Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8/2018 Gemensamma kyrkofullmäktige

Transkript

1 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8/2018 Gemensamma kyrkofullmäktige Tid kl. 17:00-20:20 Plats Församlingarnas hus, Engel-salen Närvarande Kaisa Raittila, ordförande Kai Ahola Alli Ailio Susanna Airola Sonja Alanko Viivi Ali-Löytty Jukka Annala Anki Arpiainen Riitta Asikanius Sirpa Asko-Seljavaara Kristiina Kartano Borta: Liisa Berghäll Johan Bärlund Liisa Elovainio Tomi Riihimäki Irja Eskola Leea Halmetoja Jorma Hentilä Miikka Hietaranta Juha-Pekka Hippi Pertti Hyvärinen Sirkku Ingervo Borta: Ville Jalovaara Raisa Jarkkola Jukka Rakemaa Ari Järvinen Tarja Kantola Saimi Kautonen Leena Kontula Samuel Kopperoinen Lauri Kopponen Lauri Koski Anna Laine Ami Lainela Johanna Laisaari Antti Lanamäki Sanna Lehtinen Raija Lehtonen Laura Leipakka Jarmo Leppiniemi Satu Marvo-Kallio Tiina Lintunen Hedvig Långbacka Lotta Keskinen

2 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 2 (69) Pekka Majuri Anja Malm Petri Merenlahti Eero Minkkinen Hanna Mithiku Anna Munsterhjelm Liisa Mustajärvi Seija Muurinen Juhani Lönnroth Johanna Nuorteva Jaakko Ojala Borta: Jessi Orpana Matti Paavonen Borta: Risto Peltokorpi Matteus Pentti Christoffer Perret Tuula Pontela Lea Purhonen Heikki Pynnönen Timo Raittinen Ilari Rantakari Jukka Relander Laura Rissanen Veronica Saarela Timo Sahi Leena Saastamoinen Kirsi Salo Pekka Salomaa Caroline Sandström Juha Saunamäki Maija-Liisa Seppä Petri Seppä Helena Seppälä Arja Sihvonen Juha-Pekka Sihvonen Anna-Maria Soininvaara Satu Sopanen-Helisalo Borta: Sini Suomalainen Juha-Matti Terämä Sini Terävä Eeva Tikka Ingmar Tollander Anhild Träskman Jukka Tuominen Tuula Tynjä Sirpa Tyrkkö Paavo Untamala Eeva Vallisaari Minna Valtonen Sinikka Vepsä Arto Virkkunen

3 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 3 (69) Wiking Vuori Tuulikki Vuorinen Närvarande var 71 medlemmar av gemensamma kyrkofullmäktige och 6 ersättare. Övriga närvarande Margareta Back, ekonomichef Stefan Forsén, vik. direktör för gemensamt församlingsarbete Kai Heinonen, fastighetsdirektör Kimmo Holappa, kommunikationschef Jukka Pakarinen, gkrs ordförande Juha Rintamäki, samfällighetens direktör Borta 105 Juha Tuohimäki, förvaltningsdirektör Kirsi Wickström, jurist, sekreterare Hedvig Stenman, medlem i gkr Ordförande inledde mötet med en andakt. Meddelande om mötet har jämte agendan varit framlagt till påseende den på de till samfälligheten hörande församlingarnas anslagstavlor och på samfällighetens anslagstavla. Mötet har också annonserats i Kirkko ja kaupunki den och Kyrkpressen Kallelse jämte föredragningslista har sänts till fullmäktiges samtliga medlemmar. Inga inlägg gjordes i följande ärenden: 7, 10, Ordförande gav besvärsanvisning. Protokollet finns framlagt till påseende i samfällighetens registratur, Tredje linjen 22 B, under 30 dagar, räknat från den sjunde dagen efter mötet, dvs den 20. december Mötet avslutades kl Efter mötet hölls ingen frågetimme.

4 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 4 (69) Underskrifter Kaisa Raittila ordförande Kirsi Wickström sekreterare Justering Protokollet granskat och godkänt. Helsingfors den Helsingfors den Miikka Hietaranta Christoffer Perret Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i samfällighetens registratur. Om framläggandet meddelades på pastorskansliernas anslagstavlor samt på samfällighetens anslagstavla. Helsingfors Kirsi Wickström

5 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 5 (69) Ärenden Bilaga Ärende Sida 94 Mötets laglighet och beslutförhet 6 95 Val av protokolljusterare 7 96 Godkännande av föredragningslistan 8 97 Ordförandes meddelanden Undersökning av medvetenheten om kyrkan och dess rykte Godkännande av arrendeavtalsmodell för Lövö Den andra ändringen av budgeten för Godkännande av samfällighetens budgetförslag för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplaneförslaget för åren Lägesrapport beträffande riktlinjerna som kyrkofullmäktige den godkände för reformen av verksamhetskulturen Användningen av det tilläggsanslag om 2,5 mn som reserverats på kostnadsstället för reformen av verksamhetskulturen 27 samt principerna för hur tilläggsanslaget ska utnyttjas Beredningen av helsingforsförsamlingarnas framtidsprocess Val av direktör för samfälligheten för åren Inrättande av skriftskolteologtjänst vid Petrus församling Projekt, slutrapport 2/ Arrendering av markområde för basstation på Porkkala lägergårds område till Elisa Abp Kirkko ja kaupunkis distributionsavtal för åren

6 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 6 (69) 94 Mötets laglighet och beslutförhet Konstaterades att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört.

7 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 7 (69) 95 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes fullmäktige Miikka Hietaranta och Christoffer Perret.

8 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8 (69) 96 Godkännande av föredragningslistan Ordförande meddelade, att behandlingsordningen ändras så att, Undersökning av medvetenheten om kyrkan och dess rykte samt Godkännande av arrendeavtalsmodell för Lövö behandlas först. Den ändrade behandlingsordningen godkändes.

9 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 9 (69) 97 Ordförandes meddelanden Till grund för behandlingen ligger gemensamma kyrkorådets förslag i ärendena Höstens mötesarvoden utbetalas Mötesarvoden för december utbetalas sannolikt i januari.

10 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 10 (69) 660/ Undersökning av medvetenheten om kyrkan och dess rykte Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar ärendet för kännedom. Beslut Forskare Kimmo Ketola presenterade Undersökningen av medvetenheten om kyrkan och rykte. Under behandlingen gjordes 1 inlägg. Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR Beslutsförslag Antecknas för kännedom. Behandling Beslut Forskare Kimmo Ketola presenterade undersökningsresultaten. Antecknades att föredragande ändrade beslutsförslaget enligt följande: Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar för kännedom undersökningen av medvetenheten om kyrkan och dess rykte 2) delger kyrkofullmäktige undersökningen för kännedom. Gemensamma kyrkorådet 1) antecknade för kännedom undersökningen av medvetenheten om kyrkan och dess rykte 2) beslöt delge kyrkofullmäktige undersökningen för kännedom. Redogörelse Kimmo Ketola från kyrkans forskningscentral presenterar pinfärska resultat från undersökningen av medvetenheten om kyrkan och dess rykte. Helsingfors är en av 12 stora städer där undersökningen gjordes med hjälp av telefonintervjuer (N = 6500, varav helsingforsare 1000) i augusti-oktober. Stadsborna runt om i landet var särdeles eniga i fråga om sina relationer till och förväntningar på församlingen. Responden-

11 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 11 (69) terna ansåg att församlingarna borde koncentrera sig särskilt på barn och unga, åldringar och hjälpbehövande. Viktigt för respondenterna var också att kyrkan stöder mänskorna så att de kan leva som kristna på ett för dem själv betydelsefullt sätt. Bilagor 1 Seurakuntien_tunnettuus_2018_Hki

12 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 12 (69) 648/ Godkännande av arrendeavtalsmodell för Lövö Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner arrendeavtalsmodellen för Lövö och ger fastighetsdirektör Kai Heinonen fullmakt att vid behov i avtalen göra smärre justeringar av teknisk natur beträffande de objekt som arrenderas ut. Behandling Under behandlingen gjordes 33 inlägg. Fullmäktige Laura Rissanen understödd av Ari Järvisen och Ville Jalovaara föreslog att ärendet skulle bordläggas. Ordförande avslutade diskussion och gjorde följande omröstningsproposition. De som understöder en fortsatt behandling av ärendet röstar Ja och de som understöder att ärendet bordläggs röstar Nej. Ordförande meddelade följande omröstningsresultat: 44 ja röster, 29 nej röster, tomt 4 och borta 14. Behandlingen av ärendet fortsatte. Under behandlingen av ärendet gjorde fullmäktige Samuel Kopperoinen understödd av Hanna Mithiku två ändringsförslag till arrendeavtalsmodellen. Det första ändringsförslaget: den sista meningen i punkt 4.2 ändras så att den lyder: " På särskilda grunder har man då årsarrendet fastställts utnyttjat möjligheten till prövning till förmån för arrendatorn ". Det andra ändringsförslaget: till avtalets punkt läggs följande: "Om samfälligheten på eget initiativ under löpande arrendetid eller vid utgången av denna besluter sig för att sälja fastigheten som är föremål för arrenderätten, torde samfälligheten vara skyldig att erbjuda också arrendatorn möjlighet att förvärva tomten. Vid en eventuell anbudstävling gällande tomterna torde, sedan det klarlagts vilket anbud som har de bästa avtalsvillkoren, arrendatorn ges möjlighet att på samma villkor som den anbudsgivare som gett det

13 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 13 (69) högsta anbudet träda i dennes ställe även i det fall att det högsta anbudet getts av någon annan än arrendatorn. Då avtalet ingås tillämpas detta avtalsvillkor inte på överlåtelse av icke utnyttjad byggrätt för byggändamål. Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition. Ändringsförslag 1: De som understöder gemensamma kyrkorådets beslutsförslag röstar Ja och de som understöder Kopperoinens 1. ändringsförslag röstar Nej. Ordförande konstaterade att 13 ja-röster, 61 nej-röster, 3 blanka avgetts. Frånvarande 14. Fullmäktige Kopperoinens 1 ändringsförslag godkändes. Därefter röstade man om ändringsförslag 2. Ordförande gjorde följande omröstningsproposition: De som understöder gemensamma kyrkorådets förslag röstar Ja och de som understöder Kopperoinens ändringsförslag 2 röstar Nej. Ordförande konstaterade att 3 ja-röster, 72 nej-röster och 2 blanka avgetts. Frånvarande var 14. Fullmäktige Kopperoinens ändringsförslag 2 godkändes. Beslut Fullmäktige Ville Jalovaara meddelade avvikande åsikt. Beslutsförslaget godkändes med de ovan i behandlingen redovisade ändringarna. Beslutshistoria GKR , 372 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet 1) godkänner för egen del avtalsmodellen jämte villkor att användas som utgångspunkt för samfällighetens arrendeavtal

14 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 14 (69) 2) förelägger fullmäktige avtalsmodellen för godkännande och föreslår att kyrkofullmäktige ger fastighetsdirektör Kai Heinonen fullmakt att vid behov göra smärre justeringar av teknisk natur beträffande de objekt som arrenderas ut. Behandling Beslut Antecknades att beredningen sänts till medlemmarna per e-post den och att den delats ut på bordet. Antecknades att tilläggsföredragningens ärende nr 2 behandlades före ärende 10 på den egentliga listan. Medlem Jalovaara föreslog med stöd av Mithiku att ärendet bordläggs. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag: Gemensamma kyrkorådet 1) godkänner för egen del avtalsmodellen jämte villkor att användas som utgångspunkt för samfällighetens arrendeavtal på Lövö 2) förelägger fullmäktige avtalsmodellen för godkännande och föreslår att kyrkofullmäktige ger fastighetsdirektör Kai Heinonen fullmakt att vid behov i avtalen göra smärre justeringar av teknisk natur beträffande de objekt som arrenderas ut. Ordförande konstaterade att man måste rösta om den fortsatta behandlingen av ärendet. De som vill fortsätta behandlingen röstar Ja och de som stöder bordläggning röstar Nej. Propositionen godkändes. Ordförande konstaterade att åtta medlemmar (Asikanius, Kopponen, Perret, Pontela, Salomaa, Stenman, Sundberg, Vuorinen) stött en fortsatt behandling medan fyra medlemmar (Hentilä, Jalovaara, Mithiku, Seppälä stött bordläggningen och två medlemmar var frånvarande (Laisaari, Hyvärinen). Behandlingen av ärendet fortsatte. Gemensamma kyrkorådet 1) godkände för egen del den bifogade avtalsmodellen jämte villkor att användas som utgångspunkt för samfällighetens arrendeavtal på Lövö 2) presenterar avtalsmodellen för kyrkofullmäktige för godkännande och ger fastighetsdirektör Kai Heinonen fullmakt att vid behov i avtalen göra smärre justeringar av teknisk natur beträffande de objekt som ska arrenderas ut.

15 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 15 (69) Redogörelse Den fattade kyrkofullmäktige beslut om villkoren för förlängning av arrendeavtalen för tomterna på Lövö. Eftersom inget modellavtal av vilket samtliga arrendevillkor skulle ha framgått ingick som bilaga till föredragningen har vi nu sammanställt ett modellavtal och föreslår att den bifogade avtalsmodellen godkänns att användas också då arrendeavtalen för Lövö görs upp. På basis av kyrkofullmäktiges beslut har fastighetsavdelningen med hjälp av advokatbyrå Mäkitalo & Rantanen utarbetat avtalsförslag som i november 2017 sändes till arrendatorerna för kommentarer. Arrendatorerna lämnade i början av 2018 in ett flertal skriftliga kommentarer och ändringsförslag. På våren ordnades möten med advokatbyrå Lexia som företräder några arrendatorer och med en enskild arrendator. Vid dessa möten presenterade arrendatorerna sina åsikter om vissa avtalspunkter och uttryckte sin oro. Under hösten 2018 har representanter för fastighetsavdelningen tillsammans med juristen Aimo Halonen från Mäkitalo & Rantanen arbetat med ett arrendeavtal utgående från arrendatorernas kommentarer och gjort upp den bifogade avtalsmodellen. Modellen ska kunna användas både för lövötomterna och för de arrendeavtal som görs upp för samfällighetens övriga bostadstomter. Huvudvillkoret i arrendeavtalen för Lövö följer de riktlinjer som kyrkofullmäktige fastställt. Tanken är att avtalsmodellen ska användas för alla arrendeavtal på så sätt att det slutliga avtalen endast kompletteras med uppgifter om respektive fastighet, bl a arrendets storlek, arrendetiden samt eventuella mindre tekniska ändringar som hänför sig till ifrågavarande fastighet. De slutliga avtalen ska alla var för sig föras till kyrkofullmäktige för beslut. Bilagor 2 Mallisopimus Lehtisaaren maanvuokrasopimuksia varten (korjattu versio) 3 Päätös Yhteinen kirkkovaltuusto

16 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 16 (69) 20/ Den andra ändringen av budgeten för 2018 Beslutsförslag Beslut Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner den andra ändringen av budgeten för 2018 enligt föredragningen. Beslutsförslaget godkändes. Beslutshistoria GKR , 353 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige godkänner den andra ändringen av budgeten för 2018 enligt förslaget. Beslut Enligt förslaget. Redogörelse En andra ändring av budgeten för 2018 föreslås. Driftsbudgeten Driftsbudgetens kostnadsmoment höjs med 0,5 mn. Den största förhöjningen om 0,3 mn beror på resurshaneringsprogrammet Prime som inte budgeterats i organisationsförändringen. Gemensamma kyrkorådet har fått extra externa kostnader som hänför sig till specialrevisionen av kreditkorts- och reseräkningarna. Investeringar I investeringsbudgeten föreslås en minskning om 4 mn enligt bilagan. Ändringarna motiveras i en separat bilaga. Slutsumman för driftsinvesteringarna var före ändringen 19.9 mn och efter ändringen 15,9 mn. I den ursprungliga budgeten hade 23,1 mn reserverats för investeringar. Budgetens bindande nivå är i fråga om investeringarna respektive projekts kostnadsställe

17 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 17 (69) Finansiering Förändringarna i finansieringsdelen beror på ovan presenterade förändringar samt på en förhöjning av de prognostiserade kyrkoskatteintäkterna med 2,7 mn. Samfälligheten har med 1,5 mn förlust sålt placeringsinstrument. Förändringarnas inverkan på kassamedlen uppgår till +4,6 mn. Bilagor 4 Käyttötalous 5 Käyttötalousosan muutosten erittely 6 Tuloslaskelma 7 Investointimuutokset 8 Investointimuutosten perustelut 9 Rahoitusosa

18 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 18 (69) 23/ Godkännande av samfällighetens budgetförslag för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner samfällighetens budgetförslag för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren Behandling Förvaltningsdirektör Juha Tuohimäki presenterade budgetförslaget. Under behandlingen gjordes 4 inlägg. Fullmäktige Heikki Pynnönen understödd av Jukka Tuominen gjorde följande ändringsförslag: Det allmänna understödet om euro till den Internationella församlingen (IEC) återinförs till budgetförslaget. Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: De som understöder gemensamma kyrkorådets beslutsförslag röstar Ja och de som understöder Pynnönens ändringsförslag röstar Nej. Ordförande konstaterade att 46 ja-röster, 27 nej-röster och 4 blanka avgetts. Frånvarande var 14. Gemensamma kyrkorådets beslutsförslag godkändes. Beslut Fullmäktige Tuominen och Perret meddelade avvikande åsikt. Tuominens skrivelse läggs till protokollet. Beslutsförslaget godkändes. Beslutsförslag GKR Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet

19 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 19 (69) 1) godkänner för egen del samfällighetens budgetförslag för 2019, verksamhets- och ekonomiplaneförslaget för åren samt personalbilagan och sänder dem på remiss till församlingarna, 2) inbegär församlingsrådens utlåtanden per den , 3) besluter behandla församlingsrådens utlåtanden den Behandling Margareta Back redogjorde för ärendet. Medlem Kopponen med stöd av Mithiku föreslog att anslaget om för den internationella församlingen International Evangelical Church in Finland stryks ur budgetförslaget för 2019 innan budgetförslaget sänds på remiss till församlingarna. Ordförande konstaterade att ändringsförslaget vunnit understöd och att man därför måste rösta om det. De som stöder grundförslaget röstar Ja, och de som stöder motförslaget röstar Nej. Propositionen godkändes. Ordförande konstaterade att tre röster (Lanamäki, Stenman, Vuorinen) stödde grundförslaget medan åtta medlemmar (Asikanius, Hentilä, Hyvärinen, Jalovaara, Kopponen, Leppiniemi, Mithiku, Ojala) stödde motförslaget och tre (Perret, Pontela, Sundberg) lade ned sin röst. Gemensamma kyrkorådet beslöt att understödet om till den internationella församlingen IEC stryks ur budgetförslaget. Beslut Förslaget godkändes med ändringen att understödet till IEC stryks ur budgetförslaget för GKR , 378 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar utlåtandena och deras bemötanden för kännedom i den form de presenterats i föredragningen och bilagan 2) presenterar utlåtandena och deras bemötanden fö 3) godkänner för egen del samfällighetens budget för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för och presentera dem för gemensamma kyrkofullmäktige för godkännande. Direktören för samfälligheten Juha Rintamäki Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar utlåtandena och deras bemötanden för kännedom i den form de presenterats i föredragningen och bilagan 2) presenterar utlåtandena och deras bemötanden fö

20 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 20 (69) 3) godkänner för egen del samfällighetens budget för 2019 samt verksamhets- och ekonomiplanen för och presentera dem för gemensamma kyrkofullmäktige för godkännande. Behandling Medlem Perret med stöd av Vuorinen föreslog att i budgetförslaget som allmänt understöd återinförs för den internationella församlingen International Evangelical Church in Finland. Ordförande konstateade att ett understött ändringsförslag gjort och att man måste rösta om detta. Omröstningsproposition: grundförslaget Ja och motförslaget Nej. Propositionen godkändes. Ordförande konstaterade att åtta medlemmar (Asikanius, Hentilä, Kopponen, Mithiku, Pontela, Salomaa, Stenman, Sundberg) röstat Ja medan två medlemmar (Peret, Vuorinen) röstat nej och en röstat blankt (Seppälä). Tre frånvarande (Hyvärinen, Jalovaara, Laisaari). Perret och Vuorinen anmälde avvikande åsikt. Beslut Förslaget godkändes. Perret lämnade in avvikande åsikt till protokollet, bifogat. Redogörelse Bestämmelserna om uppgörande av församlingens budget finns i KO 15 kapitel, i vilket också bestäms om verksamhets- och ekonomiplanen för en tid som överstiger ett år. Församlingens eller samfällighetens budgeten ska godkännas senast i december året före budgetåret. Budgetåret är ett kalenderår. Samtidigt som budgeten godkänns ska kyrkofullmäktige också godkänna en verksamhets- och ekonomiplan för minst tre år. I budgeten ingår de anslag som behövs för att sköta verksamheten och som intäkter de uppskattade skatteintäkterna, verksamhetsintäkterna samt övriga intäkter. Därtill ska av budgeten framgå hur församlingens finansieringsbehov ska täckas. Budgeten består av en driftsbudget, resultaträkning, investeringar och en finansieringsdel. Förslaget till budget för 2019 och till verksamhets- och ekonomiplan för bifogas. Driftsbudgeten I driftsbudgeten fastställs målen för verksamheten och anslagen för genomförandet. Driftsbudgeten innehåller anslag för den gemensamma förvaltningen, församlingsverksamheten, de gemensamma församlingsuppgifterna, den gemensamma förvaltningen, fastighetsväsendet samt miljö- och begravningsväsendet. Budgeten för år 2019 utgår från budgetramen för år Församlingarnas budgetram har ökats med ett

21 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 21 (69) engångsbelopp om 4,8 mn. Utgångspunkten för samfällighetens enheter är bokslutet för Driftsbudgeten för 2019 upptar en överföring om 3 mn från investeringar till driftsbudgeten och motsvarande görs också för 2020 och Anslaget för församlingsverksamhet har fördelats enligt de grunder som gemensamma kyrko-fullmäktige fastställde den Inbesparingarna i församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet var 9,7 mn enligt bokslutet för I budgeten för 2019 ökar församlingarnas inbesparingar med 0,03 mn. Det gemensamma församlingsarbetets budget utgår från att 0,8 mn tas från besparingarna. För 2018 räknade man med att församlingarna skulle spara 0,8 mn och det gemensamma församlingsarbetet räknar med att använda 0,4 mn av inbesparingarna från tidigare år. I bokslutet för 2017 var differensen mellan verksamhetskostnader och intäkter, dvs. verksamhetsbidraget, 72,2 mn. I budgeten för 2018 är verksamhetsbidraget -77,8 mn och -83,7 mn i budgetförslaget för Under planeperioden fattas årligen beslut om driftskostnaderna då budgetramen fastställs. Enligt ramkalkylen för perioden ingår i driftsbidraget inte utnyttjande av eventuella tidigare inbesparingar. Resultaträkningen Kyrkoskatten påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen, förändringarna i beskattningsgrunden, kyrkoskatteprocenten samt församlingsmedlemmarnas intäkter. År 2018 har kyrkoskatteintäkterna stigit med 5,2 % jämfört med läget i augusti förra året och väntas öka med 3 mn i relation till budgeten. Detta beror på att sysselsättningen förbättrats och inkomstnivån höjts väntas inkomstnivån öka med 2,4% och 2020 med 2,7%. Enligt förslaget till statsbudget kommer det vissa smärre skattelättnader att genomföras. Deras inverkan på skatteintäkterna är ca 1 %. Fortsättningsvis kommer offentliga sektorns semesterpremie att skäras ned med 30 % under Den ekonomiska tillväxten torde avta de kommande åren. Detta i kombination med de t sjunkande medlemsantalet torde leda till att skatteintäkterna sjunker efter denna planeperiod. År 2019 väntas kyrkoskatteintäkterna stia med 1 % jämfört med bokslutet 2017 och med 1,5 % i relation till de prognostiserade kyrkoskatteredovisningarna för Större förändringar i statsbidraget är inte att vänta under planeperioden. I budgeten för 2019 uppskattas avgiften till kyrkans centralförvaltning till 9,1 mn (10 mn år 2018). Avgiften till centralfonden fastställs på basis av den senast fastställda beskattningen på så sätt att den år 2019 är 5,1 mn, dvs 6,5 % av den kalkylerade kyrkoskatten år 2017 (i budgeten för 2018 upptagen till 7,5 %, och förverkligad som 6,5 %). Pensionsfondsavgiften som sedan 2013 uppburits av församlingarna är baserad på kyrkoskatteintäkterna. För 2019 beräknas denna uppgå till 4

22 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 22 (69) mn. Avgiften är 5 % av senast fastställda kalkylerade kyrkoskatt (5 % år 2018). Årsbidraget ska per definition åtminstone täcka avskrivningarna på anläggningstillgångarna. I bokslutet för 2017 uppgick årsbidraget till 25,7 mn. I budgeten för 2018 uppgick årsbidraget till 9,3 mn. Samfällighetens årsbidrag i budgetförslaget för 2019 är 7,8 mn. År 2019 täcker årsbidraget avskrivningarna som beräknats uppgå till 6,8 mn. Räkenskapsårets resultat är 1 mn och överskottet 1,5 mn. I ekonomiplanen uppskattas årsbidraget för 2020 till 18,1 mn och för år 2021 till 19,3 mn. Årsbidraget räcker åren till för att täcka avskrivningarna. Årsbidraget i planen kräver att skatteintäkterna och avkastningen på placerat kapital utvecklas planmässigt och att verksamhetskostnaderna minskar. Intäktsutvecklingen medför vissa risker. Medlemsminskningen har negativ inverkan på kyrkoskatteintäkterna. Skatteunderlaget påverkas också av eventuella lättnader i beskattningen och av att den arbetsföra befolkningen minskar. Avkastningen på placerat kapital påverkas av osäkerheten om hur räntor och aktiekurser utvecklas. Fastighetsplaceringarna medför osäkerhet i fråga om hur prisnivån på fastigheterna som realiseras utvecklas, tidtabellen för realiseringarna samt hur byggkostnaderna utvecklas. Placeringsverksamhet och investeringar Per uppgick värdet på samfällighetens placeringar till 177,1 mn varav 54 % var kapitalsäkrat. Portföljens risknivå tryggad genom tillräcklig diversifiering och med kapitalsäkrade placeringar. De bestående kapitalplaceringarna utgörs huvudsakligen av konkurrensutsatta och för samfälligheten skräddarsydda produkter. De strukturerade placeringarna som i regel har 40-60% säkring gentemot kursras på aktiemarknaden ingår i de kapitalriskbenägna placeringarna. Behovet av att renovera och bygga om samfällighetens och församlingarnas lokaler samt övriga investeringsbehov gör att investeringsbehovet under planeperioden uppgår till ca mn /år. År 2019 är behovet ca 28,6 mn, varav 3,0 mn av grundrenoveringarna flyttas från investeringarna till driftsbudgeten. På grund av personalbrist har inte alla fastighetsinvesteringsprojekt som budgeterats för kunnat förverkligas. Detta har ökat renoveringsskulden. Fastighetsavdelningen har uppmanats att begränsa investeringarna till högst 30 mn under planeperioden. Till detta belopp läggs ännu de medel som erhålls genom fastighetsförsäljning och de under 2018 icke utnyttjade investeringsanslagen. Detta gör att särskilt de stora kyrkorenoveringsprojekten måste senareläggas. Att renoveringsbyggandet skjuts på framtiden ökar samfällighetens renoveringsskuld ytterligare. De för 2020 och 2021 föreslagna investeringsanslagen är i detta skede ännu mycket grova men helhetsnivån är ändå riktgivande då de kommande årens behov av renoveringsbyggande planeras. Det nuvarande fastighetsbeståndet kräver 2019 investeringar till ett värde av ca 4,3 mn och under VEP-perioden ca 12,8 mn. Till dessa investeringar hänför sig lånevederlag, grundrenoverings-

23 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 23 (69) kostnader för gamla byggnader, markanvändningsavgifter och markanskaffning. Strävan är att kontinuerligt forma placeringsfastighetsportföljen så att de äldsta fastigheterna med det största renoveringsbehovet realiseras. Därmed sätt strävar man till att 2019 uppnå en försäljningsvinst om 1,7 mn och under hela VEP-perioden sammanlagt 5,0 mn. Finansiering I bokslutet för år 2017 hade de likvida kassamedlen (värdepapper samt kontanta medel och banktillgdohavanden) bokföringsvärdet 179,3 mn. Enligt budgeten och ekonomiplanen uppgår investeringarna under planeperioden till 68,4 mn. Av detta finansieras enligt ekonomiplanen 9,0 mn via driftsbudgeten och resten genom realisering av fastighetsegendom. Kassamedlen väntas minska med 4,5 mn under planeperioden Bilagor 10 Toiminta- ja talousarviosuunnitelma ja vuoden 2019 talousarvio 11 Henkilökuntaliite

24 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 24 (69) 635/ Lägesrapport beträffande riktlinjerna som kyrkofullmäktige den godkänt för reformen av verksamhetskulturen Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar lägesrapporten för kännedom. Behandling Under behandlingen gjordes 5 inlägg. Beslut Antecknades för kännedom. Beslutshistoria GKR Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet 1) diskuterar lägesrapporten och antecknar den för kännedom 2) sänder lägesrapporten till gemensamma kyrkofullmäktige för kännedom. Behandling Reformkoordinator Antti Alanen presenterade lägesrapporten. Beslut Enligt förslaget. Redogörelse Reformen av verksamhetskulturen Gemensamma kyrkofullmäktige godkände den riktlinjerna för en förändring av verksamhetskulturen. Reformprocessen fokuserar på hur samfälligheten ska lyssna till helsingforsarna, knyta kontakter och ställa sig på de små, svaga, ratade och bortglömdas sida. Reformen av verksamhetskulturen har styrts av principerna som upptas i strategin Kyrkan i Helsingfors Verksamhetsmiljön förändras och i huvudstadsregionen märker man de nya fenomenen till först.

25 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 25 (69) Genom reformprocessen stärker Kyrkan i Helsingfors sin identitet och söker djupare inverkan på helsingforsarnas vardag. Reformens målsättning utmynnar i följande sex centrala principer: 1. Helsingforsarnas behov styr verksamheten 2. Vi söker upp de mest nödlidande. Vi går dit ingen annan går. 3. Låt oss vara mer tillsammans 4. Vi reagerar djärvt och snabbt 5. Vi rustar personalen med tanke på den nya verksamhetskulturen 6. Vi använder våra lokaler på ett kreativt sätt Dessa principer förverkligades via olika projekt som man överenskommit om i församlingarna och i samfällighetens gemensamma enheter. Det av kyrkofullmäktige godkända stärkandet av den diakonala effekten av reformen av helsingforsförsamlingarnas och de gemensamma verksamhetsformernas verksamhetskultur och förbättringen av församlingarnas verksamhetsförutsättningar sker via sju tyngdpunktsområden för vilka särskild rapport senare ges. Goda idéer som framkommit under reformprocessen samt församlingarnas etablerade praxis har samlats in under besök i församlingarna. Dessa idéer presenteras i en videoserie som inleddes i oktober och fortsätter ännu år Lägesrapport Respons har begärts av de projektansvariga. En lägesrapport som bygger på den s k trafikljusmodellen har sammanställts. Respondenterna fick enkelt ange hur det egna pojektet framskridit enligt följande: Grönt (förverkligat) Gult (på god väg) Rött (ännu en del att göra) Dessutom hade respondenterna möjlighet att producera en skriftlig rapport i vilken de mer allmänt kommenterade reformprocessen. De skriftliga rapporterna har samlats i det bifogade dokumentet där de nya texterna är märkta med blått. Trafikljusbedömningen har inte separat upptagits i dokumentet. Respons erhölls av 63 personer. Av dessa gällde 49 kommentarer trafikljusen. Trafikljuskommentarerna fördelades som följer: Grönt (förverkligat) - 16 svar Gult (på god väg) - 26 svar Rött (ännu en del att göra) - 7 svar Projekten som nått målet eller är på god väg har gett goda erfarenheter och merparten av rapporterna visade på att projekten förverkligats eller pågår. Respons utan trafikljus gavs per e-post och av dessa skriftliga

26 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 26 (69) kommentarer framgår att projekten är på gång. Den skriftliga responsen finns i det bilagda dokumentet. Iakttagelser Man har lyckats skapa förbindelser till olika instanser i samhället, t ex via projektet Öppna dörrarna för kultur- och trosdialog. Projektet har gett positiva erfarenheter av kontakterna med församlingarna, ministerierna, universitetet, yrkeshögskolorna, lågstadierna, medborgarorganisationsforum och myndigheterna. Framför allt myndigheterna utnyttjade trosdialogprästens kompetens i många sammanhang. Trosdialogprästen fungerade i betydande grad som konsult då medierna ville ha en bedömning av sakinnehåll och relevanta intervjuobjekt. Man har också upplevt församlingarnas samarbete kring bl a dop och fadderskap som fruktbart. Många nätverk når utanför huvudstadsregionen och man samarbetar på bred font också med olika skolor och forskningsanstalter. Enskilda projekt kunde dupliceras på olika församlingar. Många projekt pågår ännu och verksamheten fortsätter. Det stora antalet projekt och mål och det faktum att de enskilda projekten drunknade i helheten upplevdes som ett problem. I vissa projekt har man konstaterat överlappning med och likartat innehåll som i den redan existerande verksamheten. Förverkligandet av de större projekten kräver målmedveten samverkan. Instanserna som ska genomföra projekten måste motiveras och ledarskapet måste vara tydligt. Det har varit en utmaning att planeringen vilat på endast en persons axlar. De större projekten kräver mer bärkraft. Bilagor 12 Toimintakulttuurin muutoslinjaukset Sponssi- ja pottiryhmän raportti

27 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 27 (69) 635/ Användningen av det tilläggsanslag om 2,5 mn som reserverats på kostnadsstället för verksamhetsreformen och principerna för användningen Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige fastställer maximikostnaden (bindande nivå) för respektive objekt på basis av den verksamhetsplan och helhetsbudget som gjorts upp för respektive projekt Beslut Beslutsförslaget godkändes. Beslutshistoria Fastställande av gräns för övertagningsrätten i fråga om kyrkofullmäktiges beslut den , 41,anskaffningar och rekryteringar som görs med de medel som anslagits för förändring av verksamhetskulturen GKR , 329 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige: inte utnyttjar sin rätt att överta ett ärende i fråga om kyrkofullmäktiges beslut av den , 41, anslaget för projekt inom ramen för förändringen av verksamhetskulturen gällande 1) anskaffningar vars värde utan mervärdesskatt högst uppgår till , 2) rekryteringar då arbetstagaren anställs på viss tid som får vara högst tre år. Behandling Beslut Noterades att föredraganden till beslutsförslaget under punkt 1) lade till utan mervärdesskatt. Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige: inte utnyttjar sin rätt att överta ett ärende i fråga om kyrkofullmäktiges beslut av den , 41, anslaget för projekt inom ramen för förändringen av verksamhetskulturen gällande 1) anskaffningar vars värde utan mervärdesskatt högst uppgår till ,

28 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 28 (69) 2) rekryteringar då arbetstagaren anställs på viss tid som får vara högst tre år. Gemensamma kyrkofullmäktige Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige besluter att inte utnyttja sin rätt att överta ett ärende i fråga om kyrkofullmäktiges beslut av den , 41, anslaget för projekt inom ramen för förändringen av verksamhetskulturen i fråga om 1) anskaffningar vars värde utan mervärdesskatt högst uppgår till , 2) rekryteringar då arbetstagaren anställs på viss tid som får vara högst tre år. Behandling Beslut 4 inlägg gjordes under behandlingen. Under diskussionen föreslog fullmäktige Mithiku med stöd av Ali-Löytty och Vuori att ärendet remitteras. Ordförande Raittila avslutade diskussionen och gav följande omröstningsproposition: De som stöder fortsatt behandling röstar JA och de som stöder remitteringsförslaget röstar NEJ Ordförande konstaterade att vid omröstningen avgetts 15 JA röster, 51 NEJ röster, 4 blanka och 21 frånvarande. Fullmäktige Mithikus remissförslag godkändes. Ärendet remitterades för ny beredning. Användningen av det tilläggsanslag om 2,5 mn som reserverats på kostnadsstället för reformen av verksamhetskulturen samt principerna för hur tilläggsanslaget ska utnyttjas GKR , 380 Beslutsförslag Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige fastställer maximikostnaden (bindande nivå) för respektive objekt på basis av den verksamhetsplan och helhetsbudget som uppgjorts för objektet. Behandling Noterades att en kompletterad föredragning sänts till medlemmarna per e-post den och att denna också delats ut på bordet.

29 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 29 (69) Beslut Beslöts att föredragningen kompletteras med en redogörelse före fullmäktigebehandlingen. Till grund läggs verksamhetsplanen som uppgjorts för respektive projekt inför fullmäktigemötet den Enligt förslaget med tillägget att föredragningen kompletteras med en redogörelse före fullmäktigemötet. Behandling En kompletterad föredragning sändes den kl 16 till medlemmarna som deltagit i beslutet. Tio medlemmar (Asikanius, Hentilä, Kopponen, Peret, Pontela, Salomaa, Seppälä, Stenman, Sundberg och Vuorinen) godkände den kompletterade föredragningen, en medlem (Mithiku) svarade inte inom utsatt fataljetid (2.12.kl 18.00). Redogörelse Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt den , 41, reservera 2,5 mn på kostnadsstället för förändring av verksamhetskulturen, anslaget ska användas för de i föredragningen separat presenterade ändamålen under perioden Dessutom beslöt man att de i föredragningen upptagna förslagens detaljerade innehåll separat ska framläggas för beslut. Detta genomförs på så sätt att för varje enskilt projekt den presenterades en projektplan och i denna föredragning en exaktare budgetspecifikation vars maximikostnad ska fastställas av kyrkofullmäktige. För respektive projekt har också definierats vem som ansvarar för projektet (projektansvarig) samt vem som svarar för projektets ekonomi. Därefter fattas beslut om enskilda upphandlingar och rekryteringar enligt samfällighetens reglementen och inom gällande befogenhetsramar. Yhteinen kirkkoneuvosto edellytti, että yhteiselle kirkkovaltuustolle täydennetään esitystä esittelytekstin osalta. Pohjaksi on otettu yhteisen kirkkovaltuuston kokoukseen tehty kustakin hankkeesta tehty toimintasuunnitelma. Tähän yhteyteen yhteinen kirkkoneuvosto on pyytänyt kirkkovaltuustolle tarkempaa raporttia valmistelun tämän hetken vaiheesta. Rapporteringen med blå text. I Stärkande av effekten och förbättrande av församlingarnas verksamhetsförutsättningar I helsingforsförsamlingarna och samfällighetens gemensamma arbetsformer har man genomfört ett omfattande anpassningsprogram och arbetat med att förändra verksamhetskulturen. I fråga om verksamhetsbidraget har anpassningen lyckats och målet uppnåtts ett år tidigare än beräknat. I maj 2015 uppställdes som mål-

30 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 30 (69) nivå 73 mn. Bokslutet för 2017 visar ett överskott om ca 16 mn. Resultatet överträffade budgeten med ca 20 mn. Överskottet beror bl a på skatteintäkterna (inkl. förändringar i fördelningsandelen), det förbättrade verksamhetsbidraget samt avkastningen på placerat kapital Skatteöverskottet krediteras församlingarna Sänkningen av avgiften till centralfonden som fastställts för 2018 inverkar på samfällighetens resultat med 0,8 mn. Beslutet att sänka avgiften fattades för hela kyrkans del efter att samfällighetens budget uppgjorts. Bokslutet för 2017 påverkades också av att skatteintäkterna överträffade budgeten med 3,4 mn. Av detta utgör förändringen av fördelningsanslaget 2,5 mn och 0,9 mn av det förbättrade skatteutfallet. Enligt förslaget skulle intäkterna som fås genom sänkningen av centralfondsavgiften, , krediteras församlingarna och utgöra ett tilläggsanslag som ska användas under De ca 3,4 mn förbättrade skatteintäkterna krediteras församlingarna i form av tilläggsanslag för församlingsverksamhet i samband med budgetberedningen för 2019 i enlighet med besluten En fjärdedel av verksamhetsbidraget används för att främja verksamhetskulturen Bokslutsresultatet påverkas av att verksamhetsbidraget blev 10,9 mn bättre än budgeterat. För verksamheten användes 5,2 mn mindre än budgeterat. Dessutom var verksamhetsavkastningen 5,7 mn bättre än budgeterat (biljettintäkter 1,5 mn, försäkringsersättningar, bl a Honkalinna). Enligt förslaget krediteras av det oväntat bättre resultatet 2,5 mn för att stärka den diakonala effekten och förbättra församlingarnas verksamhetsförutsättningar. Reservationsanslaget kan användas för åtgärder som syftar till att ändra verksamhetskulturen Avkastningen på placerade medel fördelas inte Resultatet för 2017 påverkades av finansieringsintäkterna om 16,4 mn. Detta var ca 8,6 mn mer än budgeterat och överträffade den långsiktiga normalnivån (10 mn ) med ca 6 mn. Dessa intäkter är slumpvisa och konjunkturkänsliga och bidrar därför inte till att bredda finansieringsbasen Beräkning av konsekvenserna vid krediteringen av skatteintäkterna och verksamhetsbidraget Den förtida anpassningen och utsikterna för innevarande år möjliggör den ovan nämnda återbetalningen till församlingarna och finansieringen

31 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 31 (69) av separata projekt. I den långsiktiga ekonomiska prognos som presenterades för kyrkorådet den (Perlacon Oy) betraktas -73 mn som stabil nivå på verksamhetsbidraget. Detta måste vi hålla fast vid i ekonomiplaneringen. En förutsättning för tilläggssatsningen är att pengarna fördelas som separat anslag. I församlingarna ska kyrkoherden och församlingsrådet tillsammans besluta hur anslaget ska användas så att det står i samklang med förändringen av verksamhetskulturen och inte för de befintliga strukturerna. Dessutom måste man se till att investeringarna håller sig på samma nivå som årsbidraget och att fastighetsmassan anpassas till en nivå som kan hållas i skick med investeringar om mn Slutsats gällande främjandet av förändringen av den nya verksamhetskulturen För att stärka den nya verksamhetskulturens diakonala effekt har man i förslaget skapat vissa helheter. Samtidigt föreslås att församlingarnas verksamhetsförutsättningar stärks, att de digitala möjligheterna, församlingarnas kommunikation, some-kompetens och marknadsföring förbättras och att verksamhetslokalerna efter nedbantningen används så effektivt som möjligt. II Stärkande av den diakonala effekten Det gemensamma bordet och förnyande av mathjälpen Bakgrund Brödköerna är en symbol för ojämlikheten i samhället och för luckorna i socialsystemet. I hela landet finns redan fler än 400 aktörer som distribuerar mathjälp och brödköerna besöks varje vecka av ca personer. Då man kartlagt dem som utnyttjar brödköerna visar det sig att en stor del av dem drabbats av flera olika problem. Många har utöver ekonomiska problem också sociala svårigheter, hälsoproblem och klarar inte av att hantera sitt liv. (Ohisalo 2017, Laihiala 2018) Livsmedelshjälpen som bygger på frivillighet, välgörenhet och kristen kärlek till nästan fungerar som komplement då den egna basinkomsten inte räcker till. Det behövs ändå djärvare lösningar för att råda bot på fattigdomsproblematiken, man måste stöda individens förmåga att agera själv. Det gemensamma bordet Inom ramen för förändringen av verksamhetskulturen ska också sättet att distribuera livsmedelshjälpen reformeras. Målsättningen har varit att tillsammans med andra aktörer hitta alternativa distributionssätt som

32 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 32 (69) passar in i Helsingfors så att maten kan delas ut utan att klienterna behöver köa på gatan. Den nya metoden borde också stärka delaktigheten och gemenskapen, minska matsvinnet och ge möjlighet att sysselsätta klienterna. Ovan nämnda förverkligas i Vanda stads och vandaförsamlingarnas samprojekt Det gemensamma bordet. Inom ramen för konceptet har man skapat en professionell och högklassig distributionscentral för mathjälp och matsvinn. Centralen erbjuder logistiktjänster (kylutrymmen, kyltransport och matsvinnsterminal) och sörjer för att kraven på livsmedelshygien, distributionsprocesser och arbetsfördelning uppfylls. Matutdelningen sysselsätter långtidsarbetslösa och ger möjlighet till frivilligarbete. Centralen ger starthjälp för dem som arrangerar gemensamma måltider, konsulthjälp och lär ut hur matsvinn kan utnyttjas samt ordnar samfundsträning som stöder medborgaraktiviteten. Det gemensamma bordet skapar en nätverkande verksamhetskultur, kreerar nytt, sprider god praxis och utnyttjar kontakten till läroinrättningarna. Matdistributionen sker inomhus, klienterna bjuds till bords och får möjlighet att som medlemmar samverka med varandra. Förnyande av distributionsrutinerna i fråga om livsmedelshjälpen i Helsingfors I slutet av 2017 kontaktade samfälligheten Helsingfors stad för att fråga om staden är intresserad av att delta i utarbetandet av ett liknande gemensamma bordet-projekt. Stadens social- och hälsovårdsenhet sammankallade de helsingforsiska matleverantörerna och startade ett antal workshops som befattade sig med mathjälpsrelaterade frågor. Målsättningen är att förnya mathjälpen så att klienterna inte längre ska behöva köa utomhus. Att förnya mathjälpen i en stad av Helsingfors dimension kräver att många aktörer samarbetar. Det bästa resultatet uppnås om man noga lyssnar till de lokala behoven, utvecklar redan existerande verksamhet och samlar matleverantörerna i ett nätverk. I Vanda inledde det gemensamma bordet i december 2017 ett samarbetsprojekt med Sitra. Avsikten är att sprida modellen över hela landet. Inom ramen för projektet skapas en modell som sedan utvärderas. Det gemensamma bordet i Vanda söker två samarbetsparter. Helsingfors samfällighet och Helsingfors stad fick på så sätt möjlighet att delta i utvecklingsarbetet. Samfälligheten deltar i reformen Styrgruppen för diakonins spetsprojekt bekantade sig under hösten 2017 med verksamheten i Vanda. Efter att ha hört Hanna Kuisma som leder Vanda samfällighets och Sitras samprojekt Det gemensamma bordet är styrgruppen övertygad om att modellen uppfyller de krav som ställts på förnyandet av livsmedelshjälpens distributionssystem.

33 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 33 (69) Under hösten 2017 började diakoniarbetarna utveckla församlingarnas gemensamma måltider. Det visade sig att helsingforsförsamlingarna och de gemensamma arbetsformerna ordnar måltider på nästan 30 olika platser. I Kvarnbäcken har man förtjänstfullt delat ut mat och man vill gärna ta del av deras goda erfarenheter. På många håll används för dessa gemensamma måltider matsvinn som närbutikerna skänkt. För att utveckla verksamheten behövs mer resurser för att hantera logistiken, söka upp nya donatorer och för transport av maten, för att kunna utnyttja matsvinnsprodukterna i tillredningen och för att utbilda frivilliga kockar. Det behövs också församlingsmedlemmar som kan sköta olika uppgifter. Helsingfors samfällighet kommer att vara starkt engagerad i att tillsammans med staden utveckla, organisera och förverkliga mathjälpen. Samtidigt kommer samfälligheten att backa upp församlingarnas möjligheter att förverkliga egna måltider, utveckla sina mathjälpsrutiner, ta i bruk gemensamma rutiner i församlingens verksamhet och som stöd för medborgaraktiviteten. Ovannämnda främjas genom att 1) anställa personal som tillsammans med nätverket kan skapa strukturer för den nya mathjälpen (relation till donatorerna, logistik, verksamhetsstruktur med församlingarna). För ändamålet reserveras p a. 2) anställa arbetstagare som tillsammans med församlingarna kan ordna gemensamma måltider och sköta de möten som uppstår runt bordet (konsultation och utbildning, gemenskapsträning). För ändamålet reserveras p a. 3) anställa en arbetstagare som ska transportera matsvinnet från donatorerna till församlingarna. Uppgiften kan ges åt en långtidsarbetslös och på så sätt utnyttja möjligheten till lönestöd. För ändamålet reserveras p a. 4) anskaffa en för livsmedelstransport lämpad bil så att matsvinnet kan transporteras till församlingarnas gemensamma måltider. För ändamålet reserveras ) genom att reservera ett anslag för utveckling av mathjälpsverksamheten, p a. Preliminärt är tanken att verksamheten inleds i samarbete med församlingarna under våren Under 2018 förs förhandlingar med staden om en potentiell gemensam verksamhetsmodell (jfr Vanda). Modellen kräver att samfälligheten kontinuerligt tillför ekonomiskt understöd. Med samarbetsparterna måste man också lösa frågan om att eventuellt inrätta en logistikcentral och hur kostnaderna för denna ska fördelas. Kostnadseffekten av punkt 1.2 uppgår till (tvåårigt tilläggsanslag )

34 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 34 (69) Tillsammans med Helsingfors stad har samfälligheten inlett en reform av utdelningsrutinerna för livsmedelshjälpen. Avsikten är att utveckla en ny organisation och ett nytt koncept, att tillsammans med olika aktörer hitta alternativa metoder som passar in i helsingforsmiljön så att man kan sköta matutdelningen utan att klienterna behöver köa på gatan. Syftet med den nya rutinen är också att stärka delaktigheten och samhörigheten, minska matsvinnet och erbjuda möjlighet till sysselsättning. Den ( 237) beslöt gemensamma kyrkorådet och den ( 67) beslöt kyrkofullmäktige på viss tid ( ) anställa en projektsakkunnig och en samfundsdiakon som tillsammans ska köra igång livsmedelsverksamheten enligt den nya modellen. Den projektsakkunniga ska med hjälp av sitt nätverk skapa strukturer för en ny form av mathjälpsverksamhet. Den projektsakkunniga ska bl a tillsammans med övriga aktörer bygga upp mathjälpsverksamhetens logistik och kundstyrsystem, utveckla processer som är relaterade till mathjälpen, bygga upp samarbetet med företagen och skapa förbindelser till donatorerna, tillsammans med församlingarna skapa verksamhetsstrukturer, skapa och upprätthålla relationerna till intressentgrupperna och nätverken samt sköta projektadministrationen och rapporteringen. Samfundsdiakonen ska tillsammans med församlingarna inleda de gemensamma måltiderna och de därmed förknippade mötena, ansvara för utvecklingen av medborgaverksamheten och medborgarfärdighetscoachingen. Samfundsdiakonen utvecklar bl a ett koncept för hur matsvinnet gemensamt ska kunna utnyttjas, utbildar, coachar och stöder församlingarna i frågor som gäller de gemensamma måltiderna och verksamheten i anknytning till dessa, utvecklar social- och diakoniarbetet i en mathjälpskontext samt skapar och upprätthåller relationerna till intressentgrupperna och nätverken. Direktören för det gemensamma församlingsarbetet Stefan Forsén valde den TM, DI Katja Lehtola till projektsakkunnig och YH socionom, diakon Jukka-Pekka Vaittinen till samfundsdiakon. Bägge inleder sin verksamhet den Att tillmötesgå efterfrågan på familjerådgivning Förbättrad familjerådgivning med hjälp av fler familjerådgivare Efterfrågan på samfällighetens familjerådgivningstjänster är stor. Tjänsten tillmötesgår helsingforsarnas behov och enheten har gedigen kompetens i fråga om par- och familjearbete. Samtliga familjerådgivare har psykoterapeutbehörighet. Enhetens resurser räcker ändå inte till för att ta emot alla som vill ha familjerådgivning. År 2017 tog familjerådgivarna emot ca 600 klienter. Om man inkluderar föräldrar och barn steg besökarantalet till ca Uppskattningsvis skulle ca personer behöva dessa tjänster. Familjerådgivningen