Inkludering och hög måluppfyllelse - går det att förena?

Transkript

1 Inkludering och hög måluppfyllelse - går det att förena? INKLUDERINGSTUR I HEDMARKS FYLKE 2015 BENGT PERSSON ELISABETH PERSSON HÖGSKOLAN I BORÅS

2 Vad kan vi lära av historien?

3 Differentieringsfrågan En verklig välgärning för svagt begåvade barn för skolan i sin helhet en vinst att från de vanliga årsklasserna avskilja den tyngande barlast som blott hämmar farten. (Svensk Skoltidning 1890)

4 Differentieringsfrågan Ett och annat kunde anföras mot förslaget men de många farorna ur såväl pedagogisk som moralisk synpunkt av en sådan skilsmässa - för såvitt det ej gäller rena idioter - är enligt vårt förmenande av långt större betydelse. (Svensk Skoltidning 1890)

5 Differentieringsfrågan Idioter - 24 Imbecilla Debila Intellektuellt efterblivna Dumma Normalt utvecklade Goda begåvningar Mycket goda begåvningar Överlägsna begåvningar Mycket överlägsna begåvningar Ytterst sällsynta begåvningar (Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok 1944)

6 Normalfördelning.

7 Kritiken mot specialundervisningen The teaching profession has complied with the expansion of the special needs sector because mainstream teachers have an interest in avoiding dealing with special needs pupils and special education teachers need referrals to remain in business. (Sunderland, 1989)

8 Kritiken mot specialundervisningen...as an institutional practice of public education, special education, I will argue, prevents education from confronting its failures, and thus ultimately precludes meaningful reform. (Skrtic, T. 1991)

9 Although historically middle-class parents usually denied they had "defective" children, and avoided stigmatised categorisation or schooling, now the middle classes and aspirant parents increasing claim classification, funding and resourcing for children who are unlikely to achieve in competitive market-driven school systems. (Tomlinson, 2012, s. 267)

10 inclusive education is not an end in itself but a means to an end. It is about contributing to the realisation of an inclusive society with the demand for a rights approach as a central component of policy making. Thus, the question of inclusion is fundamentally about questions of human rights, equity, social justice and the struggle for a non-discriminatory society. (Barton, 2008)

11 Educational disadvantage should be addressed by providing high quality education and targeted support, and by promoting inclusive education.... Education should promote intercultural competences, democratic values and respect for fundamental rights and the environment, as well as combat all forms of discrimination, equipping all young people to interact positively with their peers from diverse backgrounds. (Council of the European Union 2009, s. 4)

12 Inkludering kan handla om elever med olika slag av funktionsnedsättning eller i behov av särskilt stöd.

13 huruvida en elev är inkluderad i den dagliga skolpraktiken eller ej

14 att utveckla en skola för alla

15 utbildning för alla eller Education for All (EFA)

16 Det handlar om en tankestil (Fleck, 1934) där inkludering utgör en vägledande princip för det pedagogiska vardagsarbetet men med ett vidare syfte att bidra till ett mer inkluderande och hållbart samhälle där förmågan att bemästra framtida utmaningar är central (Persson & Persson, 2011)

17 VAD SÄGER SKOLINSPEKTIONEN?

18 Verksamheterna ska präglas av ett inkluderande synsätt och utgöra en trygg miljö där det inte förekommer kränkande eller diskriminerande behandling. Dessa grundläggande förutsättningar ska gälla alla barn och elever oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. (Skolinspektionen, 2009)

19 FALLET ESSUNGA - ETT MÅLMEDVETET ARBETE

20 Essunga kommun i siffror Yta Invånare Anställda Företagare (exkl jordbruk) Kommunal skattesats 236 km st 512 st 275 st 22,00 kr

21 ESSUNGA KOMMUN - 3 skolor - Ingen gymnasieskola - 20 % av 25-åringarna har högskolestudier - < 50 % av 19-åringarna behöriga för högskola % av befolkningen över 16 år har högskoleutbildning jämfört med 29 procent i riket

22 UTGÅNGSLÄGE 1: Den nationella statistiken visade att Essunga kommun var bland de absolut sämsta i landet

23 UTGÅNGSLÄGE 2: Heldagsskola Liten grupp (Oasen, Amiralen) Flera särskolegrupper Elever plockades ut till specialundervisning Flera elever valde bort ämnen (anpassad studiegång) Flera skolvägrare 25 % av eleverna var någon annanstans än i ordinarie klassen

24 Öppna jämförelser, grundskola år 9 vårterminen , Essunga kommun Uppnått målen i alla ämnen, andel elever Behörighet till gymnasieskolan, andel elever Procent Rangordning Procent Rangordning , , , , , , , ,0 1

25 Ifrågasättandet

26 Man har satt glädjebetyg. Skolinspektionen nämner att provresultaten i matematik inte motiverar så höga betyg. Nossebro sätter överbetyg på elevernas medelmåttiga kunskaper. Det är så de gjort för att kunna börja kalla sig Sveriges bästa skola. Det är vidrigt. När skolans lärare och rektor fuskar, vad ger det för signaler till eleverna?

27 Hur kommer det sig att forskare i pedagogik, skolvårdande myndigheter och en samlad journalistkår okritiskt verkar ha accepterat Essunga kommuns beskrivning av resultatutvecklingen? Ingen har heller varit misstänksam det går inte att på tre år ta en skola från botten till toppen då det gäller elevernas kunskapsutveckling.

28 RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV ÅRSKURS SVENSKA ENGELSKA MATEMATIK

29 RESULTAT FRÅN NATIONELLA PROV ÅRSKURS SVENSKA ENGELSKA MATEMATIK 96 98

30 Projektets syfte: Att identifiera och analysera faktorer av betydelse för den ökade måluppfyllelsen Att följa två årskullar under gymnasieåren med fokus på ämnena engelska, matematik och svenska

31 Datainsamling delstudie 1 skriftliga dokument intervjuer med politiker, chefer, rektorer, specialpedagoger, lärare, elever, föräldrar informella samtal med elever och personal observationer, lektioner, läxhjälp, lovskola

32 Kartläggning av verksamheten och en pedagogiskt grundad analys

33 Incitament för förändring

34 Utmaning av synliga och osynliga traditioner

35 Resurser och användning av resurser

36 Processuppföljning eller följeforskning

37 Komplementära kompetenser

38 Auktoritativt ledarskap

39 Forskningsanknytning och vetenskaplig förankring

40 Ändamålsenlig kompetensutveckling

41 Den specialpedagogiska verksamheten

42 Skola och socialtjänst

43 TRE ÅR SENARE Uppföljning av 2010 års avgångselever 2013

44 Datainsamling delstudie två Två årskullar har följts intervjuer med 10 x 2 elever - kön - programval - meritpoäng - gymnasieskola

45 Fullföljer gymnasiet i högre grad än riksgenomsnittet - Andelen behöriga för universitet och högskola högre än riksgenomsnittet - Etablerar sig bättre på arbetsmarknaden än riksgenomsnittet

46 Social capital theory Whereas economic capital is in people s bank s accounts and human capital is inside their heads, social capital inheres in the structure of their relationships. To possess social capital, a person must be related to others, and it is those others, not himself who are the actual source of his or her advantage (Portes, 1998, p. 7).

47 Centrala begrepp: Bonding, som handlar om anknytningen mellan individer tillhörande samma krets, familjen eller etniska minoriteter Bridging, som är en vidare anknytning där individer från olika grupper kan samlas för att utveckla gemensamma intressen Linking, där grupper eller individer med olika grader av makt och inflytande gör gemensam sak för att nå mål eftersträvansvärda för samtliga.

48 Gymnasiet en självklarhet Det var självklart att gå gymnasiet. Jag fick ta det jag kom in på. Det spelade ingen roll liksom. Det blev bra. Nr 1 Jag kämpade jättemycket sista terminen för att jag skulle komma in här. Jag gjorde sex olika val men jag var ju så osäker på om jag skulle komma in här eller inte. Nr 2 Det var självklart att fortsätta på gymnasiet. Det var lite så att jag, visste att jag var så pass duktig i nian, så att det borde gå det som var svårt. Nr 3 Gymnasiet är tvunget, man bygger ju ingenting om man inte går det. Nr 7

49 Värderingar och normer Inkludering, en seger emot segregeringen. Det tyckte jag. Det kändes som, av sociala skäl så var det väldigt bra dels för, ja, normalstörda elever, att få in personer med funktionsnedsättningar. Sedan tror jag att det var väldigt bra för de personerna att hamna i en vanlig klass. Av sociala skäl, sedan vet jag inte hur det var för dem rent ämnesmässigt då. Eftersom de, man hade olika förutsättningar i ämnena då.

50 forts: Men av den anledningen så tror jag det och den erfarenheten jag har av personer med funktionsnedsättningar så, det värsta som kan hända är att man behandlas som en begränsad person. Man ska ha samma förutsättningar och liksom, ja lika värderingar och ja, förutsättningarna ska vara de samma och man ska ha samma plattform att stå på. Sedan, om den är begränsad i vissa delar, då får man ta det där i så fall. Nr 4

51 I sexan så hade de något som hette Oasen. Men det tog de bort, sedan när de skulle göra den här drastiska åtgärden. Så då skulle de lärarna vara med i klassen istället. Så man fick vara med där. Man fick lära sig en mycket enklare nivå när man var nere i Oasen. Så då fick man samma nivå som de andra men med mer hjälp istället. Det tyckte jag var bättre.

52 / / Så som det var i sexan när vi var nere i Oasen, då tror jag inte att jag hade klarat nationella proven och det. Jag klarade ju det som hon lade fram, läraren. Det som var för den gruppen. Men sedan ifall jag skulle tävla eller vad man ska säga med en i klassen då skulle ju den vinna överlägset. Om jag hade varit kvar på Oasen så hade jag nog inte klarat nationella i nian. Nr 2

53 Man visste att lärarna hade bestämt sig för att nu skulle det bli bra och då försökte man ju bidra med lite också. Nr 1 Ifall det var problem med något ämne så gick man till den läraren. Ingen så där speciell utan det var den. Nr 2 Lärarna i Nossebro gav mig energi för att arbeta. Nr 3

54 / /Sista tiden i nian där så var vi till och med ett gäng som träffades extra bara för att plugga på prov. För att få så bra resultat som möjligt. Så vi träffades liksom extra på vår fritid. Det var ganska ovanligt liksom. Det var, om man nu får kalla det för en kultur så var det ganska, liksom ganska konstigt, för det var inte så många som hade gjort det innan. Det hade jag aldrig gjort liksom. Träffat kompisar för att plugga. Det hade jag aldrig gjort i hela mitt liv innan. Nr B5

55 Båda mina föräldrar har ju varit på mig också. Att plugga nu, har du några läxor, har du några prov. Så de har hjälpt mig mycket också. Mer på högstadiet för nu håller de väl inte koll på vad det är jag håller på med riktigt. Det där med matten det är grekiska alltihop, det är inget de förstår sig på riktigt. Nr 9

56 När lärarna säger detta lärde ni er i högstadiet, nej det har inte vi gjort säger vissa. Men det har jag varit med på. Det som lärarna säger att vi lärde oss i högstadiet, det har jag varit med på. Nr 2 I alla kärnämnen så var jag väl förberedd, kunskapsmässigt så. Kunskapsmässigt så tyckte jag att det var bra från Nossebro. Nr 7

57 I: Du funderar ju mycket förstår jag, om du tänker efter, vad var det som var så speciellt då med Nossebro? L: Jag tror det var lärarna. För de var, duktiga var de. De var mer än lärare. Det var som en storebror, som man inte träffade så ofta kanske. Halvt bara kännande storebror. Som man såg upp till och lyssnade på. / /

58 / / De visste vad de skulle säga och ville verkligen att vi skulle lyckas. Då blev det mer att jag vill visa nu att jag kan det här så att han blir nöjd. Så blev det väl mer att man, ja ansträngde sig lite extra. Man ville inte, vad heter det, misslyckas för dem, ja, man ville inte att de, man vill att de ska vara nöjda. B6

59 I: Är det något mer om Nossebro och tiden där som du tycker har varit viktigt och som du gärna vill föra fram? L: Nej, inte direkt. Det var skönt att gå där. Man kände att man betydde någonting eftersom lärarna la ner så mycket tid för att man skulle lyckas. Och att de inte, var det någon som gav upp så sket lärarna inte i den personen. Utan de tog tag i det och försökte verkligen hjälpa honom eller henne att verkligen ta tag i det igen och komma ikapp.

60 Epilog Uppföljande intervjuer med den ansvarige grundskolechefen, förvaltningschefen och rektorer har genomförts tre år efter de första intervjuerna FoU-arbete där Högskolan i Borås arbetar med skolledarna, förstelärarna och elevhälsans personal pågår Ledningen för skolorna i Essunga inbjuds till vetenskapliga seminarier och konferenser på Högskolan i Borås

61 Persson, Elisabeth & Persson, Bengt (2011). Inkludering för ökad måluppfyllelse ur ett elevperspektiv. Paideia 2011 (02), Dafolo förlag, Fredrikshavn, Danmark Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. 1. uppl. Stockholm: Liber Persson, Elisabeth (2012). Raising achievement through inclusion. International Journal of Inclusive Education, Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2014). Socialt kapital och skolframgång Essunga tre år senare. I L. Quortrup (red). Inklusionens historie og aktualitet. Fredrikshavn: Dafolo A/S Persson, Bengt (2014). An Equal education for all children and young people. I L'education inclusive: une formation à inventer. Actes du Colloque international UNESCO, Paris. p

62 Inkludering och måluppfyllelse Bengt Persson och Elisabeth Persson Högskolan i Borås