Specialpedagogik i den svenska grundskolan - idealitet och realitet

Transkript

1 Specialpedagogik i den svenska grundskolan - idealitet och realitet Aalborg universitet 26 april 2018 Bengt Persson Seniorprofessor i specialpedagogik Sverige EKLIPTIKA UTBILDNING TÖLLSJÖ SVERIGE 2018

2 Differentieringsfrågan En verklig välgärning för svagt begåvade barn för skolan i sin helhet en vinst att från de vanliga årsklasserna avskilja den tyngande barlast som blott hämmar farten. (Svensk Skoltidning 1890) Ett och annat kunde anföras mot förslaget men de många farorna ur såväl pedagogisk som moralisk synpunkt av en sådan skilsmässa - för såvitt det ej gäller rena idioter - är enligt vårt förmenande av långt större betydelse. (Svensk Skoltidning 1890)

3 Normalitet vs avvikelse Idioter - 24 Imbecilla Debila Intellektuellt efterblivna Dumma Normalt utvecklade Goda begåvningar Mycket goda begåvningar Överlägsna begåvningar Mycket överlägsna begåvningar Ytterst sällsynta begåvningar (Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok 1944)

4 Specialundervisningens tillväxt Grundskolans införande 1962 ledde till behov av särskilt stöd för en hög andel elever Verksamheten var medicinskt/psykologiskt orienterad och inriktad på korrigering och träning 1990 startade utbildningarna till specialpedagog Den nya specialpedagogiska yrkesrollen handlade främst om förebyggande arbete. Specialundervisning utgör en av flera specialpedagogiska organisationsformer PISA-mätningarna med start 2002 visade att svenska elever underpresterade

5 Specialundervisningens tillväxt (forts.) En studie från 2002 visade att 17 % av eleverna i grundskolan fick specialpedagogiskt stöd (Skolverket, 2002) 2008 återinfördes speciallärarutbildningen Idag är bristen på specialpedagoger och speciallärare mycket stor

6 Ny lagstiftning Förändring av den ordinarie verksamheten 2. Extra anpassningar 3. Särskilt stöd - åtgärdsprogram

7 10 år av utbildningsreformer Återgång till en kunskapsskola Ny skollag, ny lärarutbildning, nya läroplaner Massiv kritik av pedagogisk forskning och pedagogiketablissemanget Fingraderat betygssystem A E, med komplicerade beskrivningar av kunskapskrav Stort stödbehov Höga sjukskrivningstal för psykisk ohälsa bland lärare: Gymnasielärare 87 % ökning på 5 år Grundlärare 53 % ökning på 5 år

8 Är svensk specialpedagogik på rätt väg? Oklara yrkesroller för speciallärare och specialpedagoger Principen om inkludering är under press - starka krafter för segregerade lösningar Särskilt stöd sätts in sent, vanligast i årsåldern Förstelärare, arbetslagsledare och specialpedagoger/speciallärare riskerar bli konkurrenter Oklara politiska signaler på nationell nivå Enmansutredningar

9 Vad behöver göras? Vitalisera diskussionen om syftet med skola och utbildning Klargör specialpedagogikens funktion i grundskolan Konkretisera principen om inkludering den demokratiska aspekten Destinera ekonomiska medel för forskning till det specialpedagogiska området Förstärk den statliga styrningen via län och regioner Ställ krav på universitet och högskolor att utveckla forskningen inom området

10 Inför riksdagsvalet september 2018 Inkluderingstanken, att alla barn, oavsett förutsättningar, ska gå i samma klass, har gått för långt. De barn som har det svårast har i stället stängts ute från möjligheten att få med sig kunskaper. Inrätta fler särskilda undervisningsgrupper, låt fler elever gå ett extra år och satsa på fler speciallärare. (Jan Björklund, Liberalerna, utbildningsminister DN Debatt 21 april 2018) EKLIPTIKA UTBILDNING TÖLLSJÖ SVERIGE 2018

11 Går en inkluderande skola att förena med specialpedagogisk verksamhet? EKLIPTIKA UTBILDNING TÖLLSJÖ SVERIGE 2018

12 Nordisk samverkan De nordiska utbildningssystemen har stora strukturella likheter Vi ligger i topp inom OECD när det gäller tillit till myndigheter och våra medmänniskor Fokus på EU och OECD har inneburit att det nordiska samarbetet har blivit svagare