Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 5/2018 Gemensamma kyrkofullmäktige

Transkript

1 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 5/2018 Gemensamma kyrkofullmäktige Tid kl. 18:00-20:05 Plats Församlingarnas hus, Engel-salen Närvarande Kaisa Raittila, ordförande Kai Ahola Alli Ailio Susanna Airola Sonja Alanko Viivi Ali-Löytty Jukka Annala Anki Arpiainen Riitta Asikanius Sirpa Asko-Seljavaara Kristiina Kartano Liisa Berghäll Johan Bärlund Liisa Elovainio Irja Eskola Leea Halmetoja Jorma Hentilä Miikka Hietaranta Juha-Pekka Hippi Borta: Pertti Hyvärinen Sirkku Ingervo Borta: Ville Jalovaara Borta: Raisa Jarkkola Ari Järvinen Tarja Kantola Saimi Kautonen Leena Kontula Samuel Kopperoinen Lauri Kopponen Maritta Laiho Anna Laine Jukka Rakemaa Ami Lainela Johanna Laisaari Antti Lanamäki Sanna Lehtinen Raija Lehtonen Jarmo Leppiniemi Tiina Lintunen Hedvig Långbacka Lotta Keskinen Pekka Majuri Pirjo Liisa Kangasniemi

2 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 2 (30) Anja Malm Petri Merenlahti Eero Minkkinen Hanna Mithiku Anna Munsterhjelm Liisa Mustajärvi Seija Muurinen Johanna Nuorteva Jaakko Ojala Jessi Orpana Matti Paavonen Risto Peltokorpi Matteus Pentti Christoffer Perret Tuula Pontela Borta: Lea Purhonen Heikki Pynnönen Timo Raittinen Ilari Rantakari Katrianna Raunio Jukka Relander Laura Rissanen Borta: Veronica Saarela Timo Sahi Leena Saastamoinen Kirsi Salo Pekka Salomaa Caroline Sandström Juha Saunamäki Maija-Liisa Seppä Petri Seppä Helena Seppälä Arja Sihvonen Juha-Pekka Sihvonen Seppo Kataila Anna-Maria Soininvaara Lari Ahokas Satu Sopanen-Helisalo Sini Suomalainen Juha-Matti Terämä Sini Terävä Eeva Tikka Ingmar Tollander Anhild Träskman Jukka Tuominen Tuula Tynjä Sirpa Tyrkkö Paavo Untamala Eeva Vallisaari Minna Valtonen Sinikka Vepsä Arto Virkkunen

3 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 3 (30) Wiking Vuori Tuulikki Vuorinen Närvarande var 71 medlemmar av gemensamma kyrkofullmäktige och 6 ersättare. Övriga närvarande Margareta Back, tf. förvaltningsdirektör Kai Heinonen, fastighetsdirektör Pentti Miettinen, direktör för gemensamt församlingsarbete Jukka Pakarinen, gkrs:s ordförande Juha Rintamäki, samfällighetens direktör Kirsi Wickström, jurist, sekreterare Hedvig Stenman, gkr medlem Ordförande inledde mötet med en andakt. Meddelande om mötet har jämte agendan varit framlagt till påseende den på de till samfälligheten hörande församlingarnas anslagstavlor och på samfällighetens anslagstavla. Mötet har också annonserats i Kirkko ja kaupunki den och Kyrkpressen Kallelse jämte föredragningslista har sänts till fullmäktiges samtliga medlemmar. Inga inlägg gjordes i följande ärenden:5-6, Ordförande gav besvärsanvisning. Protokollet finns framlagt till påseende i samfällighetens registratur, Tredje linjen 22 B, under 30 dagar, räknat från den sjunde dagen efter mötet, dvs den Mötet avslutades kl Efter mötet hålls frågetimme kl Två inlägg gjordes.

4 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 4 (30) Underskrifter Kaisa Raittila ordförande Kirsi Wickström sekreterare Justering Protokollet granskat och godkänt. Helsingfors den Helsingfors den Viivi Ali-Löytty Caroline Sandström Protokollet framlagt Protokollet har varit framlagt till påseende i samfällighetens registratur. Om framläggandet meddelades på pastorskansliernas anslagstavlor samt på samfällighetens anslagstavla. Helsingfors Kirsi Wickström

5 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 5 (30) Ärenden Bilaga Ärende Sida 59 Mötets laglighet och beslutförhet 6 60 Val av protokolljusterare 7 61 Godkännande av föredragningslistan 8 62 Ordförandes meddelanden Helsingfors kyrkliga samfällighets utredning om närståendebindningar Domkapitlets beslut om gemensamma kyrkorådets ordförande för för tiden Visstidsanställning av en direktör för det gemensamma församlingsarbetet Helsingforsförsamlingarnas gemensamma plan för småbarnspedagogik Förnyande av livsmedelshjälpen och konceptet Det gemensamma bordet samt beviljande av anslag för den nya verksamhetsmodellen Kyrkostyrelsens fastställande av kyrkofullmäktiges beslut av den gällande försäljning av ett outbrutet område till 24 Vanda stad 69 6 Helsingfors domkapitels fastställande av kyrkofullmäktiges beslut av den , 18 (arrendering av tomten i Vanda till Lujatalo Oy). Helsingfors och Vanda samfälligheters 25 beslut 70 7 Helsingfors domkapitels fastställande av kyrkofullmäktiges beslut av den , 17 (förnyande av arrendeavtalet för tomten i Rosendal, Vanda). Helsingfors och Vanda samfälligheters beslut 26

6 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 6 (30) 59 Mötets laglighet och beslutförhet Konstaterades att mötet var lagligt sammankallat och beslutfört.

7 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 7 (30) 60 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare valdes fullmäktige Viivi Ali-Löytty och Caroline Sandström.

8 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 8 (30) 61 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes.

9 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 9 (30) 62 Ordförandes meddelanden Till grund för behandlingen ligger gemensamma kyrkorådets förslag i ärendena Fullmäktige Salla Korhonen som representerat Kannelmäen seurakunta har flyttat från området och därmed mist sin valbarhet. Istället för henne har Sonja Alanko kallats till återstoden av mandatperioden. Fullmäktige Katri Korolainen som representerat Kallion seurakunta har flyttat från området och därmed mist sin valbarhet. Istället för henne har Sini Terävä kallats till återstoden av mandatperioden. Hanna Lipasti-Raulus, Lauri Anttila och Katri Kulmala, som jobbar med frivilligarbete presenterade sig.

10 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 10 (30) 428/ Helsingfors kyrkliga samfällighets utredning om närståendebindningar Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar utredningen för kännedom. Antecknades för kännedom. shistoria GKR , 253 Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar utredningen för kännedom och diskuterar vilka åtgärder den föranleder 2) ger utredningen till kyrkofullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Vid GKR-mötet den presenterade Petri Tahvanainen från Maura Audit Oy de centrala resultaten av utredningen om närståendebindningar. Ärendet hänsköts till följande möte för att ge tid att på basis av givna utlåtanden utarbeta en sådan skriftlig utredning som kan antecknas för kännedom. Kyrkorådet beslöt den låta ett externt revisionssamfund utföra en specialrevision. Uppdraget gavs efter konkurrensutsättning till MAURA Audit Oy. Specialrevisionen gällde granskningen av kreditkorts- och reseräkningar. Resultatet rapporterades vid GKR-mötet den 8.3 och I specialrevisionen ingick också som separat uppdrag att utreda närståendebindningarna inom samfälligheten. Inom ramen för uppdraget utreddes vissa i förväg angivna och inom samfälligheten verksamma personers närståendebindningar. Samtidigt granskades och bedömdes affärstransaktioner som eventuellt gjorts med denna närståendekrets under Närståendekretsens bindningar kartlades för perioden , och som väsentlighetsgräns fastställdes

11 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 11 (30) Bilagor Helsingin seurakuntayhtymä lähipiiritapahtumat

12 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 12 (30) 490/ Domkapitlets beslut om gemensamma kyrkorådets ordförande för tiden Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar beslutet för kännedom. Antecknades för kännedom. shistoria GKR , 229 Gemensamma kyrkorådet antecknar beslutet för kännedom och delger det kyrkofullmäktige för kännedom Enligt förslaget. Redogörelse Helsingfors domkapitel har förordnat kyrkoherden för Vartiokylän seurakunta, Jukka Pakarinen, till ordförande för gemensamma kyrkorådet för tiden Bilagor 2 Pöytäkirjanote Helsingin hiippakunnan tuomiokapituli

13 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 13 (30) 574/ Visstidsanställning av en direktör för det gemensamma församlingsarbetet Gemensamma kyrkofullmäktige 1) väljer till den tidsbundna tjänsten som direktör för det gemensamma församlingsarbetet enligt rekryteringsgruppens enhälliga förslag kyrkoherde Stefan Forsén för perioden ) konstaterar att valet är villkorligt till dess att domkapitlet beviljat honom tjänstledigt för skötsel av ifrågavarande tjänst. Behandling Under behandlingen gjordes 9 inlägg. et godkändes enhälligt. shistoria GKR Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige 1) väljer till den tidsbundna tjänsten som direktör för det gemensamma församlingsarbetet enligt rekryteringsgruppens enhälliga förslag kyrkoherde Stefan Forsén för perioden ) konstaterar att valet är villkorligt till dess att domkapitlet beviljat honom tjänstledigt för skötsel av ifrågavarande tjänst. Enligt förslaget. Redogörelse Direktören för det gemensamma församlingsarbetet, prosten Pentti Miettinen meddelade den att han avgår från tjänsten och går i pension per den Vid beredningen av ärendet konstaterades att det är motiverat att tjänsten som direktör för det gemensamma församlingsarbetet tillsätts på viss tid, dvs tre år. De sökande ska ha behörighet för kyrkoherdetjänst.

14 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 14 (30) Samfällighetens gemensamma församlingsarbete genomgår en djuplodande förändring av sin verksamhetskultur. Processen kommer att leda till att det gemensamma församlingsarbetets verksamhetssätt och organisation kommer att förändras i grunden. Förverkligandet av denna process kommer att kräva starkt förändringsledarskap för att reformen behärskat ska lyckas och det nya verksamhetskonceptet etableras. Genom att tillsätta tjänsten endast på viss tid vill man i spetsen för detta otvivelaktigt krävande projekt placera en person som uttryckligen har den kompetens som behövs för genomförandet. Sedan reformen förverkligats och etablerats kanske kraven som ställs på direktören är andra. Således är det naturligt att i det skedet tillsätta tjänsten på tillsvidarebasis om inte någon grund för en fortsatt visstidsanställning föreligger. Genomförandet av projektet YSK 2020 är en stor utmaning. Det är fråga om en betydande strukturförändring och då denna gjorts kanske det gemensamma församlingsarbetets karaktär är en annan än nu. Detta innebär också att befattningsbeskrivningen för direktören för det gemensamma församlingsarbetet, hans/hennes roll och de väsentliga elementen som påverkar ifrågavarande tjänsteinnehavare avsevärt kan skilja sig från nu gällande befattningsbeskrivning. Som en del av projektet kommer också det gemensamma församlingsarbetets ledningsstruktur att omprövas. Kyrkorådet tillsatte en rekryteringsgrupp och utsåg till medlemmar fullmäktiges ordförande Raittila och vice ordförande Perret, kyrkorådets ordförande Heltelä och vice ordförande Leppiniemi, kyrkorådsmedlemmen Asikanius samt samfällighetens direktör Rintamäki. I rekryteringsprocessen deltog som konsult Kari Sorvari från företaget Personnell. Rekryteringsgruppen kallade dessutom blivande kyrkorådsordförande Jukka Pakarinen till medlem. Den tidsbundna tjänsten som direktör för det gemensamma församlingsarbetet lediganslogs och ansökningstiden var Inom utsatt tid inlämnades 11 ansökningar. Dessutom inlämnades en ansökning efter det ansökningstiden löpt ut. Denna ansökning kunde inte beaktas. Ett sammandrag av de sökande fogas som bilaga till föredragningen. Rekryteringsgruppen behandlade ansökningarna och intervjuade personerna 1, 2, 7 och 9. På basis av rekryteringsgruppens intervjuer enades man enhälligt om att låta personerna 1 och 7 genomgå en personbedömning. Enligt den psykologiska personbedömningen uppfyllde Stefan Forsén bäst de kriterier som uppställts för skötseln av tjänsten (ledaregenskaper och samarbetsförmåga). Rekryteringsgruppen föreslår att Stefan Forsén för viss tid väljs till tjänsten som direktör för det gemensamma församlingsarbetet. Gruppens förslag är enhetligt.

15 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 15 (30) För den händelse detta kräver tjänstledighet ska domkapitlet behandla ärendet då man vet vilken person som torde väljas. En förutsättning för beviljandet av tjänstledighet torde vara att församlingen förhåller sig positivt till detta. Bilagor 3 Yhteisen seurakuntatyön johtajan määräaikainen virka_hakijayhteenveto (ei-julkinen, muodostaa henkilörekisterin, JulkL 13 2 mom)

16 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 16 (30) 577/ Helsingforsförsamlingarnas gemensamma plan för småbarnspedagogik 2018 Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar ärendet för kännedom. Behandling Päivi Vuorelma-Glad presenterade planen för småbarnspedagogik. Under behandlingen gjordes 12 inlägg. Antecknades för kännedom. shistoria GKR , 218 Gemensamma kyrkorådet 1) antecknar den av kyrkoherdekonferensen den godkända planen för helsingforsförsamlingarnas gemensamma småbarnspedagogik 2018 för kännedom, 2) sänder planen till församlingsråden för kännedom och åtgärder, 3) sänder planen till kyrkofullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Vad avses med högklassig småbarnspedagogik? Småbarnspedagogikens syfte är att tillsammans med föräldrarna främja barnets holistiska uppväxt, utveckling och inlärning. Detta kräver en genuin känsla av engagemang, motiverade pedagogiska val samt en varm och öppen interaktion mellan barnet, föräldrarna och fostrarna. Församlingarnas småbarnspedagogik har också en andlig dimension, som hela tiden är närvarande i det lilla barnets vardag. Det gäller att på ett särdeles sensitivt sätt slå vakt om barnets andlighet och att tillsammans fundera och resonera kring olika frågor. Eftersom barnet lär sig bäst via sådana frågor som är viktiga för barnet måste fostraren stän-

17 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 17 (30) digt ställa andligheten i relation till sådant som intresserar barnet och till barnets övriga utveckling. Enligt senaste forskningsrön är småbarnspedagogiken den effektivaste verksamheten med tanke på barnets framtid och detta eftersträvas också i församlingarnas barnverksamhet. Det man lärt sig genom småbarnspedagogiken stärker barnets delaktighet och aktiva engagemang i samhället och församlingen. Faktorer som reglerar småbarnspedagogiken i Finland De nationella målen för småbarnspedagogiken fastställs i lagen om småbarnspedagogik. Målsättningen är grunden vid planeringen, genomförandet och utvärderingen av småbarnspedagogiken, stadens plan för småbarnspedagogiken, den lokala verksamhetsplanen och barnets individuella plan. Den lokala planen preciserar de nationella grunderna men utesluter inte något sådant mål eller innehåll som upptas i lagen, förordningen eller grunderna för småbarnspedagogiken. Lagen om småbarnspedagogik 2015 och dess mål Grunderna för småbarnspedagogiken 2016, Utbildningsstyrelsen Helsingfors plan för småbarnspedagogiken 2017, Helsingfors stad Verksamhetsställets verksamhetsplan Planen för barnets småbarnspedagogik Helsingforsförsamlingarnas småbarnspedagogik Helsingforsförsamlingarnas småbarnspedagogik utgör en helhet som bygger på kristlig grund, normer och värderingar, pedagogiska uppfattning, pedagogik, interaktion i lärmiljön, atmosfär vardagsrutiner, professionalism samt pedagogisk medvetenhet och hela gemenskapens sätt att agera. Församlingens småbarnspedagogik utgör en del av kyrkans självbild. Mänskan ses som Guds avbild och upplevs vara avsedd att leva i kontakt med honom och andra mänskor. Denna andliga uppgift förverkligar kyrkan och församlingarna öppet och inbjuder alla att delta. Inom småbarnspedagogiken måste barnens uppväxt och utveckling alltid beaktas på ett sensitivt och holistiskt vis. Barnet och familjen bemöts i alla frågor som gäller livet och tillväxten. Helsingforsförsamlingarnas gemensamma plan för småbarnspedagogiken 2018 Samfällighetens småbarnspedagogiska personal har diskuterat innehållet i och betydelsen av den nationella planen för församlingarnas arbete sedan planen lanserades Detta har gjorts två gånger/år i samband med de s k startdagarna och vid de ansvarigas och det övriga gemensamma arbetets sammankomster. Stöd för diskussionerna har

18 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 18 (30) erhållits ur kyrkans krets (bl kyrkostyrelsen) och av övriga aktörer inom småbarnsfostran. Ett viktigt mål har varit att hitta samförstånd i fråga om det egna arbetet, småbarnspedagogikens innehåll och med fältet som är i omvandling. Samsyn har uppnåtts och den har skrivits in i församlingarnas gemensamma plan för småbarnspedagogiken. Vi vill att småbarnspedagogiken ska sträva mot samma mål som de som uppställs i den nationella planen. För den skull tillför vi vår på den egna missionen baserade specialkompetens. I dokumentet beskrivs utgångspunkterna för småbarnspedagogiken samt hur samfälligheten sköter planeringen, arrangerandet och förverkligandet. Den gemensamma planen lägger grunden för det pedagogiska tänket i församlingarnas småbarnspedagogik i vars fokus barnet ska stå. Med hjälp av planen kan kvalitetskraven i församlingarnas arbete presenteras för de professionella barnpedagogerna och för vårdnadshavarna utgående från en gemensam begreppsapparat. I den gemensamma planen för småbarnspedagogiken och i församlingarnas kompletterande verksamhetsplaner förbinder vi oss till grunderna i den nationella planen för småbarnsfostran i fråga om stöda barnet, dess lärande och dess holistiska tillväxt. På så sätt ger den nationella planen och församlingarnas egna planer föräldrarna information om småbarnspedagogikens kvalitet, principer och innehåll. Barnfamiljernas mobilitet inom Helsingfors inverkar i likhet med frågor som är relaterade till den aktuella livssituationen på valet av hur barnet ska skötas. Med tanke på barnet och familjen är det viktigt att barnet ges en enhetlig och balanserad lärstig i mån av möjlighet också skapas i församlingarnas verksamhet då barnet övergår från småbarnsfostran till andra verksamhetsformer. Behandlingen av dokumentet Processen har varit gemensam för småbarnspedagogerna. Kyrkoherdarna behandlade planen den , varefter den behandlats i respektive församling på det sätt kyrkoherden bestämt. På basis av den erhållna responsen gjordes vissa ändringar. Den reviderade versionen behandlades och godkändes den av kyrkoherdekonferensen. Den slutliga planen blev klar i april och ges enligt kyrkoherdarnas beslut för kännedom till församlingsråden. Bilagor 4 HSRKY varhaiskasvatussuunnitelma 2018

19 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 19 (30) 635/ Förnyande av livsmedelshjälpen och konceptet Det gemensamma bordet samt beviljande av anslag för den nya verksamhetsmodellen Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner punkterna 1-6 i den form de behandlats vid kyrkorådets möte den Behandling Under behandlingen gjordes 16 inlägg. et godkändes. shistoria GKR Gemensamma kyrkorådet 1) anställer en person för två år ( ). Personens uppgift är att starta den nya livsmedelshjälpen och att tillsammans med ett nätverk skapa en struktur som stöder den nya verksamhetsformen, att skapa de klientstyrsystem och den logistik som behövs, skapa relationer till donatorerna och att inleda verksamhetsstrukturer till församlingarna. För ändamålet beviljas ett anslag om av de medel som på kostnadsställe reserverats för förändring av verksamhetskulturen, 2) anställer för två år ( ) en person för att tillsammans med församlingarna inleda de gemensamma måltiderna och de möten mänskor emellan som sker i samband med detta. Personen ska också sköta gemenskapsträningen, konsultationer och fortbildning samt upprätthålla samarbetet med olika aktörer. För ändamålet beviljas ett anslag om av de medel som på kostnadsställe reserverats för förändring av verksamhetskulturen, 3) anställer inför inledandet av den nya livsmedelshjälpen en person för två år ( ). Personens uppgift är att sköta transporten av matsvinn från donatorerna till församlingarna. För ändamålet beviljas ett anslag om av de medel som på kostnadsställe reserverats för förändring av verksamhetskulturen,

20 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 20 (30) 4) anskaffa en bil som lämpar sig för transport av livsmedel. Bilen används för matsvinnsleveranser till församlingarnas gemensamma måltider. För ändamålet beviljas ett anslag om av de medel som på kostnadsställe reserverats för förändring av verksamhetskulturen, 5) beviljar av de medel som på kostnadsställe reserverats för förändring av verksamhetskulturen ett verksamhetsanslag om för uppstarten av den nya livsmedelshjälpen, 6) besluter att dessa nya visstidsanställda personer placeras inom det gemensamma församlingsarbetets diakoni som också har ansvaret för förnyandet av livsmedelshjälpen, 7) i enlighet med kyrkofullmäktiges beslut av den , 41 punkt C, att punkterna 1-6 i beslutsförslaget underställs kyrkofullmäktige för godkännande. Enligt förslaget. Redogörelse Kyrkofullmäktige godkände den , 41, att ett tilläggsanslag om 2,5 mn av de medel som reserverats för förändring av verksamhetskulturen får användas för de i anslagsframställningen nämnda ändamålen. De användningsändamål som här föreslås hänför sig till förslag 2,1 i de förslag som fullmäktige den behandlade under 41 och gäller alltså det gemensamma bordet samt förnyande av livsmedelshjälpen. Orsaken till förnyandet av livsmedelshjälpen En av riktlinjerna vid förnyandet av verksamhetskulturen har varit att förändra praxis i fråga om livsmedelshjälpen. Målsättningen har varit att tillsammans med andra aktörer hitta nya sätt som passar in i den helsingforsiska verksamhetsmiljön, tanken är att ingen ska behöva stå i matkö på gatan. Den nya modellen ska också stärka delaktigheten och samhörigheten, minska matsvinnet och erbjuda klienterna en möjlighet till sysselsättning. Helsingfors samfällighet deltog i de brödköverkstäder som stadens social- och hälsovårdsväsen höll under våren Under dessa workshops kartlades tillsammans med mathjälpsaktörerna nuläget, eventuella verksamhetsmodeller och randvillkor. Dessutom bekantade man sig med hur man i Vanda förverkligat projektet Det gemensamma bordet och med de nya matsvinnsbespisningarna. Dessutom förhandlade man med olika aktörer, bl a Myllypuron elintarvikeapu, Veikko ja Lahja Hurstin laupeudentyö Pelastakaa Suomen nuoret, Helsingfors social- och hälsovårdsväsende samt Helsingfors Dia-

21 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 21 (30) konissanstalt. Man samarbetade också med Det gemensamma bordet i Vanda och Sitra. Evaluering av den nuvarande verksamheten I verkstäderna evaluerades den nuvarande mathjälpens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Till styrkorna räknades aktörernas gedigna kompetens, kostnadseffektivitet och nätverk. Som svagheter betraktades personalresurserna och bristen på klientstyrning. Möjligheterna till gemensamt agerande och förenade krafter samt utnyttjandet av produktionsköken sågs som en möjlighet. Den osäkra finansieringen och frågan om matsvinnet räcker till upplevdes som ett hot. Den nya verksamhetsmodellen Man väntar sig att den nya verksamhetsmodellen ska leda till ökad delaktighet och fler aktörer, flexibilitet, beaktande av klienternas behov, effektivitet, koppling till andra servicesystem, diverse alternativa lösningar samt en möjlighet att utnyttja befintliga resurser. Man ville också satsa på servicetillgången, hindersfrihet och multipla kanaler. Också behovet av att utnyttja nya teknologiska lösningar och digitalisering framhölls. Verksamhetsmodellen är uppbyggd kring följande element: klientstyrning, logistikcentraler, matutdelningsställen, mathjälp, transporter, gemensamma måltider, kamratstöd, möte med mänskor, aktörernas samarbetsnätverk, sysselsättning, social handledning och IT-lösningar. Mathjälpsprocessen skulle avancera enligt följande: - logistikcentralens bilar avhämtar matsvinnsprodukterna i butikerna och hos central- eller partiaffärerna - partiaffärerna kan också leverera produkter och mat till logistikcentralen - logistikcentralen lagrar, katalogiserar och väger matsvinnsprodukterna - logistikcentralen och matutdelarna utreder tillsammans hur stort behovet av matsvinnsprodukter är vid respektive utdelningsställe och matsvinnsbespisning - centralen transporterar matsvinnet till distributionsställena och bespisningarna - centralen ingår avtal med dem som skänker matsvinnsprodukter och övervakar transporten och lagringen av livsmedlen. Utdelningsstället - informerar logistikcentralen om behovet av produkter - delar ut maten på fastställda dagar Matsvinnsbespisningen - informerar logistikcentralen om behovet av produkter - tillreder maten på överenskomna dagar

22 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 22 (30) - delar ut gratis mat eller uppbär en avgift för maten. Antalet logistikcentraler ska planeras tillsammans med Esbo och Vanda samt nuvarande aktörer i Helsingfors. Det skulle vara bra om en logistikcentral fanns i Helsingfors. I början torde man kunna använda sig av terminalen i Vanda. Logistikcentralen behöver två stora paketbilar och en bil lämpad för kyltransporter. Det behövs personal för transport, organisering av lager samt städning och förvaltning, byggande av nätverk och för att leda verksamheten. Dessutom behövs ett produktionsstyrsystem för hantering av lagret, transporterna och de s k beställningarna. För närvarande finns i Helsingfors följande stora utdelningspunkter för livsmedel: Myllypuron elintarvikeapu och Hurstin jakelu samt Frälsningsarméns brödkö och mathjälp. Dessutom ordnas matutdelning av Salem-församlingen i Malm, Helsingfors Salemförsamling och Andreas Helps. Sammanlagt finns det fjorton matutdelningsställen. Tanken bakom utvecklingsprojektet är att maten ska kunna delas ut utan att någon behöver köa under bar himmel. Bespisningsställen eller möjlighet till gratis eller förmånliga måltider finns det på 34 ställen i Helsingfors. Merparten av dessa ordnas av någon församling. Dessutom finns det matsvinnsrestauranger i privat regi. Syftet med den nya modellen är att skapa ett geografiskt täckande nätverk. Bespisningarna ordnas så att de inte gör skillnad på klienterna. De betalande kunderna äter tillsammans med klienterna som får maten gratis. Vi skapar ett centraliserat klientstyrsystem där vissa verksamhetsställen konstaterar klienternas behov av mathjälp samtidigt som man kontrollerar om klienten eller familjen har tillgång till de tjänster samhället erbjuder. Den centraliserade klienthandledningen hjälper aktörerna att bättre identifiera vilka klienter som är i behov av särskilt stöd och kan hänvisa dem till lämplig service. Klientstyrningen kan t ex genomföras i samarbete med församlingarnas diakoni, stadens socialrådgivning, socialhandledarna på olika boenden eller det uppsökande arbetet. I verksamhetsmodellen ingår ett ökat samarbete mellan aktörerna som sysslar med mathjälp. Det gagnar helsingforsarna om verksamheten planeras och koordineras tillsammans så att man kan dra nytta av vedertagen god praxis och aktörerna inte konkurrerar sinsemellan. Det är också bra om man kan differentiera matutdelningen och öppettiderna. Klienterna profiterar också av att aktörerna kan samarbeta. Avsikten är att skapa en mångfacetterad process där hjälpbehovet identifieras, klienten får mathjälp och service, gemensam verksamhet och arbete. Man behöver inte längre köa för att få mathjälp. Tanken är att skapa en grogrund också för nya modeller som hänför sig till matsvinn, gemensamma måltider eller mathjälp. Kostnader och tidtabell För närvarande deltar hundratals mänskor i arrangemangen kring mathjälpen. Också församlingarnas och stadens socialvårdspersonal utnyttjas i klientarbetet. Tilläggsresurser behövs för den centraliserade lo-

23 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 23 (30) gistikcentralen och för utvecklandet av ett aktörsnätverk. Uppbyggandet av logistikcentralen är den största kostnadsposten. På basis av de inledande förhandlingarna som samfälligheten fört med stadens social- och hälsovårdsväsende skulle staden bära huvudansvaret för finansieringen av projektet men samfälligheten är redo att bidra till finansieringen. Dessutom är det möjligt att ansöka om projektfinansiering och att utreda andra finansieringsalternativ. Samfälligheten ska vara aktiv och med kraft driva på projektet och tillsammans med staden utveckla omorganiseringen av mathjälpen. Samtidigt ska samfälligheten stärka församlingarnas möjlighet att förverkliga gemensamma måltider, utveckla nya mathjälpsrutiner och att ta i bruk gemensamma rutiner i församlingarnas arbete och som stöd för medborgarktiviteterna. För att den nya mathjälpsmodellen ska få resurser och församlingarna stöd för de gemensamma måltiderna, för utveckling av nya mathjälpsrutiner och för att stärka gemenskapen, anvisar samfälligheten med stöd av kyrkofullmäktiges beslut i juni 2018 ett tilläggsanslag för en reform av mathjälpskonceptet. Detta tilläggsanslag används för att 1) anställa en arbetstagare vars uppgift det är att tillsammans med sitt nätverk skapa strukturer för en ny form av mathjälp, dvs delta i uppbyggnaden av ett klientstyrsystem och logistik, för att skapa relationer till donatorerna och för att bygga upp verksamhetsstrukturer tillsammans med församlingarna, 2) anställa en arbetstagare vars uppgift det är att med församlingarna inleda gemensamma måltider och runt dessa ordna möten med mänskor, sköta gemenskapsträningen, konsultationer och fortbildning samt upprätthålla samarbetet med olika aktörer, 3) anställa en arbetstagare vars uppgift det är att transportera matsvinn från donatorerna till församlingarna (här kunde en långtidsarbetslös anställas så att man eventuellt kunde utnyttja sig av lönebidrag), 4) anskaffa en bil som lämpar sig för transport av livsmedel till församlingarnas gemensamma måltider, 5) reservera anslag för att utveckla mathjälpsverksamheten.

24 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 24 (30) 249/ Kyrkostyrelsens fastställande av kyrkofullmäktiges beslut av den (försäljning av outbrutet område till Vanda stad) Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar kyrkostyrelsens beslut för kännedom. Antecknades för kännedom. shistoria GKR , 241 Kyrkorådet antecknar kyrkostyrelsens beslut för kännedom och delger det kyrkofullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt den , 20, för egen del sälja ett ca m 2 stort outbrutet område av lägenheten Räckhals (fastighetsbeteckning ) till Vanda stad. Köpeskillingen uppgår till ,50. Helsingfors samfällighets andel av köpeskillingen är ,21. Kyrkostyrelsen har den med stöd av KL 14:4, moment 1 och 24:2 moment 1 fastställt Helsingfors kyrkofullmäktiges beslut av den , 20. Bilagor 5 Pöytäkirjanote_Kirkkohallitus_-_Virastokollegio_

25 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 25 (30) 249/ Helsingfors domkapitels fastställande av kyrkofullmäktiges beslut av den , 18 (Arrendering av tomten i Vanda till Lujatalo Oy). Helsingfors och Vanda samfälligheters beslut Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar domkapitlets beslut för kännedom. Antecknades för kännedom. shistoria GKR , 242 Kyrkorådet antecknar domkapitlets beslut för kännedom och delger det kyrkofullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Helsingfors domkapitel har den , 17 fastställt gemensamma kyrkofullmäktiges beslut av den , 18, beträffande arrenderingen av tomten i Asola, Vanda till Lujatalo Oy. Enligt KL 24:6 3 momentet kan ändring inte sökas i beslutet. Bilagor 6 Helsingin hiippakunnan tuomiokapitulin päätös 17 /

26 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 26 (30) 249/ Helsingfors domkapitels fastställande av kyrkofullmäktiges beslut av den , 17 (Förnyande av arrendeavtalet för tomten i Rosendal, Vanda). Helsingfors och Vanda samfälligheter beslut Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar domkapitlets beslut för kännedom. Antecknades för kännedom. shistoria GKR , 243 Kyrkorådet antecknar domkapitlets beslut för kännedom och delger det kyrkofullmäktige för kännedom. Enligt förslaget. Redogörelse Helsingfors domkapitel har den , 18 fastställt Helsingfors kyrkofullmäktiges beslut av den , 17, att förnya arrendeavtalet för tomten i Rosendal, Vanda. Enligt KL 24:6, 3 momentet kan ändring inte sökas i beslutet. Bilagor 7 Helsingin hiippakunnan tuomiokapitulin päätös 18 /

27 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 27 (30) FÖRBUD MOT ÖVERKLAGANDE Ändring gällande beredning och verkställighet Paragrafer i protokollet: 59-64, 66, Enligt 24 kap. 5 i kyrkolagen och enligt 5 1 mom. i förvaltningsprocesslagen kan ändring inte sökas i ovan nämnda beslut som endast gäller beredning eller verkställighet. Enligt i lagen om offentlig upphandling får besvär inte anföras över ett beslut om offentlig upphandling, eftersom beslutet enbart gäller beredningen av upphandlingsförfarandet. Intern order Upphandlingsärende Paragrafer i protokollet: Besvär kan inte enligt 5 2 mom. i förvaltningsprocesslagen anföras över en order som har utfärdats internt inom förvaltningen och som gäller utförande av ett uppdrag eller vidtagande av någon annan åtgärd. Paragrafer i protokollet: Med stöd av kyrkolagen får ändring inte sökas genom rättelseyrkande eller kyrkobesvär i ett upphandlingsärende, om ärendet hör till marknadsdomstolens behörighet. Ärendet hör till marknadsdomstolens behörighet om upphandlingens värde överstiger det tröskelvärde som anges i 15. De nationella tröskelvärdena är (moms 0%): för varor och tjänster, för hälsovård och socialtjänster och för byggentreprenader och byggkoncessioner. Annan grund, vilken? Paragrafer i protokollet: BESVÄRSANVISNING Ändring kan sökas med skriftligt besvär i fråga om följande beslut som fattats av gemensamma kyrkofullmäktige. Besvärsrätt Besvärsgrund Kyrkobesvär, paragrafer i protokollet: 65, 67 Förvaltningsbesvär, paragrafer i protokollet: Den som beslutet gäller eller vars rätt, skyldighet eller intresse direkt påverkas (part) kan besvära sig i likhet med samfällighetens medlemsförsamlingar eller medlemmar av dessa. Besvär får anföras på den grund att beslutet uppstått i fel ordning, myndigheten som fattat beslutet överträtt sina befogenheter eller beslutet i övrigt är lagstridigt. Besvär som gäller ett beslut som fattats av en församling eller samfällighet kan också motiveras med att beslutet inte är ändamålsenligt. Besvärsmyndighet Besvärstid Delfående Helsingfors förvaltningsdomstol. I fråga om underställningsärenden är besvärsmyndigheten domkapitlet eller kyrkostyrelsen. Besvär ska göras inom 30 dagar räknat från delfående av beslutet. Om inte annat kan påvisas anses en part ha fått vetskap om beslutet då sju dagar gått, räknat från det beslutet sänts. Vid elektronisk delgivning anses handlingen ha getts för kännedom den tredje dagen räknat från det meddelandet sändes, om inte annat kan påvisas. En församlingsmedlem anses ha fått vetskap om beslutet då protokollet eller fastställelse - eller besvärsmyndighetens beslut framlagts till allmänt påseende. Delfåendedagen eller den dag då beslutet framlagts till påseende inräknas inte i besvärstiden.

28 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 28 (30) Besvärsskriftens innehåll Av besvärsskriften som ska adresseras till besvärsmyndigheten ska framgå - vilket beslut man söker ändring i - vilka delar av beslutet man söker ändring i och vilka ändringar man yrkar på - på vilka grunder man yrkar på ändring - den ändringssökandes namn och hemort - postadress och telefonnummer till vilken meddelanden som hänför sig till ärendet kan tillställas den som anfört besväret. Rättegångsavgift Inlämnande av besvärsskrift Besvärsskriften ska undertecknas personligen av besvärsställaren, dennes rättsliga företrädare eller ombud. Om besvärsställarens yttranderätt används av hans/hennes rättsliga företrädare eller ombud eller om besvärsställaren är någon annan person ska också denna persons namn och hemort anges i besvärsskriften. Till besvärsskriften ska fogas - beslutet som man söker ändring i. et bifogas i original eller som kopia - intyg över vilken dag beslutet delgetts eller annan utredning över när besvärstiden inletts samt - dokument som besvärsställaren åberopar om dessa inte redan tidigare tillställts myndigheten. Om ombudet inte är advokat eller offentligt rättsbiträde ska han/hon till besväret bifoga en fullmakt. Av den som anfört besväret uppbärs en rättegångsavgift med stöd av lagen om (1455/2015). Helsingfors förvaltningsdomstol, registraturen 65, 67 Banbyggarvägen 5, Helsingfors Telefon: Fax: E-post: helsinki.hao@oikeus.fi Öppettid: Underställningsärenden Domkapitlet i Helsingfors stift, paragrafer i protokollet: Besöksadress: Bulevarden 16 B, V våningen, Helsingfors Postadress: Bulevarden 16 B, Helsingfors Fax: (09) E-post: helsinki.tuomiokapituli@evl.fi Domkapitlet i Borgå stift, paragrafer i protokollet: Besöksadress: Gymnasiegränd 2, Borgå Postadress: PB 30, Borgå Fax: (019) E-post: borga.domkapitel@evl.fi Kyrkostyrelsen, paragrafer i protokollet: Besöksadress: Södra kajen 8, Helsingfors Postadress: PL 210, Helsingfors Fax: (09) E-post: kirkkohallitus@evl.fi ANVISNING GÄLLANDE UPPHANDLINGSRÄTTELSE Paragrafer i protokollet: En part som är missnöjd med den upphandlande enhetens beslut eller ett annat avgörande i upphandlingsförfarandet kan framställa en skriftlig upphandlingsrättelse till den upphandlande enheten Tidsfrist för framställandet av upphandlingsrättelse Myndighet Delgivning Upphandlingsrättelse ska göras inom 14 dagar, räknat från delfåendet av beslutet. Upphandlingsrättelsen riktas till den instans eller tjänsteinnehavare som fattat upphandlingsbeslutet. Om inte annat kan påvisas anses delgivningen ha skett då sju dagar förflutit räknat från det beslutet avsänts. Vid elektronisk delgivning anses meddelandet ha nått sin mottagare den dag då det elektroniska meddelandet står till mottagarens förfogande i dennes mottagarapparat på ett sådant sätt att meddelandet

29 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 29 (30) kan hanteras. Som sådan tid-punkt betraktas dagen då meddelandet avsändes, om inte tillförlitlig redogörelse ges om att det elektroniska meddelan-det nått mottagaren vid en senare tidpunkt. Dagen för delgivningen inräknas inte in i tiden för rättelseyrkandet. Upphandlingsrättelsens innehåll Upphandlingsrättelsen anhängiggörs skriftligt genom att anmäla: - den rättelsesökandes namn samt erforderliga kontaktuppgifter - uppgifter om det beslut upphandlingsrättelsen gäller - vad slags rättelse den sökande yrkar på - på vilka grunder den sökande yrkar på rättelse i beslutet Till upphandlinsrättelsen ska fogas de handlingar som åberopas, om dessa inte redan är den upphandlande enheten redan har dem till sitt förfogande. Inlämnande av upphandlingsrättelse Upphandlingsrättelsen ska inlämnas till nedanstående adress under tjänstetid och före utgången av tiden för rättelseyrkande. Till posten ska upphandlingsrättelsen lämnas i så god tid att den hinner fram till Helsingfors kyrkliga samfällighets registratur senast på rättelsetidens sista dag och inom registraturens öppettid. Upphandlingsrättelsen kan också på eget ansvar, under tjänstetid och före utgången av rättelsetiden lämnas in per e-post. Registraturens adress: Besöksadress: Tredje linjen 22 B, Helsingfors Öppettid: 9-15 Postadress: Tredje linjen 22 B, Helsingfors E-post: kirjaamo.hsrky@evl.fi BESVÄR TILL MARKNADSDOMSTOLEN Paragrafer i protokollet: Besvärsrätt Besvärsgrund Besvärstid Besvär som gäller upphandlingsärende kan anföras till marknadsdomstolen av den som beslutet berör. Besvär till marknadsdomstolen kan endast anföras i fråga om upphandlingar som överskrider det i 25 i lagen om offentlig upphandling avsedda nationella gränsvärdet. et strider mot rättsnormerna som gäller offentligt upphandlingsförfarande. Besvär ska lämnas in skriftligt inom 14 dagar, räknat från den dag då den anbudssökande eller anbudsgivaren skriftligen fått del av de avgöranden som påverkar dennes ställning eller om anbudsförfarandets utgång och grunderna för dessa avgöranden samt en skriftlig anvisning om hur ärendet kan föras till marknadsdomstolen (besvärsanvisning). Om den upphandlande enheten efter upphandlingsbeslutet med stöd av 130 punkterna 1 eller 3 i lagen om offentlig upphandling ingått ett upphandlingsavtal utan att beakta väntetiden, ska besväret anföras inom 30 dagar räknat från det anbudsgivaren delgivits beslutet jämte besvärsanvisning. Besvär till marknadsdomstolen ska göras senast inom sex månader räknat från upphandlingsbeslutet i de fall då kandidaten eller anbudsgivaren delgetts upphandlingsbeslutet jämte besvärsanvisning och upphandlingsbeslutet eller besvärsanvisningen uppvisat väsentliga brister. Delfående Besvärsskriftens innehåll Om inte annat kan påvisas anses en part ha fått vetskap om beslutet då sju dagar gått, räknat från det beslutet sänts. Vid elektronisk delgivning anses meddelandet ha nått mottagaren den dag då det elektroniska meddelandet är till-gängligt för mottagaren i dennes mottagningsapparat i sådan form att meddelandet kan behandlas. Som sådan tidpunkt betraktas dagen då meddelandet avsändes, om inte tillförlitlig utredning presenteras över att det elektroniska meddelandet nått mottagaren vid en senare tidpunkt handlingen ha getts för kännedom den tredje dagen räknat från det meddelandet sändes, om inte annat kan påvisas. Dagen för delfåendet eller den dag då beslutet lagts till påseende beaktas inte vid beräknandet av besvärstiden. I besvärsskriften ska anges: - besvärsställarens namn och hemort - postadress och telefonnummer där meddelanden om behandlingen av ärendet kan lämnas till den som anfört besväret

30 Helsingfors kyrkliga samfällighet PROTOKOLL 30 (30) - vilket beslut man söker ändring i - vilken del av beslutet man söker ändring i och vilka förändringar man yrkar på - på vilka grunder ändringen söks. Vid upphandling som baserats på ett ramavtal ska av besvärsskriften framgå varför handläggningrätt ska beviljas. Besvärsställaren, dennes rättsliga företrädare eller ombud ska underteckna besvärsskriften. Om besvärsställarens yttranderätt används av dennes rättsliga företrädare eller ombud eller om den som formulerat besväret är en annan person ska också denna persons namn och hemort anges i besvärsskriften. Till besvärsskriften ska fogas: - beslutet som man söker ändring i. et bifogas i original eller som kopia - intyg över vilken dag beslutet delgetts eller annan utredning över när besvärstiden inletts - dokument som besvärsställaren åberopar om dessa inte redan tidigare tillställts myndigheten. Om ombudet inte är advokat eller offentligt rättsbiträde ska han/hon till besväret bifoga en fullmakt. Genom besvär kan till marknadsdomstolen föras beslut som den i upphandlingslagen avsedda upphandlande enheten fattat eller annat beslut som den upphandlande enheten under upphandlingsprocessen fattat och som har inverkan på kandidatens eller anbudsgivarens ställning. Om beslutet eller lösningen enbart gäller den upphandlande enhetens beredning, beslut att inte spjälka upp upphandlingen, eller att enbart det lägsta priset ska tjäna som beslutskriterium kan besvär inte anföras till marknadsdomstolen. Rättegångsavgift Inlämnande av besvärsskrift Av den som yrkar på rättelse uppbärs en rättegångsavgift enligt lagen om domstolsavgifter (1455/2015). Besväret ska tillställas marknadsdomstolen på följande adress: Postadress: Banbyggarvägen 5, Helsingfors Telefon: Fax: E-post markkinaoikeus@oikeus.fi Öppettid: En detaljerad besvärsanvisning bifogas protokollsutdraget.