Agenda. Övergripande syfte och mål. Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32. Erik Sandberg. Om kursen Om praktisk lagerlogistik

Transkript

1 Välkomna till Logistikanalys Verktyg och Modeller, TETS32 Erik Sandberg Agenda Om kursen Om praktisk lagerlogistik Arbetet i ett lager Design av ett lager Sid 2 Linköpings universitet Övergripande syfte och mål Kunna använda ett antal verktyg och modeller för att genomföra logistiska analyser Vara förtrogen med bakomliggande principer och grundläggande antaganden som ligger bakom de verktyg och modeller som behandlas i kursen Vara förtrogen med olika sätt att få fram de underlag som krävs för verktygen och modellerna. Kunna applicera och anpassa dessa verktyg och modeller på ett korrekt sätt i andra kontexter än de som exemplifieras i kursen Kritiskt kunna analysera tillförlitligheten i dessa verktyg och modeller med avseende på kostnad, tid och service Problematisera, Klura, Strukturera, Använda Sid 3 Linköpings universitet 1

2 Moment i kursen Föreläsningar, Laborationer/Handledningar, Studiebesök Uppgift 1 ABC Uppgift 2 Lagerstyrning och service Seminarieuppgift Mått och mätmetoder Dugga 1 Dugga Sid 4 Linköpings universitet Anmälningar av olika slag Anmälan till kursen Anmälan till en grupp Anmälan till studiebesök Anmälan till laborationer/handledningar Anmälan till litteraturseminarium Sid 5 Linköpings universitet Examination Föreläsningar, Laborationer/Handledningar, Studiebesök 4 8 p Uppgift 1 ABC 4 8 p Uppgift 2 Lagerstyrning och service Seminarieuppgift Mått och mätmetoder 2 4 p Dugga 1 Dugga p 5 10 p Sid 6 Linköpings universitet 2

3 Examination (forts.) Totalt 40 poäng delas ut Betygsgränser: Betyg 3: Totalt 20 poäng samt godkänd på seminarieuppgiften. Betyg 4: Totalt 26 poäng samt godkänd på seminarieuppgiften. Betyg 5: Totalt 32 poäng samt godkänd på seminarieuppgiften Sid 7 Linköpings universitet Om duggor Varför? -> Individuell examination Dugga är ett av flera moment som tillsammans ska leda till djupförståelse i ämnet logistik Duggor mer inriktade på förståelse av litteraturen tentor testar djupförståelse av ämnet. Siffror och detaljer i artiklarna testas inte Sid 8 Linköpings universitet Generella kriterier för bedömning av inlämningsuppgifter Läsbarhet (tydlighet, hur rapporten är uppbyggd, struktur) Trovärdighet (motivering av resultat, presentation av fakta som resultaten och er analys bygger på) Tillvägagångssätt (användning av bakomliggande teoretiska resonemang, referenser) Mer konkreta bedömningsmallar ges vid introduktionen av respektive uppgift Sid 9 Linköpings universitet 3

4 Kriterier för bedömning av litteraturuppgift Förberedelseuppgiften gjord på ett tillfredsställande sätt: Välmotiverade val av mätetal (logiska, heltäckande) Användning av artikeln (Caplice & Sheffi, 1995) Aktivt deltagande under seminariet Det ska tydligt framgå i diskussionen att vederbörande har läst den anvisade litteraturen samt gjort förberedelseuppgiften! Sid 10 Linköpings universitet Schema Vecka 11 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag FÖ FÖ Reserv FÖ Reserv Introduktion Uppg 1 (ABC) Vecka 12 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag HA HA HA HA HA Sid 11 Linköpings universitet Schema (forts.) Inlämning ABC-uppgift, fredag v. 13 Vecka 13 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag ABC DU SB Stadium FÖ SB Stadium ISLAND ISLAND ISLAND ISLAND Vecka 16 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag FÖ FÖ6 FÖ Sid 12 Linköpings universitet 4

5 Schema (forts.) Vecka 17 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag ISLAND FÖ ISLAND Reserv ISLAND Vecka 18 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag SE DU Lager SE SE Sid 13 Linköpings universitet Schema (forts.) Vecka 19 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag FÖ Vecka 20 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag FÖ DU DU Reserv Reserv Sid 14 Linköpings universitet Förbättringar jämfört med föregående års kursgenomförande Uppgifterna omarbetade Förtydliganden i uppg. 1 Nya siffror i uppg. 2 Ny förberedelseuppgift och poäng i seminarieuppgiften Ny typ av dugga (delvis) Ny gästföreläsare (Pär Wetterlöf, Industrimatematik) Mer information ska ges! (Tidigare utgivning av uppgifter) Sid 15 Linköpings universitet 5

6 Litteratur ABC-kalkylering av Jonas Gerdin, som finns att köpa som kompendie på bokakademin, Kårallen Oskarsson et al., Modern Logistik, Liber, Tredje upplagan Journalartiklar som finns tillgängliga via bibliotekets databaser (se litteraturlista på kursens hemsida) Övrigt material som finns på kursens hemsida (Stig-Arne Mattssons artiklar om lagerstyrning) Sid 16 Linköpings universitet Sid 17 Linköpings universitet Sid 18 Linköpings universitet 6

7 Sid 19 Linköpings universitet Kontakt Kursansvarig Erik Sandberg, (ES), tfn , Övriga involverade: Bengt Ekdahl, (BE), Kristina Dalberg. Kursassistent/information, tfn , Sid 20 Linköpings universitet Praktisk Lagerlogistik 7

8 Repetition: Vilka kostnader pratar vi om? Lagerföringskostnader - lagernivåberoende Kapitalkostnader Värdeminskning Svinn Åldrande Förstörelse Försäkring Inventering Lagerhållningskostnader - operativa kostnader Lagerpersonal Informationssystem Inventarier Hanteringsutrustning Lagerbyggnader Design såväl som det dagliga lagerarbetet är viktiga frågor Vårt lager svämmar över! Vårt lager är för litet! Vi är inte effektiva, det är för dyrt! Vi måste bygga / Hyra en ny lokal! Vad ska vi sätta för pris på våra lagertjänster? Förstå aktiviteterna! Aktiviteterna Resursanvändning Prestation Kostnader Service 8

9 Fysiska lageraktiviteter är viktigt för leveransservicen såväl som kostnader Lagertillgänglighet Leveranssäkerhet Leveranspålitlighet paketering lagring hantering transportering plockning Också design av lagret har en koppling till leveransservice Artiklarnas placering Märkning av: - gångar - ställage - lastbärare - förpackningar Belysning Ventilation Ljudnivå Ergonomi Stress och monotoni Plocklista Ordermottagning Inlagring Omlagring - FELPLOCK - FELREGISTRERINGAR Lagrets aktiviteter Inlagring Ankomstkontroll Godsmottagning Primära, dvs del av flödet Lagring Omlagring Informationsbehov Cross-docking Lagring Plockning Emballering, märkning Avsändning Sekundära, dvs stödjande: Planering Orderhantering Bemanning Lageradministration Inventering Returer Lastbärare Kontroll 9

10 Det finns många olika sorters lager Terminallager Långtidslagring När uppstår vilka aktiviteter? Orderstruktur in till nod= orderstruktur ut från nod Orderstruktur in till nod orderstruktur ut från nod Tidpunkt in till nod = tidpunkt ut från nod Hantering Hantering Sortering Terminal Tidpunkt in till nod tidpunkt ut från nod Hantering lagring Hantering Lagring Sortering (Plock och pack) Lager Komplexitet Låg Hög Lite kring in- och utlagring Mål: Minimera hanteringsarbetet Minimera förflyttningsarbetet Minimera resursförbrukningen Maximera genomströmningen Aspekter att laborera med: Buffert- vs. plockplatser Fast vs. flytande placering Plock- & buffertplatsens placering (tex frekvensläggning) Plockmetoder och utplockningsprinciper 10

11 Fasta vs. flytande lagringsplatser Fasta plock- och buffertplatser I ett fastplatssystem ges varje artikel en bestämd reserverad plats i lagret, både vad gäller plock- och buffertplats. Fördelar: Nackdelar: Administrationsarbetet minimeras Lätt att lokalisera artiklarna Lägre fyllnadsgrad Flytande plock- och buffertplatser I ett flytande system ges varje artikel en lagerplats i någon form av prioriteringssystem. Fördelar: Frekvensläggningen kan förbättras Utrymmesbesparingar kan göras på 25-30% Nackdelar: Svårare att finna artiklarna. Plockaren blir beroende av lagerstyrningssystemet. Plock- & Buffertplatsens placering Placeringen beror (bland annat) på Frekvens Korrelationsbaserat Familjegrupp Zoner Diagonal frekvens placering Utplockningsprinciper Batchplockning Eftersortering Sortering i samband med plock Zonplockning Ordern delas upp på flera plockare och varje plockare ansvarar för ett speciellt område. Orderplock Orderplock betyder att man plockar färdigt hela ordern/hela orderna på en plockrunda. 11

12 Utplockningsprinciper Orderplockning Plockning av hela order Zonplockning Plockning av delade order 1 1a 1b 1 1a 1b Design av lager hur ska lagret se ut? Vi söker effektivitet! (Aminoff et al., 2002) Olika typer av effektiviteter: Work efficiency (tex minutes/outgoing item lines) Space utilisation (tex item lines/receiving area) Cost efficiency (tex FIM/outgoing item lines) 12

13 Faktorer som påverkar effektiviteten (Aminoff et al., 2002) Sid 37 Linköpings universitet Lagerdimensionering Ombyggnad Nybyggnad Tillbyggnad?? Lagersystem/?? Utrustning?? Produkter Layout Flöde Utrustning: Grad av automatisering Vertikal karusell Horisontell karusell Hissautomat Parallellkopplade horisontella karuseller med lyftbord och displayer 13

14 Utrustning: Grad av automatisering (forts) Materialhantering Manuell hantering Mekaniserad hantering Automatiserad hantering Orderrader/dag Utrustning: En pigg 65+ långt ifrån pension EUR-Pallen 14

15 Vad är det som är så bra med pallen? Driver standardisering (kvantiteter, men också av utrustning, tex truckar) Bättre utnyttjande av lageryta Minskar arbetstiden för in- och utlagring (inkl. mindre omlastningar) Mindre skaderisk av gods Underlättar städning och renlighet i lokalerna Sid 43 Linköpings universitet Produkter styr lagrets utformning Godsslag, tillstånd Innehållskvantitet Vikt, volym Dimensioner, form, utrymmesbehov Hanterbarhet Staplingsbarhet Stöldbegärlighet Enhetslaster Sortimentsstorlek Prognostiserade utleveransvolymer Materialflödet styr lagrets utformning In- och utleveransernas storlek, frekvens, precision, tidsfördelning Orderstruktur Krav på genomloppshastighet och precision i de interna flödena 15

16 Olika layout: Genomströmningslagret Används framför allt i lager med höga volymflöden - separerade ytor för ankommande och avgående gods - utbyggnad kan ske åt sidorna Olika layout: Vinkellagret Medger höga volymflöden - störningar minimeras mellan ankommande och avgående gods - lageradministration, arbetsledning och personalutrymmen kan samlas inom ett avgränsat område för god kommunikation och överblick - utbyggnad kan ske åt sidorna för ökning av hanterings- och lagringskapacitet Olika layout: In- och utlastning på samma sida Vanligaste lagertypen - ytor för ankommande och avgående gods delvis kan vara gemensamma, viket ger hög flexibilitet och högt ytutny<jande - lageradministra>on, arbetsledning och personalutrymmen kan samlas - utbyggnad kan ske bakåt för ökat lagringsbehov och/eller åt sidan för ökat lagrings och hanteringsbehov. 16