EUROBAROMETER 72 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN

Transkript

1 Standard Eurobarometer European Commission EUROBAROMETER 72 ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN HÖSTEN 2009 Standard Eurobarometer 72 / Autumn 2009 TNS Opinion & Social NATIONAL REPORT 1 SWEDEN Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation I Sverige. Det hrä dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens.

2 EUROBAROMETER 72.4 Innehållsförteckning INLEDNING I Ia Ib Ic FRAMTIDSTRO OCH LÄGET I SVERIGE Ljusare bild av Sverige än av Europa Läget i Sverige jämfört med Europa De viktigaste frågorna II IIa IIb IIc FÖRTROENDE OCH EU:s BETYDELSE Förtroendet för olika institutioner Europeiska unionens betydelse Euron och integrationen III IIIa IIIb IIIc DEMOKRATIN OCH EU:s UTVECKLING Demokratin i Sverige och EU Europeiska unionens uppbyggnad Det svenska ordförandeskapet och synen på EU:s framtid IV IVa IVb IVc EU OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Globaliseringen och krisens utmaningar Euron och krisen EU:s åtgärder och prioriteringar mot den ekonomiska krisen V Va Vb Vc Vd VÄRDEN, BESLUTSNIVÅER OCH PRIORITERINGAR Hur olika samhällsföreteelser värderas Grundläggande samhällsvärderingar Vilka beslut påverkar och var bör de fattas Europeiska unionens prioriteringar 2

3 SAMMANFATTNING VI TEKNISK FÖRKLARING VII EUROBAROMETERNS FRÅGOR 3

4 INLEDNING Den här rapporten bygger på en opinionsundersökning som genomfördes mellan den 23 oktober och den 18 november 2009 i 31 europeiska länder. Sammanlagt har personer intervjuats. Av dessa intervjupersoner finns i Europeiska unionens 27 medlemsländer. Den gruppen kallas EU27. När jämförelser görs mellan Sverige och övriga Europa är det EU27 som avses om inget annat sägs. Intervjuer har även gjorts i kandidatländerna Turkiet, Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och därutöver i den turkiska delen av Cypern. En standardutgåva av Eurobarometern produceras och ges ut två gånger per år. Trots att den globala krisen drabbat också Sverige med finansiell osäkerhet, stora svårigheter för bildindustrin och stigande arbetslöshet så är svenskarna anmärkningsvärt nöjda med sina liv. Nästan varannan är mycket nöjd och bara en av hundra mycket missnöjd. Sverige ligger stabilt på de här nivåerna sedan länge tillsammans med ett litet antal andra EU-länder. Inga kriser eller krisrapporter verkar påverka det förhållandet. Synen på den svenska ekonomin har blivit betydligt ljusare sedan den förra mätningen i juni. Då menade knappt fyra av tio (37 %) att den var bra, nu är det drygt fem av tio (53 %) som har den uppfattningen. Tre av fyra (75 %) svenskar tycker att den egna jobbsituationen är bra och nästan nio av tio (88 %) bedömer det egna hushållets ekonomiska situation som bra. Svenskarna tycks se livet från den ljusa sidan utom när det gäller arbetsmarknaden i Sverige. Den uppfattar tre av fyra (73 %) som dålig. Européerna i allmänhet har en mörkare syn på läget än svenskarna. Åtta av tio svenskar (79 %) menar att läget för den svenska ekonomin är bättre än för den europeiska. Men bara drygt tre av tio (33 %) européer har den åsikten om det egna landets ekonomi. Svenskarna har en rätt ljus bild av framtiden. Sex av tio förväntar sig att ekonomin i Sverige ska bli bättre och bara en av tio att den ska försämras. Fem av tio tror att livet i allmänhet blir bättre och knappt en av tio (6 %) att det blir sämre. Européernas förväntningar på det närmaste året är inte lika ljus och mer splittrad. När det gäller ekonomin och i synnerhet arbetsmarknaden är det fler som tror det blir sämre än bättre. Men på andra områden överväger optimisterna. För svenskarnas del, men även för européernas, är arbetslösheten den viktigaste frågan för det egna landet att ta itu med. Ekonomin kommer på andra plats för såväl svenskar som övriga européer. Men européerna ger den en större tyngd än svenskarna. Svenskarna framträder inte i större utsträckning än européerna i allmänhet som EU-skeptiker. Nästan sex av tio (57 %) tycker att det är bra att Sverige är medlem i Europeiska unionen. Knappt två av tio (17 %) menar att det är dåligt. Andelen som tycker att det är bra stiger med längre utbildning. Svenskarna uppfattar EU-medlemskapet som en god affär. Knappt sex av tio (55 %) menar att Sverige tjänat på medlemskapet i EU. Det ligger i linje med européernas syn på saken. Skillnaden mellan låg- och högutbildade är stor i den här frågan. Ju längre utbildning, desto större andel som tycker att Sverige tjänat på medlemskapet. 4

5 Med försvaret som undantag har européerna lägre förtroende för det egna landets institutioner än svenskarna. Av medierna är det radion svenskarna litar mest på. När det gäller förtroendet för EU delar sig svenskarna i två lika stora lag. 45 % litar på EU, 46 % gör det inte. För européernas del är mönstret ungefär detsamma. Fler svenskar har en positiv bild av EU (41 %) än en negativ (20 %). Andelen européer med en positiv bild är lite större (48 %). Bland svenskarna har fler män (47 %) än kvinnor (35 %) en positiv bild. Den skillnaden är betydligt mindre bland européerna i allmänhet. För svenskarna betyder EU framför allt friheten att resa, studera och arbeta inom unionen. Det uppskattar européerna också, men andelen är långtifrån lika stor som för svenskarnas del. Svenskarna förbinder också EU med fred men även med byråkrati och slöseri med pengar. Europaparlamentet och Europeiska centralbanken är de två organ svenskarna litar mest på. Det är ungefär dubbelt så många som har förtroende för dessa institutioner jämfört med dem som inte har det. För några år sedan fanns det en rätt kompakt majoritet mot euron och den monetära unionen i Sverige. Det har förändrats. Drygt fem av tio (52 %) är för euron och drygt fyra av tio (44 %) emot. Det skiljer sig inte från förra mätningen, och kanske har opinionen stabiliserats. För att stärka EU:s framtid bör tonvikten de närmaste åren ligga på miljöfrågor, kampen mot klimatförändringar och brottsbekämpning, enligt svenskarna. Européerna i allmänhet delar inte alls svenskarnas entusiasm för miljöfrågor utan vill att EU främst ska arbeta med socialoch hälsofrågor, migrationsfrågor och brottsbekämpning. Ibland verkar det som om svenska medier tror att opinionen kring miljö och klimat ser ungefär likadan ut runt om i Europa. Det kan i sin tur skapa överdrivna förväntningar på klimatkonferensen i Köpenhamn och på EU:s förmåga och vilja att adressera miljöfrågor. Utan en stark opinion i ryggen är det svårt för politiker att driva frågor. Åtta av tio svenskar är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. Fem av tio är nöjda med hur den fungerar i EU. Européerna är mer missnöjda med hur demokratin fungerar i det egna landet än hur den fungerar i EU. Det största missnöjet finns bland de tolv senast tillkomna medlemmarna. I ett europeiskt perspektiv är det en stor majoritet av svenskarna (58 %) som anser att det tas hänsyn till Sveriges intressen i EU. Bland européerna i allmänhet är det färre som har den uppfattningen (39 %). En stor andel svenskar (59 %) anser att EU är oumbärligt för att möta de globala utmaningarna. Ännu fler européer (75 %) har den åsikten. Det här tyder på att EU:s roll i de stora sammanhangen har anammats även av svenskarna. Miljöfrågor och klimatförändring har sannolikt bidragit till att den här bilden fått fäste. De svenskar som är pessimistiska om Europeiska unionens framtid utgör en förhållandevis lite skara. Det är många fler (74 %) som är optimistiska Även övriga européer anslår en ljus ton även om de är något färre. Det finns en tydlig skillnad mellan svenskarna och resten av européerna i synen på globaliseringen. Betydligt fler svenskar än européer menar att globaliseringen utgör en 5

6 möjlighet för svenska företag. Svenskarna är trygga med globaliseringen på ett sätt som inte är typiskt för européerna. Det är första hand G20-länderna (28 %) och i andra regeringen (25 %) svenskarna menar bäst kan hantera den finansiella och ekonomiska krisen. Prioriteringen tyder på att svenskarna är klara över att krisen är global och därför bäst hanteras med global samordning. Euron skulle inte ha fungerat som ett skydd mot krisen tror svenskarna. Européerna instämmer i den uppfattningen men inte lika starkt. Många i Sverige är nog medvetna om att en försvagad krona ger industrin fördelar i ett besvärligt läge. Medierna har också gett det förhållandet stort utrymme. Utbildning och investeringar i forskning och innovation tror både svenskar och européer skulle få den europeiska ekonomin att fungera bättre. Många gillar också förslaget att främja nyföretagandet. Däremot är idén att utöka antalet arbetade timmar inte populärt någonstans. Svenskarna är mycket positiva till en rad företeelser som konkurrenskraft, globalisering och trygghet. Européernas svar har samma mönster som svenskarnas men är svalare. Om åtta av tio svenskar är positiva till globalisering så gäller det fem av tio européer. Man får intrycket att svenskarnas grundhållning är mer positiv än övriga européers. Det är bara när det gäller protektionism som européerna är mer positiva. Beslut på europeisk nivå tror inte svenskarna påverkar vardagslivet. Däremot är de övertygade om att beslut på nationell, regional och lokal nivå har inverkan på individens livssituation. Svenskarna tror med andra ord inte att EU angår dem på vardagsnivå. Det bidrar säkert till känslan av att Europeiska unionen är något avlägset. Beskattning och pensioner är tveklöst en fråga för regeringen enligt svenskarna medan miljöskydd, kampen mot terrorism och brottsbekämpning tydligt är en angelägenhet för EU. På en del områden är arbetsdelningen mellan olika beslutsnivåer tydlig i människors uppfattning. En majoritet av svenskarna är för beslutsfattande inom EU på överraskande många områden. Européerna är lite mer entusiastiska för gemensamt beslutfattande inom unionen än svenskarna, men skillnaden är inte stor. Européerna tycker att EU:s främsta prioritering borde vara att främja ekonomisk återhämtning. Svenskarna sätter kampen mot klimatförändringarna först. I den kampen menar både svenskar och européer att EU bör prioritera utvecklingen av miljövänliga industrier, tjänster och tekniker. Det bästa EU kan göra för att främja medborgarnas rättigheter, tycker både svenskar och européer, är att främja dialogen mellan medborgarna och EU:s institutioner. Svaren signalerar en önskan om att EU ska komma närmare medborgarna. Dialog skapar delaktighet och minskar avståndet mellan parterna. Här har EU en långsiktigt viktig men komplicerad uppgift framför sig. 6

7 EUROBAROMETERN är en återkommande opinionsundersökning som utförs på uppdrag av Europeiska kommissionen. Standardversionen utförs varje halvår, på våren och hösten. I vårens undersökning, som den här rapporten har till syfte att återspegla, intervjuades personer i den Europeiska unionens 27 länder.* I Sverige intervjuades 1032 personer över hela landet av TNS Gallup mellan 23 oktober och 18 november Av samtliga personer var 51 % kvinnor och 49 % män. 37 % var över 55 år och 24 % återfanns i åldersgruppen år och 23 % I gruppen år. Resterande 16 % var mellan 15 och 24 år gamla. En av fyra var pensionär medan drygt var tionde studerade. Drygt fyra procent var arbetslösa. * Det europeiska samarbetet startades 1951 av Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna. Unionen utvidgades därefter i fyra steg mellan 1973 och Danmark, Irland, Storbritannien, Grekland, Portugal, Spanien, Finland, Sverige och Österrike anslöts under den perioden. År 2004 var det dags att utvidga EU igen. De första tio nya medlemsländerna var Cypern (södra), Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. De två senaste, Bulgarien och Rumänien, anslöts till EU i januari Lorentz Lyttkens, fil. dr. i sociologi, författade rapporten för Europeiska kommissionens generaldirektorat för kommunikation och kommissionens representation i Stockholm. 7

8 I FRAMTIDSTRO OCH LÄGET I SVERIGE Ia Ljusare bild av Sverige än av Europa - nästan alla svenskar nöjda med sina liv - svenskarna ser ljusare på den svenska ekonomin - 9 av 10 svenskar anser den egna hushållsekonomin bra - svenskarnas syn på arbetsmarknaden fortsatt mörk På det stora hela, är du mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med det liv du lever? Skulle du säga att du är? Fig. 1a Sverige EU27 Mycket nöjd 46 % 20 % Ganska nöjd 50 % 58 % Ganska missnöjd 3 % 17 % Mycket missnöjd 1 % 5 % Vet ej 0 % 0 % Två av tio européer, men nästan fem av tio svenskar, är mycket nöjda med sitt liv. Det är en mycket stor skillnad som dessutom är stabil över tiden. 8

9 Fig.1b Svenskarna ser livet från den ljusa sidan, och bara en av hundra är mycket missnöjd med sitt liv och en av tjugofem missnöjd. Ingen som följt nyhetsflödet det senaste året skulle från den informationen kunna sluta sig till att nästan alla svenskar är nöjda med sitt liv. En global finansiell och ekonomisk kris har vällt in över Sverige, svenska fordonstillverkare har haft betydande problem, arbetslösheten stiger och svenska banker har fått statliga garantier. I början av året kunde en ängslig person, som lyssnade på alla prognoser, lätt få intryck av syndafloden närmade sig. Det var en mycket mörk bild av framtiden medierna målade upp; en ny depression, globala finansiella härdsmältor och skenande arbetslöshet. Men inget av detta har påverkat hur nöjda svenskarna är med livet det har inte lämnat några spår alls. Också nio (91 %) av tio arbetslösa svenskar är nöjda med livet. Hur det här ska förklaras är en öppen fråga men det ska uppenbarligen mycket till för att svenskarna ska bli missnöjda med sina liv. 9

10 Hur bedömer du den nuvarande situationen för vart och ett av följande områden? Situationen för den svenska (landets) ekonomin Fig. 2a Sverige EU27 Mycket bra 1 % 1 % Ganska bra 52 % 22 % Ganska dålig 41 % 53 % Mycket dålig 4 % 22 % Vet ej 2 % 2 % Synen på den svenska ekonomin har förbättrats väsentligt sedan förra mätningen (EB71.3). Då ansåg knappt fyra (36 %) av tio att den var bra, nu är det drygt fem (53 %) av tio som har den uppfattningen. Bland svenskarna är dock kvinnor mer pessimistiska än män. Fem av tio kvinnor, men bara fyra av tio män, menar att läget för ekonomin är dåligt. Bland européerna finns ingen sådan skillnad. Situationen för den europeiska ekonomin Fig. 2b Sverige EU27 Mycket bra 2 % 1 % Ganska bra 35 % 28 % Ganska dålig 48 % 51 % Mycket dålig 5 % 11 % Vet ej 10 % 9 % Européernas bild av Europas ekonomi är lite mörkare än svenskarnas. Men i båda grupperna anser en majoritet att den är dålig. Samtidigt har dessa majoriteter blivit mindre sedan förra mätningen. Din personliga jobbsituation Fig. 2c Sverige EU27 Mycket bra 40 % 12 % Ganska bra 35 % 42 % Ganska dålig 7 % 18 % Mycket dålig 6 % 9 % Vet ej 12 % 19 % Tre av fyra svenskar menar att den egna jobbsituationen är bra och drygt en av tio (13 %) att den är dålig. Det är oförändrat sedan förra mätningen. Bland européerna är det färre, drygt fem av tio, som bedömer sin jobbsituation som bra. Bland EU:s medlemmar har de nordiska länderna (Finland, Danmark och Sverige) störst andelar med en positiv syn på den egna jobbsituationen. Fig.2d 10

11 Nästan nio av tio (88 %) svenskar tycker att det egna hushållets ekonomiska situation är bra och bara en av tio bedömer den som dålig. Även de här siffrorna tycks svära mot den omfattande finansiella och ekonomiska krisrapportering vi varit med om sedan hösten Européerna har en mörkare bild av den egna hushållsekonomin men det är ändå drygt sex (64 %) av tio som anser att den är bra. Situationen för sysselsättningen i Sverige (landet) Fig. 2e Sverige EU27 Mycket bra 1 % 1 % Ganska bra 25 % 12 % Ganska dålig 59 % 54 % Mycket dålig 14 % 31 % Vet ej 1 % 2 % Svenskarnas syn på arbetsmarknaden är lika mörk som vid förra mätningen. Knappt tre av fyra (73 %) uppfattar den som dålig. Européerna är ännu dystrare. Jämför man detta med 11

12 svenskarnas syn på den egna jobbsituationen kan man kanske dra slutsatsen att många tror att arbetslösheten kommer att stiga, men att det inte kommer att drabba dem själva. Situationen för miljön i Sverige (landet) Fig. 2f Sverige EU27 Mycket bra 7 % 3 % Ganska bra 66 % 40 % Ganska dålig 24 % 42 % Mycket dålig 2 % 11 % Vet ej 1 % 4 % Svenskarna visar på många olika sätt i alla mätningar ett större miljöengagemang än folk i andra EU-länder. Samtidigt menar drygt sju av tio (73 %) svenskar, jämfört med drygt fyra av tio (43 %) européer, att läget för miljön i det egna landet är bra. Det kan bero på att läget för miljön är bättre i Sverige än på andra håll eller på att svenskarnas engagemang idealiserar miljösituationen i det egna landet. Kanske är det en kombination av båda. Ib Läget i Sverige jämfört med Europa - svenskarna har en ljusare syn på läget i Sverige än i Europa - 8 av 10 svenskar ser den svenska ekonomin som bättre än den europeiska - européernas syn splittrad och mer dämpad än svenskarnas - enligt svenskarna blir året som kommer bättre än det som gått - om solen gått upp för svenskarna så är det gryning för européerna För vart och ett av följande områden, skulle du säga att situationen är bättre eller sämre än genomsnittet bland EU-länderna? B=bättre, S=sämre Fig. 3a Sverige Mycket B Något B Något S Mycket S Vet ej Situationen för den svenska ekonomin 5 % 74 % 14 % 1 % 6 % Situationen för sysselsättningen i landet 4 % 63 % 24 % 2 % 7 % Levnadskostnaderna i Sverige 4 % 51 % 37 % 2 % 6 % Energipriserna i Sverige 5 % 37 % 28 % 3 % 27 % Livskvaliteten i Sverige 26 % 62 % 9 % 0 % 3 % Miljösituationen i Sverige 28 % 68 % 2 % 0 % 2 % Svenskarna har genomgående en ljusare syn på läget i Sverige än i Europa. Åtta av tio (79 %) menar att situationen för den svenska ekonomin är bättre än för den europeiska. När det gäller arbetsmarknaden är skillnaden till Sveriges fördel också stor. På två områden är skillnaden gigantisk. Nästan nio av tio (88 %) svenskar tycker att livskvaliteten i Sverige är bättre än genomsnittet bland EU-länderna. Ännu fler, knappt tio av tio (96 %), bedömer att miljösituationen är bättre i Sverige. Fig. 3b EU27 Mycket B Något B Något S Mycket S Vet ej 12

13 Situationen för Landets ekonomi 2 % 31 % 42 % 17 % 8 % Situationen för sysselsättningen i landet 2 % 24 % 44 % 22 % 8 % Levnadskostnaderna i Landet 2 % 24 % 46 % 21 % 7 % Energipriserna i Landet 1 % 17 % 45 % 21 % 16 % Livskvaliteten i Landet 8 % 42 % 31 % 14 % 5 % Miljösituationen i Landet 6 % 42 % 32 % 10 % 10 % För européerna är bilden mer splittrad. När det gäller det egna landets ekonomi, sysselsättning, levnadskostnader och energipriser menar ländernas medborgare att situationen är bättre i Europa än i det egna landet. Det är bara när det gäller livskvaliteten och miljösituationen som en mindre övervikt uppfattar läget som bättre i det egna landet. Den mörkaste bilden av läget i det egna landet finner man i de tolv länder som senast anslutit sig till EU. Det beror nog i stor utsträckning på att de länderna är fattigare och politiskt mindre stabila än de äldre medlemmarna. Vad har du för förväntningar inför de kommande tolv månaderna: kommer de kommande tolv månaderna att bli bättre, sämre eller oförändrade när det gäller? Fig. 4 Sverige Bättre Sämre Oförändrad Vet ej Ditt liv i allmänhet 48 % 6 % 46 % 0 % Den ekonomiska situationen i Sverige 61 % 11 % 27 % 1 % Den ekonomiska situationen i ditt hushåll 32 % 12 % 55 % 1 % Arbetsmarknadssituationen i Sverige 47 % 22 % 30 % 1 % Din egen arbetssituation 24 % 4 % 67 % 5 % Den ekonomiska situationen i EU 46 % 14 % 31 % 9 % Den ekonomiska situationen i världen 46 % 18 % 28 % 8 % Miljösituationen i Sverige 38 % 6 % 55 % 1 % Våra förväntningar styr vårt handlande. På de finansiella marknaderna är det tydligare än på andra håll. När aktörerna på aktiemarknaden förväntar sig att företagens vinster kommer att stiga framöver går kurserna upp. Kursuppgången sker innan företagen verkligen visat på större vinster. De finansiella marknaderna utspelar sig i framtiden. Om framtiden kan vi tro och spekulera men inget veta. Därför är det förväntningarna på vad som kommer att ske som styr. Men förväntningar påverkar allt mänskligt liv. Löften skapar förväntningar. Investeringar bygger på förväntningar. Svenskarna förväntar sig att det år som kommer blir bättre än det som gått. Sex av tio väntar sig att ekonomin i Sverige ska bli bättre och bara en av tio att den ska försämras. Nästan fem av tio tror att livet i allmänhet bli bättre men bara knappt en av tio (6 %) att det ska bli sämre. 13

14 När det gäller människors egen arbetssituation är det bara 4 % som förväntar sig att den blir sämre. Svenskarna har genomgående en ljus bild av den närmaste framtiden. Fig. 4b EU27 Bättre Sämre Oförändrad Vet ej Ditt liv i allmänhet 26 % 15 % 56 % 3 % Den ekonomiska situationen i Landet 28 % 31 % 37 % 4 % Den ekonomiska situationen i ditt hushåll 21 % 19 % 57 % 3 % Arbetsmarknadssituationen i Landet 22 % 40 % 34 % 4 % Din egen arbetssituation 19 % 11 % 59 % 11 % Den ekonomiska situationen i EU 30 % 21 % 38 % 11 % Den ekonomiska situationen i världen 29 % 24 % 36 % 11 % Miljösituationen i Landet 24 % 19 % 51 % 6 % Européernas förväntningar är inte lika ljusa som svenskarnas. Men det är ändå fler som tror att det blir bättre än sämre på alla områden utom två. När det gäller ekonomin, och i ännu högre grad arbetsmarknaden i det egna landet, väntar sig EU-ländernas medborgare att det ska bli sämre. Men spännvidden i uppfattningar mellan EU-länderna är stor. Ic De viktigaste frågorna - arbetslösheten är den viktigaste frågan för Sverige - för svenskarna på det personliga planet är sjukvården den viktigaste frågan - nästan 6 av 10 svenskar tycker att det är bra att vi är med i EU - knappt 2 av 10 ogillar medlemskapet Vilka tycker du är de två viktigaste frågorna för Sverige just nu? Fig. 5 Sverige EU27 Brottslighet 14 % 19 % Den ekonomiska situationen 30 % 40 % Stigande priser/inflation 2 % 19 % Skatter 3 % 8 % 14

15 Arbetslöshet 63 % 51 % Terrorism 1 % 4 % Försvars- och utrikespolitik 1 % 2 % Boende 3 % 5 % Invandring 9 % 9 % Hälso- och sjukvårdssystemet 26 % 14 % Skolväsendet 16 % 7 % Pensioner 6 % 9 % Miljön 20 % 4 % Energifrågor 6 % 3 % Annat 0 % 1 % Ingen 0 % 0 % Vet ej 0 % 0 % Arbetslösheten är den fråga svenskarna menar vara den viktigaste för Sverige just nu. Den står i en klass för sig och får överlägset flest röster (63 %). På andra plats, och långt efter, kommer den ekonomiska situationen med 30 %. Européerna prioriterar dessa frågor på ett likartat sätt. För svenskarna kommer sjukvården på tredje plats. 26 % tycker att det är en av de två viktigaste frågorna för Sverige. Européerna ser i mindre utsträckning (14 %) sjukvården som en av de viktigaste frågorna för det egna landet just nu. Vilka är de två viktigaste frågorna för dig personligen just nu? Fig. 6 Sverige EU27 Brottslighet 9 % 8 % Den ekonomiska situationen 24 % 26 % Stigande priser/inflation 11 % 38 % Skatter 8 % 13 % Arbetslöshet 22 % 20 % Terrorism 1 % 2 % Försvars- och utrikespolitik 1 % 1 % Boende 12 % 6 % Invandring 5 % 4 % Hälso- och sjukvårdssystemet 35 % 18 % Skolväsendet 17 % 9 % Pensioner 21 % 15 % Miljön 24 % 5 % Energifrågor 5 % 6 % Annat 1 % 1 % Ingen 0 % 5 % Vet ej 0 % 1 % På det personliga planet är sjukvården den viktigaste frågan för svenskarna (35 %). Svensk sjukvård har visserligen sina problem. Internationella studier visar att tillgängligheten kunde vara bättre men också att kvaliteten på den vård som ges är hög i ett jämförande perspektiv. Därför är det inte självklart hur man ska förklara att just sjukvården engagerar så många 15

16 svenskar personligen. För européerna kommer sjukvården först på fjärde plats (18 %). Det är inte troligt att det beror på att sjukvården i Europa genomgående är så mycket bättre än i Sverige. Däremot kan det bero på att sjukvården konstant uppmärksammas och debatteras i medierna i Sverige. Och uppmärksamheten och nyheterna gäller de brister som finns i sjukvården snarare än det som görs bra. Miljön och den ekonomiska situationen kommer för svenskarnas del på delad andra plats och arbetslösheten först på fjärde. För européerna är den viktigaste frågan inflationen med stigande priser. Det är lite kuriöst med tanke på att prisstegringarna enligt ECB är mycket måttliga och tros förbli det under rätt lång tid framöver. Invandring är inte en viktig fråga för det överväldigande flertalet vare sig i Sverige (5 %) eller Europa (4 %). Hur det låga personliga intresset för invandring ska tolkas är på inget sätt klart. Det skulle kunna innebära att mobiliseringspotentialen för främlingsfientliga partier är tämligen begränsad. Men mot det talar att partier av det här slaget har ett stöd, ibland stort, i många EU-länder. Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? Är det...? Fig. 7a Vad tycker du generellt om att Sverige är medlem i EU? 60% 50% 40% 30% Sverige EU27 20% 10% 0% Bra Dåligt Varken eller Vet ej Svenskarna har ibland framställts som EU-skeptiker och i det avseendet jämförts med britterna. Men den bilden hör hemma i mediernas politiska dramaturgi och har föga med verkligheten att göra. Nästan sex av tio (57 %) svenskar tycker att det är bra att Sverige är med i EU. Det är i själva verket en lite större andel än det europeiska genomsnittet (53 %). Dessutom har andelen svenskar som gillar att Sverige är med i EU ökat något från förra mätningen (54 %). 16

17 Fig. 7b Storbritannien skiljer sig från alla andra EU-länder (med Litauen som enda sällskap). Där tycker lika många att Storbritanniens medlemskap i EU är en bra sak (30 %) som en dålig (30 %). Det krävs en djupdykning i örikets historia för att förstå varför just britterna är så skeptiska till EU och, bör man tillägga, Europa. I Eurobarometern mäts utbildning med den ålder individen har när han eller hon avslutar sina studier. Det finns tre grupper och de anger allt längre utbildning: 15, och 20+. I Sverige är sambandet mellan utbildning och synen på Sveriges medlemskap i EU tydligt. Ju längre utbildning, desto större andel som anser att medlemskapet är en bra sak. Andelen för 15 är 40 %, för är den 49 % och för %. Vad det kan bero på har inget givet svar. Men det är känt från andra studier att lågutbildade känner en större misstro mot det politiska systemet än högutbildade. En sådan effekt kan finnas även här. 17

18 Med hänsyn till vad du känner till, skulle du säga att Sverige tjänat eller förlorat på att gå med i EU? Fig. 8 Tycker du att Sverige tjänat eller förlorat på att gå med i EU? 60% 50% 40% 30% Sverige EU27 20% 10% 0% Tjänat Förlorat Vet ej Betydligt fler svenskar (55 %) anser att Sverige tjänat på sitt medlemskap i EU än förlorat (34 %). Svenskarnas uppfattning i den här frågan skiljer sig inte nämnvärt från européernas. En större andel yngre, 15 24, menar att Sverige vunnit (65 %) jämfört med de äldre, 55+ (50 %). Även här får utbildningens längd ett kraftigt genomslag. Bland de lågutbildade, 15-, är det bara 26 % som tycker att Sverige vunnit på medlemskapet. Bland de högutbildade, 20+, är andelen 62 %. 18

19 II FÖRTROENDE OCH EU:s BETYDELSE IIa Förtroendet för olika institutioner - 8 av 10 svenskar litar på radion - ena hälften av svenskarna litar på EU, den andra gör det inte - dubbelt så många svenskar har en positiv bild av EU som en negativ - män mer positiva till EU än kvinnor Jag skulle vilja ställa en fråga om hur mycket du litar på vissa institutioner. Vill du för var och en av följande institutioner säga om du är benägen att lita på den eller inte. Fig. 9a Sverige Litar på Litar ej på Vet ej Tidningarna 39 % 58 % 3 % Radio 76 % 21 % 3 % TV 64 % 32 % 4 % Internet 35 % 50 % 15 % Försvaret 51 % 40 % 9 % Det svenska rättsväsendet 60 % 37 % 3 % Politiska partier 32 % 64 % 4 % Den svenska regeringen 55 % 41 % 4 % Sveriges riksdag 63 % 34 % 3 % Europeiska unionen 45 % 46 % 9 % Regionala eller lokala myndigheter 64 % 30 % 6 % Nato 39 % 40 % 21 % Svenskarna har inget större förtroende för sina tidningar. Fyra av tio (39 %) litar på dem och sex av tio (58 %) gör det inte. Av alla medier är det radion som får störst förtroende. Nästan åtta av tio (76 %) svenskar litar på radion. Det är en mycket hög siffra och stabil från ena mätningen till den andra. Även för tv är förtroendet förhållandevis högt (64 %). Att de politiska partierna hämnar lägst i förtroende, även jämfört med Nato, är förväntat. Snart sagt alla vet att de politiska partierna formulerar sina budskap så att de passar den egna agendan. Därför är det rationellt att medborgarna lyssnar på dem med viss skepsis. När det gäller förtroendet för Europeiska unionen delar sig svenskarna i två lika stora lag. 45 % litar på och 46 % litar inte på EU. Men förtroendet samvarierar med den politiska vänster-högerskalan. Av dem som placerar sig till vänster på skalan litar var tredje (35 %) på EU, av dem i mitten är det drygt fyra av tio (44 %) och av dem till höger är det drygt sex av tio (62 %). Det är rätt stora skillnader, och förklaras nog delvis av att den svenska vänstern varit mer skeptisk till Sveriges medlemskap i EU. Men denna kritiska syn finns även hos den främlingsfientliga högern, främst företrädd av Sverigedemokraterna. 19

20 Fig. 9b EU27 Litar på Litar ej på Vet ej Tidningarna 42 % 52 % 6 % Radio 58 % 35 % 7 % TV 49 % 46 % 5 % Internet 37 % 41 % 22 % Försvaret 64 % 26 % 10 % Landets rättsväsende 43 % 51 % 6 % Politiska partier 16 % 79 % 5 % Landets regering 29 % 65 % 6 % Landets parlament 30 % 63 % 7 % Europeiska unionen 48 % 40 % 12 % Regionala eller lokala myndigheter 50 % 43 % 7 % Nato 48 % 33 % 19 % Européerna har ett större förtroende för sitt lands försvar (64 %) än svenskarna (51 %). Det är måhända en återspeglig av den turbulens som funnits runt det svenska försvaret sedan några år. Förtroendet har dessutom sjunkit sedan förra mätningen. EU-medborgarna har ungefär samma förtroende för EU (48 %) som svenskarna (45 % ). Men de har genomgående lägre förtroende för sina egna politiska institutioner än svenskarna. 20

21 Fig. 9c Bland svenskarna litar drygt fem av tio (55 %) på regeringen, bland de tio senast anslutna länderna är det bara två av tio (21 %) som gör det. När det gäller parlamentet (riksdagen) litar sex av tio (63 %) svenskar på det men bara 15 % i de nya medlemsländerna. Förtroende på så låga nivåer signalerar att de rättsliga och politiska institutionerna fortfarande är rätt sårbara. Framkallar Europeiska unionen generellt sett en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild för dig? Fig. 10a Sverige EU27 Mycket positiv 6 % 7 % Ganska positiv 35 % 41 % Neutral 38 % 35 % Ganska negativ 17 % 12 % Mycket negativ 3 % 3 % Vet ej 1 % 2 % 21

22 Dubbelt så många svenskar har en positiv bild av EU som en negativ. De allra flesta på den positiva och negativa kanten är svala i sin uppfattning. De är ganska positiva eller ganska negativa. Det är få som har en stark uppfattning och är mycket positiva (6 %) eller mycket negativa (3 %). Det har inte skett några förändringar sedan förra mätningen. Bland svenskarna är män betydligt mer positiva (47 %) än kvinnor (35 %). Bland övriga uropéer är den skillnaden betydligt mindre. Med stigande utbildning ökar andelen som har en positiv bild av EU. Och när man rör sig på den politiska vänster-högerskalan är skillnaderna mycket stora. Av dem till vänster är det 24 % som har en positiv bild av EU, av dem till höger är det 60 %. Fig.10b Har du en positiv eller negativ bild av EU? 60% 50% 40% 30% Sverige EU27 20% 10% 0% Positiv Negativ Vet ej Fler européer är positiva och färre är negativa jämfört med svenskarna. Men skillnaderna är inte särskilt stora. Men Sverige har en bit kvar innan andelen med en positiv bild av EU når samma nivå som hos de ursprungliga sex medlemmarna (52 %). 22

23 IIb Europeiska unionens betydelse - friheten att resa, studera och arbeta inom EU viktigast för svenskarna - fler svenskar än européer associerar EU med byråkrati - svenskarna litar på EU:s institutioner Vad betyder Europeiska unionen för dig personligen? Fig.11 Sverige EU Fred 51 % 28 % Ekonomiskt välstånd 20 % 18 % Demokrati 33 % 26 % Socialt skydd 9 % 11 % Frihet att resa, studera och arbeta inom EU 68 % 46 % Kulturell mångfald 27 % 22 % Starkare röst i världen 39 % 25 % Euron 26 % 37 % Arbetslöshet 9 % 14 % Byråkrati 39 % 20 % Slöseri med pengar 33 % 21 % Förlust av vår kulturella identitet 10 % 11 % Ökad kriminalitet 19 % 14 % Otillräcklig kontroll vid de yttre gränserna 20 % 14 % Annat 1 % 1 % Vet ej 1 % 4 % EU:s betydelse för friheten att resa, studera och arbeta inom unionen rankas högst av svenskarna. 68 % ger den här frågan sin röst. Även européerna rankar dessa friheter högst (48 %) men inte alls lika påtagligt som svenskarna. Av någon anledning lockar detta svenskarna mer än nästan alla andra européer. Fred kommer för svenskarnas del på en klar andraplats (51 %). Européerna associerar inte Europeiska unionen med fred i samma utsträckning (28 %). Däremot menar fler européer (37 %) än svenskar (26 %) att euron är betydelsebärande för EU. För européernas del rankas euron som tvåa, men den kommer först på åttonde plats för svenskarna. Det beror med stor sannolikhet på att Sverige står utanför eurozonen. För medlemmarna i zonen menar 45 % att euron är betydelsebärande för EU, för medlemmarna utanför zonen är det endast 24 %. Betydligt fler svenskar än européer förbinder EU med byråkrati (39 % respektive 20 %) och slöseri med pengar (33 % respektive 21 %). Orsakerna till dessa skillnader har sannolikt med många olika faktorer att göra. Men i svenska medier har EU:s jordbrukspolitik sedan länge beskrivits med negativa förtecken. Och det är en inställning som delas av medierna och det politiska etablissemanget. Gissningsvis är det i första hand detta svenskarna har i åtanke. Har du hört talas om? 23

24 Fig. 12a Sverige Ja Nej Vet ej Europaparlamentet 97 % 3 % 0 % Europeiska kommissionen 87 % 12 % 1 % Europeiska unionens råd 55 % 42 % 3 % Europeiska centralbanken 88 % 11 % 1 % Fig. 12b EU27 Ja Nej Vet ej Europaparlamentet 89 % 10 % 1 % Europeiska kommissionen 79 % 19 % 2 % Europeiska unionens råd 66 % 31 % 3 % Europeiska centralbanken 76 % 22 % 2 % Nästan alla svenskar (97 %) och de allra flesta européer (89 %) har hört talas om Europaparlamentet. Att det var val till Europaparlamentet i juni 2009 bidrar säkert till de höga siffrorna eftersom parlamentet fick omfattande exponering i medierna. I Sverige lyckades ett nytt parti, Piratpartiet, ta sig in i parlamentet och det fick också stor uppmärksamhet. Förhållandevis få svenskar (55 %) har hört talas om Europeiska unionens råd. Européerna är mer bekanta med detta (66 %). Det är lite överraskande eftersom det svenska ordförandeskapet gett rådet rätt stor uppmärksamhet. Den förhållandevis låga kännedomen om rådet svenskarna visar tyder på att EU:s organisatoriska uppbyggnad är rätt svårfångad för många. För vart och ett av följande europeiska organ vill jag att du säger om du är benägen att lita på det eller inte. Fig. 13a Sverige Litar på Litar ej på Vet ej Europaparlamentet 57 % 30 % 13 % Europeiska kommissionen 49 % 27 % 24 % Europeiska unionens råd 35 % 23 % 42 % Europeiska centralbanken 58 % 22 % 20 % 24

25 Fig. 13b EU27 Litar på Litar ej på Vet ej Europaparlamentet 50 % 33 % 17 % Europeiska kommissionen 46 % 32 % 22 % Europeiska unionens råd 41 % 31 % 28 % Europeiska centralbanken 44 % 33 % 23 % Svenskarna har, med undantag av Europeiska unionens råd, större förtroende för EU:s institutioner än européerna i allmänhet. Men då hör det till historien att fler svenskar litar på rådet (35 %) än inte (23 %). Skillnaden mellan dessa grupper är 12 procentenheter för svenskarnas del och 10 procentenheter för européernas del. Så bland dem som alls har en åsikt (och alltså inte svarar Vet ej ) är det proportionellt fler svenskar än européer som lita på rådet. Svenskarna visar med andra ord en större tillit för EU:s institutioner än européerna. Troligen beror det på att svenskarna generellt har ett större förtroende för sina institutioner än européerna och att den tilliten så att säga spiller över på EU. Men spännvidden är stor i det här avseendet inom unionen. IIc Euron och integrationen - varannan svensk för euron, 4 av 10 emot - bland svenskarna är 6 av 10 män men bara 4 av 10 kvinnor för euron - EU ska ägna sig åt miljö och klimatförändringar enligt svenskarna - svenskarna vet mer om EU än européerna i allmänhet Vilken är din uppfattning om följande påståenden? Säg för vart och ett av dem om du är för eller emot? Fig. 14a Sverige För Emot Vet ej En europeisk monetär union med en enda valuta 52 % 44 % 4 % Ytterligare utvidgning av EU under de kommande åren till andra länder 52 % 42 % 6 % Att Europas uppbyggnad sker snabbare i en grupp länder än i de andra 46 % 44 % 10 % Drygt varannan (52 %) svensk är för euron och den monetära unionen, och drygt fyra av tio (44 %) är emot. Den ökning som kunde noteras i förra mätningen kvarstår alltså, och man kan säga att det nu finns en stabil opinion för euron i Sverige. Men man ska nog inte dra för stora växlar på stabiliteten. Det är på inget sätt självklart att eurons förespråkare skulle vinna en andra folkomröstning. 25

26 I Sverige finns i motsats till i övriga Europa en stor skillnad mellan män och kvinnor i synen på euron. Drygt sex av tio (61 %) män är för euron men bara drygt fyra av tio (43 %) kvinnor. Varför dessa skillnader är så accentuerade i Sverige ger undersökningen inget besked om. Fig. 14b EU27 För Emot Vet ej En europeisk monetär union med en enda valuta 60 % 33 % 7 % Ytterligare utvidgning av EU under de kommande åren till andra länder 46 % 43 % 11 % Att Europas uppbyggnad sker snabbare i en grupp länder än i de andra 40 % 43 % 17 % Européerna är mer positiva (60 %) än svenskarna (52 %) till den monetära unionen. Men fler svenskar (52 %) än européer (46 %) förespråkar en fortsatt utvidgning av EU. Det handlar emellertid inte på något område om särskilt stora skillnader mellan svenskarnas och övriga européers hållning. Sverige skiljer inte ut sig i någon nämnvärd utsträckning. Den europeiska integrationen har fokuserat på olika områden de senaste åren. Vilka aspekter tycker du att EU:s institutioner ska lägga tonvikt på inom de närmaste åren för att stärka Europeiska unionens framtid? Fig. 15 Sverige EU27 Den inre marknaden 12 % 13 % Kulturpolitik 2 % 6 % Utrikespolitik 10 % 12 % Försvarspolitik 6 % 8 % Migrationsfrågor 23 % 24 % Utbildningspolitik 11 % 14 % Miljöfrågor 52 % 21 % Energifrågor 22 % 19 % Solidaritet med fattigare regioner 21 % 18 % Vetenskaplig forskning 8 % 11 % Social- och hälsofrågor 23 % 26 % Brottsbekämpning 29 % 24 % Kampen mot klimatförändringarna 31 % 17 % Ekonomiska frågor 26 % 33 % Transport och energiinfrastruktur 9 % 8 % Annat 0 % 1 % Ingen av dessa 0 % 1 % Vet ej 1 % 4 % Får svenskarna bestämma så är det miljöfrågor EU ska fokusera på de närmaste åren. Miljön (52 %) och kampen mot klimatförändringarna (31 %) får flest röster. Européerna gör andra 26

27 prioriteringar. För deras del hamnar ekonomiska frågor (33 %) och social- och hälsofrågor (26 %) högst. Brottsbekämpning kommer på tredje plats (29 %) för svenskarnas del och på delad tredje (24 %) för övriga européer. Miljöfrågor hamnar nästan alltid högt när svenskarna svarar. Men svaren som ges ska inte övertolkas. Att en del områden, som till exempel social- och hälsofrågor, inte får fler röster än migrationsfrågor av svenskarna beror knappast på att svenskarna anser att frågorna är lika viktiga. Sannolikt tycker svenskarna att det är myndigheter i det egna landet som ska sköta social- och hälsofrågor men att migrationen bäst tas om hand av EU. För vart och ett av följande påståenden om Europeiska unionen vill jag att du talar om för mig om det är sant eller falskt. Fig. 16a Sverige Sant Falskt Vet ej EU består för närvarande av tjugofem medlemsstater 43 % 40 % 17 % Irländarna röstade "ja" i den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget den 2:a oktober % 16 % 14 % För närvarande har 12 medlemsstater euron som sin valuta 58 % 28 % 14 % Schweiz är medlem i EU 19 % 74 % 7 % Island är medlem i EU 27 % 67 % 6 % I genomsnitt har svenskarna 52 % korrekta svar. Andelen korrekta svar ökar något med utbildningens längd men skillnaden är inte särskilt stor. Skillnaden i andel korrekta svar mellan kortaste utbildning (15-) och längsta (20+) är inte mer än 7 procentenheter. Utbildning tycks med andra ord inte betyda särskilt mycket för Europakunskaperna. I själva verket varierar inte dessa kunskaper särskilt mycket med olika bakgrundsfaktorer. Kunskaperna är ungefär desamma oavsett om individen placerar sig högt eller lågt socialt, till höger eller vänster i politiken, använder Internet varje dag eller aldrig, litar på eller misstror EU. Det finns mindre variationer men de är anmärkningsvärt små. Fig. 16b EU27 Sant Falskt Vet ej EU består för närvarande av tjugofem medlemsstater 44 % 30 % 26 % Irländarna röstade "ja" i den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget den 2:a oktober % 13 % 35 % För närvarande har 12 medlemsstater euron som sin valuta 37 % 32 % 32 % Schweiz är medlem i EU 18 % 64 % 18 % Island är medlem i EU 24 % 46 % 30 % 27

28 Européernas kunskaper är lite sämre än svenskarnas. 42 % ger korrekta svar. Här varierar andelen korrekta svar tydligt med utbildningen längd. Av dem med kortast utbildning (15-) ger 36 % korrekta svar och av dem med längst (20+) är det 51 %. Skillnaderna i Europakunskaper varierar kraftigt mellan EU-länderna. Den högsta andelen korrekta svar är 65 %, den lägsta 17 %. Fig. 17 Sverige EU27 Minst ett rätt svar 90 % 79 % 1 korrekt svar 22 % 27 % 2 korrekta svar 36 % 30 % 3 korrekta svar 28 % 20 % 4 korrekta svar 7 % 6 % Minst ett felaktigt svar 78 % 67 % Minst ett Vet ej 31 % 52 % Det krävs helt enkelt otur, och inte kunskaper, för att helt misslyckas i ett kunskapstest av det här slaget. Sannolikheten för den som chansar att få minst ett rätt är mycket stor. Är det bra eller dåligt att sju av hundra (7 %) hade 4 korrekta svar? Det beror inte enbart på hur höga krav man ställer utan också vilka krav. Enkelt kvantifierbara fakta om Europeiska unionen är en sak, en förståelse av hur unionen fungerar i Europas (och världens) politiska spänningsfält är en helt annan. Den senare typen av vetande är förstås mycket svårare att mäta om det alls är möjligt. 28

29 III IIIa DEMOKRATIN OCH EU:s UTVECKLING Demokratin i Sverige och EU - 8 av 10 svenskar nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige - 5 av10 svenskar nöjda med demokratin i EU - svenskar till höger mer nöjda med demokratin i EU än dem till vänster Är du i stort, mycket nöjd, ganska nöjd, ganska missnöjd eller mycket missnöjd med hur demokratin fungerar i Sverige? Fig. 18 Är du i stort nöjd eller missnöjd med hur demokratin fungerar i Sverige? 90% 80% 70% 60% 50% 40% Sverige EU27 30% 20% 10% 0% Nöjd Missnöjd Vet ej Åtta av tio svenskar är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. För européernas del är det drygt fem av tio. Det är en rätt stor skillnad och visar åter att svenskarna har ett jämförelsevis stort förtroende för sina institutioner. Det är bland de tolv senast tillkomna medlemsländerna i EU som missnöjet med det egna landets demokrati är som störst. Där är drygt sex av tio (63 %) missnöjda. 29

30 Och när det gäller demokratin i Europeiska unionen? Fig. 19 Är du i stort nöjd eller missnöjd med hur demokratin fungerar i EU? 60% 50% 40% 30% Sverige EU27 20% 10% 0% Nöjd Missnöjd Vet ej En liten majoritet (51 %) av svenskarna är nöjda med demokratin i EU. Knappt fyra av tio (38 %) är missnöjda. Något fler européer i allmänhet är nöjda (54 %) och något färre missnöjda (32 %). Av de svenskar som placerar sig till vänster på den politiska skalan är knappt fyra av tio (39 %) nöjda med demokratin i EU, av dem till höger är det drygt sex av tio (62 %). Det är en rätt stor skillnad och kan kanske förklaras av att det finns fler EU-skeptiker till vänster än till höger. Bland européerna finns inte alls samma skillnad mellan vänster och höger. Av dem till vänster är 52 % nöjda med demokratin i EU, av dem till höger 58 %. I Europa tycks inte synen på EU vara lika bestämd av vänster-högerskalan i politiken som den är i Sverige. 30

31 IIIb Europeiska unionens uppbyggnad - hälften av svenskarna tycker att de förstår EU, hälften gör det inte - i EU tas det hänsyn till Sveriges intressen menar 6 av 10 svenskar - EU oumbärligt för att möta globala utmaningar tycker 6 av 10 svenskar Är du benägen att instämma eller inte instämma i följande påståenden? Fig. 20a Sverige Benägen att instämma Ej benägen att instämma Vet ej Jag förstår hur EU fungerar 49 % 48 % 3 % Det tas hänsyn till Sveriges intressen i EU 58 % 36 % 6 % Fig. 20b EU27 Benägen att instämma Ej benägen att instämma Vet ej Jag förstår hur EU fungerar 44 % 48 % 8 % Det tas hänsyn till Sveriges intressen i EU 39 % 47 % 14 % Hälften av svenskarna (49 %) tycker att de förstår hur EU fungerar, andra hälften (48 %) gör det inte. Fler män (57 %) än kvinnor (42 %) svarar att de förstår. Den andelen stiger också med utbildningens längd från 26 % av 15- som instämmer till 57 % av 20+. Någon större skillnad mellan svenskarna och övriga européer i det här avseendet finns inte. 31

32 Fig. 20c En rätt stor majoritet av svenskarna (58 %) anser att det tas hänsyn till Sveriges intressen i EU. Färre européer (39 %) har den uppfattningen. Det är bara i Luxemburg (65 %) och Slovakien (63 %) där andelen som instämmer är större än i Sverige. 32

33 Kan du tala om för mig om du instämmer i eller tar avstånd från följande påståenden om Europabygget? Fig. 21a Sverige Instämmer Tar avstånd Vet ej EU har vuxit för snabbt 51 % 44 % 5 % Det som förenar medborgare i olika länder är viktigare än det som skiljer dem åt 86 % 11 % 3 % Just nu saknar EU idéer och projekt 23 % 61 % 16 % EU är oumbärligt för att möta de globala utmaningarna (klimatförändring, terrorism) 59 % 37 % 4 % Fler svenskar instämmer i att EU vuxit för snabbt (51 %) än de som tar avstånd (44 %). Här spelar åldern en stor roll. Av de mellan 15 och 24 instämmer 33 % i att EU vuxit för snabbt. Sedan stiger andelen och når 62 % för 55+. Varför den här skillnaden är så stor har ingen given förklaring. Sex av tio (59 %) svenskar uppfattar EU som oumbärligt för att möta globala utmaningar. Med detta instämmer 65 % av 55+ men 54 % i åldern Fig. 21b EU27 Instämmer Tar avstånd Vet ej EU har vuxit för snabbt 61 % 29 % 10 % Det som förenar medborgare i olika länder är viktigare än det som skiljer dem åt 75 % 16 % 9 % Just nu saknar EU idéer och projekt 46 % 36 % 18 % EU är oumbärligt för att möta de globala utmaningarna (klimatförändring, terrorism) 75 % 16 % 9 % Betydligt fler européer (46 %) än svenskar (23 %) anser att EU just nu saknar idéer och projekt. Inget annat EU-land, med undantag för Belgien (15 %), har en så låg andel instämmanden som Sverige. Kanske beror det på att Sverige för närvarande är ordförande i ministerrådet och att svenska medier ger regeringens olika initiativ stort utrymme. 33

34 IIIc Det svenska ordförandeskapet och synen på EU:s framtid - 9 av 10 svenskar känner till att Sverige är ordförandeland - 3 av 4 svenskar tycker att Sveriges ordförandeskap är viktigt - 3 av 4 svenskar optimistiska om EU:s framtid I Europeiska unionen turas medlemsstaterna om att inneha ordförandeskapet i Europeiska ministerrådet sex månader i taget. För närvarande är Sverige ordförandeland. Har du på senaste tid läst, hört eller sett något om Sveriges ordförandeskap i tidningar, på radio, på tv eller på Internet? Fig. 22 Har du lagt märke till att Sverige är ordförandeland i Europeiska ministerrådet? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Vet ej Sverige EU27 Nästan nio av tio (87 %) svenskar har uppfattat att Sverige är ordförandeland. Något annat vore nästan märkligt med tanke på den uppmärksamhet frågan fått i medierna. Men bland européerna i allmänhet är det bara tre av tio (30 %) som hört talas om Sveriges ordförandeskap. Slutsatsen är tämligen given. Medier runt om i Europa är måttligt intresserade av frågan utom när det egna landet är ordförande. När nu Lissabonfördraget ratificerats och EU får en permanent ordförande torde det roterande ordförandeskapet få ännu mindre uppmärksamhet. 34

35 Oavsett om du hört talas om det eller inte, tycker du att det är viktigt eller inte att Sverige är ordförande i Europeiska unionens ministerråd vid denna tidpunkt? Skulle du säga att det är...? Fig. 23 Sverige Mycket viktigt 32 % Viktigt 43 % Inte särskilt viktigt 17 % Inte alls viktigt 5 % Vet ej 3 % En av tre svenskar (32 %) tycker att det är mycket viktigt att Sverige är ordförande i Europeiska unionens ministerråd och tre fjärdedelar (75 %) tycker att det är viktigt. Bland svenskar till vänster är andelen som anser att det är viktigt (67 %) lägre än bland svenskar till höger (82 %). Det är ingen stor skillnad med tanke på att Sverige har en borgerlig regering. Många till vänster uppfattar ordförandeskapet som viktigt oavsett politisk färg på regeringen. Skulle du säga att du är mycket optimistisk, ganska optimistisk, ganska pessimistisk eller mycket pessimistisk över Europeiska unionens framtid? Fig. 24 Är du optimistisk eller pessimistisk om EU:s framtid? 80% 70% 60% 50% 40% 30% Sverige EU27 20% 10% 0% Optimistisk Pessimistisk Vet ej Det är många fler svenskar (74 %) och européer (66 %) som är optimistiska snarare än pessimistiska om EU:s framtid. De dystra är en rätt liten minoritet. Bland svenskar som bor i glesbygd är andelen optimistiska (65 %) betydligt lägre än bland dem som bor i storstad (82 %). Det här kan bero på att misstron mot EU varit och är mer utbredd i glesbygd än i storstäder. 35

36 IV IVa EU OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Globaliseringen och krisens utmaningar - svenskarna är tryggare med globaliseringen än övriga européer - svenskarna tror mer på den europeiska ekonomin än européerna - miljöskyddet är den viktigaste globala utmaningen för svenskarna Vilket av följande två påståenden är det är närmast din åsikt när det gäller globaliseringen? Fig. 25 Sverige EU27 Globaliseringen utgör en bra möjlighet för svenska företag tack vare att nya marknader öppnas 64 % 43 % Globaliseringen utgör ett hot mot anställningar och företag i Sverige 28 % 42 % Vet ej 8 % 15 % Betydligt fler svenskar än européer är trygga med globaliseringen. Fler än sex av tio (64 %) tror att globaliseringen ger företagen goda möjligheter, men bara drygt fyra av tio (43 %) européer tror det. Knappt tre av tio (28 %) svenskar ser hot mot anställningar och företag men det gör drygt fyra av tio (42 %) européer. I ett flertal EU-länder upplevs globaliseringen som ett problem av många invånare men ingenstans så starkt som i Frankrike. Där är det bara 23 % som tycker att globaliseringen öppnar nya marknader för företagen och 70 % som ser ett hot mot anställningar och företag. Så stora skillnader i opinionen mellan olika länder i för EU centrala frågor borgar för en del politiska friktioner. Men det här är ju ingen nyhet och EU har hanterat dessa spänningar under lång tid utan överdrivet stora problem. Skulle du säga att den europeiska ekonomin fungerar bättre, sämre eller lika bra som den ekonomin? Fig. 26a Sverige Bättre Sämre Lika bra Vet ej Amerikanska 66 % 10 % 16 % 8 % Japanska 31 % 30 % 17 % 22 % Kinesiska 30 % 40 % 10 % 20 % Indiska 46 % 21 % 10 % 23 % Ryska 66 % 11 % 7 % 16 % Brasilianska 52 % 10 % 10 % 28 % 36