1. Kliniskt handlingsprogram för Diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Kliniskt handlingsprogram för Diabetes"

Transkript

1 1. Kliniskt handlingsprogram för Diabetes

2 2. Nydebuterad Diabetes - se underkapitel Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

3 3. Nydebuterad Diabetes, Diagnostik av diabetes OBS! I avsaknad av symtom måste diagnos bekräftas med ny provtagning. Kapillär provtagning Diabetes mellitus Fastande 120-minutersvärde vid glukosbelastning Nedsatt glukostolerans, IGT 120-minutersvärde vid glukosbelastning Venös provtagning (ex vid centralt kemlab) Kapillärt plasmaglukos (mmol/l) mer än 7,0 eller mer än 12,2 8,9-12,1 Förhöjt fasteglukos, IFG Fastande 6,1-6,9* Graviditetsdiabetes Fastande 120-minutersvärde vid glukosbelastning mer än 7,0 eller mer än 10,0 Diabetes mellitus Venös plasmaglukos (mmol/l) Fastande mer eller lika med 7,0 eller 120-minutersvärde vid glukosbelastning mer än =11,1 Nedsatt glukostolerans, IGT 120-minutersvärde vid glukosbelastning 7,8-11,0 Förhöjt fasteglukos, IFG Fastande 6,1-6,9* Graviditetsdiabetes Fastande mer än eller lika med 7,0 eller 120-minutersvärde vid glukosbelastning mer än eller lika med 9,0 * American Diabetes Association har gränserna 5,6-6,9 mmol/l för IFG

4 4. Nydebuterad Diabetes, Screening Provtagning av P-Glukos Populationsscreening - görs ej Occasional screening (P-Glukos när helst en patient söker. ) Kan övervägas; ingen konsensus finns. Metod -P-Glukos <7,5 mmol/l - ingen åtgärd -P-Glukos >7,5 mmol/l - kontroll med fp-glukos Riktad screening (P-Glukos på riskgrupper) skall göras vid - Hypertoni - Hjärt- kärlsjukdom - Bålfetma - Diabeteshereditet - Fotsår - Inför kortisonbehandling Metod -fp-glukos

5 5. Nydebuterad Diabetes, Olika typer av diabetes Diabetes typ 1 Cellmedierad autoimmun destruktion av beta-cellerna resulterande i absolut isulinbrist. Klassisk typ 1 LADA (Latent Autoimmun Diabetes in Adults) Diabetes typ 2 Varierande kombination av insulinresistens och relativ insulinbrist. Insulinresistens - bristande suppression av leverns glukos-produktion och bristande perifert glukosupptag Insulinbrist, ofta progressiv Andra specifika typer Pankreassjukdomar - Pankreascancer och Pankreatit Endokrina sjukdomar - Tyreotoxikos Läkemedels och kemiskt inducerad - Kortison och vissa neuroleptika Infektioner Genetiskt defekt beta-cell funktion MODY - Maturity Onset Diabetes in the Young. Autosomalt dominant ärftlighetsgång. Sex olika typer har hittills identifierats. Genetiskt defekt insulinverkan Ovanliga former av immunmedierad diabetes Andra genetiska syndrom associerade med diabetes.graviditetsdiabetesgraviditetsdiabetes upptäcks under graviditeten och går vanligen i remission efter partus. Kvinnor med genomgången graviditetsdiabetes har en ökad risk för typ 2 diabetes senare i livet, en risk som kan minskas med livsstilsförändringar.läs mer om graviditet och diabetes

6 6. Nydebuterad Diabetes, Primär handläggning i PV Basal förstagångsinformation skall ges av läkare "Du har diabetes och du kommer att ha diabetes hela livet. Tillsammans skall vi lära dig hur den skall behandlas. Med kostråd, kanske tabletter och kanske insulinsprutor kommer sockersjukan att behandlas så att du mår bra." Besök hos diabetessjuksköterskan Hänvisa patientens snarast, helst omgående, till diabetessjuksköterska som startar ett informationspaket. Återbesök inom en vecka Boka ett återbesök hos läkare inom en vecka. Boka en dubbel tid. Inför och vid detta besök bör följande göras: Lab: fp-glukos, HbA1C, typ 1 markörer (=GAD-ak), CRP, Hb, Kolesterol, Apo-B/Apo-A, S-Na, S-K, S- Ca++, S-Kreat, U-Keton, U-Albumin-index, C-peptid, ALP, GT, ASAT, ALAT, TSH. EKG Bltr liggande och stående, fotpulsationer, reflexstatus, vibrationssinne, känsel. Anamnes: hereditet, matvanor, motionsvanor, rökvanor, alkohol. Ögonremiss. Gör en totalbedömning Diabetessjukdomen Behövs farmakologisk terapi? Hypertoni Förhöjda blodfetter Rökning Komplikationer Mikroangiopati - (mikro)-albuminuri - retinopati - fotkänsel - monofilament, stämgaffel, sen-reflexer Makroangiopati - Hjärta och kärl - Perifer ischemi

7 Gör upp en behandlingsplan Behandlingsplanen varierar naturligtvis efter totalbedömningen. För en rökande patient med måttligt förhöjd P-Glukosnivå, hypertoni med mikroalbuminuri, förhöjt Apo-B/Apo-A och rökning blir planen: Remiss till rökavvänjning ACE-hämmare/ ARB Statin Kost- och bantningsråd, försiktig motion

