1. Kliniskt handlingsprogram för Diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Kliniskt handlingsprogram för Diabetes"

Transkript

1 1. Kliniskt handlingsprogram för Diabetes

2 2. Nydebuterad Diabetes - se underkapitel Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

3 3. Nydebuterad Diabetes, Diagnostik av diabetes OBS! I avsaknad av symtom måste diagnos bekräftas med ny provtagning. Kapillär provtagning Diabetes mellitus Fastande 120-minutersvärde vid glukosbelastning Nedsatt glukostolerans, IGT 120-minutersvärde vid glukosbelastning Venös provtagning (ex vid centralt kemlab) Kapillärt plasmaglukos (mmol/l) mer än 7,0 eller mer än 12,2 8,9-12,1 Förhöjt fasteglukos, IFG Fastande 6,1-6,9* Graviditetsdiabetes Fastande 120-minutersvärde vid glukosbelastning mer än 7,0 eller mer än 10,0 Diabetes mellitus Venös plasmaglukos (mmol/l) Fastande mer eller lika med 7,0 eller 120-minutersvärde vid glukosbelastning mer än =11,1 Nedsatt glukostolerans, IGT 120-minutersvärde vid glukosbelastning 7,8-11,0 Förhöjt fasteglukos, IFG Fastande 6,1-6,9* Graviditetsdiabetes Fastande mer än eller lika med 7,0 eller 120-minutersvärde vid glukosbelastning mer än eller lika med 9,0 * American Diabetes Association har gränserna 5,6-6,9 mmol/l för IFG

4 4. Nydebuterad Diabetes, Screening Provtagning av P-Glukos Populationsscreening - görs ej Occasional screening (P-Glukos när helst en patient söker. ) Kan övervägas; ingen konsensus finns. Metod -P-Glukos <7,5 mmol/l - ingen åtgärd -P-Glukos >7,5 mmol/l - kontroll med fp-glukos Riktad screening (P-Glukos på riskgrupper) skall göras vid - Hypertoni - Hjärt- kärlsjukdom - Bålfetma - Diabeteshereditet - Fotsår - Inför kortisonbehandling Metod -fp-glukos

5 5. Nydebuterad Diabetes, Olika typer av diabetes Diabetes typ 1 Cellmedierad autoimmun destruktion av beta-cellerna resulterande i absolut isulinbrist. Klassisk typ 1 LADA (Latent Autoimmun Diabetes in Adults) Diabetes typ 2 Varierande kombination av insulinresistens och relativ insulinbrist. Insulinresistens - bristande suppression av leverns glukos-produktion och bristande perifert glukosupptag Insulinbrist, ofta progressiv Andra specifika typer Pankreassjukdomar - Pankreascancer och Pankreatit Endokrina sjukdomar - Tyreotoxikos Läkemedels och kemiskt inducerad - Kortison och vissa neuroleptika Infektioner Genetiskt defekt beta-cell funktion MODY - Maturity Onset Diabetes in the Young. Autosomalt dominant ärftlighetsgång. Sex olika typer har hittills identifierats. Genetiskt defekt insulinverkan Ovanliga former av immunmedierad diabetes Andra genetiska syndrom associerade med diabetes.graviditetsdiabetesgraviditetsdiabetes upptäcks under graviditeten och går vanligen i remission efter partus. Kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes har en ökad risk för typ 2 diabetes senare i livet, en risk som kan minskas med livsstilsförändringar.läs mer om graviditet och diabetes

6 6. Nydebuterad Diabetes, Primär handläggning i PV Basal förstagångsinformation skall ges av läkare "Du har diabetes och du kommer att ha diabetes hela livet. Tillsammans skall vi lära dig hur den skall behandlas. Med kostråd, kanske tabletter och kanske insulinsprutor kommer sockersjukan att behandlas så att du mår bra." Besök hos diabetessjuksköterskan Hänvisa patientens snarast, helst omgående, till diabetessjuksköterska som startar ett informationspaket. Återbesök inom en vecka Boka ett återbesök hos läkare inom en vecka. Boka en dubbel tid. Inför och vid detta besök bör följande göras: Lab: fp-glukos, HbA1C, typ 1 markörer (=GAD-ak), CRP, Hb, Kolesterol, Apo-B/Apo-A, S-Na, S-K, S- Ca++, S-Kreat, U-Keton, U-Albumin-index, C-peptid, ALP, GT, ASAT, ALAT, TSH. EKG Bltr liggande och stående, fotpulsationer, reflexstatus, vibrationssinne, känsel. Anamnes: hereditet, matvanor, motionsvanor, rökvanor, alkohol. Ögonremiss. Gör en totalbedömning Diabetessjukdomen Behövs farmakologisk terapi? Hypertoni Förhöjda blodfetter Rökning Komplikationer Mikroangiopati - (mikro)-albuminuri - retinopati - fotkänsel - monofilament, stämgaffel, sen-reflexer Makroangiopati - Hjärta och kärl - Perifer ischemi

