101 Godkännande av samfällighetens budgetförslag för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren

Transkript

1 23/ Godkännande av samfällighetens budgetförslag för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner samfällighetens budgetförslag för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren Behandling Förvaltningsdirektör Juha Tuohimäki presenterade budgetförslaget. Under behandlingen gjordes 4 inlägg. Fullmäktige Heikki Pynnönen understödd av Jukka Tuominen gjorde följande ändringsförslag: Det allmänna understödet om euro till den Internationella församlingen (IEC) återinförs till budgetförslaget. Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: De som understöder gemensamma kyrkorådets beslutsförslag röstar Ja och de som understöder Pynnönens ändringsförslag röstar Nej. Ordförande konstaterade att 46 ja-röster, 27 nej-röster och 4 blanka avgetts. Frånvarande var 14. Gemensamma kyrkorådets beslutsförslag godkändes. Beslut Fullmäktige Tuominen och Perret meddelade avvikande åsikt. Tuominens skrivelse läggs till protokollet. et godkändes. GKR Gemensamma kyrkorådet

2 1) godkänner för egen del samfällighetens budgetförslag för 2019, verksamhets- och ekonomiplaneförslaget för åren samt personalbilagan och sänder dem på remiss till församlingarna, 2) inbegär församlingsrådens utlåtanden per den , 3) besluter behandla församlingsrådens utlåtanden den Behandling Margareta Back redogjorde för ärendet. Medlem Kopponen med stöd av Mithiku föreslog att anslaget om för den internationella församlingen International Evangelical Church in Finland stryks ur budgetförslaget för 2019 innan budgetförslaget sänds på remiss till församlingarna. Ordförande konstaterade att ändringsförslaget vunnit understöd och att man därför måste rösta om det. De som stöder grundförslaget röstar Ja, och de som stöder motförslaget röstar Nej. Propositionen godkändes. Ordförande konstaterade att tre röster (Lanamäki, Stenman, Vuorinen) stödde grundförslaget medan åtta medlemmar (Asikanius, Hentilä, Hyvärinen, Jalovaara, Kopponen, Leppiniemi, Mithiku, Ojala) stödde motförslaget och tre (Perret, Pontela, Sundberg) lade ned sin röst. Gemensamma kyrkorådet beslöt att understödet om till den internationella församlingen IEC stryks ur budgetförslaget. Beslut Förslaget godkändes med ändringen att understödet till IEC stryks ur budgetförslaget för GKR , 378 Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar utlåtandena och deras bemötanden för kännedom i den form de presenterats i föredragningen och bilagan 2) presenterar utlåtandena och deras bemötanden fö 3) godkänner för egen del samfällighetens budget för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för och presentera dem för gemensamma kyrkofullmäktige för godkännande. Direktören för samfälligheten Juha Rintamäki Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar utlåtandena och deras bemötanden för kännedom i den form de presenterats i föredragningen och bilagan 2) presenterar utlåtandena och deras bemötanden fö

3 3) godkänner för egen del samfällighetens budget för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för och presentera dem för gemensamma kyrkofullmäktige för godkännande. Behandling Medlem Perret med stöd av Vuorinen föreslog att i budgetförslaget som allmänt understöd återinförs för den internationella församlingen International Evangelical Church in Finland. Ordförande konstateade att ett understött ändringsförslag gjort och att man måste rösta om detta. Omröstningsproposition: grundförslaget Ja och motförslaget Nej. Propositionen godkändes. Ordförande konstaterade att åtta medlemmar (Asikanius, Hentilä, Kopponen, Mithiku, Pontela, Salomaa, Stenman, Sundberg) röstat Ja medan två medlemmar (Peret, Vuorinen) röstat nej och en röstat blankt (Seppälä). Tre frånvarande (Hyvärinen, Jalovaara, Laisaari). Perret och Vuorinen anmälde avvikande åsikt. Beslut Förslaget godkändes. Perret lämnade in avvikande åsikt till protokollet, bifogat. Redogörelse Bestämmelserna om uppgörande av församlingens budget finns i KO 15 kapitel, i vilket också bestäms om verksamhets- och ekonomiplanen för en tid som överstiger ett år. Församlingens eller samfällighetens budgeten ska godkännas senast i december året före budgetåret. Budgetåret är ett kalenderår. Samtidigt som budgeten godkänns ska kyrkofullmäktige också godkänna en verksamhets- och ekonomiplan för minst tre år. I budgeten ingår de anslag som behövs för att sköta verksamheten och som intäkter de uppskattade skatteintäkterna, verksamhetsintäkterna samt övriga intäkter. Därtill ska av budgeten framgå hur församlingens finansieringsbehov ska täckas. Budgeten består av en driftsbudget, resultaträkning, investeringar och en finansieringsdel. Förslaget till budget för 2019 och till verksamhets- och ekonomiplan för bifogas. Driftsbudgeten I driftsbudgeten fastställs målen för verksamheten och anslagen för genomförandet. Driftsbudgeten innehåller anslag för den gemensamma förvaltningen, församlingsverksamheten, de gemensamma församlingsuppgifterna, den gemensamma förvaltningen, fastighetsväsendet samt miljö- och begravningsväsendet. Budgeten för år 2019 utgår från budgetramen för år Församlingarnas budgetram har ökats med ett

4 engångsbelopp om 4,8 mn. Utgångspunkten för samfällighetens enheter är bokslutet för Driftsbudgeten för 2019 upptar en överföring om 3 mn från investeringar till driftsbudgeten och motsvarande görs också för 2020 och Anslaget för församlingsverksamhet har fördelats enligt de grunder som gemensamma kyrko-fullmäktige fastställde den Inbesparingarna i församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet var 9,7 mn enligt bokslutet för I budgeten för 2019 ökar församlingarnas inbesparingar med 0,03 mn. Det gemensamma församlingsarbetets budget utgår från att 0,8 mn tas från besparingarna. För 2018 räknade man med att församlingarna skulle spara 0,8 mn och det gemensamma församlingsarbetet räknar med att använda 0,4 mn av inbesparingarna från tidigare år. I bokslutet för 2017 var differensen mellan verksamhetskostnader och intäkter, dvs. verksamhetsbidraget, 72,2 mn. I budgeten för 2018 är verksamhetsbidraget -77,8 mn och -83,7 mn i budgetförslaget för Under planeperioden fattas årligen beslut om driftskostnaderna då budgetramen fastställs. Enligt ramkalkylen för perioden ingår i driftsbidraget inte utnyttjande av eventuella tidigare inbesparingar. Resultaträkningen Kyrkoskatten påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen, förändringarna i beskattningsgrunden, kyrkoskatteprocenten samt församlingsmedlemmarnas intäkter. År 2018 har kyrkoskatteintäkterna stigit med 5,2 % jämfört med läget i augusti förra året och väntas öka med 3 mn i relation till budgeten. Detta beror på att sysselsättningen förbättrats och inkomstnivån höjts väntas inkomstnivån öka med 2,4% och 2020 med 2,7%. Enligt förslaget till statsbudget kommer det vissa smärre skattelättnader att genomföras. Deras inverkan på skatteintäkterna är ca 1 %. Fortsättningsvis kommer offentliga sektorns semesterpremie att skäras ned med 30 % under Den ekonomiska tillväxten torde avta de kommande åren. Detta i kombination med de t sjunkande medlemsantalet torde leda till att skatteintäkterna sjunker efter denna planeperiod. År 2019 väntas kyrkoskatteintäkterna stia med 1 % jämfört med bokslutet 2017 och med 1,5 % i relation till de prognostiserade kyrkoskatteredovisningarna för Större förändringar i statsbidraget är inte att vänta under planeperioden. I budgeten för 2019 uppskattas avgiften till kyrkans centralförvaltning till 9,1 mn (10 mn år 2018). Avgiften till centralfonden fastställs på basis av den senast fastställda beskattningen på så sätt att den år 2019 är 5,1 mn, dvs 6,5 % av den kalkylerade kyrkoskatten år 2017 (i budgeten för 2018 upptagen till 7,5 %, och förverkligad som 6,5 %). Pensionsfondsavgiften som sedan 2013 uppburits av församlingarna är baserad på kyrkoskatteintäkterna. För 2019 beräknas denna uppgå till 4

5 mn. Avgiften är 5 % av senast fastställda kalkylerade kyrkoskatt (5 % år 2018). Årsbidraget ska per definition åtminstone täcka avskrivningarna på anläggningstillgångarna. I bokslutet för 2017 uppgick årsbidraget till 25,7 mn. I budgeten för 2018 uppgick årsbidraget till 9,3 mn. Samfällighetens årsbidrag i budgetförslaget för 2019 är 7,8 mn. År 2019 täcker årsbidraget avskrivningarna som beräknats uppgå till 6,8 mn. Räkenskapsårets resultat är 1 mn och överskottet 1,5 mn. I ekonomiplanen uppskattas årsbidraget för 2020 till 18,1 mn och för år 2021 till 19,3 mn. Årsbidraget räcker åren till för att täcka avskrivningarna. Årsbidraget i planen kräver att skatteintäkterna och avkastningen på placerat kapital utvecklas planmässigt och att verksamhetskostnaderna minskar. Intäktsutvecklingen medför vissa risker. Medlemsminskningen har negativ inverkan på kyrkoskatteintäkterna. Skatteunderlaget påverkas också av eventuella lättnader i beskattningen och av att den arbetsföra befolkningen minskar. Avkastningen på placerat kapital påverkas av osäkerheten om hur räntor och aktiekurser utvecklas. Fastighetsplaceringarna medför osäkerhet i fråga om hur prisnivån på fastigheterna som realiseras utvecklas, tidtabellen för realiseringarna samt hur byggkostnaderna utvecklas. Placeringsverksamhet och investeringar Per uppgick värdet på samfällighetens placeringar till 177,1 mn varav 54 % var kapitalsäkrat. Portföljens risknivå tryggad genom tillräcklig diversifiering och med kapitalsäkrade placeringar. De bestående kapitalplaceringarna utgörs huvudsakligen av konkurrensutsatta och för samfälligheten skräddarsydda produkter. De strukturerade placeringarna som i regel har 40-60% säkring gentemot kursras på aktiemarknaden ingår i de kapitalriskbenägna placeringarna. Behovet av att renovera och bygga om samfällighetens och församlingarnas lokaler samt övriga investeringsbehov gör att investeringsbehovet under planeperioden uppgår till ca mn /år. År 2019 är behovet ca 28,6 mn, varav 3,0 mn av grundrenoveringarna flyttas från investeringarna till driftsbudgeten. På grund av personalbrist har inte alla fastighetsinvesteringsprojekt som budgeterats för kunnat förverkligas. Detta har ökat renoveringsskulden. Fastighetsavdelningen har uppmanats att begränsa investeringarna till högst 30 mn under planeperioden. Till detta belopp läggs ännu de medel som erhålls genom fastighetsförsäljning och de under 2018 icke utnyttjade investeringsanslagen. Detta gör att särskilt de stora kyrkorenoveringsprojekten måste senareläggas. Att renoveringsbyggandet skjuts på framtiden ökar samfällighetens renoveringsskuld ytterligare. De för 2020 och 2021 föreslagna investeringsanslagen är i detta skede ännu mycket grova men helhetsnivån är ändå riktgivande då de kommande årens behov av renoveringsbyggande planeras. Det nuvarande fastighetsbeståndet kräver 2019 investeringar till ett värde av ca 4,3 mn och under VEP-perioden ca 12,8 mn. Till dessa investeringar hänför sig lånevederlag, grundrenoverings-

6 kostnader för gamla byggnader, markanvändningsavgifter och markanskaffning. Strävan är att kontinuerligt forma placeringsfastighetsportföljen så att de äldsta fastigheterna med det största renoveringsbehovet realiseras. Därmed sätt strävar man till att 2019 uppnå en försäljningsvinst om 1,7 mn och under hela VEP-perioden sammanlagt 5,0 mn. Finansiering I bokslutet för år 2017 hade de likvida kassamedlen (värdepapper samt kontanta medel och banktillgdohavanden) bokföringsvärdet 179,3 mn. Enligt budgeten och ekonomiplanen uppgår investeringarna under planeperioden till 68,4 mn. Av detta finansieras enligt ekonomiplanen 9,0 mn via driftsbudgeten och resten genom realisering av fastighetsegendom. Kassamedlen väntas minska med 4,5 mn under planeperioden Bilagor 10 Toiminta- ja talousarviosuunnitelma ja vuoden 2019 talousarvio 11 Henkilökuntaliite

7