8 7. Nydebuterad Diabetes, Primär handläggning i SV

9 8. Provtagning, Labmetoder vid diabetes Labmetoder vid diabetes Innehåll Glukos Glukos bestämmes i plasma. Arteriellt och kapillärt är väsentligen identiskt Alla patientnära apparater redovisar plasma-glukos oberoende av vilken metod apparaten egentligen använder sig av. Venöst glukos är c:a 10% lägre än det kapillära P-Glukos analyserat på kem lab är därför c:a 10% lägre än värdet på Hemocue eller på patienternas egna mätningar. Skillnaden är minst i fasta och mest postprandiellt. (Jämför diagnos) Venprov tas i heparinrör med fluoridtillsats för att hindra konsumtion av glukos i provet. Plasma skall separeras snarast. HbA1c Hämoglobin A1c, det glykerade hämoglobinet, är den viktigaste parametern för metabolisk kontroll. Mätvärdet anger procentandel av allt hämoglobin som är glykerat och värdet har ett nära samband med den genomsnittliga glukosnivån under 4-8 veckor före provtagning. Ungefärlig relation mellan HbA1c och genomsnittlig glukosnivå: HbA1c Medel-P-Glukos 5% 5 7 mmol/l 6% 7 9 mmol/l 7% 9 12 mmol/l 8% mmol/l 9% mmol/l 10% mmol/l Kommentar: Ett omfattande arbete pågår ( ) att standardisera HbA1c metoder. Vidare att skapa ett bättre underlag för relationen mellan HbA1c och medelglukosnivån. Arbetet kommer sannolikt att avslutas under 2007 och redovisas vid EASD i Amsterdam i sep Referensvärde för HbA1c för friska individer utan känd diabetesdiagnos < 50 års ålder 3,6-5,0 % > 50 års ålder 4,0-5,3 % Felkällor Olika hematologiska tillstånd som påverkar de röda blodkropparnas över-levnadstid kan ge ett falskt för

10 lågt värde Blödning Hemolys Blodtransfusion Sällsynta hemoglobintyper Provtagningsintervall I normalfallet var tredje månad. Det är ej meningsfyllt att göra provtagning med kortare intervall än åtta veckor. För den välkontrollerade stabila patienten kan det vara adekvat med kontroll var 6:e - 12:e månad. Remissförfarande När provtagning av HbA1c beställes kryssas i om provtagningen skall ske fortlöpande. Görs det kommer det att stå på svarskurvan ett intervall veckor senare. Svarskurvan med aktuellt och tidigare värden returneras till beställaren. Det kan vara klokt att vidarebefordra kurvan till patienten. Kan inte och SKALL inte användas för diagnostik av diabetes. Orsaken är att det finns en individuell variation i glykeringen. Prov kan även tas i hemmet och skickas in till kem lab. Instruktioner och provtagningsmateriel erhålles från kem lab. C-peptid C-peptid är en produkt som bildas då proinsulin omvandlas till insulin. Det är ett mått på den aktuella insulininsöndringen just i provtagningstillfället och måste, för att kunna tolkas, åtföljas av ett samtidigt taget P-Glukos. Provet kan tas vid olika betingelser Fasta; referensområdet för fastande frisk individ utan känd diabetesdiagnos är 0,3-0,7 nmol/l Postprandiellt, min efter måltid med samtidigt taget P-Glukos. Slumpmässigt taget när som helst på dagen; referensområdet har här angivits till >0,5 nmol/l.

11 Glukagonbelastning - 0,5 mg Glukagon givet i.v. med provtagning av C-peptid och P-Glukos vid tidpunkt 0 och +6 min; referensgräns för insulinbehov har angivits till <0,7 nmol/l C-peptid utgör endast en pusselbit i bedömningen av patientens diabetessjukdom. Mycket låga värden talar nästan alltid för att insulinbehandling behövs just då. Mycket höga värden talar för insulinresistens. Emellertid kan mycket väl en patient med hög C-peptid förbättras mycket påtagligt i sin metaboliska kontroll med insulinbehandling. Personlig kommentar: Ett C-peptid bör aldrig övertolkas. Förutom i extremlägena (mkt högt resp mkt lågt) ger det ingen säker grund för klassifikation av diabetestyp. Emellertid kan förloppet av C-peptid nivån var värdefullt att följa. Såväl pedagogiskt för patienten som ett hjälpmedel vid bedömning av den fortsatta behandlingen. Provet är förhållandevis billigt. Autoantikroppar Antikroppar riktade mot olika diabetesrelaterade antigen indikerar en autoimmun process bakom diabetessjukdomen. ICA - Islet cell antibody GAD-ak - Antikroppar mot Glutamat dekarboxylas IA-2 - Antikroppar mot protein tyrosin fosfatas Insulin-antikroppar Auto-antikroppar bör tas vid all nydebuterad diabetes. Positiv antikropp indikerar typ 1 diabetes (i >80% av nydebuterade fall). Negativ antikropp talar för typ 2 diabetes men utesluter inte typ 1 diabetes. Om man som screening endast vill ta en analys är GAD-ak det som rekommenderas.positiv antikropp indikerar typ 1 diabetes (i >80% av nydebuterade fall). Negativ antikropp talar för typ 2 diabetes men utesluter inte typ 1 diabetes. Om man som screening endast vill ta en analys är GAD-ak det som rekommenderas. Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

12 9. Livsstil - se underkapitel Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

13 10. Livsstil, allmänt Diabetes är en välfärdssjukdom som till stor del går att påverka genom förändringar i patientens livsstil. Faktorer som är viktiga att se över är kost, motion, rökning och alkohol. Livsstilsförändring - typ 2 diabetes Brist på motion och övervikt är kärnproblemet vid typ 2 diabetes. Korrigering härav är den centrala åtgärden. Om detta blir framgångsrikt kan förbättringarna i riskprofilen vara större än vad som kan åstadkommas med merparten av den farmakologiska behandlingen. Viktigt budskap till typ 2 patienten Motion och viktminskning skall alltid utgöra basen för behandlingen oberoende av vilken annan behandling patienten har eller kommer att få. Motion All form av ökad motion är gynnsam. Viktreduktion Fetma (BMI >30 kg/m²) medför massiv kardiovaskulär risk och ökad insulinresistens. Men även övervikt (BMI kg/m²) bör åtgärdas med sund kosthållning kombinerat med måttlig motion. Xenical / Reductil / Acomplia i enlighet med fastlagda riktlinjer.

14 11. Livsstil, Kost Kostinformationen är olika för typ 1 och typ 2 diabetes. Kost vid typ 1 diabetes Informationen skall vara inriktad på att ge kunskap om kostens inverkan på blodglukos och dess samspel med insulinbehandlingen. Stor hänsyn skall tas till de patientspecifika kostönskemålen. Denna kostinformation skall ges av dietist. Kost vid typ 2 diabetes För flertalet (> 80%) av typ 2 patienterna är övervikten huvudproblemet. Kostinformationen skall därför vara inriktad på att åstadkomma förändringar av beteende och skapa motivation att reducera kaloriintaget. Denna kostinformation kan ges av diabetessköterskan. Viktväktarna kan också prövas. Invandrare Det stora antalet invandrare med ökad prevalens av typ 2 diabetes ställer stora krav på kostinformatörens kulturkunskap och flexibilitet. Ett svenskt kostbudskap till denna patientgrupp är ofta bortslängt.

15 12. Livsstil, Motion Motion är bra för det mesta men kan också medföra risker. Det är viktigt att motionsdosen anpassas efter patientens förutsättningar och sjukdomsbild. Fördelar med motion Motion är bra därför att den: förbättrar lipidprofilen ökar insulinkänsligheten förbättrar HbA1c (typ 2) ökar kaloriförbrukningen (lågenergi motion) minskar den kardiovaskulära riskprofilen förbättrar välbefinnandet Risker med motion Hypoglykemi. Risk för alltför låga blodsockervärden föreligger framförallt vid insulinbehandlad (speciellt typ 1) diabetes, men även vid diabetes behandlad med insulinfrisättare. Hypoglykemi kan inträffa under längre motionspass men även på kvällen flera timmar efter motionen. Anpassning av insulindos och kolhydratintag måste individualiseras. Koronarsjukdom. Risken för koronara komplikationer kan vara påtaglig i synnerhet för typ 2 diabetiker, speciellt om motionerandet inte ökas gradvis.

16 13. Livsstil, Rökning Rökning bör inte förekomma vid diabetes. Det medför en större risk för såväl kardiovaskulära komplikationer som för utveckling av nefropati och retinopati. Patienten bör remitteras till rökslutarsköterska på vårdcentralen.

17 14. Livsstil, Alkohol Allmänna synpunkter Rent generellt finns det finns ingen anledning för diabetiker att avstå från alkohol. Men vissa viktiga basfakta runt detta måste varje diabetiker ha kunskap om. Alkohol och diabetes kan medföra risk för allvarlig hypoglykemi (genom minskad glukoneogenes i levern), alkohol i "normala" kvantiteter således OK särskilt om det kombineras med födointag. Förutom risken att framkalla hypoglykemi kan alkohol maskera symtom på hypoglukemi. Tänk även på att det omvända kan råda. Nykter person med uttalad hypoglykemi kan av "omgivningen" uppfattas felaktigt som "han/hon bara är full" med ibland deletär utgång. Regelbundet alkoholintag leder vanligen till betydande triglyceridstegring. Alkoholintag kan också medföra en ökad laktatbildning med risk för laktatacidos vid metforminbehandling, detta viktigt att tänka på vid val av detta preparat till person med kända eller misstänkat alkoholproblem. Likaså är vanligen insulinbehandling till typ 2 diabetiker kontraindicerad vid alkoholmissbruk, åtminstone måste behandlingsindikationen för insulin allvarligt värderas med tanke på stor risk för uppkomst av livshotande insulinkoma i samband med missbruksperioder. Kan man ange "godtagbara" kvantiteter alkohol? Svenska rekommendationer anger två glas vin/dag som högsta tillåtna kvantitet för män och ett för kvinnor. Aldrig alkohol utan samtidigt födointag och ej heller före bilkörning (sic!). Räkna även med att alkohol har visst kaloriinnehåll, i synnerhet likörer och starköl, ej oväsentligt för överviktig diabetiker som försöker banta! Tänk även på att ungdomar med diabetes har rätt till saklig information om sin sjukdom och alkohol - om hur kroppen reagerar och att man aldrig får gå och lägga sig utan att dessförinnan tillföra extra (gärna "långsamma") kolhydrater efter att ha druckit. Vid insulinkrävande diabetes bör man alltid efter alkoholförtäring ta ett blodsocker innan sänggåendet och att detta måste vara >7 mmol/ innan man "får" lägga sig. I annat fall måste extra kolhydrater tillföras och ett nytt blodsocker tas och vara >7 mmol/l för att minimera risken av att nattlig hypoglykemi uppstår. Därtill kan nattinsulindosen behöva minskas.

18 15. Diabetesbehandling - se underkapitel Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis

19 16. Diabetesbehandling, Målsättning med behandling av typ 1 diabetes Inga svåra hypoglykemier eller ketoacidostillbud Välbefinnande Metabolisk kontroll (HbA1c) - Skall individualiseras; God kontroll <6,0 %. Rökstopp Blodtryck - Individuellt mål med riktpunkt <130/<80 mmhg. Vid nefropati och/eller retinopati <125/<75 mmhg. Blodfetter - Apo-B/Apo-A <0,6.

20 17. Diabetesbehandling, Målsättning med behandling sv typ 2 diabetes Insulin Resistent Syndrom Eftersom kardiovaskulära komplikationer dominerar komplikationspanoramat för flertalet typ 2 diabetiker måste målsättningen vara multifaktorell och hög. Välbefinnande Viktreduktion - I första hand BMI <30 kg/m² / optimalt BMI <25 kg/m². Motion - 30 minuter promenad per dag Rökstopp - Har högsta prioritet! Blodtryck - Individuellt mål med riktpunkt <130/<80 mmhg. Vid nefropati och/eller retinopati <125/75. Blodfetter - Apo-B/Apo-A <0,6. Metabolisk kontroll (HbA1c) - För varje patient måste det göras en avvägning - en individuell målsättning. Optimalt är normoglykemi = HbA1c <5,3%. OBS! Endast för patient som behandlas med kost, motion och metformin. Ej för patient behandlade med insulinfrisättare eller insulin. Ett gott resultat är HbA1c <6,0%. Ett helt annat mål kan vara relevant för den enskilde patienten. Jmf artikel Durso SC under Artikelfliken P-Glukos - Fastande PG 4-6 mmol/l. Postprandiellt PG <8 (10) mmol/l.

21 18. Diabetesbehandling, Patientundervisning, egenvård och självkontroll Alla patienter skall bibringas adekvat anpassad kunskap för att därmed möjliggöra optimal egenvård. Typ 1 diabetes Typ 1 diabetiker skall utbildas av specialistteamen oberoende av vilken vårdnivå som patienten sköts på. Alla listade läkare kan kostnadsfritt remittera patienter till respektive team. Huvudprincipen för undervisningen är en kunskapsinformation - hur kost, motion, insulin och andra faktorer interagerar och resulterar i aktuella blodsockernivåer. Vidare sambandet mellan blodsockerkontroll och framtida risker för senkomplikationer. Debutinformation - ges enskilt i samband med vårdtillfället vid debuten. Nybörjarträning - ges under de sex första månaderna. Fortsättningsträning - bör ges till diabetiker med mer än ett års duration. Typ 2 diabetes Ansvaret för utbildning av typ 2 diabetiker åvilar patientens husläkare. Formerna för detta kan variera. Huvudprincipen för typ 2 undervisningen är att åstadkomma livsstilsförändring, ändra motionsvanor, matvanor, rökvanor samt att bibringa basal kunskap om egenkontroll, fotvård etc. Egenvård Patienten måste, för att kunna sköta sig optimalt, vara informerad om hur olika situationer till vardags skall hanteras (individuell handlingsplan). Läs mer om praktiska råd vid insulinbehandling. Självkontroller En patient måste, för att kunna förstå grundpelarna i diabetesegenvården, såväl läras att mäta blodsockret adekvat som att kunna tolka och agera rätt på avvikelser från förväntad nivå. P-glucosmätare kan erhållas kostnadsfritt hos vårdgivaren. Patient med ketosbenägen (insulinbristig) diabetes måste dessutom läras om och förses med Keto-Diastix och veta hur ketonuri skall hanteras. Rekommenderade P-glucosmätare i Region Skåne Precision Xceed Abbott Freestyle Mini Abbott Ascensia Contour Bayer One Touch Ultra LifeScan Accu-Chek Aviva Roche Accu-Chek Compact Roche

22

23 19. Diabetesbehandling, Tablettbehandlad diabetes Basbehandling Alla patienter med typ 2 diabetes och metabolt syndrom skall behandlas med metformin såframt det inte föreligger kontraindikationer (uremi) eller ofördragsamhet mot läkemedlet. (jfr Konsensus uttalande i artikelarkivet) Metformin-behandling insättes vid diagnos av diabetes (eller inom 3-6 månader efter debut - en tanke med att avvakta med insättning av metformin kan vara att ge patienten chans att påverka sin situation med livsstilförändring). Metformin insättes oberoende av vad den metabola kontrollen är (alltså även om HbA1c är <5,0%).Rekommenderad dygnsdos är 1,5-2,0 g/dygn successivt upptitrerat. Maxdos är 3 g/dygn. Tilläggsbehandling Flödes-schema då det metaboliska målet ej har uppnåtts Kommentar Det föreligger ingen konsensus vilket steg man skall ta då livsstilförändring och metformin ej förmår patienten att uppnå den metaboliska målsättning som har satts för den enskilda patienten. Insulin - bör nog oftast vara förstahands tillägg. (Se separat kapitel!) Glitason - Trots tre stora prospektiva studier vet vi fortfarande inte deras plats i terapin. För glitasoner talar Verkningsmekanismen är "kausal" - motverkar insulinresistensen. Sänker HbA1c 1,0-1,5% Förbättrar flera kardiovaskulära riskmarkörer I en studie visas en tendens till förbättrat kardiovaskulärt utfall.mot glitason talar Viktökning Ödem Hjärtsvikt (i några procent) Insulinfrisättare Sulfonureid är olämpliga pga dess risk för hypoglykemi, dess begränsade effektiva behandlingstid (jfr ADOPT studien - se Artikelsamlingen). Avrådes därför från nyinsättning. Patient som sedan lång tid framgångsrikt har behandlats med sulfonureid kan fortsätta därmed. Glinider är viktneutrala, mindre risk för hypoglykemi spec svåra hypoglykemier och därför att föredra framför sulfonureid.

24 - Å andra saknas långtidsdokumentation för glinider. - Repaglinid (Novonorm) är potentare än nateglinid (Starlix) Per orala antidiabetiska läkemedel Ökad insulinkänslighet: metformin (se ovan) tiazolidindion (TZD), glitasoner Ökad insulininsöndring: sulfonureid "glinid" Minskad glukosabsorption: alfa-glukosidashämmare Metformin Utgör förstahandsval vid i övrigt friska överviktiga typ 2 diabetiker eftersom det påverkar huvudproblemet, insulinresistensen. Det minskar leverns glukosproduktion och förbättrar det perifera glukosupptaget. Vidare har meformin en viss gynnsam effekt på lipidmönstret (högre HDL-kolesterol, lägre triglycerider). Metforminbehandling medför i regel ingen viktuppgång. Enligt nytt consensus från ADA och EASD, augusti 2006 så bör metformin sättas in redan vid diagnostillfället samtidigt med livsstilsintervention. Kontraindikationer Försämrad nurfunktion (S-Kreatinin skall vara <130 mikromol/l, clearence >60 ml/min). Grav leverpåverkan (måttlig GT-stegring orsakad av hyperlipidemi utgör ej kontraindikation). Svår koronar eller perifer ischemi. Hög biologisk ålder. Observera handläggning i samband med iv kontraströntgen. Biverkingar Dosberoende diarré samt B12 brist. Extremt sällsynt är laktatacidos (acidos med negativ Ketostix), som dock ej skall behöva inträffa om indikation / kontraindikationer har efterföljts. Inträffade fall av laktatacidos har framför allt setts hos patienter som drabbats av hypovolemi och därav orsakad sänkning av clearence.

25 Vätskeförluster i samband med gastroenterit Septisk chock Blödningschock etc Dosering Inled försiktigt och öka till dess optimal blodsockereffekt erhålles eller biverkningar (diarréer) uppträder. Ex 0,85g x 1 till huvudmålet eller 0,5 g x 2 till de större målen. Även om maxdos är 3g / dygn medför inte ökning från 2g till 3g någon drastiskt ökad effekt. Kontroller Minst en gång årligen tas S-Kreatinin / Cystatin C samt vartannat - fjärde år tas S-Kobalamin, alt. S- homocystein. Tiazolidindion (TZD), glitasoner rosiglitason (Avandia) pioglitason (Actos) rosiglitason + metformin (Avandamet) TZD minskar insulinresistensen genom att förbättra framför allt det perifera glukosupptaget men de dämpar även leverns glukosproduktion. De påverkar även lipidomsättningen (bl a sänkta nivåer av fria fettsyror, höjda nivåer av HDL). Effekten uppnås genom stimulering av receptorer i adipocyterna, PPARy. Preparaten har funnits i cirka sju års tid. En föregångare, troglitason, gav upphov till leverskador, vilket har lett till ett förskrivningskrav om fortlöpande kontroll av leverfunktionen. Indikation (enl Läkemedelsverket) Tillägg till patient som behandlas med metformin. Tillägg till patient som, pga kontraindikationer mot metformin, behandlas med SU-preparat. Tillägg till patient som behandlas med metformin + SU-preparat. Monoterapi till patient där metformin är kontraindicerat eller ej tolereras. TZD skall alltså inte användas: I kombination med Insulin. Kontraindiaktioner

26 Hepatopati (>2,5 x övre refgräns för ALAT). Måttligt förhöjt GT utgör ej någon kontraindikation. All form av hjärtsvikt. Biverkningar Viktökning. Ödem. Hjärtsvikt i några procent Bedömning Dyra preparat (lika dyrt som insulinbehandling) som har något lägre blodsockersänkande effekt än metformin. Vid tillägg till metformin viss additiv blodsockersänkande effekt (HBA1C-sänkning ytterligare 0,3-0,8%). Den långsiktiga nyttan fortfarande oklar. En 3-års studie (PROactive) har inte visat några statistiskt signifikanta positiva effekter på makrovaskulära komplikationer då pioglitason jämfördes med placebo. Kan vara ett alternativ till insulin för de patienter som sviktar på behandling med metformin plus livsstilsförändring, där man av någon anledning vill avvakta med insulininsättning. En nackdel är att det tar upp till tre månader innan den fulla effekten ses. Är ej godkänt i Europa att ges tillsammans med insulin. Sulfonureider Följande preparat finns: glibenklamid (Daonil) glipizid (Mindiab) glimepirid (Amaryl)Sulfonureider bör ej nyinsättas Sulfonureider kräver fungerande beta-celler. Hela dess effekt sker via stimulering av den endogena insulinproduktionen. Sekundär tablettsvikt sker snabbare hos patienter med sulfonureid än hos patienter med glitason eller metformin (ADOPT). Glibenklamid och glipizid är likvärdiga. Glipizid har lägre risk för svåra hypoglykemier. Glimepirid har inte dokumenterats ha några praktiska fördelar. Kontraindikationer Typ 1 diabetes och LADA. Grav leverinsuffiens.

27 Biverkningar Hypoglykemi. Svår, behandlingskrävande (=sjukhusvård) hypoglykemi är sällsynt (1/3000 patientår). Lindriga hypoglykemier kan ha en svårtolkad symtomatologi, ex huvudvärk på morgonen efter en kvällsmåltid innehållande några glas vin. Allergiska, framförallt från huden. Viktuppgång Dosering Sulfonureider bör ej nyinsättas. Kan bibehållas hos patient som framgångrikt har behandlats under lång tid. Krävs doshöjning bör man i regel byta till insulin. MaxdosGlipizid 15 mg. Glibenklamid 10,5 mg. Glimepirid 6 mg. Kombinationsbehandling Metformin kan fortsätta att kombineras med sulfonureider (glibenklamid eller glipizid) hos patient som framgångrikt har haft behandlingskombinationen. Dock ej nyinsättning av sulfonureid till patient på metformin. Om kombination av metformin och sulfonureid ej har åstadkommit avsedd metabolisk målsättning bytes sulfonureiden ut mot insulin (se Insulinbehandling vid typ 2 diabetes) Glitason kan här vara ett alternativ till insulin, och SU-preparatet kan då eventuellt behållas. Glinid repaglinid (Novonorm) nateglinid (Starlix) (rekommenderas ej pga sämre effekt) utgör ett bättre alternativ till SU-preparaten. Snabb insulinfrisättning, kort duration - måltidstablett. En fördel med dessa preparat är att viktökningen är mindre (=ingen) i motsats till SU-preparaten. Risken för insulinkänningar är också mindre än för SU-preparaten. Glinider kan med fördel kombineras med metformin. Insättning Novonorm à 0,5 mg 1 tablett till varje mål. Vid behov successiv doshöjning till max à 2 mg, 2 tabletter till varje mål.

28 Glukosoxidashämmare Akarbosblockerar nedbrytningen av disackarid till monosackarid och leder till förlångsammad glukosupptag i tarmen. Preparatet begränsas av hög frekvens biverkning i form av tarmgaser. En försiktig startdos (50 mg) med åtföljande mycket försiktig successiv dosökning. Möjligen kan dosökningshastigheten skötas av patienten själv. För att erhålla signifikant effekt på den metaboliska kontrollen bör man uppnå 300 mg/dygn. Obs! En hypoglykemi under akarbosbehandling kan naturligtvis endast hävas med monosackarider eller laktos. Svikt på peroral medicinering Primär svikt En mindre andel av typ 2 diabetiker uppnår inte ens initialt adekvat metabol kontroll på enbart tabletter. Detta kan bero på flera orsaker: Patienten har typ 1 diabetes (LADA). Bristande kost- och motion-compliance. Sekundär svikt Efter en period av god metabol kontroll försämras denna oftast. Olika orsaker finns: Sjunkande egen insulinproduktion (C-peptid) - progressiv sjukdom. Tillkommande insulinresistenshöjande faktorer; ökande vikt eller minskad motion, infektion (fotinfektion, tandabscess etc). endokrin (tyreotoxikos, kortisonbehandling etc).

29 20. Diabetesbehandling, Inför insulinbehandling Patient som fått diagnosen diabetes och som skall påbörja sin insulinbehandling bör få information om: hur hon ska mäta sitt eget blodsocker riskerna för och med hypoglykemi ögonsymtom (dimsyn) som kommer när blodsockret normaliseras den viktökning som ofta följer av insulinbehandling risken för ankelsvullnad som ibland kan uppträda och som är övergående dosering vid febersjukdom

30 21. Diabetesbehandling, Praktiska råd vid insulinbehandling Patient med insulinbehandling ska kunna mäta blodsocker ska veta symtom på hypo - hyperglykemi ska informeras om dimsyn (bilkörning) ska informeras om viktökning ska informeras om risken för ankelsvullnadviktigt att variera injektionsställe (lipohypertrofi)måltidsinsulin ges lämpligast i buken.basinsulin i lår eller glutealt, undantaget Lantus som även kan ges i buken. Lämpliga injektionsområden Fram- och ut av låren Magen Skinkornas övre yttre del Injektionsteknik

31 Välj rätt kanyllängd. Efter given injektion hålls kanylen kvar i cirka 10 sekunder. Byt kanyl efter varje injektion. Rätt lyft! Två-eller trefingergrepp Felaktigt lyft! Hela handen Muskelmassa följer med Faktorer som påverkar insulinets effekt insulinsort injektionsplats lipohypertrofier insulinmängd hudens genomblödning ( bastu, sol) rökning fysisk aktivitet massage av injektionsområdet stress NPH-insulin och mixade insuliner som ej blandats väl före injektion eller om insulinläckage förekommit. felaktigt förvarat insulin värme / kyla Förvaring av insulin Insulin lagras mörkt och kallt men frostfritt. Fack på kylskåpsdörrens insida kan vara lämpligt (+2 till +8 grader). Insulin som används för de dagliga injektionerna förvaras i rumstemperatur 4-6 veckor men ej i direkt solljus. På resor bör insulinet förvaras i handbagaget t ex. i en termos eller i särskild förvaringsväska som skyddar för kyla alternativt värme. Feber Vid feber skall oftast insulindosen höjas även om patienten inte kan äta. Endast vid åksjukekräkning, matförgiftning och liknande kan sänkning av insulindosen vara aktuell.

32 ID-kort Alkohol Alkohol har en blodsockersänkande effekt. Ät extra innan sänggående för att minska risken för hypoglukemi under natten. Alkohol hämmar leverns förmåga att frisätta glukos från levern så länge det finns kvar i blodet. Det betyder att risken för hypoglykemi är stor även dagen efter. Förväxla ej med "baksmälla". Motion All form av motion är nyttig.

33 22. Diabetesbehandling, Insulinsortiment Allmänna synpunkter på Insulinkinetik Nedanstående effektprofiler grundar sig på i huvudsak friska yngre försökspersoner under standardiserade betingelser. Det innebär att angivna tider måste tas med stor reservation. Många faktorer påverkar upptaget: injektionsvolym injektionsställe injektionsdjup lipodystrofi operationsärr central cirkulation perifer cirkulation Generellt kan sägas att medelålders och äldre och överviktiga typ 2 diabetiker har påtagligt långsammare effektprofiler än unga, normalviktiga typ 1 diabetiker. Av detta framgår att skillnaderna i effektkurvorna mellan individer kan vara mycket stora. Genom täta PGmätningar dras slutsats om effektprofilen hos den aktuella patienten. Samtliga insuliner för subkutant bruk finns i ampuller att användas i insulinpennor, alternativt i förfyllda färdiga pennor. Allmänna synpunkter på Analogt Insulin Genom att byta ut en eller flera aminosyror i insulinmolekylen förändras insulinets farmakokinetiska egenskaper alltifrån mycket snabbt verkande insulin till extremt långverkande insulin. Alla analoger har förändringar i slutet av B-kedjan. Det nya insulinet Apidra har dessutom en förändring i början (3) på B- kedjen. Det är dock viktigt att komma ihåg att de analoga strukturförändringarna i insulinmolekylen kan ha åstadkommit nya okända / oväntade egenskaper hos det analoga insulinet. Det är av det skälet som de nyaste analogerna Lantus, Levemir och Apidra inte är godkända för graviditet. Huruvida Apidras unika förändring i början på B-kedjan innebär en ökad risk är okänt. Kortverkande analogt Insulin Läkemedel Aspart (Novorapid) Lispro (Humalog) Glulisine (Apidra)

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av diabetes typ 2 Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol

4 DIABETES TERAPIRÅD. Omvandlingstabell. RIKTVÄRDEN HbA1c. HbA1c. 52 mmol/mol 42-52 mmol/mol DIABETES RIKTVÄRDEN HbAc Diabetes typ P-glukos Före måltid Efter måltid Kolesterol LDL-kolesterol Blodtryck mmol/mol - mmol/mol mmol/l mmol/l

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter

Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)

prevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom) Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi

Läs mer

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund

Diabetes. oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diabetes oktober 2014 Bodil Eckert, överläkare Endokrinologmottagningen SUS, Lund Diagnoskriterier F-P-glukos 7,0 mmol/l P-glukos vid glukosbelastning 12,2 /11,1 mmol/l Symtom på hyperglykemi plus slumpmässigt

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hjärta och Diabetes Eva Ekerstad, överläkare, Endokrinsektionen, NU-sjukvården Diabetesförekomst vid hjärtsjukdom Patienter med akut coronart syndrom utan känd diabetesdiagnos 1/3 normal glukosmetabolism

Läs mer

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet

Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet Typ 1-diabetes mellitus, fötter, graviditet METODER FÖR ATT UPPNÅ RÖKSTOPP Hälso- och sjukvården bör: ge kort rådgivning om rökstopp till rökande patienter med diabetes (prio 1) och vid behov komplettera

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES

INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES INTRODUKTION - TYP 1 DIABETES Erik Moberg Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 160122 Diagnoskriterier - Diabetes fp-glukos 7,0 mmol/l (8 tim fasta) eller P-glukos (kapillärt) 12,2 mmol/l (venöst

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1

Modern diabetesvård. Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 Modern diabetesvård Gunilla Larsson Diabetesendokrinmott Gunilla.x.Larsson@skane.se 2012-01-29 1 WHO s definition tillstånd som obehandlat karaktäriseras av kronisk hyperglykemi till följd av absolut eller

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN

LÄKEMEDELSBEHANDLING DIABETES DIAGNOSTIK KAPILLÄRPROVER. Maria Gustafsson Apotekare Umeå Universitet VIKTIGA BEGREPP EFFEKT AV GLUKOS/INSULIN DIABETES LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEL 1 Diabetes mellitus är ett tillstånd med kronisk hyperglykemi. Prevalensen av diabetes mellitus är i Sverige 3-5% Typ 2 utgör 85-90% av all diabetes Maria Gustafsson

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Diabetes Diabetesprevalensen ökar både beträffande typ 1 och typ 2. Det är viktigt att behandlingen fokuserar på den totala riskprofilen, innefattande livsstilsförändringar

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 2015-02-17 Nationella riktlinjer för diabetesvård Mats Eliasson Länsdiabetesdagen 14/4 2015 Att förebygga typ 2-diabetes Strukturerade program för att påverka levnadsvanor vid ökad risk för typ 2- diabetes Hälso-

Läs mer

10 Vad är ett bra HbA1c?

10 Vad är ett bra HbA1c? 10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Finns också en

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 20 februari 2016 Gäller: t.o.m. 28 februari 2017 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

1. Komplikationer vid diabetes

1. Komplikationer vid diabetes 1. Komplikationer vid diabetes Komplikationer vid diabetes Innehåll Utskrift av Klinikst handlingsprogram i PDF-format, kapitelvis 2. Komplikationsscreening Komplikationsscreening (sept 2001) Innehåll

Läs mer

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund

Antidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund Antidiabetika - Insulin Av: Maria Persson Bakgrund Antidiabetika är en läkemedelsgrupp som används av personer med sjukdomen diabetes mellitus, även kallad sockersjuka. Prevalensen för sjukdomen varierar

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Typ1 diabetes för, under och efter graviditet Typ 2 diabetes Diabeteskomplikationer under graviditet Hypertoni och preeklampsi Graviditetsdiabetes Barnet: missbildningar och fetopati

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett

Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens

Läs mer

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,

Läs mer

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler.

DIABETES BASAL FYSIOLOGI. PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. DIABETES BASAL FYSIOLOGI PANKREAS < 1% av vikten utgörs av endokrint aktiva celler. LANGERHANSSKA ÖARNA Består av alfa, beta, delta och PP celler. INSULINEFFEKTER Stimulerar glukosupptag i vävnader. Hämmar

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Diabetes och njursvikt

Diabetes och njursvikt Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker

GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING VID TYP 2-DIABETES en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN- AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN Humalog 15 65

Läs mer

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus

2012-09-24. Bukspottkörteln. Diabetes och diabetesvård. Diabetes mellitus Diabetes och diabetesvård Bukspottkörteln ANNELIE AUGUSTINSSON Langerhanska cellöar Alfaceller (glukagon) Betaceller (insulin) Deltaceller (somatostatin) www.flickr.com/creativecommons - Brad Miller är

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man?

Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Läkemedelsbehandling vid T2DM Hur väljer man? Hans-Erik Johansson 2015-05-21 1 Centrala rekommendationer 140618 Centrala rekommendationer Centrala rekommendationer är de rekommendationer som Socialstyrelsen

Läs mer

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Diabetes typ 2. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Diabetes typ 2 Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2014 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun

Vårdprogram Diabetes Mellitus. Höganäs Kommun HSL rutiner Datum: Flik: Ers: 060621 10:2 050412 2005-04-12 HSL rutin Vårdprogram Diabetes Mellitus Höganäs Kommun 2006 Kerstin Persson, MAS Gunilla Skeppargård, DSK Kerstin Andersson, DSK INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper

Leif Groop: Temadag : DIABETES. Diagnos. Förekomst. Diabetes undergrupper 101022 Leif Groop: Temadag : DIABETES Diagnos Diabetes definieras som ett tillstånd av kronisk hyperglykemi, dvs diagnosen kräver två förhöjda plasmaglukosvärden. Om patienten har typiska symptom räcker

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet Maj 2015 Kl 13.15 16.00 Elisabeth Sörman elisabeth.sorman@privat.lul.se Krister Gustafsson krister.gustafsson@akademiska.se Diabetessamordnare Program

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 150123 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv

Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv Diabetes mellitus Behandling och vård ur ett diabetessjuksköterskeperspektiv Läkarprogrammet T6 2016 Diabetessamordnare Lasarettet i Enköping violeta.armijo.del.valle@akademiska.se elisabeth.sorman@privat.lul.se

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro)

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ. TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG (insulin lispro) Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp

Läs mer

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide

EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY. INSULINBEHANDLING en fickguide EN SAMMANSTÄLLNING FRÅN LILLY INSULINBEHANDLING en fickguide INSULINER INSULINER KWIKPEN FÖRFYLLD PENNA INSULIN AMPULL 3 ML (5 ST) FLASKA 10 ML DIREKTVERKANDE INSULIN 15 65 06 43 30 86 03 10 88 MIXINSULIN

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

15 Blodsockermätning när, var hur?

15 Blodsockermätning när, var hur? 15 Blodsockermätning när, var hur? Fördelar, nackdelar och kostnader Nyupptäckt kost och tablettbehandling inleds Nyupptäckt insulinbehandling inleds Kost och Tablettbehandlade Kombinationsbehandling tabletter

Läs mer

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1

Del 2_8 sidor_20 poäng 1.1 En man i 20-25-års åldern kommer in till akutmottagningen kl 16.30, efter att ha omhändertagits på Stora Torget förvirrad, med ostadig gång och synbarligen oförmögen att ta vara på sig själv. På akutmottagningen

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes. 7,0 vid två tillfällen Kapillärt. Slumpmässigt <6,1 OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes

Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Tablett- och insulinbehandling vid typ 2 diabetes Erik Moberg Karolinska Huddinge 1493 Typ1 - typ 2 diabetes Typ 1 DM är en insulinbristsjukdom och behandlingen är hormonell substitutionsbehandling med

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes

Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ

Läs mer

TILL DIG SOM HAR FÅTT

TILL DIG SOM HAR FÅTT INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT Humalog 200 E/ml KwikPenTM Du har fått Humalog 200 enheter/ml KwikPen TM som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen

Läs mer

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Typ 2-diabetes. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Typ 2-diabetes Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 19 februari 2015 Gäller: t.o.m. 29 februari 2016 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Terapirekommendation

Läs mer

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge

Diabetes och den äldre patienten. Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Diabetes och den äldre patienten Johan Hoffstedt Endokrinkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva - 77 år Bakgrund: Debut av Diabetes typ 2 vid 67 års ålder Längd 168 cm Vid debut vikt 94

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS Fotkomplikationer vid diabetes Bakgrund Fotsår Skelett Diagnostik Behandling Fotteam Fotkomplikationer vid diabetes

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Individualisera mål och behandling

Individualisera mål och behandling Individualisera mål och behandling 2013-09- 19 Fiskebäckskil Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling 1. Överleva 2. Symtomfrihet, minimera antalet akuta komplikationer och problem 3. Minimera risken

Läs mer

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare

Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0

Frisk IFG IGT Diabetes Grav.diabetes. OGTT (2 tim) <8,7 8,7-12,1 12,2 10,0. OGTT (2 tim) <7,8 7,8-11,0 11,1 9,0 Kapitel Klassifikation Typ 1: Betacellsdestruktion på autoimmun basis (förenad med GAD-antikroppar och/ eller ö-cellsantikroppar) eller i sällsynta fall idiopatisk (inga antikroppar). Oftast normalviktiga.

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se DIABETES OCH MOTION Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se Kontaktperson Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB Mobil: 070-609 88 27. E-mail: ATOLL@LILLY.COM HA091103-25

Läs mer

ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala

ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala ulf.rosenqvist@lio.se Medicinska Specialist Kliniken Lasarettet i Motala Mål NDR-IQ 1 2003 Halvera gapet mellan verkligheten (varje enhets egen måluppfyllelse) och 100% måluppfyllelse gällande de Nationella

Läs mer