7 Gör upp en behandlingsplan Behandlingsplanen varierar naturligtvis efter totalbedömningen. För en rökande patient med måttligt förhöjd P-Glukosnivå, hypertoni med mikroalbuminuri, förhöjt Apo-B/Apo-A och rökning blir planen: Remiss till rökavvänjning ACE-hämmare/ ARB Statin Kost- och bantningsråd, försiktig motion

8 7. Nydebuterad Diabetes, Primär handläggning i SV

9 8. Provtagning, Labmetoder vid diabetes Labmetoder vid diabetes Innehåll Glukos Glukos bestämmes i plasma. Arteriellt och kapillärt är väsentligen identiskt Alla patientnära apparater redovisar plasma-glukos oberoende av vilken metod apparaten egentligen använder sig av. Venöst glukos är c:a 10% lägre än det kapillära P-Glukos analyserat på kem lab är därför c:a 10% lägre än värdet på Hemocue eller på patienternas egna mätningar. Skillnaden är minst i fasta och mest postprandiellt. (Jämför diagnos) Venprov tas i heparinrör med fluoridtillsats för att hindra konsumtion av glukos i provet. Plasma skall separeras snarast. HbA1c Hämoglobin A1c, det glykerade hämoglobinet, är den viktigaste parametern för metabolisk kontroll. Mätvärdet anger procentandel av allt hämoglobin som är glykerat och värdet har ett nära samband med den genomsnittliga glukosnivån under 4-8 veckor före provtagning. Ungefärlig relation mellan HbA1c och genomsnittlig glukosnivå: HbA1c Medel-P-Glukos 5% 5 7 mmol/l 6% 7 9 mmol/l 7% 9 12 mmol/l 8% mmol/l 9% mmol/l 10% mmol/l Kommentar: Ett omfattande arbete pågår ( ) att standardisera HbA1c metoder. Vidare att skapa ett bättre underlag för relationen mellan HbA1c och medelglukosnivån. Arbetet kommer sannolikt att avslutas under 2007 och redovisas vid EASD i Amsterdam i sep Referensvärde för HbA1c för friska individer utan känd diabetesdiagnos < 50 års ålder 3,6-5,0 % > 50 års ålder 4,0-5,3 % Felkällor Olika hematologiska tillstånd som påverkar de röda blodkropparnas över-levnadstid kan ge ett falskt för

10 lågt värde Blödning Hemolys Blodtransfusion Sällsynta hemoglobintyper Provtagningsintervall I normalfallet var tredje månad. Det är ej meningsfyllt att göra provtagning med kortare intervall än åtta veckor. För den välkontrollerade stabila patienten kan det vara adekvat med kontroll var 6:e - 12:e månad. Remissförfarande När provtagning av HbA1c beställes kryssas i om provtagningen skall ske fortlöpande. Görs det kommer det att stå på svarskurvan ett intervall veckor senare. Svarskurvan med aktuellt och tidigare värden returneras till beställaren. Det kan vara klokt att vidarebefordra kurvan till patienten. Kan inte och SKALL inte användas för diagnostik av diabetes. Orsaken är att det finns en individuell variation i glykeringen. Prov kan även tas i hemmet och skickas in till kem lab. Instruktioner och provtagningsmateriel erhålles från kem lab. C-peptid C-peptid är en produkt som bildas då proinsulin omvandlas till insulin. Det är ett mått på den aktuella insulininsöndringen just i provtagningstillfället och måste, för att kunna tolkas, åtföljas av ett samtidigt taget P-Glukos. Provet kan tas vid olika betingelser Fasta; referensområdet för fastande frisk individ utan känd diabetesdiagnos är 0,3-0,7 nmol/l Postprandiellt, min efter måltid med samtidigt taget P-Glukos. Slumpmässigt taget när som helst på dagen; referensområdet har här angivits till >0,5 nmol/l.

11 Glukagonbelastning - 0,5 mg Glukagon givet i.v. med provtagning av C-peptid och P-Glukos vid tidpunkt 0 och +6 min; referensgräns för insulinbehov har angivits till <0,7 nmol/l C-peptid utgör endast en pusselbit i bedömningen av patientens diabetessjukdom. Mycket låga värden talar nästan alltid för att insulinbehandling behövs just då. Mycket höga värden talar för insulinresistens. Emellertid kan mycket väl en patient med hög C-peptid förbättras mycket påtagligt i sin metaboliska kontroll med insulinbehandling. Personlig kommentar: Ett C-peptid bör aldrig övertolkas. Förutom i extremlägena (mkt högt resp mkt lågt) ger det ingen säker grund för klassifikation av diabetestyp. Emellertid kan förloppet av C-peptid nivån var värdefullt att följa. Såväl pedagogiskt för patienten som ett hjälpmedel vid bedömning av den fortsatta behandlingen. Provet är förhållandevis billigt. Autoantikroppar Antikroppar riktade mot olika diabetesrelaterade antigen indikerar en autoimmun process bakom diabetessjukdomen. ICA - Islet cell antibody GAD-ak - Antikroppar mot Glutamat dekarboxylas IA-2 - Antikroppar mot protein tyrosin fosfatas Insulin-antikroppar Auto-antikroppar bör tas vid all nydebuterad diabetes. Positiv antikropp indikerar typ 1 diabetes (i >80% av nydebuterade fall). Negativ antikropp talar för typ 2 diabetes men utesluter inte typ 1 diabetes. Om man som screening endast vill ta en analys är GAD-ak det som rekommenderas.positiv antikropp indikerar typ 1 diabetes (i >80% av nydebuterade fall). Negativ antikropp talar för typ 2 diabetes men utesluter inte typ 1 diabetes. Om man som screening endast vill ta en analys är GAD-ak det som rekommenderas. Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

12 9. Livsstil - se underkapitel Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

13 10. Livsstil, allmänt Diabetes är en välfärdssjukdom som till stor del går att påverka genom förändringar i patientens livsstil. Faktorer som är viktiga att se över är kost, motion, rökning och alkohol. Livsstilsförändring - typ 2 diabetes Brist på motion och övervikt är kärnproblemet vid typ 2 diabetes. Korrigering härav är den centrala åtgärden. Om detta blir framgångsrikt kan förbättringarna i riskprofilen vara större än vad som kan åstadkommas med merparten av den farmakologiska behandlingen. Viktigt budskap till typ 2 patienten Motion och viktminskning skall alltid utgöra basen för behandlingen oberoende av vilken annan behandling patienten har eller kommer att få. Motion All form av ökad motion är gynnsam. Viktreduktion Fetma (BMI >30 kg/m²) medför massiv kardiovaskulär risk och ökad insulinresistens. Men även övervikt (BMI kg/m²) bör åtgärdas med sund kosthållning kombinerat med måttlig motion. Xenical / Reductil / Acomplia i enlighet med fastlagda riktlinjer.

14 11. Livsstil, Kost Kostinformationen är olika för typ 1 och typ 2 diabetes. Kost vid typ 1 diabetes Informationen skall vara inriktad på att ge kunskap om kostens inverkan på blodglukos och dess samspel med insulinbehandlingen. Stor hänsyn skall tas till de patientspecifika kostönskemålen. Denna kostinformation skall ges av dietist. Kost vid typ 2 diabetes För flertalet (> 80%) av typ 2 patienterna är övervikten huvudproblemet. Kostinformationen skall därför vara inriktad på att åstadkomma förändringar av beteende och skapa motivation att reducera kaloriintaget. Denna kostinformation kan ges av diabetessköterskan. Viktväktarna kan också prövas. Invandrare Det stora antalet invandrare med ökad prevalens av typ 2 diabetes ställer stora krav på kostinformatörens kulturkunskap och flexibilitet. Ett svenskt kostbudskap till denna patientgrupp är ofta bortslängt.

15 12. Livsstil, Motion Motion är bra för det mesta men kan också medföra risker. Det är viktigt att motionsdosen anpassas efter patientens förutsättningar och sjukdomsbild. Fördelar med motion Motion är bra därför att den: förbättrar lipidprofilen ökar insulinkänsligheten förbättrar HbA1c (typ 2) ökar kaloriförbrukningen (lågenergi motion) minskar den kardiovaskulära riskprofilen förbättrar välbefinnandet Risker med motion Hypoglykemi. Risk för alltför låga blodsockervärden föreligger framförallt vid insulinbehandlad (speciellt typ 1) diabetes, men även vid diabetes behandlad med insulinfrisättare. Hypoglykemi kan inträffa under längre motionspass men även på kvällen flera timmar efter motionen. Anpassning av insulindos och kolhydratintag måste individualiseras. Koronarsjukdom. Risken för koronara komplikationer kan vara påtaglig i synnerhet för typ 2 diabetiker, speciellt om motionerandet inte ökas gradvis.

16 13. Livsstil, Rökning Rökning bör inte förekomma vid diabetes. Det medför en större risk för såväl kardiovaskulära komplikationer som för utveckling av nefropati och retinopati. Patienten bör remitteras till rökslutarsköterska på vårdcentralen.

17 14. Livsstil, Alkohol Allmänna synpunkter Rent generellt finns det finns ingen anledning för diabetiker att avstå från alkohol. Men vissa viktiga basfakta runt detta måste varje diabetiker ha kunskap om. Alkohol och diabetes kan medföra risk för allvarlig hypoglykemi (genom minskad glukoneogenes i levern), alkohol i "normala" kvantiteter således OK särskilt om det kombineras med födointag. Förutom risken att framkalla hypoglykemi kan alkohol maskera symtom på hypoglukemi. Tänk även på att det omvända kan råda. Nykter person med uttalad hypoglykemi kan av "omgivningen" uppfattas felaktigt som "han/hon bara är full" med ibland deletär utgång. Regelbundet alkoholintag leder vanligen till betydande triglyceridstegring. Alkoholintag kan också medföra en ökad laktatbildning med risk för laktatacidos vid metforminbehandling, detta viktigt att tänka på vid val av detta preparat till person med kända eller misstänkat alkoholproblem. Likaså är vanligen insulinbehandling till typ 2 diabetiker kontraindicerad vid alkoholmissbruk, åtminstone måste behandlingsindikationen för insulin allvarligt värderas med tanke på stor risk för uppkomst av livshotande insulinkoma i samband med missbruksperioder. Kan man ange "godtagbara" kvantiteter alkohol? Svenska rekommendationer anger två glas vin/dag som högsta tillåtna kvantitet för män och ett för kvinnor. Aldrig alkohol utan samtidigt födointag och ej heller före bilkörning (sic!). Räkna även med att alkohol har visst kaloriinnehåll, i synnerhet likörer och starköl, ej oväsentligt för överviktig diabetiker som försöker banta! Tänk även på att ungdomar med diabetes har rätt till saklig information om sin sjukdom och alkohol - om hur kroppen reagerar och att man aldrig får gå och lägga sig utan att dessförinnan tillföra extra (gärna "långsamma") kolhydrater efter att ha druckit. Vid insulinkrävande diabetes bör man alltid efter alkoholförtäring ta ett blodsocker innan sänggåendet och att detta måste vara >7 mmol/ innan man "får" lägga sig. I annat fall måste extra kolhydrater tillföras och ett nytt blodsocker tas och vara >7 mmol/l för att minimera risken av att nattlig hypoglykemi uppstår. Därtill kan nattinsulindosen behöva minskas.

18 15. Diabetesbehandling - se underkapitel Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

19 16. Diabetesbehandling, Målsättning med behandling av typ 1 diabetes Inga svåra hypoglykemier eller ketoacidostillbud Välbefinnande Metabolisk kontroll (HbA1c) - Skall individualiseras; God kontroll <6,0 %. Rökstopp Blodtryck - Individuellt mål med riktpunkt <130/<80 mmhg. Vid nefropati och/eller retinopati <125/<75 mmhg. Blodfetter - Apo-B/Apo-A <0,6.

20 17. Diabetesbehandling, Målsättning med behandling sv typ 2 diabetes Insulin Resistent Syndrom Eftersom kardiovaskulära komplikationer dominerar komplikationspanoramat för flertalet typ 2 diabetiker måste målsättningen vara multifaktorell och hög. Välbefinnande Viktreduktion - I första hand BMI <30 kg/m² / optimalt BMI <25 kg/m². Motion - 30 minuter promenad per dag Rökstopp - Har högsta prioritet! Blodtryck - Individuellt mål med riktpunkt <130/<80 mmhg. Vid nefropati och/eller retinopati <125/75. Blodfetter - Apo-B/Apo-A <0,6. Metabolisk kontroll (HbA1c) - För varje patient måste det göras en avvägning - en individuell målsättning. Optimalt är normoglykemi = HbA1c <5,3%. OBS! Endast för patient som behandlas med kost, motion och metformin. Ej för patient behandlade med insulinfrisättare eller insulin. Ett gott resultat är HbA1c <6,0%. Ett helt annat mål kan vara relevant för den enskilde patienten. Jmf artikel Durso SC under Artikelfliken P-Glukos - Fastande PG 4-6 mmol/l. Postprandiellt PG <8 (10) mmol/l.

21 18. Diabetesbehandling, Patientundervisning, egenvård och självkontroll Alla patienter skall bibringas adekvat anpassad kunskap för att därmed möjliggöra optimal egenvård. Typ 1 diabetes Typ 1 diabetiker skall utbildas av specialistteamen oberoende av vilken vårdnivå som patienten sköts på. Alla listade läkare kan kostnadsfritt remittera patienter till respektive team. Huvudprincipen för undervisningen är en kunskapsinformation - hur kost, motion, insulin och andra faktorer interagerar och resulterar i aktuella blodsockernivåer. Vidare sambandet mellan blodsockerkontroll och framtida risker för senkomplikationer. Debutinformation - ges enskilt i samband med vårdtillfället vid debuten. Nybörjarträning - ges under de sex första månaderna. Fortsättningsträning - bör ges till diabetiker med mer än ett års duration. Typ 2 diabetes Ansvaret för utbildning av typ 2 diabetiker åvilar patientens husläkare. Formerna för detta kan variera. Huvudprincipen för typ 2 undervisningen är att åstadkomma livsstilsförändring, ändra motionsvanor, matvanor, rökvanor samt att bibringa basal kunskap om egenkontroll, fotvård etc. Egenvård Patienten måste, för att kunna sköta sig optimalt, vara informerad om hur olika situationer till vardags skall hanteras (individuell handlingsplan). Läs mer om praktiska råd vid insulinbehandling. Självkontroller En patient måste, för att kunna förstå grundpelarna i diabetesegenvården, såväl läras att mäta blodsockret adekvat som att kunna tolka och agera rätt på avvikelser från förväntad nivå. P-glucosmätare kan erhållas kostnadsfritt hos vårdgivaren. Patient med ketosbenägen (insulinbristig) diabetes måste dessutom läras om och förses med Keto-Diastix och veta hur ketonuri skall hanteras. Rekommenderade P-glucosmätare i Region Skåne Precision Xceed Abbott Freestyle Mini Abbott Ascensia Contour Bayer One Touch Ultra LifeScan Accu-Chek Aviva Roche Accu-Chek Compact Roche

22

23 19. Diabetesbehandling, Tablettbehandlad diabetes Basbehandling Alla patienter med typ 2 diabetes och metabolt syndrom skall behandlas med metformin såframt det inte föreligger kontraindikationer (uremi) eller ofördragsamhet mot läkemedlet. (jfr Konsensus uttalande i artikelarkivet) Metformin-behandling insättes vid diagnos av diabetes (eller inom 3-6 månader efter debut - en tanke med att avvakta med insättning av metformin kan vara att ge patienten chans att påverka sin situation med livsstilförändring). Metformin insättes oberoende av vad den metabola kontrollen är (alltså även om HbA1c är <5,0%).Rekommenderad dygnsdos är 1,5-2,0 g/dygn successivt upptitrerat. Maxdos är 3 g/dygn. Tilläggsbehandling Flödes-schema då det metaboliska målet ej har uppnåtts Kommentar Det föreligger ingen konsensus vilket steg man skall ta då livsstilförändring och metformin ej förmår patienten att uppnå den metaboliska målsättning som har satts för den enskilda patienten. Insulin - bör nog oftast vara förstahands tillägg. (Se separat kapitel!) Glitason - Trots tre stora prospektiva studier vet vi fortfarande inte deras plats i terapin. För glitasoner talar Verkningsmekanismen är "kausal" - motverkar insulinresistensen. Sänker HbA1c 1,0-1,5% Förbättrar flera kardiovaskulära riskmarkörer I en studie visas en tendens till förbättrat kardiovaskulärt utfall.mot glitason talar Viktökning Ödem Hjärtsvikt (i några procent) Insulinfrisättare Sulfonureid är olämpliga pga dess risk för hypoglykemi, dess begränsade effektiva behandlingstid (jfr ADOPT studien - se Artikelsamlingen). Avrådes därför från nyinsättning. Patient som sedan lång tid framgångsrikt har behandlats med sulfonureid kan fortsätta därmed. Glinider är viktneutrala, mindre risk för hypoglykemi spec svåra hypoglykemier och därför att föredra framför sulfonureid.

24 - Å andra saknas långtidsdokumentation för glinider. - Repaglinid (Novonorm) är potentare än nateglinid (Starlix) Per orala antidiabetiska läkemedel Ökad insulinkänslighet: metformin (se ovan) tiazolidindion (TZD), glitasoner Ökad insulininsöndring: sulfonureid "glinid" Minskad glukosabsorption: alfa-glukosidashämmare Metformin Utgör förstahandsval vid i övrigt friska överviktiga typ 2 diabetiker eftersom det påverkar huvudproblemet, insulinresistensen. Det minskar leverns glukosproduktion och förbättrar det perifera glukosupptaget. Vidare har meformin en viss gynnsam effekt på lipidmönstret (högre HDL-kolesterol, lägre triglycerider). Metforminbehandling medför i regel ingen viktuppgång. Enligt nytt consensus från ADA och EASD, augusti 2006 så bör metformin sättas in redan vid diagnostillfället samtidigt med livsstilsintervention. Kontraindikationer Försämrad nurfunktion (S-Kreatinin skall vara <130 mikromol/l, clearence >60 ml/min). Grav leverpåverkan (måttlig GT-stegring orsakad av hyperlipidemi utgör ej kontraindikation). Svår koronar eller perifer ischemi. Hög biologisk ålder. Observera handläggning i samband med iv kontraströntgen. Biverkingar Dosberoende diarré samt B12 brist. Extremt sällsynt är laktatacidos (acidos med negativ Ketostix), som dock ej skall behöva inträffa om indikation / kontraindikationer har efterföljts. Inträffade fall av laktatacidos har framför allt setts hos patienter som drabbats av hypovolemi och därav orsakad sänkning av clearence.

25 Vätskeförluster i samband med gastroenterit Septisk chock Blödningschock etc Dosering Inled försiktigt och öka till dess optimal blodsockereffekt erhålles eller biverkningar (diarréer) uppträder. Ex 0,85g x 1 till huvudmålet eller 0,5 g x 2 till de större målen. Även om maxdos är 3g / dygn medför inte ökning från 2g till 3g någon drastiskt ökad effekt. Kontroller Minst en gång årligen tas S-Kreatinin / Cystatin C samt vartannat - fjärde år tas S-Kobalamin, alt. S- homocystein. Tiazolidindion (TZD), glitasoner rosiglitason (Avandia) pioglitason (Actos) rosiglitason + metformin (Avandamet) TZD minskar insulinresistensen genom att förbättra framför allt det perifera glukosupptaget men de dämpar även leverns glukosproduktion. De påverkar även lipidomsättningen (bl a sänkta nivåer av fria fettsyror, höjda nivåer av HDL). Effekten uppnås genom stimulering av receptorer i adipocyterna, PPARy. Preparaten har funnits i cirka sju års tid. En föregångare, troglitason, gav upphov till leverskador, vilket har lett till ett förskrivningskrav om fortlöpande kontroll av leverfunktionen. Indikation (enl Läkemedelsverket) Tillägg till patient som behandlas med metformin. Tillägg till patient som, pga kontraindikationer mot metformin, behandlas med SU-preparat. Tillägg till patient som behandlas med metformin + SU-preparat. Monoterapi till patient där metformin är kontraindicerat eller ej tolereras. TZD skall alltså inte användas: I kombination med Insulin. Kontraindiaktioner

26 Hepatopati (>2,5 x övre refgräns för ALAT). Måttligt förhöjt GT utgör ej någon kontraindikation. All form av hjärtsvikt. Biverkningar Viktökning. Ödem. Hjärtsvikt i några procent Bedömning Dyra preparat (lika dyrt som insulinbehandling) som har något lägre blodsockersänkande effekt än metformin. Vid tillägg till metformin viss additiv blodsockersänkande effekt (HBA1C-sänkning ytterligare 0,3-0,8%). Den långsiktiga nyttan fortfarande oklar. En 3-års studie (PROactive) har inte visat några statistiskt signifikanta positiva effekter på makrovaskulära komplikationer då pioglitason jämfördes med placebo. Kan vara ett alternativ till insulin för de patienter som sviktar på behandling med metformin plus livsstilsförändring, där man av någon anledning vill avvakta med insulininsättning. En nackdel är att det tar upp till tre månader innan den fulla effekten ses. Är ej godkänt i Europa att ges tillsammans med insulin. Sulfonureider Följande preparat finns: glibenklamid (Daonil) glipizid (Mindiab) glimepirid (Amaryl)Sulfonureider bör ej nyinsättas Sulfonureider kräver fungerande beta-celler. Hela dess effekt sker via stimulering av den endogena insulinproduktionen. Sekundär tablettsvikt sker snabbare hos patienter med sulfonureid än hos patienter med glitason eller metformin (ADOPT). Glibenklamid och glipizid är likvärdiga. Glipizid har lägre risk för svåra hypoglykemier. Glimepirid har inte dokumenterats ha några praktiska fördelar. Kontraindikationer Typ 1 diabetes och LADA. Grav leverinsuffiens.

27 Biverkningar Hypoglykemi. Svår, behandlingskrävande (=sjukhusvård) hypoglykemi är sällsynt (1/3000 patientår). Lindriga hypoglykemier kan ha en svårtolkad symtomatologi, ex huvudvärk på morgonen efter en kvällsmåltid innehållande några glas vin. Allergiska, framförallt från huden. Viktuppgång Dosering Sulfonureider bör ej nyinsättas. Kan bibehållas hos patient som framgångrikt har behandlats under lång tid. Krävs doshöjning bör man i regel byta till insulin. MaxdosGlipizid 15 mg. Glibenklamid 10,5 mg. Glimepirid 6 mg. Kombinationsbehandling Metformin kan fortsätta att kombineras med sulfonureider (glibenklamid eller glipizid) hos patient som framgångrikt har haft behandlingskombinationen. Dock ej nyinsättning av sulfonureid till patient på metformin. Om kombination av metformin och sulfonureid ej har åstadkommit avsedd metabolisk målsättning bytes sulfonureiden ut mot insulin (se Insulinbehandling vid typ 2 diabetes) Glitason kan här vara ett alternativ till insulin, och SU-preparatet kan då eventuellt behållas. Glinid repaglinid (Novonorm) nateglinid (Starlix) (rekommenderas ej pga sämre effekt) utgör ett bättre alternativ till SU-preparaten. Snabb insulinfrisättning, kort duration - måltidstablett. En fördel med dessa preparat är att viktökningen är mindre (=ingen) i motsats till SU-preparaten. Risken för insulinkänningar är också mindre än för SU-preparaten. Glinider kan med fördel kombineras med metformin. Insättning Novonorm à 0,5 mg 1 tablett till varje mål. Vid behov successiv doshöjning till max à 2 mg, 2 tabletter till varje mål.

28 Glukosoxidashämmare Akarbosblockerar nedbrytningen av disackarid till monosackarid och leder till förlångsammad glukosupptag i tarmen. Preparatet begränsas av hög frekvens biverkning i form av tarmgaser. En försiktig startdos (50 mg) med åtföljande mycket försiktig successiv dosökning. Möjligen kan dosökningshastigheten skötas av patienten själv. För att erhålla signifikant effekt på den metaboliska kontrollen bör man uppnå 300 mg/dygn. Obs! En hypoglykemi under akarbosbehandling kan naturligtvis endast hävas med monosackarider eller laktos. Svikt på peroral medicinering Primär svikt En mindre andel av typ 2 diabetiker uppnår inte ens initialt adekvat metabol kontroll på enbart tabletter. Detta kan bero på flera orsaker: Patienten har typ 1 diabetes (LADA). Bristande kost- och motion-compliance. Sekundär svikt Efter en period av god metabol kontroll försämras denna oftast. Olika orsaker finns: Sjunkande egen insulinproduktion (C-peptid) - progressiv sjukdom. Tillkommande insulinresistenshöjande faktorer; ökande vikt eller minskad motion, infektion (fotinfektion, tandabscess etc). endokrin (tyreotoxikos, kortisonbehandling etc).

29 20. Diabetesbehandling, Inför insulinbehandling Patient som fått diagnosen diabetes och som skall påbörja sin insulinbehandling bör få information om: hur hon ska mäta sitt eget blodsocker riskerna för och med hypoglykemi ögonsymtom (dimsyn) som kommer när blodsockret normaliseras den viktökning som ofta följer av insulinbehandling risken för ankelsvullnad som ibland kan uppträda och som är övergående dosering vid febersjukdom

30 21. Diabetesbehandling, Praktiska råd vid insulinbehandling Patient med insulinbehandling ska kunna mäta blodsocker ska veta symtom på hypo - hyperglykemi ska informeras om dimsyn (bilkörning) ska informeras om viktökning ska informeras om risken för ankelsvullnadviktigt att variera injektionsställe (lipohypertrofi)måltidsinsulin ges lämpligast i buken.basinsulin i lår eller glutealt, undantaget Lantus som även kan ges i buken. Lämpliga injektionsområden Fram- och ut av låren Magen Skinkornas övre yttre del Injektionsteknik

31 Välj rätt kanyllängd. Efter given injektion hålls kanylen kvar i cirka 10 sekunder. Byt kanyl efter varje injektion. Rätt lyft! Två-eller trefingergrepp Felaktigt lyft! Hela handen Muskelmassa följer med Faktorer som påverkar insulinets effekt insulinsort injektionsplats lipohypertrofier insulinmängd hudens genomblödning ( bastu, sol) rökning fysisk aktivitet massage av injektionsområdet stress NPH-insulin och mixade insuliner som ej blandats väl före injektion eller om insulinläckage förekommit. felaktigt förvarat insulin värme / kyla Förvaring av insulin Insulin lagras mörkt och kallt men frostfritt. Fack på kylskåpsdörrens insida kan vara lämpligt (+2 till +8 grader). Insulin som används för de dagliga injektionerna förvaras i rumstemperatur 4-6 veckor men ej i direkt solljus. På resor bör insulinet förvaras i handbagaget t ex. i en termos eller i särskild förvaringsväska som skyddar för kyla alternativt värme. Feber Vid feber skall oftast insulindosen höjas även om patienten inte kan äta. Endast vid åksjukekräkning, matförgiftning och liknande kan sänkning av insulindosen vara aktuell.

32 ID-kort Alkohol Alkohol har en blodsockersänkande effekt. Ät extra innan sänggående för att minska risken för hypoglukemi under natten. Alkohol hämmar leverns förmåga att frisätta glukos från levern så länge det finns kvar i blodet. Det betyder att risken för hypoglykemi är stor även dagen efter. Förväxla ej med "baksmälla". Motion All form av motion är nyttig.

33 22. Diabetesbehandling, Insulinsortiment Allmänna synpunkter på Insulinkinetik Nedanstående effektprofiler grundar sig på i huvudsak friska yngre försökspersoner under standardiserade betingelser. Det innebär att angivna tider måste tas med stor reservation. Många faktorer påverkar upptaget: injektionsvolym injektionsställe injektionsdjup lipodystrofi operationsärr central cirkulation perifer cirkulation Generellt kan sägas att medelålders och äldre och överviktiga typ 2 diabetiker har påtagligt långsammare effektprofiler än unga, normalviktiga typ 1 diabetiker. Av detta framgår att skillnaderna i effektkurvorna mellan individer kan vara mycket stora. Genom täta PGmätningar dras slutsats om effektprofilen hos den aktuella patienten. Samtliga insuliner för subkutant bruk finns i ampuller att användas i insulinpennor, alternativt i förfyllda färdiga pennor. Allmänna synpunkter på Analogt Insulin Genom att byta ut en eller flera aminosyror i insulinmolekylen förändras insulinets farmakokinetiska egenskaper alltifrån mycket snabbt verkande insulin till extremt långverkande insulin. Alla analoger har förändringar i slutet av B-kedjan. Det nya insulinet Apidra har dessutom en förändring i början (3) på B- kedjen. Det är dock viktigt att komma ihåg att de analoga strukturförändringarna i insulinmolekylen kan ha åstadkommit nya okända / oväntade egenskaper hos det analoga insulinet. Det är av det skälet som de nyaste analogerna Lantus, Levemir och Apidra inte är godkända för graviditet. Huruvida Apidras unika förändring i början på B-kedjan innebär en ökad risk är okänt. Kortverkande analogt Insulin Läkemedel Aspart (Novorapid) Lispro (Humalog) Glulisine (Apidra)

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

1. Komplikationer vid diabetes

1. Komplikationer vid diabetes 1. Komplikationer vid diabetes Komplikationer vid diabetes Innehåll Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis 2. Komplikationsscreening Komplikationsscreening (sept 2001) Innehåll

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) www.flickr.com/creativecommons - Brad Miller är

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering

Utbildningsmaterial. Diabetes insulindelegering Utbildningsmaterial Diabetes insulindelegering Munkedals kommun 2014 Utbildningsmaterial insulindelegering Detta material är framtaget som en kunskapsgrund för insulindelegation och riktar sig till personal

Läs mer

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten

Diabetes hos äldre. Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik. Informationsläkare Läkemedelsenheten. Mobila äldreakuten Diabetes hos äldre Christina Mörk specialist i allmänmedicin och geriatrik Informationsläkare Läkemedelsenheten Mobila äldreakuten Landstingets ledningskontor Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015-02-17

Läs mer

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC

Typ 2-diabetes. Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? Lönar det sig att sänka HbA1c För HJÄRTAT? ACCORD ADVANCE VADT Steno2 UKPDS DCCT/EDIC Typ 2-diabetes Finns det ett tröskelvärde för HbA1c??? 80 60 Mikrovasculär sjd Incidens per 1000 patientår 40 20 Hjärtinfarkt 0 0 5 6 7 8 9 10 11 Updated mean HbA 1c (%) Error bars = 95% CI Adjusted for

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Diabetes mellitus Multifaktoriell behandling Hjärt-kärlsjukdom är vanligt vid diabetes. Förutom

Läs mer

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09

Diabetes mellitus typ 2. Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diabetes mellitus typ 2 Birgitta Wagrell 2014 10 09 Diagnoskriterier 1. HbA1c 48 mmol/ml 2. Plasmaglukos fasta 7,0 mmol/l 3. Plasmaglukos 2-tim 11,1 mmol/l 4. Slumpmässigt plasmaglukos 11,1 mmol/l, förenat

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS

DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS

Läs mer

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning Anm.: Dessa ändringar av produktresumén och bipacksedeln gäller vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer behöriga myndigheter

Läs mer

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL

Injektionsteknik. Januari 2013 UBL Injektionsteknik Januari 2013 UBL Att injicera insulin Insulin injiceras i underhudsfettet som är området mellan huden och muskelvävnaden Detta för att insulinet skall absorberas i en så jämn takt som

Läs mer

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset.

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Diabetes typ 2 Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Kontaktperson Överläkare Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, 018-611 00 00 vx. jarl.hellman@akademiska.se

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker).

Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). 2010-04-14 DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir

Humalog insulin aspart. Insulatard Långverkande insulin glargin Lantus insulin detemir Levemir Diabetes DIABETES Typ 2 diabetes Basbehandling metformin 1) Metformin* ) Tilläggsbehandling Tabletter glipizid Mindiab Insulin ** ) Kombinationsbehandling (tabletter + insulin) Medellångverkande humant

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Diabetes under graviditet och förlossning

Diabetes under graviditet och förlossning Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Diabetes under graviditet och förlossning 1(9) Diabetes under graviditet och förlossning Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt under 2:a och

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Nya na&onella riktlinjer 2015

Nya na&onella riktlinjer 2015 Nya na&onella riktlinjer 2015 DISA 2015-02- 25 Peter Fors Alingsås På programmet Hur tar man fram na&onella riktlinjer Hur har man prioriterat? Glukossänkande läkemedel typ 2 Insulinerna Blodsockermätning,

Läs mer

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det

Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Här är några rutiner och behandlingsrekommendationer som är bra att känna till för dig som har diabetes eller när ditt barn har det Blodsockerkontroll Insulin Hypoglykemi lågt blodsocker Behandling av

Läs mer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Södersjukhuset 140925 Cristina Rodrigo Specialist i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030:

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Reviderad 130426 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen

Läs mer

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen ska ge dig som

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen?

Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? Målstyrd behandling vid typ 2 diabetes. Vilken roll har andra och tredjehandsalternativen? 1 Eva Toft Medicinkliniken, Ersta sjukhus Eva.toft@erstadiakoni.se Diagnostik av diabetes fastep-glukos > 7,0

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014

Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Vårdprogram diabetes Diabetesrådet Region Östergötland Hösten 2014 Inneha llsfo rteckning Diagnos och utredning...3 Olika typer av diabetes... 3 Typ 1-diabetes... 3 Typ 2-diabetes... 3 Graviditetsdiabetes...

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Diabetes och graviditet 1(7) Diabetes och graviditet Under normal graviditet ökar behovet av insulin, särskilt graviditetsvecka 30 34. Detta kan ibland utlösa en graviditetsdiabetes.

Läs mer

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes

Nationella programrådet Diabetes. behandlingsstrategi. Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Nationella programrådet Diabetes behandlingsstrategi Typ 2- diabetes för dig som behandlar patienter med typ 2-diabetes Upplysningar om innehållet: Sophia Björk, sophia.bjork@skl.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker.

Bra att veta om diabetes. För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. Bra att veta om diabetes För dig som vill ha kontroll på ditt blodsocker. 1 Innehåll Inledning... 3 Vad är diabetes?... 4 Olika typer av diabetes... 5 Midjemåttet och typ 2-diabetes... 8 Högt blodtryck,

Läs mer

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering

Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Utbildningsmaterial inför Insulindelegering Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660 Sida 2 (23) Inledning Detta utbildningsmaterial

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) EMA/188850/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance (empagliflozin) Denna sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Jardiance beskriver åtgärder som ska tas för att försäkra

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Behandling med blodfettsänkande läkemedel för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar Sammanfattning Förhöjda blodfetter (hyperlipidemi) ökar risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Riskökningen är tydligast

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer