tema Specialpedagogik SID 25 60

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tema Specialpedagogik SID 25 60"

Transkript

1 Specialpedagogik LOVISA RINGBORG. DOMESTICATION OF A BUDGIE, (WONDERLAND) BUS. Vad är normalt? Vem är normal? Olika tider har olika svar. Den vars skolsvårigheter berodde på ett fattigt hem i går anses ha inlärningsproblem i dag. En förskola och skola som har plats för alla har länge varit ledstjärna. Men i praktiken placerar man ofta barn med funktionshinder eller skolsvårigheter i avskilda grupper. Ofta ses barnet som problemet.vad händer om man i stället vänder blicken mot arbetssätt och material? Kanske är det undervisningen, inte barnen, som behöver ett åtgärdsprogram? tema SID 25 60

2 Den her teksten skule kuna va ful av stavfel. ELLER så skolle den kåna skrifas på pruten svenska. Den skulle också kunna avvika från det förväntade på något ANNAT sätt. förväntade på kanske och sakna skiljetecken eller vara jävligt då Skulle Den Antagligen Uppfattas Som Onormal Eftersom Man Väntar Sig Att En Text I En TIDNING Ska Vara Rätt Stavad Och Ordnad På Ett Visst Sätt. Man inte hoppa ord då (man ska inte hoppa över några ord då och då)

3 Det finns normer för allt för hur en text ska se ut, för hur man ska leva, bo, arbeta, klä sig, tala, gå, leka, äta, sova Det är kanske hämmande med pålagor om hur man ska vara, men å andra sidan skulle det bli svårt att hålla ihop ett samhälle utan gemensamma normer. Samtidigt är normalitet ett gungfly, för vad som ses som normalt är inte konstant. Det ändras från tid till annan och varierar mellan kulturer, platser och med vem man frågar. I filmen Små danska olyckor möter vi två systrar. Eva börja MITT på sidan full med svordomar kallar sig konstnär men är arbetslös och Marianne är hushållsekonom i 30-årsåldern. Hon umgås bara med sina föräldrar, ofta i bingohallen. Eva vill tala sin syster till rätta: Ska du inte snart bli normal? Men Marianne slår ifrån sig: Jag är normal. Jag har utbildning, jag har jobb. Jag tycker det är du som är underlig. Att uppfattningen om vad som är normalt kan variera inom en familj är kanske ingen nyhet. Filmens exempel gör det uppenbart att normalitet är något eftersträvansvärt. Det är sällan positivt att vara onormal. Bengt Sandin, professor vid tema barn vid Linköpings universitet, tar ett historiskt exempel från skolan. Under 1800-talet var det acceptabelt att fattiga barn inte rättade sig efter skolans tider eftersom de behövdes som arbetskraft i hemmet. Men uppfattningen ändrades. Mot slutet av seklet förklarade man i stället de fattiga barnens bristande skolgång med vanart eller begåvningsbegränsning. Det hade blivit onormalt att barn var borta från skolan för att arbeta. Hur normal måste man vara för att passa i skolan i dag? Får man gå på skolgården och prata för sig själv? Får man vägra att delta i vissa lekar eller säga nej till att lära sig räkna? Varje möte mellan elev och skola är ett möte mellan olika uppfattningar om normalitet, står det i inledningen till antologin Normalitetens förhandling och förvandling, där bland andra Bengt Sandin medverkar. I skolan förhandlar alla barn, lärare, och barn och lärare sinsemellan om vad som är normalt, menar han. Antagligen kan ett barn med till exempel ADHD både få status som stark och aggressiv och samtidigt hamna utanför. Listan med exempel på hur synen på normalitet har varierat skulle kunna bli lång och inkludera snart sagt alla samhällsföreteelser: hälsa, jämställdhet, homosexualitet, barn utanför äktenskapet, matvanor. You name it. Det var när man började mäta och föra statistik över befolkningen under 1800-talet som begreppet normal, som avsåg genomsnittlig, gjorde entré i de europeiska språken. Lars Grue är forskare vid Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring. Han beskriver i antologin Normalitet hur begreppet ursprungligen avsåg en människa som motsvarade ett genomsnitt av alla i en befolkning när det gällde både fysiska och moraliska egenskaper. Den genomsnittliga individen var en konstruktion som inte fanns i verkligheten men sågs som ett ideal. Andra ansåg att den idealiska individen var den som hamnade överst på normalfördelningskurvan, medan de som hamnade under genomsnittet borde sorteras bort. Här finns en upprinnelse till de idéer om eugenik (biologisk förädling) som innebar att människor som inte levde upp till normen och som därmed ansågs onyttiga eller skadliga för samhället skulle hindras från att föröka sig. Många västeuropeiska länder införde steriliseringslagar under 1900-talet som innebar att sinnesslöa, brotts- tema Av Mimmi Palm Specialpedagogik PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 27

4 LOVISA RINGBORG. INFANTIA, (DEL AV TRIPTYK) BUS. lingar och personer med asocialt levnadssätt steriliserades. Majoriteten var kvinnor och förskräckande många blev tvingade. I normalitetens namn. Men vanligtvis för inte begreppet normalitet med sig så gruvliga konsekvenser. Det är en trogen följeslagare i försöken att förstå och beskriva vår sociala och biologiska omvärld, skriver Lars-Christer Hydén, professor vid tema kommunikation vid Linköpings universitet, i Normalitetens förhandling och förvandling. Definitionerna har hängt med. I dag betyder normal: 1. Det mest vanliga statistiskt sett. 2. Det (moraliskt) önskvärda. 3. Det som i medicinsk mening är friskt och inte sjukt. De två första definitionerna kan sammanfalla men gör det inte alltid. I en skola kan det vara mest vanligt att eleverna har låga betyg, men det önskvärda är förstås att de får höga betyg. Vips är vi på väg att upprätta 1800-talets normalfördelningskurva 28 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

5 Vad som är vanligt, önskvärt eller anses friskt varierar historien igenom. Det är förhandlingsbart. Men normalitet är inte tänkbart utan föreställningen om att något annat är onormalt. Normalitet och avvikelse är ett begreppspar. Säters sinnessjukhus 1913: Besök av modern. Fullkomligt oberörd av hennes närvaro,sprang över soffor och stolar, sjöng, svor och skrattade, allt utan mening eller sammanhang. Så står det i journalen som fördes över en kvinna intagen på en avdelning för halvoroliga. Hon är besvärlig för personalen, tar sina medpatienters mat, äter glupskt och kastar matkärl. Hon vårdades i en av de gamla sjukhusbyggnaderna, en så kallad kolonivilla med ljusa rum och högt i tak. Mentalvårdsmuseets lilla men åskådliggörande utställning är nu inrymd där. Här i den gamla nedlagda omoderna institutionen där personer av båda könen vistades, många i hela sitt liv, blir skiljelinjen mellan normalitet och avvikelse påtaglig. De som sågs som allt för avvikande placerades här och ställdes därmed rent fysiskt utanför samhället. Hon, en avvikare, hoppar över möblerna, ut ur rummen och in i en gången tid Beteenden som kunde göra att man fördes till sjukhuset för en bedömning av läkare kunde vara: ovilja att företa sig något arbete, svårmodighet, att vara underlig och tala för sig själv, berättar Marie Lennestig, chef för Mentalvårdsmuseet. När man väl blivit patient kunde orsaken till sinnessjukdomen fastställas vara bland annat: kärlek, hemlängtan, Amerikafeber, tobaksmissbruk, onani, häftig sinnesrörelse, kaffemissbruk, pubertet, havandeskap och klimakterium. Notera att kvinnans alla tillstånd relaterade till fruktsamhet kunde orsaka mental ohälsa Bland de psykiskt sjuka fanns också epileptiker, döva och förmodligen personer som i dag skulle få diagnosen autism. På väggen sitter porträtt på de intagna från början av seklet. Kan man se på deras ansikten att de var avvikande? Ja, den där grimasen kanske Men, nej det går inte. Vakna ögon blickar in i kameran som i vilket ansikte som helst. Jag tycker mig se kvinnan skutta mellan de 20 smala sängarna i sovsalen på flykt undan sköterskorna Kanske hade hon som mentalpatient inlett en lång vistelse på institutionen. Oppositionell, galen? Hon, en avvikare, ett samhällsproblem, hoppar över möblerna, ut ur rummen och in i en gången tid. Hur ser vi på avvikelse i dag? Vi talar hellre om olikhet, skriver Lars-Christer Hydén. I början av förra seklet kunde avvikande vänta en i många fall livslång karriär som tydligt skild från samhället och stigmatiserad. I dag kan de som kategoriseras som olika gå samman och framställa sin olikhet, inte som ett avvikande, men som ett alternativt sätt att se på världen. De kan hävda sina intressen och rättigheter utifrån sin olikhet och förvänta sig att bli accepterade. I RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, arbetar de som lider av psykisk ohälsa för sina rättigheter till vård och service. Det finns många fler exempel på liknande intresseorganisationer. Bland annat inom skolans värld sker en pedagogisering av olikhet, skriver Lars-Christer Hydén. Exempelvis barn med Aspergers syndrom får lära sig förstå och hantera sin egen sociala kategori. De själva och omvärlden får upplysning om vad man kan vänta sig av just den olikheten. Diagnosen blir identitetsskapande. Per Koren Solvang är sociolog och professor i rehabilitering vid Høgskolen i Oslo och ingår i en tvärvetenskaplig forskargrupp som studerar vad livet med funktionshinder innebär för identiteten. Han har intresserat sig för avvikelse och normalitet. Jag möter honom högt upp i en av högskolans röda institutionsliknande tegelbyggnader. Avdeling for helsefag står det på hans våningsplan. På korridorens anslagstavla sitter ett pressmeddelande om en ny bok av den franska filosofen Julia Kristeva, Brev til presidenten, om mennesker med funksjonshemning. I den skriver hon att vi alla bär på något märkligt, ologiskt och onormalt. Om vi är öppna för det inser vi att olikhet inte är undantag, men huvudregel. Det är roligt att en betydelsefull intellektuell som hon engagerar sig, säger Per Koren Solvang. Han har egen erfarenhet av att avvika. I tonåren drabbades han av sjukdomen alopecia som gör att man tappar all kroppsbehåring. För den 13-årige punkrockmusiker han var då blev peruken nödvändig. Så småningom blev han inspirerad av den holländska föreningen för männi- tema Specialpedagogik PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 29

6 skor med alopecia, Silkehudsrörelsen, och Yul Brunners virilt skinande skalle, att ta av peruken. Då var han 26. Många funktionshindrade ser på liknande sätt ett värde i sin annorlundahet och bygger en stolthet kring den. Det är en positiv utveckling, om än inte en enkel lösning på problemet med diskriminering, anser han. Hur ser han på normalitet? Det är både nödvändigt för en social ordning och förtryckande och bortstötande. Normalitet är också något som man kan omfamna, sträva efter, för att få ett liv i ro, fredat från krav på karriär och utmärkelser. Det kan finnas en lockelse i att vara den absoluta genomsnittspersonen som bara finns i teorin. I Sverige heter hon Anna Johansson, är gift, har 1,88 barn, jobbar heltid inom vården, tjänar kronor i månaden, bor i villa, har en silvergrå Volvo och dricker ungefär 1/2 liter vin i veckan. Normalitet kan sägas vara det som uppfattas som oproblematiskt i samhället. Det står för något man kan ta för givet. När man nu börjar tala om normalitet har den nog redan fått problem Kanske har normalitet något med tillit att göra, funderar han. Det är grundläggande i samhället att vi har tillit till varandra. Om vi aldrig hade en standard för nångonting skulle samhället bli tungrott. Men gränserna mellan normalitet och avvikelse utmanas, bland annat av dem som hävdar sin rätt till olikhet. Vi har inte längre ett homogent samhälle med enhetliga sociala och kulturella normer. I stället präglas det av heterogenitet, inte minst etnisk. Per Koren Solvang refererar till bland andra migrationsforskaren Hakan Sicakkan, som anser att samhället inte kan grundas på normalitet. Det som förenar oss alla är att vi är olika. Det är olikhet som ska skapa gemenskap. Olikheten blir då den nya normaliteten. Men Per Koren Solvang är skeptisk till att normalitetsbegreppet kan användas för att erkänna annorlundahet. Då är det nog inte normalitet man menar. Snarare är det ett första steg mot dess avveckling. Normaliteten har fått vila i frid, det är avvikelsen man talat om. När man nu börjar tala om normalitet, då har den nog redan fått problem, säger han dröjande. Ungefär på samma sätt som med heteronormativiteten som blivit synlig och ifrågasätts. Jag visar honom en helsidesannons för McDonalds i en svensk dagstidning. Annonsen räknar upp ett antal nationaliteter turkar, greker, indier, med flera och påstår att McDonalds inte anställer dem. Längre ner, med liten stil kommer poängen: Det är individer McDonalds anställer, oavsett etnicitet eller efternamn. Kan annonsen ses som ett uttryck för att olikheten blivit norm? Den visar förstås att McDonalds har problem med att rekrytera arbetskraft. Men, jo, också att de profilerar sig. Och visst är det ett uttryck för pluralitet som normalitet. Psykologen Monica Brun ser för sin del hur normaliteten i mer traditionell mening håller ett hårt grepp om oss. Hon har arbetat i 16 år på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Säter. Hon ser ett mönster bland dem som sökt hennes hjälp. Många har varit så rädda att falla utanför normen att de snävat in sina liv och hindrat sig själva från att göra det de vill. Hon har gett det ett namn: normopati, rädslan för att inte vara normal. Man kompromissar bort sina känslor och sin lust och vilja. Det verkar normalt att göra så, för alla gör det. Hon berättar om mannen som ville arbeta med tyger men inte vågade av rädsla för att avvika i sin manlighet. Många stannar kvar i relationer de egentligen vill lämna av oro för att uppfattas som onormala. Hon har träffat kvinnor som tar så stort ansvar för man och barn att de knappt finns. Monica Brun hävdar att människor är offer för en patriarkal hierarkisk struktur som gör oss maktlösa och som premierar prestation och logik men inte känslor men vi ser det inte. I stället förlägger vi problemet hos oss själva och mår dåligt därför. Själv har Monica Brun sagt upp sig från sitt arbete och provar att ta dagen som den kommer. Hon skrattar. Det är jätteskönt! Jag äter när jag vill, sover när jag är trött, behöver inte passa tider. Och så har jag i alla år inpräntat i mina patienter hur viktigt det är att ha rutiner och fasta strukturer i tillvaron. Vad är det jag har sagt! Fotnot: Thomas Hylland Eriksen & Jan-Kåre Breivik är redaktörer för antologin Normalitet, Universitetsforlaget. Judith Lind är redaktör för Normalitetens förhandling och förvandling, en antologi om barn, skola och föräldraskap, Symposion. 30 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

7 tema Specialpedagogik LOVISA RINGBORG. UNTITLED, (ALICE) BUS.

8 LOVISA RINGBORG. HOLDING BREATH, (WONDERLAND) BUS. Kunskapsfrukt utan KÄRNA Om skolan kan ge alla barn vad de behöver är specialpedagogiken överflödig. Men är den det? För att ta reda på det behövs mer forskning om praktiken. Av Eva Björck-Åkesson Specialpedagogiken som kunskapsfält och verksamhetsområde har ständigt ifrågasatts i vårt land, och då speciellt avseende vad som är speciellt med specialpedagogik i förhållande till pedagogik, och om specialpedagogik behövs i en skola för alla. Utgångspunkten är att i en skola för alla ska den pedagogik som erbjuds omfatta alla barns lärande. Detta innebär att begrepp som inklusion, integrering, och delaktighet är centrala inom det specialpedagogiska kunskapsfältet liksom intervention och prevention. Under årens lopp har tyngdpunkten inom specialpedagogiken förskjutits, från att ligga på barn och ungas förutsättningar för utveckling och lärande och på lärandet i sig, till att samhälleliga, ideologiska och organisatoriska ramar för utbildningsverksamhet i stort har lyfts fram. Specialpedagogikens innehåll har inte varit framträdande i denna diskussion. Vad man gör, hur och vilka resultat som nås utifrån specialpedagogisk kunskap, med andra ord kartläggning och intervention, har inte rönt lika stort intresse som ramarna för utbildning i stort och olika perspektiv på specialpedagogik. Forskning inom specialpedagogik, alltså den specialpedagogiska praktiken och effekter av den, har kommit i skymundan. Specialpedagogiken är ett mångfasetterat och komplext kunskapsfält som baseras på olika teoretiska perspektiv och har relationer till flera andra kunskapsområden. Detta medför att det är svårt att hitta kärnan i specialpedagogiken och att identiteten är otydlig. I en antologi som Ve- 32 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

9 tema Specialpedagogik

10 tenskapsrådet nyligen givit ut lyfter Claes Nilholm fram tre olika sätt att förstå specialpedagogik som ett eget kunskapsområde/disciplin, som mångveteskap/tvärvetenskap och som en integrerad del av pedagogiken. Forskningsobjekten skiljer sig beroende på vilket synsätt som används. En stor del av samtida svensk forskning i specialpedagogik har ägnats åt specialpedagogik som kunskapsområde. Man har forskat om specialpedagogik och om olika perspektiv på specialpedagogik, såsom utvecklingsperspektiv och funktionellt perspektiv, kompensatoriskt och demokratiskt deltagarperspektiv, kategoriskt och relationellt perspektiv, och bristmodell kontra differentieringsmodell. Dessa perspektiv lyfter på olika sätt fram ett medicinskt/psykologiskt synsätt i relation till ett pedagogiskt/sociologiskt och ifrågasätter en alltför ensidig fokusering på den medicinska/psykologiska sidan. Kopplingen mellan forskning och verksamhet har varit svag Claes Nilholm visar på andra sätt att beskriva specialpedagogiken, genom ett kompensatoriskt perspektiv, ett kritiskt perspektiv och ett dilemmaperspektiv, medan Ann Ahlberg lyfter fram ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv. I bakgrunden till de olika perspektiven ligger tankar kring vad som ska vara studieobjektet för specialpedagogiken och om specialpedagogik behövs som ett eget kunskapsområde. Svårigheter att definiera vilka elever som är i behov av särskilt stöd har lett till oklarheter om specialpedagogikens roll och definition. I gruppen som behöver särskilt stöd ingår både barn med funktionshinder och gråzonsbarn som behöver stöd för lärande och i skolsituationen. En av anledningarna till att det är svårt att definiera vad specialpedagogik är och ringa in kunskapsområdet är just att gruppen barn i behov av särskilt stöd är heterogen. Ett barn med grava fysiska funktionshinder har helt andra behov av stöd än ett barn med koncentrationssvårigheter. För att ge båda barnen möjligheter till lärande och delaktighet krävs helt olika åtgärder och olika kunskaper och sammanhang. Inom specialpedagogiken är man tveksam till kategorisering på grund av risken att förstärka det som ses som avvikande, och överidentifikation av elever från vissa minoritetsgrupper eller socioekonomiska grupper. Samtidigt behövs goda system för kartläggning av behov av stöd där hänsyn tas både till barnets och gruppens förutsättningar och till lärandemiljön. Kopplingen mellan specialpedagogisk forskning och specialpedagogisk verksamhet har varit svag. Ofta har diskussionen stannat på ett övergripande plan kring vad behov av särskilt stöd innebär och konsekvenser av tolkningen av detta begrepp. Om behov av särskilt stöd lyfts fram som en social konstruktion eller produkten av sociala processer finns egentligen inga specifika individuella behov i grunden och därmed bör vanlig pedagogik klara av att möta alla elever. Utifrån antagandet att skolan kan ge alla barn vad de behöver för utveckling och lärande behövs inte specialpedagogik. Men frågan kan också ses från ett annat håll. Vad händer om en skola för alla inte klarar av att ge alla barn de betingelser för utveckling och lärande som krävs? Då är det ju inte en skola för alla. Vad händer om vissa barn inte lär sig det de behöver? Slutsatsen av denna diskussion är att vi behöver studera närmare hur skolan arbetar med dessa barn och betingelserna för att kunna ge alla barn det stöd de behöver. Samtidigt som forskningen har fokuserat på mer övergripande aspekter har en mångfald av pedagogiska metoder och program som avser att ge pedagogiskt stöd till barn i behov av särskilt stöd utvecklats i den praktiska verksamheten i förskola och skola, eller hämtats från andra länder. Dessa har inte har fått samma uppmärksamhet som de övergripande frågorna. Det finns en brist på studier där den praktiska verksamheten fokuseras och utvärderas. Specialpedagogik som forskningsområde behöver närma sig specialpedagogik som verksamhet genom praktiknära forskning som kritiskt granskar och utvärderar resultatet av insatser som görs för barn för att skapa en skola för alla. Just mångfalden av specialpedagogiska program och metoder som används är intressant. I en studie av insatser i förskolan till barn i behov av särskilt stöd av Martina Norling, baserad på 571 förskoleavdelningar, framgår det till exempel att en rad väl utprövade pedagogiska program används i förskolan tillsammans med specifika metoder som fokuserade på både det enskilda barnet och omgivningen. Till de pedagogiska program som används hör Maria Aarts Marte Meometod som avser samspel, Ingvar Lund- 34 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

11 bergs Bornholmsmodell som avser läsinlärning, Irene Johanssons Karlstadsmodell som avser kommunikation, tal och språk, Ivar Lovaas metod för beteendeintervention för barn med autismspektrumstörningar och TEACCHmetoden (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children), som avser strukturerad pedagogik för barn med autismspektrumstörningar. Dessa program är väl utprövade men det finns få studier om hur de används i förskolan och vilka resultat de får där. För att arbeta med specialpedagogisk intervention behövs kunskaper om både generella och specifika aspekter i förhållande till utveckling och lärande. Generellt stöd och specifika åtgärder baseras på olika orsaksresonemang. Generella resurser fördelas utifrån samhällets prioriteringar, till exempel inklusion och en skola för alla, medan resurser för specifika åtgärder ofta bygger på behov av stöd relaterat till biologiska och/eller psykologiska orsaker hos det enskilda barnet, till exempel ett funktionshinder, koncentrationssvårigheter eller svårigheter att samspela med andra barn. Det går en skiljelinje mellan barn med funktionshinder och gråzonsbarn Man kan uttrycka det som att det generella som rör alla barn är pedagogik. Det specifika, sådant som blir aktuellt för barn som behöver mer och annorlunda insatser för att nå en optimal utveckling och optimalt lärande, är specialpedagogik. Insatser på en generell nivå är oftast inte tillräckliga för att barn i behov av särskilt stöd ska nå sin optimala nivå avseende lärande. De är nödvändiga men ej tillräckliga. Specifik kunskap om barns utveckling och lärande samt förmåga att värdera och analysera kunskapen i relation till det speciella barnets behov behövs. Här kan man se en skiljelinje mellan barn med funktionshinder och gråzonsbarn. Olika kunskap krävs för att tillgodose dessa gruppers behov av stöd. Det är här som det blir svårt att skilja pedagogik från specialpedagogik och här som diskussionen avseende specialpedagogik som kunskapsområde ställs på sin spets. För att kunna studera interventionsprocesser och utfall krävs metoder som kan hantera komplexitet och förändring. Forskning kring utfall av intervention inom specialpedagogiken bygger ofta på studier där resurserna varit goda eller optimala. Dessa studier har gjorts med syfte att studera förändring i samband med att en viss metod har använts och i de flesta fall avsett enskilda variablers så kallade main-effects, till exempel en speciell behandling eller metod. De har inte beaktat mångdimensionaliteten i de faktorer som påverkar välbefinnande, utveckling och lärande. Utveckling av forskningsmetoder som kan hantera komplexitet och multidimensionalitet och förändring över tid behövs för att kunna studera specialpedagogisk praktik och intervention. För förskolans och skolans del är det en utmaning att utveckla bra system för kunskapsutveckling inom det specialpedagogiska området. Här är det framför allt angeläget att skapa mötesplatser för samverkan mellan skolans praktiska verksamhet och forskning kring barn i behov av särskilt stöd och skolans insatser för dessa barn. Det handlar om att hitta bra arenor för kunskapsdelning som bygger på teoretisk kunskap och erfarenheter från praktiken. Artikelförfattare Eva Björck-Åkesson är professor i specialpedagogik, vd och akademisk ledare vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Hon är initiativtagare till forskningsprofilen CHILD som studerar barn i behov av särskilt stöd. Litteratur Ahlberg, A (2007): Specialpedagogik Ett kunskapsområde i utveckling. I Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red) Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:5. Atterström, H & Persson, R (2000): Brister eller olikheter? specialpedagogik på alternativa grundvalar. Studentlitteratur. Björck-Åkesson, E (2007): Specialpedagogik ett kunskapsområde med många dimensioner. I Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red) Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:5. Brodin, J & Lindstrand, P (2004): Perspektiv på en skola för alla. Studentlitteratur. Emanuelsson, I, Persson, B & Rosenqvist, J (2001): Forskning inom det specialpedagogiska området en kunskapsöversikt. Liber. Skolverkets monografiserie. Fischbein, S & Österberg, O. (2003) : Mötet med alla barn ett specialpedagogiskt perspektiv. Gothia. Nilholm, C (2003): Perspektiv på specialpedagogik. Studentlitteratur. Nilholm, C, & Björck-Åkesson, E (red) (2007): Reflektioner kring specialpedagogik sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie, 2007:5. tema Specialpedagogik PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 35

12 Där sätter hon fingret på EN ÖM PUNKT Om ett och ett halvt år utexamineras den första kullen av speciallärare. Men finns det plats för både speciallärare och specialpedagoger på skolorna? Det finns en del orosmoln, men på det stora hela får den nya utbildningen tummen upp. Text: Christina Thors Foto: Patrick Degerman Hon har tusen järn i elden och alldeles för mycket att göra men har samtidigt, enligt egen utsago, ett fantastiskt roligt jobb som hon längtar efter att gå till. Marléne Löfgren är specialpedagog på Morö backe skola i Skellefteå. Hon gör det som specialpedagoger är utbildade att göra. Hon utreder och utformar åtgärdsprogram. Handleder lärare enskilt och i grupp, utvecklar den egna skolenhetens pedagogiska miljö, samarbetar med förskolans och skolans ledning, ingår i elevhälsoteamet. I första hand kommer elevernas behov. Hon arbetar direkt med de elever som behöver stöd, antingen enskilt, i grupp eller i klassen tillsammans med klassläraren. Men som specialpedagog har jag alltför många arbetsmoment, tiden räcker inte till, säger hon och förtydligar det med att hon skulle vilja arbeta mindre mot eleverna och mer med pedagogisk handledning. Där sätter hon fingret på en öm punkt. Enligt den gällande examensordningen för specialpedagogprogram- 36 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

13 tema Specialpedagogik Marléne Löfgrens arbete som specialpedagog har många moment. Hon arbetar med elever och tillsammans med kollegor och rektor. Fakta I höst startar en ny speciallärarutbildning vid universiteten i Göteborg, Umeå, Linköping, Karlstad, Växjö, Örebro och Stockholm samt vid högskolorna i Malmö och Kristianstad. Utbildningen ska ge fördjupade kunskaper om språkutveckling och om effektiva metoder för att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. Den ger 90 högskolepoäng och pågår i tre terminer (eller tre år för den som läser på halvfart). Förkunskapskrav är lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling eller lärarexamen med svenska eller matematik eller lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper. (I ett tidigare förslag ställdes krav på en fördjupning om minst 60 högskolepoäng i ämnena svenska eller matematik. Detta har efter kritik tagits bort. Den nya examensordningen fastställdes i april i år.) Specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan av utbildningen till speciallärare. Specialpedagogerna ska arbeta med stöd till skolledningen och övriga lärare. Speciallärarna ska inrikta sig på det direkta arbetet med eleverna. Måste skolorna anställa speciallärare eller specialpedagoger? Nej, så är det inte. Elevens rätt till särskilt stöd är reglerat i skollagen, men vad det ska innebära är inte reglerat. Det bestämmer skolan eller kommunen. Det behöver alltså inte innebära att man anställer en speciallärare eller specialpedagog. Läsåret 2007 fanns det tjänstgörande speciallärare/specialpedagoger i grundskolan. Det totala antalet elever under samma tid var Det gör 109 elever på varje speciallärare/specialpedagog. met är aktivt arbete med elever i behov av särskilt stöd huvudmålet i utbildningen, men denna roll har nedtonats vid utbildningarna. I stället har underordnade mål om pedagogisk rådgivning, handledning och skolutveckling prioriterats. Detta kritiserades av Högskoleverket som år 2005 gjorde en utvärdering av specialpedagogprogrammet vid sex lärosäten. Samtliga granskade utbildningar har gjort tolkningen att specialpedagogen har en ny yrkesroll där det konkreta arbetet med elever i behov av särskilt stöd är ett underordnat mål. Konsekvensen, menar bedömargruppen, har blivit att lärare utan specialpedagogisk utbildning i många fall har lämnats att hantera arbetet med elever med inlärningssvårigheter. Hur har det blivit så? Man kan säga att speciallärare och specialpedagoger vandrar på en väg kantad av ideologier och politik kom den första speciallärarutbildningen som en påbyggnadsutbildning lades den ner och ersattes av specialpedagogprogrammet, som då hade fyra inriktningar: mot komplicerad inlärningssituation, mot dövhet eller hörselskada, mot synskada, mot utvecklingsstörning. År 2001 kom det som brukar kallas paradigmskiftet. De fyra inriktningarna togs bort och ersattes med nya uppgifter. Enligt Högskoleverket innebar detta ett ideologiskt ställningstagande mot exkludering, särskilda organisatoriska lösningar och individuella förklaringar på specialpedagogiska behov. I stället lade man vikten vid inkludering och delaktighet, vid samspelet mellan individ och omgivning. Det är en inriktning som inte accepteras av alla. När regeringskansliet 2007 gick ut med informationen om den nya speciallärarutbildningen så kommenterade utbildningsminister Lars Leijonborg satsningen så här: Det är med stor tillfredsställelse som jag nu kan säga att regeringen rättar till ett stort misstag som begicks för sjutton år sedan, när speciallärarutbildningen lades ner. Dåvarande regering ansåg att speciallärare innebar ett utpekande av studiesvaga elever. I stället skulle alla elever få hjälp i samma klassrum och av samma lärare. Följden har många gånger blivit att outbildad personal fått ta sig an de elever som har de största behoven. En lucka i elevstödet Jerry Rosenqvist är professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, där man utbildar i specialpedagogprogrammet och till hösten startar den nya speciallärarutbildningen. Jag måste ge regeringen rätt i att det har uppstått en lucka i elevstödet, just i den kompetensen som det innebär att kunna stödja elever genom förståelsen av ämnet, säger han. Men han vill inte ha tillbaka den gamla sortens speciallärare, som Lars PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 37

14 Leijonborg talar sig varm för. Jerry Rosenqvist anser att de såg alltför mekaniskt på hur man kunde hjälpa elever. Man uppfattade det som att det fanns metoder att möta de flesta problemen. Nu försöker vi i stället lägga upp den nya speciallärarutbildningen på en djup förståelse av ämnet på ett sådant sätt att man kan förstå varför problem uppstår. Vad är skillnaden? Specialpedagogen Marléne Löfgren blev först väldigt glad när hon hörde att den nya utbildningen ska starta, eftersom hon tycker att det är alltför många arbetsmoment för specialpedagogen. Hon tycker att det behövs både speciallärare och specialpedagoger ute på skolorna. Men när hon läser examensordningen för de båda utbildningarna blir hon häpen. Vad är då skillnaden? utbrister hon. Det blev ett slag i ansiktet på mig när jag läste det här. Jag kan se faror i att utbildningarna är så lika. Du vingklipper specialpedagogen. Jag tycker till exempel inte att specialläraren ska ha befogenheten att arbeta på gruppnivå och organisationsnivå. Med den gedigna utbildning som specialläraren får finns det en risk att specialpedagogen försvinner, menar hon. Och hon vet att på många håll efterfrågar skolorna speciallärare. Jerry Rosenqvist konstaterar att man på Högskolan Kristianstad från och med i höst får två utbildningar med nästan samma inriktning. Vi försöker se det som i näringslivet kallas synergieffekter omkring det. I Kristianstad har vi utbildning på halvfart. I stället för tre terminer går man i tre år. År ett och år tre kommer vi att i stor utsträckning samordna utbildningen, medan år två skiljer sig åt. Det är då de inriktar sig mot specialpedagoger eller mot speciallärare. För specialpedagogernas del kommer det att innebära en fördjupning i handledning och samtalsteknik, för speciallärarna en inriktning på barns läs- skriv- eller matematikutveckling. Det kommer att bli en liknande uppläggning på övriga universitet och högskolor. Det finns ett stort samförstånd omkring det här, säger Jerry Rosenqvist. Vi vill att det specialpedagogiska sättet att betrakta elever ska vara gemensamt. Och framför allt vill vi eliminera risken för att det ska bli den gamla specialläraren som kommer tillbaka. Man måste se elevers olikheter som en resurs, som en grund i hela sin specialpedagogiska ansats. Finns det ändå en risk för att skolorna kommer att välja speciallärare framför specialpedagoger? Då får man ju både den nya specialiseringen och kompetensen att handleda och ha övergripande ansvar? Specialpedagogerna lever lite på 38 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

15 tema Specialpedagogik Marléne Löfgren arbetar enskilt med elever, men också i grupp och tillsammans med klassläraren i hela klassen. pottkanten, erkänner Jerry Rosenqvist. Det är ju ofta så att man arbetar kortsiktigt på skolorna. Har man många akuta problem som behöver lösas, så är det stor risk att det blir bara speciallärare man väljer. Det finns en risk att specialpedagogprogrammet kommer att dö ut av sig själv. Han betonar att det i examensordningen står att specialpedagogen ska arbeta i nära anslutning till skolans ledning och vara med och dra upp de organisatoriska riktlinjerna. Då behövs inte mer än en specialpedagog på en skola. Inser man fördelen med det så tror jag att både specialpedagoger och speciallärare behövs. Och det har regeringen sagt också. Helhetssynen viktig Britta Wingård är lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Hon tycker egentligen inte att det finns behov av båda utbildningarna. Man borde titta på varför man ersatte speciallärarutbildningen med specialpedagogutbildningen på 90- talet, säger hon. Det handlar om den forskning som Ingmar Emanuelsson med flera gjorde, som visade att det individuella stödet i läsning, skrivning och matte inte gav något resultat egentligen. Britta Wingård har intervjuat många rektorer och specialpedagoger. Den bild som har kommit fram är att specialpedagogerna ofta inte släpps in i det övergripande pedagogiska utvecklingsarbetet på skolorna, vilket hon beklagar. Specialpedagogerna måste ha helhetssynen och inte sitta i konkret arbete med eleverna, tycker hon. Att det inte har blivit så handlar om skolkultur och tradition. Rektorer är så överhopade med administrativt arbete och får ägna för lite tid åt skolutveckling, säger hon. Hon tycker inte heller att det är självklart att speciallärarna ska arbeta mot eleverna. Man kan använda även de nya speciallärarna till handledning och till att stötta lärarna i hur de ska göra. För mig är det snarare en fråga om hur man organiserar deras arbete så att deras kunskaper används och kommer både kollegor och elever till godo, säger hon. Jerry Rosenqvist har ett färdigt förslag till hur skolorna ska organisera arbetet för speciallärare och specialpedagoger för att på bästa sätt utnyttja de båda yrkeskategoriernas kompetenser. I korthet ser hans förslag ut så här: Varje skola tar bort alla klasser och arbetar i stället med grupper om exempelvis hundra elever. De lärare som tidigare arbetade i klasserna finns nu i ett lärarlag tillsammans med en speciallärare. En skola med tre hundra elever indelas på så sätt i tre grupper med var sitt lärarlag. Specialpedagogen får en övergripande funktion för dessa hundragrupper med sina lärarlag. Inga permanenta grupper Eleverna i hundragrupperna tänker han sig att man kan gruppera på olika sätt. Heterogena grupper om kanske bara elever skulle bli permanenta hemvister. Därutöver kan man organisera homogena grupper som aldrig får lov att bli permanenta. De ska alltid gälla bara för stunden, för en timme åt gången. Här kan specialläraren ge stöd i svenska eller matematik för de elever som förra lektionen upplevde svårigheter. Ett villkor är sålunda att det aldrig får bli nivågrupperingar som permanentas, säger han. Finns ändå inte risken för att det blir fasta grupper i slutändan? Det lurar runt hörnet hela tiden, säger han. Och inte bara det, det är redan ett faktum. Jag är förvånad över den medicinska dominansen som dröjer sig kvar med alla psykiatriska tolkningar. Det finns kommuner som kräver diagnos för varenda timme specialpedagogik. Alldeles märkligt! Och han är djupt oroad över ut- PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 39

16 Handledning är en del av specialpedagogens arbete. Här samtalar Marléne Löfgren med några kollegor. vecklingen med permanenta specialgrupper som dyker upp i skolorna, inte minst i Stockholm. Samma tendens har Britta Wingård sett. Nästan varenda skola har någon liten grupp och det är ofta en specialpedagog som har de här grupperna, säger hon. Det är den typiska formuleringsarenan och realiseringsare- Det är inte barnet som ska förändras Landets specialpedagogiska kompetens ska samlas i en ny myndighet. Därmed kommer det att bli enklare att få råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Text: Christina Thors En bit bort står en dörr öppen med en hopknycklad matta som dörrstopp. Den går i lås när den stängs. Det har hänt att jag har blivit utelåst och det är inte så trevligt, säger Greger Bååth lite ursäktande och föser undan mattan när vi går in. Det är en replik som sitter som hand i handske, för det är precis det vi ska prata om. Lika lite som han vill bli utelåst från sitt rum, lika lite vill han att elever med funktionshinder ska bli utelåsta från sina sammanhang. Men egentligen är han inte så förtjust i de termer som används inom specialpedagogiken, ord som inkludering och exkludering. Jag tror inte att någon elev vill sägas vara inkluderad, säger han. Man vill ju vara delaktig, vara en del av någonting. Visst ska man jobba på så sätt att de barn som har funktionshinder känner sig delaktiga och på det sättet är inkluderade. Men det handlar inte om att det är barnet som ska förändras, utan det handlar om att skapa förutsättningar så att barnets sätt att fungera kommer till sin rätt. Att omgivningen förstår. För att detta ska ske behövs information, kunskap och stöd till lärare, skolledningar och skolhuvudmän, och för vissa grupper av elever med funktionshinder, statliga specialskolor, något som nu kommer att samordnas i en enda myndighet. Ett enda telefonsamtal Greger Bååth har regeringens uppdrag att som särskild utredare förbereda och genomföra bildandet av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Den startar sin verksamhet den 1 juli i år och tar då över den verksamhet som i dag bedrivs av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus (Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd). Det är en ganska odramatisk förändring, säger Greger Bååth. Den grundverksamhet som de här tre myndigheterna bedriver ska bedrivas även efter den första juli. Det handlar bland annat om att ansvara för specialskolor och särskilda resurscenter, ge stöd i specialpedagogiska frågor till skolhuvudmän, stimulera utveckling av läromedel för funktionshindrade. En av poängerna med sammanslagningen är att samla de statliga specialpedagogiska kompetenserna på ett och samma ställe. Det kommer att bli enklare att få en helhetsbild av de specialpedagogiska behoven på nationell nivå. Och, inte minst, det blir enklare för skolor och skolhuvudmän att med ett enda telefonsamtal få adekvat hjälp och information. 40 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

17 nan: man formulerar sig på ett sätt och verkligheten ser ut på ett helt annat sätt. På Marléne Löfgrens skola har man för närvarande inga särskilda undervisningsgrupper, men man planerar att införa en. Men även om eleverna ska ingå i en särskild undervisningsgrupp så kommer de att ha en klasstillhörighet. Vi ska ha en skola för alla, men med det menas inte att alla ska gå i samma grupp hela dagen. Vi måste Vilka vänder sig den nya myndigheten till? I förlängningen och det är viktigt finns det en Kalle eller en Lisa som har ett funktionshinder och ett behov, säger Greger Bååth. Stödverksamheten handlar om att kunna ge stöd till de här barnens omgivning. Det kan vara en enskild lärare, ett arbetslag, men kanske framför allt verksamhet riktad mot den strukturella nivån: skolledning, kommuner, politiker. En annan viktig målgrupp är landets lärarutbildare. Varje lärare som kommer ut ska ha åtminstone en basal insikt och medvetenhet om att man kan komma att stöta på elever med funktionshinder. Vad gör man då? Vart vänder man sig? Vad finns det för resurser i samhället? Vilka skolalternativ finns? I dag ser det väldigt olika ut i kommunerna. En del satsar på specialpedagoger och lägger ner mycket resurser, andra gör det inte. Ibland vet stora kommuner inte ens var barnen med särskilda behov finns. Greger Bååth ser det som en viktig uppgift för den nya myndigheten att tydligt beskriva hur situationen ser ut för dessa barn. ha en öppenhet att se vad just det enskilda barnet behöver och utifrån det organisera undervisningen för elevernas bästa. För att uppnå det menar hon att det är viktigt att specialpedagogen arbetar med stöd till skolledning och övriga lärare. Men ska man kunna ha detta övergripande ansvar bör även specialpedagogerna få en fördjupning i basämnena svenska, matematik och engelska, lägger hon till. Då vet vi vilken form av kompetensutveckling, rådgivning och utbildning som behövs och hur mycket. Målet är att den nya myndigheten ska skapa bättre förutsättningar för en nationell likvärdighet. Fakta Den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, startar den 1 juli i år. Huvudkontoret kommer att ligga i Härnösand, men myndigheten kommer med sina cirka medarbetare att bedriva verksamhet på flera orter i landet. Myndigheten kommer att ta över den verksamhet som i dag bedrivs vid Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Sisus (Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd). Specialpedagogiska institutet arbetar med funktionshindrade elevers utbildning och erbjuder råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Specialskolemyndigheten ansvarar för utbildningen vid de statliga specialskolorna. Sisus administrerar vissa statsbidrag. Dessa myndigheter kommer att avvecklas den 1 juli, när den nya myndigheten startar sin verksamhet. Den 1 juli vidgas målgruppen för den statliga specialskolan till att omfatta även elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt elever med grav språkstörning. Två nya specialskolor startar: Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna. I dag finns sex specialskolor för hörselskadade och döva elever: Birgittaskolan i Örebro, Kristinaskolan i Härnösand, Manillaskolan i Stockholm, Vänersskolan i Vänersborg, Östervångsskolan i Lund och Åsbackaskolan i Gnesta. Den senare tar också emot dövblindfödda elever. Medlemsförmån! tema Prenumerera på Språktidningen Språktidningen skriver omalltsomharmed språk att göra och innehåller underhållande reportage, bildande populärvetenskap och lättsam kuriosa. Den ger också nyttiga tips för dig som arbetar med språk. Som medlem i Lärarförbundetfårduen årsprenumeration, sex nummer, för 175 kronor. Ordinarieprisär365 kronor. När du förnyar din prenumeration får du20%rabattpåordinarie pris. Läs mer och börja din prenumeration på lararforbundet.se/medlemserbjudanden. Mindre än halva priset! Specialpedagogik

18

19 LOVISA RINGBORG. GIRL WITH BASEBALLBAT, (WONDERLAND) BUS. tema Specialpedagogik Vad händer om man vänder blicken från barnet till den pedagogiska miljön? I stället för att tala om barn med koncentrationsproblem kan man tala om arbetssätt med koncentrationsproblem. Parallellt med elevhälsan kan man inrätta pedagogikhälsan och upprätta åtgärdsprogram för arbetsformer och material som är svåra att koncentrera sig på. Dags för EN SYNVÄNDA Av Elisabeth Nordin-Hultman Allt fler barn bedöms i dag ha svårt att koncentrera sig i förskolan och skolan. Koncentrationssvårigheter är det överlägset vanligaste problemet som nu tas upp på skolornas elevvårdskonferenser. Det är något som alla lärare stöter på och det är också något som dessvärre blir en del av många barns identitetsskapande. Jag ska inte ta upp problemet med koncentrationssvårigheterna i sig. Jag vill i stället lyfta fram problemet med att svårigheterna individorienteras och huvudsakligen förklaras med faktorer som knyts till barnet. Det kan vara till deras egenskaper, utvecklings- eller mognadsnivå, uppväxtvillkor eller tidigare erfarenheter kort sagt till det som eleven bär med sig som sitt biologiska, psykologiska eller sociala bagage in i de pedagogiska rummen. PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08 43

20 Är detta verkligen ett problem? Ja, dels kan det ses som en etisk problematik eftersom allt fler barn lär sig att förklara eventuella svårigheter i skolan med brister och avvikelser hos sig själva. Dels är det allvarligt eftersom det visat sig att själva undervisningen och den vardagliga pedagogikens organisation därmed i stor utsträckning blivit osynliggjord. Det som är lärares och specialpedagogers specifika kompetens och yrkesområde tenderar att behandlas som betydelselöst och utan möjligheter. Undervisningens utformning negligeras och tycks inte spela någon roll för barnens förmågor eller svårigheter i det här avseendet. Obekymrat trasar, lusar och performanceanalyserar vi som aldrig någonsin förr Ändå har det under många år funnits en uttalad strävan att komma bort från detta mönster. I såväl läroplaner som i alla de olika perspektiv som utgör förskolans och skolans teorigrund betonas en interaktionistisk syn, alltså att vi inte bör se eleven som isolerad, utan i stället i ett samspel med omgivning eller miljön. Detta uttrycks inom specialpedagogiken ofta som att det är viktigt att se till samspelet mellan den individuella elevens förutsättningar och skolans miljö. Det finns nu också ett helt batteri av omformuleringar och ordvändningar som syftar till att förstärka denna samspelssyn, till exempel från barn med svårigheter till barn i svårigheter, från speciallärare till specialpedagog, från ett kategoriskt inneboende i individen till ett relationellt synsätt på barns förmågor och svårigheter, från att inte bara fokusera på individnivån utan också på grupp-, samhälls- och organisationsnivå. Och det allra senaste bidraget till detta batteri: från uttrycket han har koncentrationssvårigheter till han får koncentrationssvårigheter, från hon är så okoncentrerad till hon blir så okoncentrerad. Peder Haug formulerade för åtta år sedan i Pedagogiska magasinet i kraftfulla ordalag uppmaningen att mer vända blicken och uppmärksamheten mot klassrumspedagogiken. Detta har också fångats i en aktuell och uppmärksammad utredningsrapport med titeln Det behövs en synvända från skolkontoret i Haninge kommun. En utgångspunkt för utredningen var att en stor del av eleverna i kommunen inte uppnådde målen utan särskilt stöd. Ett reslutat av utredningen var att det behövs en synvända från en individualisering av skolproblemen till ett starkare intresse för skolans pedagogik. Och ändå trots alla dessa ansträngningar, så visar studie efter studie, forskningsöversikt efter forskningsöversikt att problemen kring elevers svårigheter sällan analyseras som beroende av ett samspel med omgivningsfaktorer. Pedagogiken tycks ha kört fast och framstår närmast som lamslagen på ett uppgivet vis: om inte barnet får en diagnos, verkar det inte finnas något som skolan kan göra heter det i en studie. Det finns också mycket som talar för att tendensen att ensidigt se eleverna som orsaken till sina prestationer nu snarare blir ändå starkare. Bland annat ökar detta oundvikligen genom den utformning som dagens utvecklingssamtal, utvecklingsplaner och åtgärdsprogram ges. Här skulle man också kunna säga att vi talar med kluven tunga. Å ena sidan betoningen av ett samspel och av undervisningens betydelse, å andra sidan medverkan i en galopperande ökning av testning och diagnostisering av alla barn även om testkonstruktörerna förstås avvisar ord som test och diagnos. Obekymrat trasar, lusar, rusar och performanceanalyserar vi som aldrig någonsin tillförne. Varför biter då inte det envisa hävdandet av ett samspelsperspektiv? Varför är hela batteriet av omformuleringar så utan effekt? Varför framstår tankefiguren om ett samspel mellan elevens förutsättningar och skolans miljö så bra i teorin, men så omöjlig i praktiken? Vad är det för fel på den? Och varför är det så svårt att öka intresset för skolans miljö och undervisningen? Ja, antagligen hjälper det inte att fortsätta att ändå mer upprepa samspelsperspektiven eller att hitta ändå fler omformuleringar. Jag vill i stället pröva att följa två andra spår. Båda inspireras av utmaningar som under senare år riktats mot det specialpedagogiska fältet. Den första utmaningen kräver en teoretisk utflykt. Trots att specialpedagogiken ofta beskrivs som fler- eller tvärvetenskaplig, så hävdas samtidigt att den vilar på en svag och outvecklad teorigrund, ja, att det till och med finns ett utbrett teoretiskt ointresse. Det kan vara värt att ta denna utmaning på allvar eftersom teorigrunden oundvikligen bestämmer praktiken. Det vill säga hur vi uppfattar de svårigheter eleverna visar, vilka frågor som anses meningsfulla att ställa kring dem både i pedagogisk vardag och i forskning och vilka förklaringar och 44 PEDAGOGISKA MAGASINET 2/08

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt

2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.

Läs mer

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit!

Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Välkomna! & Tack för att vi fick komma hit! Pelle Skoglund, utvecklingsledare Jan Danielsson & Maude Wildow, rådgivare Specialpedagogiska skolmyndigheten & fristående skolhuvudmän NU RESER VI! 2010-09-27

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och

Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och Cirkulärnr: 2001:89 Diarienr: 2001/1435, Lf 69/01 Handläggare: Laina Kämpe Margareta Liljeqvist Sektion/Enhet: Skolsektionen och avd för hälso-och sjukvårdspolitik Datum: 2001-07-17 Mottagare: Skolstyrelser/

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Vi arbetar för en lärmiljö som ger bästa möjliga förutsättningar för alla, oavsett funktionsförmåga. Det gör vi genom att ge specialpedagogiskt stöd erbjuda undervisning

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Claes Nilholm Malmö Högskola

Claes Nilholm Malmö Högskola Claes Nilholm Malmö Högskola - Internationell trend (special needs education blir inclusive education, Salamancadeklarationen) - Skolverkets rapport om resultatförsämringar i svensk grundskola (kommunalisering,

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring

Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring Specialpedagogik i förskolan möjlighet till förändring Nina Mohss masterexamen i specialpedagogik Rådgivare SPSM Vad finns skrivet om specialpedagogik i förskolan? Syfte Syfte med studien är att få en

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Specialpedagogik för alla

Specialpedagogik för alla 2015-06-14 Nytt nationellt skolutvecklingsprogram efter Läslyftet och Matematiklyftet: Specialpedagogik för alla Sammanfattning Förra läsåret lämnade fler elever än någonsin nionde klass utan att ha behörighet

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte. PEDAGOG LÄRARE SKOLAN är en mötesplats för barns och ungas lärande där människors olikheter ses som en tillgång. För att klara uppdraget behöver skolan personal med olika kompetens så att alla barn och

Läs mer

Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet

Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 1-90 hp, ingår i Lärarlyftet Special Teacher Education Programme Utbildningsplanen avser uppdragsutbildning inom ramen för Skolverkets

Läs mer

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna Idrott och hälsa för alla - hur vi hittar vägarna En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Inkluderande arbetssätt. Varför då? Inkluderande arbetssätt Varför då? FN utfärdade 1993 Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder En deklaration är ett uttryck för en åsikt eller en uppfattning och har

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Linda Palla, fil dr och lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik Malmö högskola Med blicken på barnet -några utgångspunkter! En

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Verksamhetsplan elevhälsan

Verksamhetsplan elevhälsan Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Vad vet vi om inkludering?

Vad vet vi om inkludering? Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

»INGEN SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD«

»INGEN SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD« 16 Reportage. Diagnoser i skolan»ingen SKA BEHÖVA HA EN DIAGNOS FÖR ATT FÅ STÖD«text & foto Erika Granath Frågan»varför?«glöms ofta bort när en elev inte klarar kunskapsmålen, menar Ulla Ek, professor

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Likabehandlingsplan. Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling.

Likabehandlingsplan. Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplan Jökelns Likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud och diskriminering och annan kränkande behandling. Alla barn är välkomna till vår förskola. Vi accepterar olikheter och ser

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan

Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968. Foto: Megapix / ACE. Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan Jag är er möjlighet. Helen Keller, 1880 1968 Foto: Megapix / ACE Barn- och ungdomsutbildning Specialskolan 196 Specialskolan ger hörsel- och synskadade barn ett eget tal- eller skriftspråk, skolan är alltså

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDG262, Specialpedagogik och funktionsnedsättningar inom autismspektrat, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education and Disabilities in the Spectrum of Autism,

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredning om specialskolan Svenska staten har specialskolor för barn med dövhet eller hörselnedsättning. Men ny teknik gör att allt fler barn med grav hörselnedsättning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Utbildningsinspektion i Härryda kommun Landvetterskolan Dnr 53-2006:3403 Utbildningsinspektion i Landvetterskolan Förskoleklass Grundskola årskurserna 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren

Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Autism & AspergerföreningenDistrikt Göteborg Onsdagen 22april 2015 Thomas Ahlstrand,

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010

Kommittédirektiv. Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp. Dir. 2010:47. Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Kommittédirektiv Flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp Dir. 2010:47 Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska, med utgångspunkt

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer