tema Specialpedagogik SID 25 60

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tema Specialpedagogik SID 25 60"

Transkript

1 Specialpedagogik LOVISA RINGBORG. DOMESTICATION OF A BUDGIE, (WONDERLAND) BUS. Vad är normalt? Vem är normal? Olika tider har olika svar. Den vars skolsvårigheter berodde på ett fattigt hem i går anses ha inlärningsproblem i dag. En förskola och skola som har plats för alla har länge varit ledstjärna. Men i praktiken placerar man ofta barn med funktionshinder eller skolsvårigheter i avskilda grupper. Ofta ses barnet som problemet.vad händer om man i stället vänder blicken mot arbetssätt och material? Kanske är det undervisningen, inte barnen, som behöver ett åtgärdsprogram? tema SID 25 60

2 Den her teksten skule kuna va ful av stavfel. ELLER så skolle den kåna skrifas på pruten svenska. Den skulle också kunna avvika från det förväntade på något ANNAT sätt. förväntade på kanske och sakna skiljetecken eller vara jävligt då Skulle Den Antagligen Uppfattas Som Onormal Eftersom Man Väntar Sig Att En Text I En TIDNING Ska Vara Rätt Stavad Och Ordnad På Ett Visst Sätt. Man inte hoppa ord då (man ska inte hoppa över några ord då och då)

3 Det finns normer för allt för hur en text ska se ut, för hur man ska leva, bo, arbeta, klä sig, tala, gå, leka, äta, sova Det är kanske hämmande med pålagor om hur man ska vara, men å andra sidan skulle det bli svårt att hålla ihop ett samhälle utan gemensamma normer. Samtidigt är normalitet ett gungfly, för vad som ses som normalt är inte konstant. Det ändras från tid till annan och varierar mellan kulturer, platser och med vem man frågar. I filmen Små danska olyckor möter vi två systrar. Eva börja MITT på sidan full med svordomar kallar sig konstnär men är arbetslös och Marianne är hushållsekonom i 30-årsåldern. Hon umgås bara med sina föräldrar, ofta i bingohallen. Eva vill tala sin syster till rätta: Ska du inte snart bli normal? Men Marianne slår ifrån sig: Jag är normal. Jag har utbildning, jag har jobb. Jag tycker det är du som är underlig. Att uppfattningen om vad som är normalt kan variera inom en familj är kanske ingen nyhet. Filmens exempel gör det uppenbart att normalitet är något eftersträvansvärt. Det är sällan positivt att vara onormal. Bengt Sandin, professor vid tema barn vid Linköpings universitet, tar ett historiskt exempel från skolan. Under 1800-talet var det acceptabelt att fattiga barn inte rättade sig efter skolans tider eftersom de behövdes som arbetskraft i hemmet. Men uppfattningen ändrades. Mot slutet av seklet förklarade man i stället de fattiga barnens bristande skolgång med vanart eller begåvningsbegränsning. Det hade blivit onormalt att barn var borta från skolan för att arbeta. Hur normal måste man vara för att passa i skolan i dag? Får man gå på skolgården och prata för sig själv? Får man vägra att delta i vissa lekar eller säga nej till att lära sig räkna? Varje möte mellan elev och skola är ett möte mellan olika uppfattningar om normalitet, står det i inledningen till antologin Normalitetens förhandling och förvandling, där bland andra Bengt Sandin medverkar. I skolan förhandlar alla barn, lärare, och barn och lärare sinsemellan om vad som är normalt, menar han. Antagligen kan ett barn med till exempel ADHD både få status som stark och aggressiv och samtidigt hamna utanför. Listan med exempel på hur synen på normalitet har varierat skulle kunna bli lång och inkludera snart sagt alla samhällsföreteelser: hälsa, jämställdhet, homosexualitet, barn utanför äktenskapet, matvanor. You name it. Det var när man började mäta och föra statistik över befolkningen under 1800-talet som begreppet normal, som avsåg genomsnittlig, gjorde entré i de europeiska språken. Lars Grue är forskare vid Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. Han beskriver i antologin Normalitet hur begreppet ursprungligen avsåg en människa som motsvarade ett genomsnitt av alla i en befolkning när det gällde både fysiska och moraliska egenskaper. Den genomsnittliga individen var en konstruktion som inte fanns i verkligheten men sågs som ett ideal. Andra ansåg att den idealiska individen var den som hamnade överst på normalfördelningskurvan, medan de som hamnade under genomsnittet borde sorteras bort. Här finns en upprinnelse till de idéer om eugenik (biologisk förädling) som innebar att människor som inte levde upp till normen och som därmed ansågs onyttiga eller skadliga för samhället skulle hindras från att föröka sig. Många västeuropeiska länder införde steriliseringslagar under 1900-talet som innebar att sinnesslöa, brotts- tema Av Mimmi Palm Specialpedagogik PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 27

4 LOVISA RINGBORG. INFANTIA, (DEL AV TRIPTYK) BUS. lingar och personer med asocialt levnadssätt steriliserades. Majoriteten var kvinnor och förskräckande många blev tvingade. I normalitetens namn. Men vanligtvis för inte begreppet normalitet med sig så gruvliga konsekvenser. Det är en trogen följeslagare i försöken att förstå och beskriva vår sociala och biologiska omvärld, skriver Lars-Christer Hydén, professor vid tema kommunikation vid Linköpings universitet, i Normalitetens förhandling och förvandling. Definitionerna har hängt med. I dag betyder normal: 1. Det mest vanliga statistiskt sett. 2. Det (moraliskt) önskvärda. 3. Det som i medicinsk mening är friskt och inte sjukt. De två första definitionerna kan sammanfalla men gör det inte alltid. I en skola kan det vara mest vanligt att eleverna har låga betyg, men det önskvärda är förstås att de får höga betyg. Vips är vi på väg att upprätta 1800-talets normalfördelningskurva 28 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

5 Vad som är vanligt, önskvärt eller anses friskt varierar historien igenom. Det är förhandlingsbart. Men normalitet är inte tänkbart utan föreställningen om att något annat är onormalt. Normalitet och avvikelse är ett begreppspar. Säters sinnessjukhus 1913: Besök av modern. Fullkomligt oberörd av hennes närvaro,sprang över soffor och stolar, sjöng, svor och skrattade, allt utan mening eller sammanhang. Så står det i journalen som fördes över en kvinna intagen på en avdelning för halvoroliga. Hon är besvärlig för personalen, tar sina medpatienters mat, äter glupskt och kastar matkärl. Hon vårdades i en av de gamla sjukhusbyggnaderna, en så kallad kolonivilla med ljusa rum och högt i tak. Mentalvårdsmuseets lilla men åskådliggörande utställning är nu inrymd där. Här i den gamla nedlagda omoderna institutionen där personer av båda könen vistades, många i hela sitt liv, blir skiljelinjen mellan normalitet och avvikelse påtaglig. De som sågs som allt för avvikande placerades här och ställdes därmed rent fysiskt utanför samhället. Hon, en avvikare, hoppar över möblerna, ut ur rummen och in i en gången tid Beteenden som kunde göra att man fördes till sjukhuset för en bedömning av läkare kunde vara: ovilja att företa sig något arbete, svårmodighet, att vara underlig och tala för sig själv, berättar Marie Lennestig, chef för Mentalvårdsmuseet. När man väl blivit patient kunde orsaken till sinnessjukdomen fastställas vara bland annat: kärlek, hemlängtan, Amerikafeber, tobaksmissbruk, onani, häftig sinnesrörelse, kaffemissbruk, pubertet, havandeskap och klimakterium. Notera att kvinnans alla tillstånd relaterade till fruktsamhet kunde orsaka mental ohälsa Bland de psykiskt sjuka fanns också epileptiker, döva och förmodligen personer som i dag skulle få diagnosen autism. På väggen sitter porträtt på de intagna från början av seklet. Kan man se på deras ansikten att de var avvikande? Ja, den där grimasen kanske Men, nej det går inte. Vakna ögon blickar in i kameran som i vilket ansikte som helst. Jag tycker mig se kvinnan skutta mellan de 20 smala sängarna i sovsalen på flykt undan sköterskorna Kanske hade hon som mentalpatient inlett en lång vistelse på institutionen. Oppositionell, galen? Hon, en avvikare, ett samhällsproblem, hoppar över möblerna, ut ur rummen och in i en gången tid. Hur ser vi på avvikelse i dag? Vi talar hellre om olikhet, skriver Lars-Christer Hydén. I början av förra seklet kunde avvikande vänta en i många fall livslång karriär som tydligt skild från samhället och stigmatiserad. I dag kan de som kategoriseras som olika gå samman och framställa sin olikhet, inte som ett avvikande, men som ett alternativt sätt att se på världen. De kan hävda sina intressen och rättigheter utifrån sin olikhet och förvänta sig att bli accepterade. I RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, arbetar de som lider av psykisk ohälsa för sina rättigheter till vård och service. Det finns många fler exempel på liknande intresseorganisationer. Bland annat inom skolans värld sker en pedagogisering av olikhet, skriver Lars-Christer Hydén. Exempelvis barn med Aspergers syndrom får lära sig förstå och hantera sin egen sociala kategori. De själva och omvärlden får upplysning om vad man kan vänta sig av just den olikheten. Diagnosen blir identitetsskapande. Per Koren Solvang är sociolog och professor i rehabilitering vid Høgskolen i Oslo och ingår i en tvärvetenskaplig forskargrupp som studerar vad livet med funktionshinder innebär för identiteten. Han har intresserat sig för avvikelse och normalitet. Jag möter honom högt upp i en av högskolans röda institutionsliknande tegelbyggnader. Avdeling for helsefag står det på hans våningsplan. På korridorens anslagstavla sitter ett pressmeddelande om en ny bok av den franska filosofen Julia Kristeva, Brev til presidenten, om mennesker med funksjonshemning. I den skriver hon att vi alla bär på något märkligt, ologiskt och onormalt. Om vi är öppna för det inser vi att olikhet inte är undantag, men huvudregel. Det är roligt att en betydelsefull intellektuell som hon engagerar sig, säger Per Koren Solvang. Han har egen erfarenhet av att avvika. I tonåren drabbades han av sjukdomen alopecia som gör att man tappar all kroppsbehåring. För den 13-årige punkrockmusiker han var då blev peruken nödvändig. Så småningom blev han inspirerad av den holländska föreningen för männi- tema Specialpedagogik PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 29

6 skor med alopecia, Silkehudsrörelsen, och Yul Brunners virilt skinande skalle, att ta av peruken. Då var han 26. Många funktionshindrade ser på liknande sätt ett värde i sin annorlundahet och bygger en stolthet kring den. Det är en positiv utveckling, om än inte en enkel lösning på problemet med diskriminering, anser han. Hur ser han på normalitet? Det är både nödvändigt för en social ordning och förtryckande och bortstötande. Normalitet är också något som man kan omfamna, sträva efter, för att få ett liv i ro, fredat från krav på karriär och utmärkelser. Det kan finnas en lockelse i att vara den absoluta genomsnittspersonen som bara finns i teorin. I Sverige heter hon Anna Johansson, är gift, har 1,88 barn, jobbar heltid inom vården, tjänar kronor i månaden, bor i villa, har en silvergrå Volvo och dricker ungefär 1/2 liter vin i veckan. Normalitet kan sägas vara det som uppfattas som oproblematiskt i samhället. Det står för något man kan ta för givet. När man nu börjar tala om normalitet har den nog redan fått problem Kanske har normalitet något med tillit att göra, funderar han. Det är grundläggande i samhället att vi har tillit till varandra. Om vi aldrig hade en standard för nångonting skulle samhället bli tungrott. Men gränserna mellan normalitet och avvikelse utmanas, bland annat av dem som hävdar sin rätt till olikhet. Vi har inte längre ett homogent samhälle med enhetliga sociala och kulturella normer. I stället präglas det av heterogenitet, inte minst etnisk. Per Koren Solvang refererar till bland andra migrationsforskaren Hakan Sicakkan, som anser att samhället inte kan grundas på normalitet. Det som förenar oss alla är att vi är olika. Det är olikhet som ska skapa gemenskap. Olikheten blir då den nya normaliteten. Men Per Koren Solvang är skeptisk till att normalitetsbegreppet kan användas för att erkänna annorlundahet. Då är det nog inte normalitet man menar. Snarare är det ett första steg mot dess avveckling. Normaliteten har fått vila i frid, det är avvikelsen man talat om. När man nu börjar tala om normalitet, då har den nog redan fått problem, säger han dröjande. Ungefär på samma sätt som med heteronormativiteten som blivit synlig och ifrågasätts. Jag visar honom en helsidesannons för McDonalds i en svensk dagstidning. Annonsen räknar upp ett antal nationaliteter turkar, greker, indier, med flera och påstår att McDonalds inte anställer dem. Längre ner, med liten stil kommer poängen: Det är individer McDonalds anställer, oavsett etnicitet eller efternamn. Kan annonsen ses som ett uttryck för att olikheten blivit norm? Den visar förstås att McDonalds har problem med att rekrytera arbetskraft. Men, jo, också att de profilerar sig. Och visst är det ett uttryck för pluralitet som normalitet. Psykologen Monica Brun ser för sin del hur normaliteten i mer traditionell mening håller ett hårt grepp om oss. Hon har arbetat i 16 år på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Säter. Hon ser ett mönster bland dem som sökt hennes hjälp. Många har varit så rädda att falla utanför normen att de snävat in sina liv och hindrat sig själva från att göra det de vill. Hon har gett det ett namn: normopati, rädslan för att inte vara normal. Man kompromissar bort sina känslor och sin lust och vilja. Det verkar normalt att göra så, för alla gör det. Hon berättar om mannen som ville arbeta med tyger men inte vågade av rädsla för att avvika i sin manlighet. Många stannar kvar i relationer de egentligen vill lämna av oro för att uppfattas som onormala. Hon har träffat kvinnor som tar så stort ansvar för man och barn att de knappt finns. Monica Brun hävdar att människor är offer för en patriarkal hierarkisk struktur som gör oss maktlösa och som premierar prestation och logik men inte känslor men vi ser det inte. I stället förlägger vi problemet hos oss själva och mår dåligt därför. Själv har Monica Brun sagt upp sig från sitt arbete och provar att ta dagen som den kommer. Hon skrattar. Det är jätteskönt! Jag äter när jag vill, sover när jag är trött, behöver inte passa tider. Och så har jag i alla år inpräntat i mina patienter hur viktigt det är att ha rutiner och fasta strukturer i tillvaron. Vad är det jag har sagt! Fotnot: Thomas Hylland Eriksen & Jan-Kåre Breivik är redaktörer för antologin Normalitet, Universitetsforlaget. Judith Lind är redaktör för Normalitetens förhandling och förvandling, en antologi om barn, skola och föräldraskap, Symposion. 30 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

7 tema Specialpedagogik LOVISA RINGBORG. UNTITLED, (ALICE) BUS.

8 LOVISA RINGBORG. HOLDING BREATH, (WONDERLAND) BUS. Kunskapsfrukt utan KÄRNA Om skolan kan ge alla barn vad de behöver är specialpedagogiken överflödig. Men är den det? För att ta reda på det behövs mer forskning om praktiken. Av Eva Björck-Åkesson Specialpedagogiken som kunskapsfält och verksamhetsområde har ständigt ifrågasatts i vårt land, och då speciellt avseende vad som är speciellt med specialpedagogik i förhållande till pedagogik, och om specialpedagogik behövs i en skola för alla. Utgångspunkten är att i en skola för alla ska den pedagogik som erbjuds omfatta alla barns lärande. Detta innebär att begrepp som inklusion, integrering, och delaktighet är centrala inom det specialpedagogiska kunskapsfältet liksom intervention och prevention. Under årens lopp har tyngdpunkten inom specialpedagogiken förskjutits, från att ligga på barn och ungas förutsättningar för utveckling och lärande och på lärandet i sig, till att samhälleliga, ideologiska och organisatoriska ramar för utbildningsverksamhet i stort har lyfts fram. Specialpedagogikens innehåll har inte varit framträdande i denna diskussion. Vad man gör, hur och vilka resultat som nås utifrån specialpedagogisk kunskap, med andra ord kartläggning och intervention, har inte rönt lika stort intresse som ramarna för utbildning i stort och olika perspektiv på specialpedagogik. Forskning inom specialpedagogik, alltså den specialpedagogiska praktiken och effekter av den, har kommit i skymundan. Specialpedagogiken är ett mångfasetterat och komplext kunskapsfält som baseras på olika teoretiska perspektiv och har relationer till flera andra kunskapsområden. Detta medför att det är svårt att hitta kärnan i specialpedagogiken och att identiteten är otydlig. I en antologi som Ve- 32 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

9 tema Specialpedagogik

10 tenskapsrådet nyligen givit ut lyfter Claes Nilholm fram tre olika sätt att förstå specialpedagogik som ett eget kunskapsområde/disciplin, som mångveteskap/tvärvetenskap och som en integrerad del av pedagogiken. Forskningsobjekten skiljer sig beroende på vilket synsätt som används. En stor del av samtida svensk forskning i specialpedagogik har ägnats åt specialpedagogik som kunskapsområde. Man har forskat om specialpedagogik och om olika perspektiv på specialpedagogik, såsom utvecklingsperspektiv och funktionellt perspektiv, kompensatoriskt och demokratiskt deltagarperspektiv, kategoriskt och relationellt perspektiv, och bristmodell kontra differentieringsmodell. Dessa perspektiv lyfter på olika sätt fram ett medicinskt/psykologiskt synsätt i relation till ett pedagogiskt/sociologiskt och ifrågasätter en alltför ensidig fokusering på den medicinska/psykologiska sidan. Kopplingen mellan forskning och verksamhet har varit svag Claes Nilholm visar på andra sätt att beskriva specialpedagogiken, genom ett kompensatoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv, medan Ann Ahlberg lyfter fram ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv. I bakgrunden till de olika perspektiven ligger tankar kring vad som ska vara studieobjektet för specialpedagogiken och om specialpedagogik behövs som ett eget kunskapsområde. Svårigheter att definiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd har lett till oklarheter om specialpedagogikens roll och definition. I gruppen som behöver särskilt stöd ingår både barn med funktionshinder och gråzonsbarn som behöver stöd för lärande och i skolsituationen. En av anledningarna till att det är svårt att definiera vad specialpedagogik är och ringa in kunskapsområdet är just att gruppen barn i behov av särskilt stöd är heterogen. Ett barn med grava fysiska funktionshinder har helt andra behov av stöd än ett barn med koncentrationssvårigheter. För att ge båda barnen möjligheter till lärande och delaktighet krävs helt olika åtgärder och olika kunskaper och sammanhang. Inom specialpedagogiken är man tveksam till kategorisering på grund av risken att förstärka det som ses som avvikande, och överidentifikation av elever från vissa minoritetsgrupper eller socioekonomiska grupper. Samtidigt behövs goda system för kartläggning av behov av stöd där hänsyn tas både till barnets och gruppens förutsättningar och till lärandemiljön. Kopplingen mellan specialpedagogisk forskning och specialpedagogisk verksamhet har varit svag. Ofta har diskussionen stannat på ett övergripande plan kring vad behov av särskilt stöd innebär och konsekvenser av tolkningen av detta begrepp. Om behov av särskilt stöd lyfts fram som en social konstruktion eller produkten av sociala processer finns egentligen inga specifika individuella behov i grunden och därmed bör vanlig pedagogik klara av att möta alla elever. Utifrån antagandet att skolan kan ge alla barn vad de behöver för utveckling och lärande behövs inte specialpedagogik. Men frågan kan också ses från ett annat håll. Vad händer om en skola för alla inte klarar av att ge alla barn de betingelser för utveckling och lärande som krävs? Då är det ju inte en skola för alla. Vad händer om vissa barn inte lär sig det de behöver? Slutsatsen av denna diskussion är att vi behöver studera närmare hur skolan arbetar med dessa barn och betingelserna för att kunna ge alla barn det stöd de behöver. Samtidigt som forskningen har fokuserat på mer övergripande aspekter har en mångfald av pedagogiska metoder och program som avser att ge pedagogiskt stöd till barn i behov av särskilt stöd utvecklats i den praktiska verksamheten i förskola och skola, eller hämtats från andra länder. Dessa har inte har fått samma uppmärksamhet som de övergripande frågorna. Det finns en brist på studier där den praktiska verksamheten fokuseras och utvärderas. Specialpedagogik som forskningsområde behöver närma sig specialpedagogik som verksamhet genom praktiknära forskning som kritiskt granskar och utvärderar resultatet av insatser som görs för barn för att skapa en skola för alla. Just mångfalden av specialpedagogiska program och metoder som används är intressant. I en studie av insatser i förskolan till barn i behov av särskilt stöd av Martina Norling, baserad på 571 förskoleavdelningar, framgår det till exempel att en rad väl utprövade pedagogiska program används i förskolan tillsammans med specifika metoder som fokuserade på både det enskilda barnet och omgivningen. Till de pedagogiska program som används hör Maria Aarts Marte Meometod som avser samspel, Ingvar Lund- 34 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

11 bergs Bornholmsmodell som avser läsinlärning, Irene Johanssons Karlstadsmodell som avser kommunikation, tal och språk, Ivar Lovaas metod för beteendeintervention för barn med autismspektrumstörningar och TEACCHmetoden (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children), som avser strukturerad pedagogik för barn med autismspektrumstörningar. Dessa program är väl utprövade men det finns få studier om hur de används i förskolan och vilka resultat de får där. För att arbeta med specialpedagogisk intervention behövs kunskaper om både generella och specifika aspekter i förhållande till utveckling och lärande. Generellt stöd och specifika åtgärder baseras på olika orsaksresonemang. Generella resurser fördelas utifrån samhällets prioriteringar, till exempel inklusion och en skola för alla, medan resurser för specifika åtgärder ofta bygger på behov av stöd relaterat till biologiska och/eller psykologiska orsaker hos det enskilda barnet, till exempel ett funktionshinder, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att samspela med andra barn. Det går en skiljelinje mellan barn med funktionshinder och gråzonsbarn Man kan uttrycka det som att det generella som rör alla barn är pedagogik. Det specifika, sådant som blir aktuellt för barn som behöver mer och annorlunda insatser för att nå en optimal utveckling och optimalt lärande, är specialpedagogik. Insatser på en generell nivå är oftast inte tillräckliga för att barn i behov av särskilt stöd ska nå sin optimala nivå avseende lärande. De är nödvändiga men ej tillräckliga. Specifik kunskap om barns utveckling och lärande samt förmåga att värdera och analysera kunskapen i relation till det speciella barnets behov behövs. Här kan man se en skiljelinje mellan barn med funktionshinder och gråzonsbarn. Olika kunskap krävs för att tillgodose dessa gruppers behov av stöd. Det är här som det blir svårt att skilja pedagogik från specialpedagogik och här som diskussionen avseende specialpedagogik som kunskapsområde ställs på sin spets. För att kunna studera interventionsprocesser och utfall krävs metoder som kan hantera komplexitet och förändring. Forskning kring utfall av intervention inom specialpedagogiken bygger ofta på studier där resurserna varit goda eller optimala. Dessa studier har gjorts med syfte att studera förändring i samband med att en viss metod har använts och i de flesta fall avsett enskilda variablers så kallade main-effects, till exempel en speciell behandling eller metod. De har inte beaktat mångdimensionaliteten i de faktorer som påverkar välbefinnande, utveckling och lärande. Utveckling av forskningsmetoder som kan hantera komplexitet och multidimensionalitet och förändring över tid behövs för att kunna studera specialpedagogisk praktik och intervention. För förskolans och skolans del är det en utmaning att utveckla bra system för kunskapsutveckling inom det specialpedagogiska området. Här är det framför allt angeläget att skapa mötesplatser för samverkan mellan skolans praktiska verksamhet och forskning kring barn i behov av särskilt stöd och skolans insatser för dessa barn. Det handlar om att hitta bra arenor för kunskapsdelning som bygger på teoretisk kunskap och erfarenheter från praktiken. Artikelförfattare Eva Björck-Åkesson är professor i specialpedagogik, vd och akademisk ledare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon är initiativtagare till forskningsprofilen CHILD som studerar barn i behov av särskilt stöd. Litteratur Ahlberg, A (2007): Specialpedagogik Ett kunskapsområde i utveckling. I Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red) Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:5. Atterström, H & Persson, R (2000): Brister eller olikheter? specialpedagogik på alternativa grundvalar. Studentlitteratur. Björck-Åkesson, E (2007): Specialpedagogik ett kunskapsområde med många dimensioner. I Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red) Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:5. Brodin, J & Lindstrand, P (2004): Perspektiv på en skola för alla. Studentlitteratur. Emanuelsson, I, Persson, B & Rosenqvist, J (2001): Forskning inom det specialpedagogiska området en kunskapsöversikt. Liber. Skolverkets monografiserie. Fischbein, S & Österberg, O. (2003) : Mötet med alla barn ett specialpedagogiskt perspektiv. Gothia. Nilholm, C (2003): Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur. Nilholm, C, & Björck-Åkesson, E (red) (2007): Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:5. tema Specialpedagogik PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 35

12 Där sätter hon fingret på EN ÖM PUNKT Om ett och ett halvt år utexamineras den första kullen av speciallärare. Men finns det plats för både speciallärare och specialpedagoger på skolorna? Det finns en del orosmoln, men på det stora hela får den nya utbildningen tummen upp. Text: Christina Thors Foto: Patrick Degerman Hon har tusen järn i elden och alldeles för mycket att göra men har samtidigt, enligt egen utsago, ett fantastiskt roligt jobb som hon längtar efter att gå till. Marléne Löfgren är specialpedagog på Morö backe skola i Skellefteå. Hon gör det som specialpedagoger är utbildade att göra. Hon utreder och utformar åtgärdsprogram. Handleder lärare enskilt och i grupp, utvecklar den egna skolenhetens pedagogiska miljö, samarbetar med förskolans och skolans ledning, ingår i elevhälsoteamet. I första hand kommer elevernas behov. Hon arbetar direkt med de elever som behöver stöd, antingen enskilt, i grupp eller i klassen tillsammans med klassläraren. Men som specialpedagog har jag alltför många arbetsmoment, tiden räcker inte till, säger hon och förtydligar det med att hon skulle vilja arbeta mindre mot eleverna och mer med pedagogisk handledning. Där sätter hon fingret på en öm punkt. Enligt den gällande examensordningen för specialpedagogprogram- 36 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

13 tema Specialpedagogik Marléne Löfgrens arbete som specialpedagog har många moment. Hon arbetar med elever och tillsammans med kollegor och rektor. Fakta I höst startar en ny speciallärarutbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå, Linköping, Karlstad, Växjö, Örebro och Stockholm samt vid högskolorna i Malmö och Kristianstad. Utbildningen ska ge fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder för att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. Den ger 90 högskolepoäng och pågår i tre terminer (eller tre år för den som läser på halvfart). Förkunskapskrav är lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling eller lärarexamen med svenska eller matematik eller lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper. (I ett tidigare förslag ställdes krav på en fördjupning om minst 60 högskolepoäng i ämnena svenska eller matematik. Detta har efter kritik tagits bort. Den nya examensordningen fastställdes i april i år.) Specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan av utbildningen till speciallärare. Specialpedagogerna ska arbeta med stöd till skolledningen och övriga lärare. Speciallärarna ska inrikta sig på det direkta arbetet med eleverna. Måste skolorna anställa speciallärare eller specialpedagoger? Nej, så är det inte. Elevens rätt till särskilt stöd är reglerat i skollagen, men vad det ska innebära är inte reglerat. Det bestämmer skolan eller kommunen. Det behöver alltså inte innebära att man anställer en speciallärare eller specialpedagog. Läsåret 2007 fanns det tjänstgörande speciallärare/specialpedagoger i grundskolan. Det totala antalet elever under samma tid var Det gör 109 elever på varje speciallärare/specialpedagog. met är aktivt arbete med elever i behov av särskilt stöd huvudmålet i utbildningen, men denna roll har nedtonats vid utbildningarna. I stället har underordnade mål om pedagogisk rådgivning, handledning och skolutveckling prioriterats. Detta kritiserades av Högskoleverket som år 2005 gjorde en utvärdering av specialpedagogprogrammet vid sex lärosäten. Samtliga granskade utbildningar har gjort tolkningen att specialpedagogen har en ny yrkesroll där det konkreta arbetet med elever i behov av särskilt stöd är ett underordnat mål. Konsekvensen, menar bedömargruppen, har blivit att lärare utan specialpedagogisk utbildning i många fall har lämnats att hantera arbetet med elever med inlärningssvårigheter. Hur har det blivit så? Man kan säga att speciallärare och specialpedagoger vandrar på en väg kantad av ideologier och politik kom den första speciallärarutbildningen som en påbyggnadsutbildning lades den ner och ersattes av specialpedagogprogrammet, som då hade fyra inriktningar: mot komplicerad inlärningssituation, mot dövhet eller hörselskada, mot synskada, mot utvecklingsstörning. År 2001 kom det som brukar kallas paradigmskiftet. De fyra inriktningarna togs bort och ersattes med nya uppgifter. Enligt Högskoleverket innebar detta ett ideologiskt ställningstagande mot exkludering, särskilda organisatoriska lösningar och individuella förklaringar på specialpedagogiska behov. I stället lade man vikten vid inkludering och delaktighet, vid samspelet mellan individ och omgivning. Det är en inriktning som inte accepteras av alla. När regeringskansliet 2007 gick ut med informationen om den nya speciallärarutbildningen så kommenterade utbildningsminister Lars Leijonborg satsningen så här: Det är med stor tillfredsställelse som jag nu kan säga att regeringen rättar till ett stort misstag som begicks för sjutton år sedan, när speciallärarutbildningen lades ner. Dåvarande regering ansåg att speciallärare innebar ett utpekande av studiesvaga elever. I stället skulle alla elever få hjälp i samma klassrum och av samma lärare. Följden har många gånger blivit att outbildad personal fått ta sig an de elever som har de största behoven. En lucka i elevstödet Jerry Rosenqvist är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, där man utbildar i specialpedagogprogrammet och till hösten startar den nya speciallärarutbildningen. Jag måste ge regeringen rätt i att det har uppstått en lucka i elevstödet, just i den kompetensen som det innebär att kunna stödja elever genom förståelsen av ämnet, säger han. Men han vill inte ha tillbaka den gamla sortens speciallärare, som Lars PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 37

14 Leijonborg talar sig varm för. Jerry Rosenqvist anser att de såg alltför mekaniskt på hur man kunde hjälpa elever. Man uppfattade det som att det fanns metoder att möta de flesta problemen. Nu försöker vi i stället lägga upp den nya speciallärarutbildningen på en djup förståelse av ämnet på ett sådant sätt att man kan förstå varför problem uppstår. Vad är skillnaden? Specialpedagogen Marléne Löfgren blev först väldigt glad när hon hörde att den nya utbildningen ska starta, eftersom hon tycker att det är alltför många arbetsmoment för specialpedagogen. Hon tycker att det behövs både speciallärare och specialpedagoger ute på skolorna. Men när hon läser examensordningen för de båda utbildningarna blir hon häpen. Vad är då skillnaden? utbrister hon. Det blev ett slag i ansiktet på mig när jag läste det här. Jag kan se faror i att utbildningarna är så lika. Du vingklipper specialpedagogen. Jag tycker till exempel inte att specialläraren ska ha befogenheten att arbeta på gruppnivå och organisationsnivå. Med den gedigna utbildning som specialläraren får finns det en risk att specialpedagogen försvinner, menar hon. Och hon vet att på många håll efterfrågar skolorna speciallärare. Jerry Rosenqvist konstaterar att man på Högskolan Kristianstad från och med i höst får två utbildningar med nästan samma inriktning. Vi försöker se det som i näringslivet kallas synergieffekter omkring det. I Kristianstad har vi utbildning på halvfart. I stället för tre terminer går man i tre år. År ett och år tre kommer vi att i stor utsträckning samordna utbildningen, medan år två skiljer sig åt. Det är då de inriktar sig mot specialpedagoger eller mot speciallärare. För specialpedagogernas del kommer det att innebära en fördjupning i handledning och samtalsteknik, för speciallärarna en inriktning på barns läs- skriv- eller matematikutveckling. Det kommer att bli en liknande uppläggning på övriga universitet och högskolor. Det finns ett stort samförstånd omkring det här, säger Jerry Rosenqvist. Vi vill att det specialpedagogiska sättet att betrakta elever ska vara gemensamt. Och framför allt vill vi eliminera risken för att det ska bli den gamla specialläraren som kommer tillbaka. Man måste se elevers olikheter som en resurs, som en grund i hela sin specialpedagogiska ansats. Finns det ändå en risk för att skolorna kommer att välja speciallärare framför specialpedagoger? Då får man ju både den nya specialiseringen och kompetensen att handleda och ha övergripande ansvar? Specialpedagogerna lever lite på 38 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

15 tema Specialpedagogik Marléne Löfgren arbetar enskilt med elever, men också i grupp och tillsammans med klassläraren i hela klassen. pottkanten, erkänner Jerry Rosenqvist. Det är ju ofta så att man arbetar kortsiktigt på skolorna. Har man många akuta problem som behöver lösas, så är det stor risk att det blir bara speciallärare man väljer. Det finns en risk att specialpedagogprogrammet kommer att dö ut av sig själv. Han betonar att det i examensordningen står att specialpedagogen ska arbeta i nära anslutning till skolans ledning och vara med och dra upp de organisatoriska riktlinjerna. Då behövs inte mer än en specialpedagog på en skola. Inser man fördelen med det så tror jag att både specialpedagoger och speciallärare behövs. Och det har regeringen sagt också. Helhetssynen viktig Britta Wingård är lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon tycker egentligen inte att det finns behov av båda utbildningarna. Man borde titta på varför man ersatte speciallärarutbildningen med specialpedagogutbildningen på 90- talet, säger hon. Det handlar om den forskning som Ingmar Emanuelsson med flera gjorde, som visade att det individuella stödet i läsning, skrivning och matte inte gav något resultat egentligen. Britta Wingård har intervjuat många rektorer och specialpedagoger. Den bild som har kommit fram är att specialpedagogerna ofta inte släpps in i det övergripande pedagogiska utvecklingsarbetet på skolorna, vilket hon beklagar. Specialpedagogerna måste ha helhetssynen och inte sitta i konkret arbete med eleverna, tycker hon. Att det inte har blivit så handlar om skolkultur och tradition. Rektorer är så överhopade med administrativt arbete och får ägna för lite tid åt skolutveckling, säger hon. Hon tycker inte heller att det är självklart att speciallärarna ska arbeta mot eleverna. Man kan använda även de nya speciallärarna till handledning och till att stötta lärarna i hur de ska göra. För mig är det snarare en fråga om hur man organiserar deras arbete så att deras kunskaper används och kommer både kollegor och elever till godo, säger hon. Jerry Rosenqvist har ett färdigt förslag till hur skolorna ska organisera arbetet för speciallärare och specialpedagoger för att på bästa sätt utnyttja de båda yrkeskategoriernas kompetenser. I korthet ser hans förslag ut så här: Varje skola tar bort alla klasser och arbetar i stället med grupper om exempelvis hundra elever. De lärare som tidigare arbetade i klasserna finns nu i ett lärarlag tillsammans med en speciallärare. En skola med tre hundra elever indelas på så sätt i tre grupper med var sitt lärarlag. Specialpedagogen får en övergripande funktion för dessa hundragrupper med sina lärarlag. Inga permanenta grupper Eleverna i hundragrupperna tänker han sig att man kan gruppera på olika sätt. Heterogena grupper om kanske bara elever skulle bli permanenta hemvister. Därutöver kan man organisera homogena grupper som aldrig får lov att bli permanenta. De ska alltid gälla bara för stunden, för en timme åt gången. Här kan specialläraren ge stöd i svenska eller matematik för de elever som förra lektionen upplevde svårigheter. Ett villkor är sålunda att det aldrig får bli nivågrupperingar som permanentas, säger han. Finns ändå inte risken för att det blir fasta grupper i slutändan? Det lurar runt hörnet hela tiden, säger han. Och inte bara det, det är redan ett faktum. Jag är förvånad över den medicinska dominansen som dröjer sig kvar med alla psykiatriska tolkningar. Det finns kommuner som kräver diagnos för varenda timme specialpedagogik. Alldeles märkligt! Och han är djupt oroad över ut- PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 39

16 Handledning är en del av specialpedagogens arbete. Här samtalar Marléne Löfgren med några kollegor. vecklingen med permanenta specialgrupper som dyker upp i skolorna, inte minst i Stockholm. Samma tendens har Britta Wingård sett. Nästan varenda skola har någon liten grupp och det är ofta en specialpedagog som har de här grupperna, säger hon. Det är den typiska formuleringsarenan och realiseringsare- Det är inte barnet som ska förändras Landets specialpedagogiska kompetens ska samlas i en ny myndighet. Därmed kommer det att bli enklare att få råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Text: Christina Thors En bit bort står en dörr öppen med en hopknycklad matta som dörrstopp. Den går i lås när den stängs. Det har hänt att jag har blivit utelåst och det är inte så trevligt, säger Greger Bååth lite ursäktande och föser undan mattan när vi går in. Det är en replik som sitter som hand i handske, för det är precis det vi ska prata om. Lika lite som han vill bli utelåst från sitt rum, lika lite vill han att elever med funktionshinder ska bli utelåsta från sina sammanhang. Men egentligen är han inte så förtjust i de termer som används inom specialpedagogiken, ord som inkludering och exkludering. Jag tror inte att någon elev vill sägas vara inkluderad, säger han. Man vill ju vara delaktig, vara en del av någonting. Visst ska man jobba på så sätt att de barn som har funktionshinder känner sig delaktiga och på det sättet är inkluderade. Men det handlar inte om att det är barnet som ska förändras, utan det handlar om att skapa förutsättningar så att barnets sätt att fungera kommer till sin rätt. Att omgivningen förstår. För att detta ska ske behövs information, kunskap och stöd till lärare, skolledningar och skolhuvudmän, och för vissa grupper av elever med funktionshinder, statliga specialskolor, något som nu kommer att samordnas i en enda myndighet. Ett enda telefonsamtal Greger Bååth har regeringens uppdrag att som särskild utredare förbereda och genomföra bildandet av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Den startar sin verksamhet den 1 juli i år och tar då över den verksamhet som i dag bedrivs av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus (Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd). Det är en ganska odramatisk förändring, säger Greger Bååth. Den grundverksamhet som de här tre myndigheterna bedriver ska bedrivas även efter den första juli. Det handlar bland annat om att ansvara för specialskolor och särskilda resurscenter, ge stöd i specialpedagogiska frågor till skolhuvudmän, stimulera utveckling av läromedel för funktionshindrade. En av poängerna med sammanslagningen är att samla de statliga specialpedagogiska kompetenserna på ett och samma ställe. Det kommer att bli enklare att få en helhetsbild av de specialpedagogiska behoven på nationell nivå. Och, inte minst, det blir enklare för skolor och skolhuvudmän att med ett enda telefonsamtal få adekvat hjälp och information. 40 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

17 nan: man formulerar sig på ett sätt och verkligheten ser ut på ett helt annat sätt. På Marléne Löfgrens skola har man för närvarande inga särskilda undervisningsgrupper, men man planerar att införa en. Men även om eleverna ska ingå i en särskild undervisningsgrupp så kommer de att ha en klasstillhörighet. Vi ska ha en skola för alla, men med det menas inte att alla ska gå i samma grupp hela dagen. Vi måste Vilka vänder sig den nya myndigheten till? I förlängningen och det är viktigt finns det en Kalle eller en Lisa som har ett funktionshinder och ett behov, säger Greger Bååth. Stödverksamheten handlar om att kunna ge stöd till de här barnens omgivning. Det kan vara en enskild lärare, ett arbetslag, men kanske framför allt verksamhet riktad mot den strukturella nivån: skolledning, kommuner, politiker. En annan viktig målgrupp är landets lärarutbildare. Varje lärare som kommer ut ska ha åtminstone en basal insikt och medvetenhet om att man kan komma att stöta på elever med funktionshinder. Vad gör man då? Vart vänder man sig? Vad finns det för resurser i samhället? Vilka skolalternativ finns? I dag ser det väldigt olika ut i kommunerna. En del satsar på specialpedagoger och lägger ner mycket resurser, andra gör det inte. Ibland vet stora kommuner inte ens var barnen med särskilda behov finns. Greger Bååth ser det som en viktig uppgift för den nya myndigheten att tydligt beskriva hur situationen ser ut för dessa barn. ha en öppenhet att se vad just det enskilda barnet behöver och utifrån det organisera undervisningen för elevernas bästa. För att uppnå det menar hon att det är viktigt att specialpedagogen arbetar med stöd till skolledning och övriga lärare. Men ska man kunna ha detta övergripande ansvar bör även specialpedagogerna få en fördjupning i basämnena svenska, matematik och engelska, lägger hon till. Då vet vi vilken form av kompetensutveckling, rådgivning och utbildning som behövs och hur mycket. Målet är att den nya myndigheten ska skapa bättre förutsättningar för en nationell likvärdighet. Fakta Den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, startar den 1 juli i år. Huvudkontoret kommer att ligga i Härnösand, men myndigheten kommer med sina cirka medarbetare att bedriva verksamhet på flera orter i landet. Myndigheten kommer att ta över den verksamhet som i dag bedrivs vid Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus (Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd). Specialpedagogiska institutet arbetar med funktionshindrade elevers utbildning och erbjuder råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Specialskolemyndigheten ansvarar för utbildningen vid de statliga specialskolorna. Sisus administrerar vissa statsbidrag. Dessa myndigheter kommer att avvecklas den 1 juli, när den nya myndigheten startar sin verksamhet. Den 1 juli vidgas målgruppen för den statliga specialskolan till att omfatta även elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning. Två nya specialskolor startar: Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna. I dag finns sex specialskolor för hörselskadade och döva elever: Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänersskolan i Vänersborg, Östervångsskolan i Lund och Åsbackaskolan i Gnesta. Den senare tar också emot dövblindfödda elever. Medlemsförmån! tema Prenumerera på Språktidningen Språktidningen skriver omalltsomharmed språk att göra och innehåller underhållande reportage, bildande populärvetenskap och lättsam kuriosa. Den ger också nyttiga tips för dig som arbetar med språk. Som medlem i Lärarförbundetfårduen årsprenumeration, sex nummer, för 175 kronor. Ordinarieprisär365 kronor. När du förnyar din prenumeration får du20%rabattpåordinarie pris. Läs mer och börja din prenumeration på lararforbundet.se/medlemserbjudanden. Mindre än halva priset! Specialpedagogik

18

19 LOVISA RINGBORG. GIRL WITH BASEBALLBAT, (WONDERLAND) BUS. tema Specialpedagogik Vad händer om man vänder blicken från barnet till den pedagogiska miljön? I stället för att tala om barn med koncentrationsproblem kan man tala om arbetssätt med koncentrationsproblem. Parallellt med elevhälsan kan man inrätta pedagogikhälsan och upprätta åtgärdsprogram för arbetsformer och material som är svåra att koncentrera sig på. Dags för EN SYNVÄNDA Av Elisabeth Nordin-Hultman Allt fler barn bedöms i dag ha svårt att koncentrera sig i förskolan och skolan. Koncentrationssvårigheter är det överlägset vanligaste problemet som nu tas upp på skolornas elevvårdskonferenser. Det är något som alla lärare stöter på och det är också något som dessvärre blir en del av många barns identitetsskapande. Jag ska inte ta upp problemet med koncentrationssvårigheterna i sig. Jag vill i stället lyfta fram problemet med att svårigheterna individorienteras och huvudsakligen förklaras med faktorer som knyts till barnet. Det kan vara till deras egenskaper, utvecklings- eller mognadsnivå, uppväxtvillkor eller tidigare erfarenheter kort sagt till det som eleven bär med sig som sitt biologiska, psykologiska eller sociala bagage in i de pedagogiska rummen. PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 43

20 Är detta verkligen ett problem? Ja, dels kan det ses som en etisk problematik eftersom allt fler barn lär sig att förklara eventuella svårigheter i skolan med brister och avvikelser hos sig själva. Dels är det allvarligt eftersom det visat sig att själva undervisningen och den vardagliga pedagogikens organisation därmed i stor utsträckning blivit osynliggjord. Det som är lärares och specialpedagogers specifika kompetens och yrkesområde tenderar att behandlas som betydelselöst och utan möjligheter. Undervisningens utformning negligeras och tycks inte spela någon roll för barnens förmågor eller svårigheter i det här avseendet. Obekymrat trasar, lusar och performanceanalyserar vi som aldrig någonsin förr Ändå har det under många år funnits en uttalad strävan att komma bort från detta mönster. I såväl läroplaner som i alla de olika perspektiv som utgör förskolans och skolans teorigrund betonas en interaktionistisk syn, alltså att vi inte bör se eleven som isolerad, utan i stället i ett samspel med omgivning eller miljön. Detta uttrycks inom specialpedagogiken ofta som att det är viktigt att se till samspelet mellan den individuella elevens förutsättningar och skolans miljö. Det finns nu också ett helt batteri av omformuleringar och ordvändningar som syftar till att förstärka denna samspelssyn, till exempel från barn med svårigheter till barn i svårigheter, från speciallärare till specialpedagog, från ett kategoriskt inneboende i individen till ett relationellt synsätt på barns förmågor och svårigheter, från att inte bara fokusera på individnivån utan också på grupp-, samhälls- och organisationsnivå. Och det allra senaste bidraget till detta batteri: från uttrycket han har koncentrationssvårigheter till han får koncentrationssvårigheter, från hon är så okoncentrerad till hon blir så okoncentrerad. Peder Haug formulerade för åtta år sedan i Pedagogiska magasinet i kraftfulla ordalag uppmaningen att mer vända blicken och uppmärksamheten mot klassrumspedagogiken. Detta har också fångats i en aktuell och uppmärksammad utredningsrapport med titeln Det behövs en synvända från skolkontoret i Haninge kommun. En utgångspunkt för utredningen var att en stor del av eleverna i kommunen inte uppnådde målen utan särskilt stöd. Ett reslutat av utredningen var att det behövs en synvända från en individualisering av skolproblemen till ett starkare intresse för skolans pedagogik. Och ändå trots alla dessa ansträngningar, så visar studie efter studie, forskningsöversikt efter forskningsöversikt att problemen kring elevers svårigheter sällan analyseras som beroende av ett samspel med omgivningsfaktorer. Pedagogiken tycks ha kört fast och framstår närmast som lamslagen på ett uppgivet vis: om inte barnet får en diagnos, verkar det inte finnas något som skolan kan göra heter det i en studie. Det finns också mycket som talar för att tendensen att ensidigt se eleverna som orsaken till sina prestationer nu snarare blir ändå starkare. Bland annat ökar detta oundvikligen genom den utformning som dagens utvecklingssamtal, utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ges. Här skulle man också kunna säga att vi talar med kluven tunga. Å ena sidan betoningen av ett samspel och av undervisningens betydelse, å andra sidan medverkan i en galopperande ökning av testning och diagnostisering av alla barn även om testkonstruktörerna förstås avvisar ord som test och diagnos. Obekymrat trasar, lusar, rusar och performanceanalyserar vi som aldrig någonsin tillförne. Varför biter då inte det envisa hävdandet av ett samspelsperspektiv? Varför är hela batteriet av omformuleringar så utan effekt? Varför framstår tankefiguren om ett samspel mellan elevens förutsättningar och skolans miljö så bra i teorin, men så omöjlig i praktiken? Vad är det för fel på den? Och varför är det så svårt att öka intresset för skolans miljö och undervisningen? Ja, antagligen hjälper det inte att fortsätta att ändå mer upprepa samspelsperspektiven eller att hitta ändå fler omformuleringar. Jag vill i stället pröva att följa två andra spår. Båda inspireras av utmaningar som under senare år riktats mot det specialpedagogiska fältet. Den första utmaningen kräver en teoretisk utflykt. Trots att specialpedagogiken ofta beskrivs som fler- eller tvärvetenskaplig, så hävdas samtidigt att den vilar på en svag och outvecklad teorigrund, ja, att det till och med finns ett utbrett teoretiskt ointresse. Det kan vara värt att ta denna utmaning på allvar eftersom teorigrunden oundvikligen bestämmer praktiken. Det vill säga hur vi uppfattar de svårigheter eleverna visar, vilka frågor som anses meningsfulla att ställa kring dem både i pedagogisk vardag och i forskning och vilka förklaringar och 44 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014

Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Tidiga insatser. Spridningskonferens den 26 februari

Tidiga insatser. Spridningskonferens den 26 februari Tidiga insatser Spridningskonferens den 26 februari Samverkansforskning i projektet Tidiga insatser Förutsättningar, tidigare forskning, teori, process, preliminära resultat Lena.a.nilsson@hv.se, Olof.Wiedel@hv.se

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning?

Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Uppsala 2011-01-18 Lika värde; En förutsättning för hög kvalitet i svensk utbildning? Greger Bååth Gd Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vårt uppdrag: (från vår instruktion ) Specialpedagogiska skolmyndigheten

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Referenslista Bjar, Louise & Lidberg, Caroline. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund AB: Studentlitteratur.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om

Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om Lika men olika lika Christel Jansson, specialpedagog, utvecklingsstrateg, koordinator i Höörs kommun Leder utvecklingsarbete, pusslar lärgrupper och bloggar om skolutveckling på www.skola2011.blogspot.se

Läs mer

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014. Svenska förbundet för Specialpedagogik SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, 13-14 NOVEMBER 2014 LIKA men OLIKA LIKA Svenska förbundet för Specialpedagogik ARRANGÖR: SÖDRA SVERIGES FÖRENING FÖR SPECIALPEDAGOGIK Torsdag 13 november

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade

Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Är det bättre i staten? Nej, alla lärare är felavlönade Rapport från Lärarförbundet 2011-07-18 Lärarförbundet granskar kontinuerligt och öppet lärarlönerna i Sveriges kommuner. Tidigare i år undersökte

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Föräldraföreningen Talknutens yttrande till betänkandet Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD

+ SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD ELEVHÄLSA ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD Elevhälsa som mångprofessionell samverkansarena möjligheter och svårigheter Gunilla Guvå Karolinska Institutet Örebro 1 december 22010 ELEVHÄLSANS TRE SPÅR SKOLHÄLSOVÅRD ELEVVÅRD + SPECIALPEDAGOGIK = SAMLAD

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011.

Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011. Studiehandledning till Specialpedagogik 1, Sanoma Utbildning 2011 Studiehandledningen omfattar Inledning samt 8 kapitel och är skriven för GY 2011. I kapitlen finns frågeställningar och diskussionsuppgifter

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer