. Her kan du sammen med eleverne reflektere over økosystemtjenester enerelt, o hvilken økosystemtjeneste der er tale om, lie der hvor I befinder jer, eller hvordan den ser ud. Hvad bidraer lie netop denne økosystemtjeneste med? Fælles Mål 2009, Elevernes alsidie udviklin < I uiden finder du oså en side med spørsmål til eleverne, der kan deles ud inden turen, eller der kan arbejdes med under turen. Det er blandede spørsmål, o som lærer kan du supplere med eller udelade spørsmål efter behov. Hvis du vil supplere din viden omkrin økosystemtjenester, findes der nyttie link til sidst i uiden. Det er en blandin af links til PDF-dokumenter til download, links til mere information på internettet o links til information koblet til interessepunkter i uiden. God tur! 26

27 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER Her kan du se hvor du kan opleve eksempler på økosystemtjenester. Eksemplerne (punkterne) finder du flere forskellie steder, så du kan opleve hele området. Gå på een hånd mellem punkterne eller føl uidens forsla. For at komme til Kalvebod Fælled o udforske området o økosystemtjenesterne, er der en kort åtur fra metrostation Vestamaer - endestationen. Det taer ca. 10 minutter at å til bolibyeriet 8Tallet med det rønne ta o til Naturcenter Vestamaer. Hvis man kommer fra Malmø taer man toet mod København o står af på Ørestad Station, hvor der skiftes til metro retnin Vestamaer. M V A P R MARINT MILJØ VEGETATION AFSTRØMNING POLLINERING REKREATION T TOILET R M M M Birkedam R Skrædderholmen N N KALVEBOD STI R A Store Højsøen Store Højsøen R GRANATVEJ 8Tallet Naturcenter Vestamaer GRANATVEJ V P P A A R R V A 8TalletV Vestamaer station ASGER JOMS ALLÉ Plu N Play R KALVEBOD STI FÅRESTIEN R R Naturcenter Vestamaer V T P P V P ØRESTADS BOULEVARD 27

28 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER 28

29 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER 29

30 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER Amaers havområde varieret udbud af livsmiljøer for fisk o andre dyr Af Michael Palmren på de lavvandede havområder ud for Amaer er der et stort o varieret udbud af livsmiljøer for fisk o andre dyr. På havbunden, sandbunde o stenrev er der åleræsene, rødaler o savtan. I de dybere områder i Droden består bunden mest af sand, roft rus, stenblokke o sediment, hvor blandt andet blåmusliner, laminaria, havbørsteorme o hjertemusliner lever. Ved Øresundsbroen finder man et af Europas største sammenhænende blåmuslinebanker på over 73 km2. Dette område har stor betydnin for fiske- o dyreliv. Blåmuslinerne, som findes her, filtrerer store mænder af vand, som dalit passerer her. Takket være at udslippene o belastninen på Øresund er mindsket fra blandt andet industri o renseanlæ, sammen med trawlforbuddet fra 1932, er der nu mane fisk i sundet. Over 100 fiskearter med varierende frekvens er blevet reistreret. Ladelinerne med salt, Katteatvand o brakvand fra Østersøen bevirker, at der både findes marine o limniske arter her. En stærk torskestamme, makrel o mane af vores fladfiskearter trives på de lavvandede bunde. På Kalvebod Fælled kan du fiske både ferskvandsfisk i søerne o fisk som hornfisk, aborre, rejer o musliner samt skrubbe. Lans hele Amaer Fælled er der fine fiskepladser. Find ud af, hvor o hvordan du må fiske, før du beynder. Ilt I atmosfæren er der ilt, som vi alle er afhænie af for at trække vejret, leve o eksistere. Omtrent 46 % af den ilt, der produceres på jorden, kommer fra havet. Alerne i havet producerer ilt med fotosyntesen, o en del af ilten friøres op i vores atmosfære. På lavvandede bunde dannes der så meet ilt, når sollyset baer, at det bobler op til overfladen o ud i atmosfæren. Al ilt på disse steder kan ikke opløse si i havvandet. I områder, hvor iltkoncentrationen er mindre, sker det omvendte, at ilt fra atmosfæren optaes i vandet. Åleræsene På lavt vand med sand er der store områder med åleræsene. Åleræs er en blomstrende plante, som får sin nærin fra rødderne. Det er ikke en tanart. Åleræsset har stor betydnin for at forhindre erosion o udør en viti vækstplads for havets dyr. Man plejer at kalde de lavvandede bunde for havets 30

31 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER børneværelse. Blandt åleræsset emmer der si ofte nole af søhestens kusiner, der tilhører familien kantnåle. Ofte kan man se tannålen, en lille lan o smal fisk, stå helt opret o prøve at line et åleræsblad. Blandt åleræsset o på sandbunde finder vi nole af vores fladfisk. Fisk, som vi spiser rødspætte, skubbe, isin o pihvar. Der er desuden masser af ynel fra fladfisk, som emmer si i åleræsset. Lille o mellemstor torsk søer oså føde i disse områder, hvor der er masser af krebsdyr o småfisk, som de kan æde. Laks, havørred o hornfisk søer oså føde i åleræsbæltet. Musliner I Sverie er der et forsø i an med at dyrke blåmusliner i Øresund for at reducere nærinssaltene i vandet via filtrerin af planteplankton. På den måde reduceres overødninen af havet. Når muslinerne er vokset til den ønskede størrelse, hvilket taer cirka 1,5 til 2 år, lader man dem ennemå en forrådnelsesproces, hvilket producerer 31 bioas, som kan brues til at drive biler o busser. Blåmuslinernes filtrerin af vandet iver oså et klarere vand. Solindstrålinen vil da stie, o for eksempel kan åleræsenene så vokse på dybere vand. Flere åleræsene fører til større områder, hvor fiskeynel kan udvikles. Et klarere vand er oså mere indbydende for de badende. Lokalt anvendes altså muslinedyrkninerne delvis for at forbedre badevandskvaliteten! Ved Skrædderholm forekommer musliner naturlit lans hele øen.

32 VEGETATION EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER Veetation både mennesker o dyr har nytte af det rønne veetationen på kalvebod fælled o i Ørestaden er ikke kun anlat for at forskønne området. Veetationen iver mane fordele - både mennesker o dyr har på forskellie måder nytte af det rønne. Dette er noet, man kan tænke på, når man for eksempel skal væle planter til en have eller altan. Veetationen bidraer enerelt til bindinen af kul i biomassen. Jo mere veetation, desto mere bindin. I det lane løb bidraer dette til en reduceret klimaforandrin. Den forøede mænde af kuldioxid i atmosfæren står jo for en del af den forøede drivhuseffekt, som vi mærker her på jorden. Drivhuseffekten medfører, at vi oplever stadit flere ekstreme vejrhændelser. Veetationen reulerer nedbøren, de rønne tae absorberer renvandet o forsinker det på dets vej til renvandskanaler eller i vandsafstrømninssystemer under jorden. Da de rønne tae absorberer vand i kraft af deres vandholdende evne, får taene lænere levetid, byninernes temperatur udjævnes, o de bidraer oså til isolerin af byninerne. Danmarks største rønne ta findes i 8Tallet i Ørestaden. Det ses på lan afstand takket være den kraftie hældnin. I 8Tallet har mane lejliheder oså udsit ud over de rønne tae på huset. Det er lidt hyeliere at kunne se ud over noet levende o ikke et fladt, dødt ta. De rønne tae skifter karakter med årstiderne o kan være både rønne, ule, hvide o røde. Veetationen på taene lokker oså dyr til si, f.eks. fule, sommerfule o andre insekter. Når det rener meet, som det kan øre i løbet af efteråret o foråret, absorberer de rønne tae en stor del af renen. Det bevirker, at renvandet ikke løber ned på ader o torve, men bliver et stykke tid oppe på taene. Enten løber det slet ikke ned, men fordamper efter noen tid, eller oså løber det ned senere, o da er vandet på ader o torve måske allerede forsvundet. På den måde undår man at Af Åsa Hellström 32 få store vandmasser på jorden. Bundveetation af forskellie typer dæmper oså en del af den støj o de lyde, der findes i et bymiljø. Det ør tillie rønne tae o væe. Det er altså mulit at brue planter som støjdæmpere. Ved metrostationen Vestamaer kan du se en mur af sten, der er beklædt i vedbend. Selve muren dæmper støj fra metroen, men det ør beplantninen oså. I de åbne områder mellem husene kan man finde flere forskellie steder, hvor veetationen brues til at skye et område. Ofte er der anbrat bænke, hvor man kan sidde o nyde sommerens varme uden at sidde i baende solskin, det vil sie, man kan undå de farlie UV-stråler. På det nærliende Kalvebod Fælled er der populære friluftsområder, der lier i skye. Her er det meninen, at beplantninen skal ive beskyttelse mod UV-strålin o varme i løbet af de varme sommermåneder. Når træerne i området fældes, bliver de til brænde. Brændet brues til varme o rillnin på områdets rillpladser. Flis fra træerne bliver brut til opvarmnin af alle byniner på Vestamaers Naturcentrum i den kolde årstid. Store åbne flader på området er dækket af ræs. Græsset er mad for de ræsædende dyr som køer o får, der på sin side bliver til velsmaende kød. Græsset er oså mad for de rideheste, der findes i området. I et område som dette, som lier i nærheden af havet, kan det blæse en del. Beplantninen dæmper blæsten o ør det mere behaelit på de lidt blæsende dae. Store dele af Kalvebod Fælled o Ørestaden er mere eller mindre bilfrie. Det har både planter, dyr o mennesker avn af. Men i områder med meet trafik kan man med fordel plante mane træer ved ader o torve. Forskninen viser, at træer o beplantniner i trafiktætte områder kan optae op til 60 % af al luftforurenin. Det bevirker, at luften i et byrum med veetation bliver meet bedre.

33 EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER 33

34 AFSTRØMNING EKO X EN LÆRERGUIDE OM ØKOSYSTEMTJENESTER Afstrømnin et vitit spørsmål i arbejdet med at tilpasse samfundet til klimaforandrinerne med afstrømninsvand menes normalt renvand o smeltevand, der løber hen over jordoverfladen. Dette vand løber ved hjælp af ravitationen, indtil det kommer til en vandsamlin eller et vandflow, for eksempel en vandlednin, en bæk eller havet. Ved store skybrud eller ved en hurti sneafsmeltnin kan mænden af afstrømninsvand stie meet hurtit, o eftersom vandet ikke kan sive ned ennem asfalten eller betonen, kan der opstå store oversvømmelser. I naturen, hvor disse menneskefremstillede flader er sjældne, bremses afstrømninsvandet op af planterne o siver ned i jorden. Dette fører til, at store vandflow berænses, o der bliver færre oversvømmelser. Ved at anlæe rønne områder i byen, hvor afstrømninsvandet kan bremses op o sive ned, kan flere oversvømmelser undås eller i hvert fald berænses. Dette bevirker oså, at der bliver en mindre mænde afstrømninsvand, som recipienten (vandløb, søer eller havet) skal tae imod o håndtere. Hele Amaer Fælled er et område, som taer imod overskuddet af renvand fra Ørestad by, området syd for motorvejen. Når det rener, stier vandniveauerne i kanalerne på Vestamaer. I arbejdet med at tilpasse samfundet til klimaforandrinerne, er afstrømninsvandet et vitit spørsmål. Der er tillie en risiko for, at antallet af skybrud kommer til at stie, hvilket vil forøe mænden af afstrømninsvand, der skal varetaes. Ved at anlæe oversvømmelsesflader, for eksempel en dam med en ræsplæne rundt omkrin, der kan oversvømmes, kan store mænder davand varetaes på en lille flade. Det permanente vandspejl i dammen kan tillie bidrae Af Rasmus Fredriksson 34 til, at en del af vandet når at fordampe, før det løber videre. Desværre kan afstrømninsvandet i urbane miljøer blive forurenet o transportere miljøifte fra de flader, det løber hen over, såsom kobbertae o parkerinspladser. Giftene spredes derefter med vandet til en recipient. Dette kan undås eller i hvert fald berænses, ved at afstrømninsvandet tillades at sive ned i særlie jordmasser, der senere varetaes o saneres. En anden fremansmåde er at lede vandet til damme, hvor vandflowet kan reduceres, o iftene ives mulihed for at sedimentere eller optaes i vandplanter. I stedet for at emme afstrømninsvandet væk i rørledniner under jorden, kan det ledes i åbne kanaler på jordoverfladen o bidrae til forskønnelsen af et område. En afstrømninsvandkanal med en lille dam sammen med et par planter kan tillie forøe den bioloiske manfoldihed ved at lokke insekter o andre dyr til si. Der er tillie ode forudsætniner for, at andre vilde planter etablerer si på stedet. En sådan lokalitet kan med fordel forsynes med bænke o anstier for at skabe et hyelit sted for mennesker at omås o at ive forudsætniner for rekreation. Her i boliområdet er der ikke lant til afstrømninsvandsystemet i form af kanaler o damme. Disse finder du i området ved 8Tallet. Kanalerne modtaer overskuddet af renvand fra de menneskefremstillede flader i boliområdet. Vand forskønner, mane mennesker foretrækker at bo i nærheden af vand. I 8Tallet år det fint. Her er husene placeret ved kanaler, fuldstændit som i Venedi. Her har mane bolier udsit over vand i noen form.