PLAN. för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete (ANDT) i Sollentuna

Transkript

1 PLAN för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksarbete (ANDT) i Sollentuna

2 Bakgrund Riksdagen har antagit den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) för perioden (prop. 2010/11:47) som anger regeringens mål och inriktning samt struktur för nationell uppföljning och utvärdering av ANDT. Den anger också mål, inriktning och prioriteringar för samhällets insatser och omfattar allt från tillgänglighetsbegränsande insatser, narkotikabekämpning, vård och behandling, alkohol- och tobakstillsyn, EU- och internationellt arbete till lokalt förebyggande verksamhet. Förutom det övergripande målet finns sju ständigt aktuella, långsiktiga mål som och till vilka ett antal prioriterade mål knyts som ska uppnås under strategiperioden. Med en strategi som löper under flera års tid vill regeringen öka förutsättningarna till långsiktighet, ökad samordning och samverkan mellan myndigheter och andra aktörer. I sitt åtgärdsprogram initierar regeringen även satsningar inom områden där sådana saknas. Exempelvis en utökad satsning för att minska nyrekryteringen till cannabismissbruk och en särskild satsning inom missbruks- och beroendevården för ett mer familjeinriktat arbetssätt. ANDT-arbete i Sollentuna Sollentuna kommun vill erbjuda en miljö som ger goda hälsofrämjande uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Kommunens ANDT-arbete syftar att ge befolkningen god livskvalité. Ur ett tidigt förebyggande perspektiv är barn och ungdomar 0-20 år, unga vuxna samt föräldrar särskilt prioriterade målgrupper. En meningsfull och stimulerande fritid stärker en positiv social utvecklingsprocess hos barn och ungdom. Trygghet och arbetsro i skolan bidrar till goda skolresultat. Ett av de viktigaste inslagen på olika förebyggande nivåer är att stärka föräldrars kraft och handlingsberedskap för att stötta och skydda sina barn. För att lyckas med detta krävs en bred samsyn och ett gemensamt ansvar mellan olika intressenter inom kommunen. Därför är det avgörande att förskola, grundskola, gymnasieskola, kultur- och fritidverksamhet, socialkontorets avdelning barn och unga och vuxenavdelningen samt andra verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar utvecklar ett förhållningssätt för att bland annat få föräldrar delaktiga i det förebyggande arbetet. Ett framgångsrikt drogförebyggande arbete förutsätter både insatser för att minska tillgängligheten och för att minska efterfrågan. De mest effektiva åtgärderna för att minska tillgängligheten är att upprätthålla åldersgränser och övriga regler för försäljning och servering av alkohol och tobak, att stoppa langning och vidareförsäljning till barn och ungdomar och att minska tillgängligheten till alkohol i hemmet. Samverkan mellan det hälsofrämjande, förebyggande, brottsbekämpande, behandlande och rehabiliterande verksamheter har väsentlig betydelse. Idéburna organisationer, föreningsliv och näringsliv är andra viktiga samarbetspartners. Förebyggande arbete handlar i stor utsträckning om att identifiera och försöka motverka de riskfaktorer som ger upphov till problem och att främja de skydds- och friskfaktorer som förhindrar att problem uppstår eller begränsar dem. Riskoch skyddsfaktorer återfinns på individ-, grupp- och samhällsnivå. Det drogpreventiva arbetet måste bedrivas på alla dessa nivåer. Upptäckt av missbruk i tidigt skede sparar mycket av det mänskliga lidandet. Socialnämnden har ett särskilt uppdrag att samordna det förebyggande arbetet och har också ansvaret i frågor om vård och behandling vid missbruk. Vården som kommunen erbjuder och ansvarar för ska vara av god kvalitet. Insatserna och metoderna som nämns i Sollentunas plan för ANDT-arbete och som används i kommunen ska grunda sig på evidensbaserad praktik.

3 Plan för alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksarbete i Sollentuna I enlighet med regeringens ANDT-strategi fokuserar Sollentunas ANDT-plan på drogerna alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak. Den gemensamma nämnaren är att de är medel med sinnesförändrande och/eller beroendeskapande egenskaper. Det finns ett antal andra droger med liknande egenskaper, exempelvis olika läkemedel och lösningsmedel. Grundförhållningssättet är detsamma oavsett drog, även om den legala statusen på preparaten skiljer sig åt och därmed de arbetssätt man kan/bör använda. Kommunens ansvar utifrån socialtjänstlagen och de reella, lokala behoven anger inriktningen vilka ytterligare berusningsmedel som eventuellt ska inkluderas i arbetet. Sollentunas ANDT-plan följer regeringens strategi beträffande sex av de långsiktiga målen och inriktningen för ANDT-arbetet och är tänkt att fungera som en vägledning, stöd och inspiration för att fördjupa det vardagliga arbetet gentemot just alkohol, narkotika, dopning och tobak. Den kompletteras av ett kommunövergripande policydokument som innehåller långsiktiga visionära mål och som uppmärksammar nödvändigheten av att arbeta mot alkohol, narkotika, dopning och tobak. Det sjunde långsiktiga målet handlar om en folkhälsobaserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt och tas inte upp i denna kommunala plan. Uppföljning av ANDT-planen Kommunfullmäktige fastställer årligen mål för kommunens nämnder. Utifrån detta bestäms ett antal åtaganden, handlingsplaner och mått/indikatorer. Därefter genomförs ett antal aktiviteter som ska bidra till att målen uppfylls. De verksamheter som möter barn och ungdomar har ett ansvar vad det gäller förebyggande arbetet och tidiga insatser. ANDTplanen följs upp årligen via de olika nämnderna som ansvarar för att ta fram mått/indikatorer och aktiviteter för sitt eget arbete inom detta område. Socialnämnden har ett särskilt uppdrag att samordna kommunens förebyggande arbete för barn och ungdomar. Kontinuerlig uppföljning på en övergripande nivå sker via den politiska ledningsgruppen för förebyggande arbete. Riksdagens långsiktiga ANDTpolitiska mål 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Kommunens ansvarsområde a. Effektiv och samordnad alkoholoch tobakstillsyn Kommunens insatser I samverkan med bland annat polis utveckla effektiv tillsyn Ansvar I samverkan med Länsstyrelsen bidra till förbättrad egentillsyn inom handel och restaurangnäring Utbildning för restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering Utveckla effektiv tillsyn

4 av rökfria skolgårdar BUN UAN MBN b. En effektiv bekämpning av illegal försäljning via digitala medier Samverkan mellan handlare, postombud, polisen, brottsförebyggare och socialtjänsten när det gäller Internethandeln för drogpreparat KS/Brå c. En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan drogförebyggande och brottsförebyggande arbete Metodutveckling i samarbete med socialkontoret och kommunens brottförebyggande verksamhet utifrån ett drog- och brottsförebyggande perspektiv, bland annat gällande programgruppernas verksamhet KS/Brå Lokal samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och andra berörda genom områdesbaserade programgrupper riktat till målgruppen skolbarn samt en kommungemensam grupp riktat mot gymnasieskolorna KS/Brå 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak (ANDT) a. Färre barn ska födas med skador orsakade av ANDT Information till småbarnsföräldrar i samverkan med MVC, BVC och Familjecentralerna i Tureberg och i Rotebro Utveckla och erbjuda ett differentierat utbud av förebyggande och öppenvårdsinsatser b. Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd Erbjuda individuellt stöd och/eller deltagande i stödgrupper för barn Utbildning och kompetensutveckling till elevhälsopersonal om barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning exempelvis genom

5 Upptäckargruppen Stöd för att utveckla och implementera kunskapsbaserade metoder BUN UAN Den politiska ledningsgruppen i förebyggande frågor 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska a. Minska rekryteringen till narkotika och dopningsmissbruk Uppsökande och förebyggande arbete i miljöer där ungdomar samlas Identifiera och erbjuda tidigt stöd för ungdomar och unga vuxna med begynnande psykisk ohälsa och/eller för dem som löper risk att börja missbruka, exempelvis genom Ungdomsmottagningen, Skol- och familjeteamet eller Ungdomskonsulenterna KFN Utveckla och arbeta efter kvalitativa utredningsmetoder och använda sig av standardiserade bedömningsinstrument på myndighetssidan Utbildning för personal och föräldrar i drogfrågor, fokus på cannabis KS/Brå Kartläggning av gymanläggningar för initiering av arbete mot dopning b. Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Utbildning riktat till elevvårdspersonal om tobak och dess skadeverkningar Tillsyn och information för att skolor ska tillämpa lagen om rökfria miljöer BUN UAN MBN c. Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och Utveckla och införa metoder för att stötta föräldrar så att de kan bidra till att minska ungdomarnas BUN UAN Den politiska ledningsgruppen i

6 minska alkoholkonsumtionen alkoholdrickande förebyggande frågor d. En hälsofrämjande skola Arbeta efter handlingsplanen för Trygghet och studiero på Sollentunas skolor, där bland annat otillåten frånvaro/skolk, drogförbud, arbete mot mobbning enligt Olweusprogrammet BUN e. Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Tillsammans med idéburna organisationer och kommunens personal planera och genomföra Tänk om-kampanjer mot langning KFN Satsning på alkoholfri skolavslutnings och studentfirande BUN UAN KFN 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska a. Minskat riskbruk och intensivkonsumtion bland studenter och unga vuxna med psykisk ohälsa Erbjuda stöd och behandling för unga vuxna som intensiv- eller riskkonsumerar alkohol, narkotika och/eller dopningsmedel. b. Förutsättningarna att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda drogproblem i arbetslivet bör förbättras Erbjuda chefer och skyddsombud utbildning i frågor om risk- och missbruk av alkohol samt om missbruk av andra droger Utveckla ANDT-arbetet till en naturlig del av arbetsmiljöarbetet KS/Personalkontoret KS/Personalkontoret Alla nämnder 5. Personer med missbruk eller beroende ska ges ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet a. Tillgång till kunskapsbaserad vård och stödinsatser ska öka I samverkan med andra eller själva utveckla kunskapsbaserade stödoch vårdinsatser på hemmaplan för ungdomar och vuxna b. En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås Samordna insatser med andra huvudmän för att tillgodose den enskildes behov och förutsättningar 6. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av a. Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol eller I samverkan med polis och andra samarbetspartners se till

7 alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska andra droger ska minska att den som kört onyktert i trafiken snabbt får erbjudande om stöd och vårdinsatser I samverkan med föräldrar och nätverk arbeta förebyggande med ungdomar som påträffats berusande av alkohol eller använt narkotika b. Antalet döda och skadade på grund av ANDT-relaterat våld ska minska I samverkan med polis, vakter och krögare minska berusningsdrickandet på krogen och få bort narkotikan från krogarna c. Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna på grund av alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska Genomföra opinionsbildande insatser till exempel för att minska langningen av alkohol till ungdomar I samverkan med andra genomföra föreläsningar för föräldrar KFN KS/Brå

8 Bilaga Kunskapsbank

9 Definitioner Inom preventionsforskningen används termerna förebyggande insatser, tidiga insatser respektive vård- och behandlingsinsatser. Med förebyggande arbete avses i detta sammanhang de insatser som kan vidtas innan ett riskbeteende eller en skada uppstått. Ibland används begreppen primär alternativt universell prevention. Detta senare begrepp avser oftast generella insatser gentemot en hel befolkning, men förebyggande arbete omfattar även åtgärder på såväl befolknings- som grupp- och individnivå. Om ett riskbeteende eller en skada uppstått är ambitionen att genom tidiga insatser åtgärda detta i så tidigt skede som möjligt för att inte riskbeteendet eller skadan ska förvärras ytterligare. Denna nivå motsvarar närmast så kallad sekundär alternativt selektiv prevention. Selektiv prevention avser oftast insatser på gruppnivå. När man åtgärdar ett manifesterat problem eller en skada på individuell nivå används ofta begreppen tertiär eller indikerad prevention. Begreppen vård- och behandlingsinsatser kan användas som beteckning för denna nivå. Med främjande åtgärder avses sådana åtgärder som stöder det friska, stärker människors hälsa och förmågor generellt (salutogent arbete). Främjande åtgärder är inte specifikt inriktade på olika problem, utan avser öka en människas välmående och välbefinnande i vid mening. Ungdomsmottagningen är ett exempel på en verksamhet som har en hälsofrämjande inriktning. Det är viktigt att kommunen arbetar med en kombination av såväl förebyggande som främjande insatser. Främjande insatser sker till stor del genom kommunens övriga sociala verksamheter samt genom förskola, skola och fritid. Omvärldsförhållanden är sådant som man inte direkt råder över, men som ändå har effekt på exempelvis alkoholkonsumtionen i befolkningen, till exempel trender, kulturmönster med mera. Det är viktigt att vara medveten om dessa faktorer för att förstå vad som påverkar utvecklingen även om man på kort sikt inte kan motverka dem. Denna ANDT-plan förespråkar evidensbaserad praktik i det drogförebyggande arbetet. Socialstyrelsen har definierat evidensbaserad praktik som en noggrann öppet redovisad och omdömesgill integrering av den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen, brukarens förväntningar samt den professionelles expertis för beslutsfattande om insatser till enskilda individer. Risk- och skyddsfaktorer I inledningen nämndes att det finns ett antal faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för att en viss skada eller problem (exempelvis alkoholmissbruk) ska uppstå, så kallade riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Inom preventionsvetenskapen och i det praktiska förebyggande arbetet läggs stor vikt vid att ta reda på vilka dessa faktorer är för att i möjligaste mån kunna undanröja respektive stödja dem. Både de faktorer som medför ökad risk för att ett visst problem ska uppstå och möjligheter att påverka dessa samt faktorer som är skyddande och således motverkar uppkomsten av exempelvis drogmissbruk bör uppmärksammas. Det finns inte en motsättning i att både ha ett problemorienterat och ett friskstödjande perspektiv. Det finns inte heller någon enstaka faktor som ensam är avgörande, utan det är viktigt att försöka påverka många av dessa faktorer samtidigt. Exempel på risk- och skyddsfaktorer som kan påverkas: Drogtoleranta attityder i familjen samt tillgänglighet till tobak, alkohol och narkotika i hemmet är riskfaktorer för att unga ska börja missbruka.

10 Tidig tobaks- och alkoholdebut som utgör en riskfaktor för beroende senare i livet. En osäker och otydlig föräldraroll utgör en riskfaktor, medan trygga och nära relationer mellan barn/ungdomar och föräldrar är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot problemutveckling. Skolk och svårigheter i skolan och problem med att bli accepterad av kamraterna samvarierar med missbruk bland ungdomar. Skolklimat - ett gott pedagogiskt ledarskap, högt ställda förväntningar på eleverna, ömsesidighet och lyssnande i kontakt mellan lärare och elever samt ordning och struktur i skolan har skyddande effekt. Framgångsfaktorer Alla människor behöver bli sedda och bekräftade. Det är också viktigt att hitta sitt intresse och något att vara bra på. Att satsa kraftfullt på ett främjande arbete med barn och ungdomar ger långsiktiga resultat. Aktiva och engagerade föräldrar är enligt forskningen en av de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Det förebyggande arbetet med barn och ungdomar samt deras föräldrar når bäst resultat när det bedrivs av dem som i sin vardag möter barn och ungdomar. En bra samverkan med föräldrar och olika aktörer runt barn och ungdomar bidrar också till samsyn i olika frågor. Det är viktigt att alla vuxna runt den unge förmedlar samma sak. Även idéburna organisationer och föreningslivet har en viktig roll i detta. Alla barn går i skolan därför har skolan en central roll. Folkhälsoinstitutet i samverkan med Skolverket och Svenska kommunförbundet har analyserat vilka insatser som kan vidtas för att stärka den alkoholskadeförebyggande verksamheten i skolan. Redovisningen pekar på fyra centrala framgångsfaktorer: samarbete och dialog mellan skola och föräldrar, innehållsrik och strukturerad fritidsverksamhet med skolan som bas, samtalsbaserad undervisning om alkohol och andra droger som en del av socialt och emotionellt lärande samt elevhälsan och den pedagogiska verksamheten i samarbete. Insatser mot ogiltig frånvaro från skolan är av stor betydelse. I ANDT-planens strategitabell framgår vilka som är ansvariga för genomförandet av förebyggande aktiviteter och insatser. Ibland räcker dock inte de förebyggande insatserna. Då är det viktigt att det finns tidiga insatser mot skolk, mobbning, rökning, misstanke om missbruk och kriminalitet. Stockholmsenkäten Aktuell kunskap om alkohol-, narkotika-, dopning och tobakskonsumtionen behövs för att kunna följa utvecklingen i tid och för att se om vidtagna åtgärder eller använda metoder har effekt. Sollentuna kommun har sedan 1997 genomfört en årlig drogvaneundersökning bland elever i grundskolans år 9 och år 2 på gymnasiet. Sedan 2008 deltar kommunen i den undersökning som både Stockholms stad och de flesta kranskommuner genomför vartannat år, går under namnet Stockholmsenkäten. Denna undersökning, som riktar sig mot samma målgrupp som de tidigare drogvaneundersökningarna, innehåller förutom frågor om alkohol-,

11 narkotika-, dopnings- och tobaksanvändning bland annat frågor om hälsa och psykiskt mående, kriminalitet och skoltrivsel. Stockholmsenkäten är ett viktigt instrument i arbetet att följa situationen bland Sollentunas barn och ungdomar inom drogområdet. I och med att undersökningen genomförs vart annat år kan effekter inte tydliggöras varje år. Utifrån senaste Stockholmsenkätens resultat (hösten 2012) bör det förebyggande arbetet särskilt fokuseras på att: Öka föräldrars kunskap, kompetens och kraft Motverka langningen av alkohol till ungdomar Minska tobaksbruket bland unga Minska berusningsdrickandet bland unga Motverka missbruk av cannabis Mått/indikatorer En indikator är en form av mätpunkt för att se om ett visst arbete är på väg åt rätt håll, om de uppsatta målen kommer att uppnås. Indikatorer kan vara såväl kvalitativa som kvantitativa eller ekonomiska. Följande indikatorer för arbetet mot alkohol, narkotika, dopning och tobak kan följas upp vart annat år genom ungdomarnas svar i Stockholmsenkäten: Alkohol Andelen ungdomar som inte använder alkohol Andelen ungdomar som uppger att de druckit alkohol senaste halvåret Andelen ungdomar som berusningsdricker en gång i månaden eller oftare Narkotika Andelen ungdomar som inte använt narkotika Andelen ungdomar som någon gång använt narkotika Dopning Andelen ungdomar som någon gång använt dopningsmedel Tobak Andelen ungdomar som inte använder tobak eller snus Andelen ungdomar som röker eller snusar dagligen Tillgänglighet Andelen ungdomar som uppger att de själva köpt tobak eller klass II öl i butik Andelen ungdomar som haft möjlighet att använda narkotika med avstått

12 Drogvanor bland unga, jämförelse med Stockholmsenkäten 2008, 2010 och 2012 Alkohol Grundskolan år 9 Gymnasiet år 2

13 Narkotika Grundskolan år 9 Gymnasiet år 2

14 Tobak Grundskolan år 9 Gymnasiet år 2

15 Beskrivning av tabellerna från Stockholmsenkäten Alkohol Det är glädjande att konstatera att många ungdomar väljer bort alkoholen svarar 67 % av pojkarna i grundskolans skolår 9 att de inte dricker alkohol jämfört med 2010 då 51 % svarade att de inte dricker, i 2008-års enkätresultat var svaret på samma fråga 41 %. När det gäller flickor har 55 % i den senaste undersökningen svarat att de inte dricker alkohol, 2010 var svaret 45 % jämfört med 36 % två år dessförinnan svarar 23 % och i undersökningen innan 24 % av pojkar på gymnasiet år 2 att de inte dricker alkohol jämfört med 21 % år 2008, för flickor är siffran 19 % både år 2012 och 2010 jämfört med 15 % år Andelen storkonsumenter av alkohol, de som svarat att de dricker en gång i månaden eller oftare, har i skolår 9-klasser minskat bland pojkar från 27 % till 16 % och är i den senaste undersökningen 14 %. Bland flickor är minskningen: från 22 % (2008), 18 % (2010) till 13 % Ingen förändring har skett bland pojkar i år 2 gymnasiet 2008 och 2010 då 43 % uppgav att de drack en gång i månaden eller oftare, i 2012-års undersökning var siffran 38 %. En minskning av antalet storkonsumenter kan ses bland gymnasieflickor i år 2: från 47 % (2008) till 39 % (2010) och sedan en liten ökning till 40 % (2012). Narkotika Av andelen pojkar i skolår 9 som uppger att de någon gång provat på narkotika uppgav % att de provat på, i 2010-års undersökning 13 % och 2012 en minskning till 8 %. Bland flickor syns en minskning från 6 % (2008), 4 % (2010) till 3 % (2012). I gymnasiets år 2 har andelen pojkar som provat på narkotika ökat från 20 % till 25 % för att sedan öka till 27 % (2012). Bland flickor i samma skolår är det en förändring: från 7 % (2008) till 8 % (2010) och i årets undersökning till 13 %. Cannabis är den vanligaste drogen. Av de ungdomar som 2012 svarade att de inte provat på narkotika uppger 27 % av pojkarna i år 9 i grundskolan att de haft möjlighet att prova men tackat nej, samma siffra år 2010 är 23 % och i 2008-års undersökning 30 %. Flickornas motsvarande siffror är 21 % (2010), 23 % (2008) och 18 % (2012). På gymnasiet uppger ungdomar att de haft möjlighet att prova på men tackat nej: för pojkar är andelen 42 % i 2012-års undersökning, 37 % år 2010 och 40 % år 2008, för flickor är siffrorna 36 % i årets undersökning, 37 % år 2010 och 39 % år Dopning Stockholmsenkätens tidigare resultat både 2008 och 2010 visar att 1 % av pojkarna i skolår 9 både använt och provat på dopningsmedel (utan läkares ordination/recept), 2012 är siffran 0 %. Tidigare års resultat på gymnasienivå visar att 1 % av pojkarna har använt och 2 % har provat på, 2012 är resultatet 1 %. Bland flickor visar tidigare årens resultat 0 % både i grundskolan och på gymnasiet, 2012-års resultat gällande skolår 9 flickor går siffran inte att redovisa på grund av för litet svarsunderlag och på gymnasieflickornas resultat finns bara ett streck. Tobak När det gäller pojkar i grundskolans år 9 har det skett en ökning mellan 2008 och 2010 bland dem som röker dagligen eller ibland: från 13 % (2008) till 17 % (2010), 2012 har siffran minskat till 9 %. För flickor i samma skolår har andelen minskat från 24 % (2008) till 22 % (2010) för att 2012 vara 11 %. I gymnasiets år 2 har rökningen minskat bland pojkar från 24 % till 20 %, som också är 2012-års siffra, medan rökningen för flickor har ökat från 29 % till 31 % för att vara 34 % i undersökningen 2012.

16 Enligt 2008 och 2010-års resultat är andelen pojkar i skolår 9 som snusar 13 %, i 2012-års undersökning har siffan gått ner till 6 %. I år 2 på gymnasiet har andelen pojkar som snusar minskat från 19 % till 15 % för att 2012 gå upp till 18 %. Bland flickor är andelen som snusar låg både i grundskolans år 9 och i år 2 på gymnasiet och är färre än 2 %.

17 Minskad tillgång på alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak Effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn Kommunen sköter tillsynen för försäljning av tobak och öl klass II. I Sollentuna organiseras arbetet under Förebyggande enheten på Socialkontoret. Vid årliga tillsynsbesök hos samtliga handlare som säljer dessa varor sker en dialog bland annat i syfte att stimulera till en förbättrad egenkontroll enligt gällande lagstiftning. Varje handlare ombeds att inlämna ett egentillsynsprogram. Tillämpningen av effektiva metoder i tillsynsarbetet eftersträvas, bland annat i samarbete med polisen. Utbildningsinsatser riktat till handlarna är tänkta att genomföras. Från och med 2010 har kommunen kontrollansvaret för försäljningen av receptfria läkemedel. Försäljningsställen besöks årligen, egentillsynsprogram efterfrågas och vid uppfunna brister sker rapportering till Läkemedelsverket. Ansvarsfull alkoholservering För att minska förekomsten av krogrelaterat våld, överservering av alkohol och servering till underåriga arbetar Sollentuna kommun med den vetenskapligt utvärderade metoden Ansvarsfull alkoholservering. Metoden innehåller tre delar; samverkan mellan myndigheter och bransch, utbildning av restaurangpersonal och tillsyn. För att arbetsmetoden ska ge resultat behövs ett strukturerat arbete med samtliga av metodens delar. Krögare och personal vid restauranger som serverar alkohol i Sollentuna erbjuds varje år en tvådagarsutbildning i ansvarsfull alkoholservering. Tobak Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Det finns också ett visst samband mellan cigarrettrökning och cannabismissbruk. Av dessa anledningar är det viktigt att finna lämpliga metoder för att förebygga och minska ungdomars användning av tobak. Påverkan på föräldrars och ungdomars värderingar, skolornas tobakspolicy samt rökfria skolgårdar är några framgångsfaktorer. Narkotika I undersökningen Stockholmsenkäten 2010 och 2012 svarade en fjärde del av Sollentunapojkar i år 2 på gymnasiet att de provat på narkotika, en övervägande del av dessa hade rökt cannabis. Med bakgrund av detta är det nödvändigt att på bred front mobilisera ett arbete mot narkotika och mot cannabis i synnerhet. Bekämpning av illegal försäljning via digitala medier Möjligheter till ytterligare samverkan mellan handlare, postombud, polisen, brottsförebyggare och socialtjänsten ska undersökas och fördjupas när det gäller Internethandeln för drogpreparat. En fungerande samverkan och samordning mellan drogförebyggande och brottsförebyggande arbete Arbetsformer och metoder finns och ska vidareutvecklas i samarbete med socialtjänsten och kommunens brottförebyggande verksamhet. Samarbete kommer bland annat ske gällande programgruppernas verksamhet genom planering av innehållet för gruppernas möten både utifrån ett drog- och brottsförebyggande perspektiv.

18 Programgrupper I ett lokalt drogförebyggande arbete är det viktigt med en fungerande och kontinuerlig samverkan mellan polis, skola, socialtjänst och andra berörda. I Sollentuna finns tre områdesbaserade samverkansgrupper riktat till målgruppen skolbarn samt en kommungemensam grupp riktat mot gymnasieskolorna som utgör basen för en lokal samverkan. Grupperna träffas vid två tillfällen per termin varav ett är tänkt att innehålla utbildningsinsatser eller gemensamma sammankomster riktat till alla fyra grupperna. Vid gruppsammankomster behandlas aktuella teman och möjlighet ges att både ta upp hur situationen ser ut i området och hur samverkan ska ske utifrån problem som uppkommer. Koppling finns vidare till den politiska ledningsgruppen i förebyggande frågor. Barn och ungdomar ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Information till småbarnsföräldrar i syfte att förebygga skadeverkningar MVC, BVC och Familjecentralerna i Tureberg och i Rotebro riktar sig mot blivande föräldrar och/eller föräldrar med barn upp till skolåldern och utgör en viktig arena för tidigt förebyggande arbete. Redan på detta stadium är det viktigt att blivande föräldrar erbjuds information och vid behov rådgivning i alkoholens och tobakens skadeverkningar. Dessa frågor lyftes upp bland annat vid de olika föräldragruppsammanhangen och vid den årligen återkommande uppmärksamhetsveckan. Stöd för barn i familjer där missbruk, psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning eller våld förekommer Barn som lever i familjer med missbruksproblem tillhör en riskgrupp för fysisk och psykisk ohälsa, utanförskap och eget missbruk. Forskning visar på betydelsen av stöd och bekräftelse från någon vuxen och behovet av tidiga föräldrastödjande insatser. En gruppverksamhet riktad till barn med svåra uppväxtförhållanden kan fungera som en sådan skyddande faktor. Förebyggande enheten samordnar den gruppverksamhet som finns i Sollentuna för barn/ungdomar som har en nära anhörig/förälder med missbruksproblem samt de andra gruppverksamheterna som finns för barn/ungdomar som bevittnat våld i sin hemmiljö och/eller som har psykisk ohälsa i familjen. Genom ett etablerat samarbete med Sigtuna och Upplands-Väsby kommuner finns tillgång till varandras stödgrupper. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska minska Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen Tänk om Sedan många år har ideella föreningar och politiska partier i Sollentuna engagerat sig i syfte att informera föräldrar, unga vuxna och övrig allmänhet om vuxenansvar och risker med att förse unga med alkohol. Flygbladskampanjer i Sollentuna centrum har skett i samband med vissa så kallade riskhelger. Kring detta arbete finns sedan 2011 en arbetsgrupp som planerar arbetet terminsvis med materialet Tänk om som grund. Detta material är framtaget av FHI

19 (Folkhälsoinstitutet) i samarbete med andra intressenter. I den lokala arbetsgruppen ingår personal från polisen, brottsförebyggande rådet, kultur- och fritidskontoret, socialkontoret och idéburna organisationer. Arbetsgruppen är enig om att antilangningsarbete i form av flygbladsutdelning ska ske före Valborg och skolavslutning samt före skolornas andra lov och pendeltågsstationer har med framgång testats som nya utdelningsplatser för flygbladsutdelning. I syfte att begränsa ungdomars tillgång på alkohol och att stärka föräldrars beredskap och medvetenhet om ungas situation skickas information också till föräldrar genom skolornas veckobrev eller anslås på skolornas hemsida. I samband med större kampanjer och inför skolloven görs utskick med information till föräldrar via brev. Aktuell information och material läggs ut på kommunens hemsida. Utbildning för personal och föräldrar i drogfrågor Ett resultatinriktat aktivt förebyggande arbete förutsätter återkommande utbildningsinsatser för medarbetare, idéburna organisationer och föreningslivet som möter barn och ungdomar. I utbildningar ska inhämtning av faktakunskaper och attitydförändrande metoder vara i fokus. Stöd och informations/utbildningsinsatser riktat till föräldrar är av stor vikt för att uppnå långsiktiga resultat för de enskilda. Föräldraprogram med fokus på kommunikation med barn Föräldraprogram för att stödja anknytning och kommunikation mellan föräldrar och barn är ett viktigt inslag i det förebyggande arbetet. Sedan flera år tillbaka har Socialnämnden gjort en satsning på att utvidga och utveckla föräldrastödet. Parallellt med att föräldrar erbjuds enskilt stöd har man möjlighet att delta i en gruppbaserad föräldrakurs som följer någon av nedanstående metoder. Både i Sverige och i andra länder har föräldrautbildningsprogram visat sig fungera bra barnen bråkar mindre, konflikterna blir färre och föräldrarna är nöjda med utbildningen. De program som erbjuds i Sollentuna är: Komet Föräldrar som har svårigheter att hantera vardagliga situationer utan bråk och trots med sitt barn utan bråk kan erbjudas att delta i en Kometkurs för föräldrar med barn i åldern 3 11 år. För tonårsföräldrar finns en liknande kurs Tonårskomet. Grupperna leds av Förebyggande enhetens personal från Familjecentralen och Skol- och familjeteamet. Nya steg Nya Steg är ett manualbaserat föräldragruppsprogram för föräldrar och barn i grundskolans år 6 7. Programmet som syftar till att stärka barn och föräldrar inför tonårstiden och till att motverka drogmissbruk bland tonåringar. Skol- och familjeteamets personal utbildar skolpersonal i metoden. ABC Alla Barn i Centrum är ett nytt generellt riktat föräldrastödprogram som är föremål för forskning av Karolinska Institutet och STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem). Sollentuna deltar i forskningsprojektet som ska pågå till och med Inledningsvis riktas ABC-programmet i Sollentuna till att nå förskolebarnens föräldrar.

20 Föräldrautbildning i cannabiskunskap Utbildningen vänder sig till föräldrar, vars ungdomar röker cannabis och har kontakt med Mini Maria. Det handlar hur cannabis påverkar fysiskt, psykiskt och socialt och hur man som förälder kan prata med sitt barn om detta. En hälsofrämjande skola Handlingsplanen för Trygghet och studiero på Sollentunas skolor I syfte att underlätta för skolorna (personal, elever och föräldrar) har kommunen beslutat att den verksamhet som berör såväl de statliga författningarna som kommunens policy sammanfattas i handlingsplanen Trygghet och studiero. Bland annat gäller följande gemensamma regler för skolor i Sollentuna: Otillåten frånvaro/skolk Vårdnadshavare ska omedelbart informeras om en elev under 18 år uteblir från undervisningen utan giltig anledning. Frånvaro räknas som ogiltig om en elev uteblir utan att vara sjuk, utan att ha befriats från ett visst inslag i undervisningen eller att ha beviljats ledighet. Det är rektorns ansvar att se till att vårdnadshavaren kontaktas och att skolan har rutiner i form av en åtgärdstrappa för hur det ska ske. Drogförbud På skolorna i Sollentuna råder drogförbud. Drogförbudet innefattar alla sorters tobak, alkohol, narkotika och läkemedel som inte ordinerats av läkare. Skolan ska informera vårdnadshavare vid överträdelse. Plan för skolans tobaks-, alkohol- och narkotikaförebyggande arbete ska finnas i varje skola. Vid misstanke om att en elev missbrukar alkohol eller narkotika ska skolledningen omedelbart anmäla detta till socialkontoret och informera vårdnadshavaren. Olweusprogrammet Olweusprogrammet är en metod för att långsiktigt reducera och förebygga mobbning och kränkande behandling i skolan. Huvudmålet är att reducera existerande mobbningsproblem både i och utanför skolmiljön, förbättra kamratrelationerna i skolan och förebygga nya mobbningsproblem. I princip alla grundskolor i kommunen arbetar i enlighet med Olweusprogrammet. Strukturerade och utvecklande fritidsaktiviteter Fritidsgårdar Alla barn och ungdomar är inte engagerade i föreningslivet. Fritidsgårdarna ska utgöra en stödjande barn- och ungdomsmiljö där problem med våld, droger och utslagning motverkas. En välstrukturerad fritidsgårdsverksamhet med meningsfulla aktiviteter och engagerade vuxna är en viktig skyddsfaktor för barn och ungdomar. Föreningsliv drogpolicy Kommunens föreningar utgör genom sin barn- och ungdomsverksamhet ett viktigt förebyggande arbete. Från och med 2008 ska föreningar med barn och ungdomsverksamhet ha en drogpolicy som även en av förutsättningarna för att beviljas föreningsbidrag. Samverkan kring riskhelger Inför så kallade riskhelger exempelvis Valborg och skolavslutning, då man vet att många

21 ungdomar alkoholdebuterar och berusningsdricker, ska professionella i kommunen, föräldrar och ideella krafter mobiliseras till kvälls- och nattvandringar. Tänk om-kampanjer är kopplade till arbetet kring riskhelger. Uppsökande arbete Speciellt under tonårstiden blir kamratrelationer allt viktigare och således är fritiden ett angeläget område för att nå ungdomar som befinner sig i riskzon. I Sollentuna bedriver både kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden ett uppsökande fältarbete i miljöer där ungdomar samlas. Genom detta arbete är det möjligt både att tidigt upptäcka ungdomar med behov av stöd samt att få kunskap om ungdomars levnadsvillkor och eventuella riskmiljöer i kommunen. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Minskat riskbruk och intensivkonsumtion bland studenter och unga vuxna med psykisk ohälsa Socialkontoret erbjuder stöd och behandling för unga vuxna som intensiv- eller riskkonsumerar alkohol, narkotika och/eller dopningsmedel. För unga vuxna med en samtidig psykisk ohälsa krävs ofta ett aktivt samarbete och en samordnad vårdplan upprättas mellan den unge vuxne och de olika huvudmännen. Förutsättningarna att i tidigt skede kunna uppmärksamma och åtgärda drogproblem i arbetslivet bör förbättras Sollentuna kommuns mål är att alla anställda i kommunen ska ha en säker och trygg arbetsmiljö. Därför ska kommunens arbetsplatser vara fria från alkohol- och droger. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet syftar till att skapa kunskap, förståelse, gemensamma värderingar samt goda levnadsvanor och att ANDT-arbetet ska bli till en naturlig del av arbetsmiljöarbetet. Personer med missbruk eller beroende ska ges ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Tillgång till kunskapsbaserad vård och stödinsatser ska öka Arbetet styrs av de Nationella riktlinjerna och Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Det finns ett inflytanderåd på socialkontoret, där brukarnas erfarenheter och synpunkter tas tillvara. En tydligare och mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås En lokal samverkansöverenskommelse finns mellan socialkontor, beroende vård, psykiatri, primärvård och kriminalvård, som följs upp och revideras årligen. Samverkan är allas ansvar.

22 För att den enskildes behov och förutsättningar ska kunna tillgodoses måste de olika huvudmännen samordna sina insatser. Sollentuna beroendemottagning är en integrerad mottagning, som är samlokaliserad och verksamhetsmässigt integrerad. Ansvaret för missbrukar- och beroendevård delas av kommunen och Stockholms läns landsting (SLL). Dessa parter har olika ansvar och uppdrag som styr den gemensamma verksamheten. Kommunen ansvarar för utredning, vård och behandling i syfte att åstadkomma social rehabilitering eller omvårdnad. SLL ansvarar för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol eller andra droger ska minska Samverkan Mot Alkohol och Droger i Trafiken (SMADIT) är en metod för personer som stoppas för rattfylleri ska inom 24 timmar erbjudas att hjälp mot sitt missbruk. En person som "tas på bar gärning" är oftast mer mottaglig för erbjudande av hjälp. I korthet innebär det att personen erbjuds kontakt med landstingsdelen av Sollentuna beroendemottagningen och sedan kan få psykosocial behandling och stöd från mottagningens kommundel. Kommunens tjänstebilar är utrustade med alkolås. Antalet döda och skadade på grund av ANDT-relaterat våld ska minska Sollentuna kommun arbetar med den vetenskapligt utvärderade metoden Ansvarsfull alkoholservering.