Diabetes en folksjukdom. Ing-Britt Karlin Dagfolkhögskolan April 1998

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diabetes en folksjukdom. Ing-Britt Karlin Dagfolkhögskolan April 1998"

Transkript

1 Diabetes en folksjukdom Ing-Britt Karlin Dagfolkhögskolan April 1998

2 2 Innehållsförteckning Diabetes 3 Diabetesforskningens historia fram till Vad är diabetes? 6 Symtom 6 HUR BILDAS INSULIN 7 HUR UPPKOMMER INSULINBEROENDE DIABETES 7 DIABETES OCH GRAVIDITET 8 Fostret lever av glukos 8 Graviditetsdiabetes 8 Komlikationer vid diabetes 9 Ögon 9 Njurar 9 Nerver 9 2. Orsaker 9 3. Förekomst 10 Människan med diabetes 10 Diabetesförbundet 10 Läkaren 11 Skiftarbete 11 Humör 11 Tobak 11 Fasad-diabetiker 12 Att ta ansvar 12 Sol, vind och insulin 12

3 3 Insulinpumpbehandling i dag och i morgon 13 Insulinpump ger ofta bättre behandlingseffekt 13 Insulinpump och nya insuliner 13 Framtiden 13 Diabetes Hej, jag heter Ing-Britt Karlin och går i klass 72. Jag är diabetiker sedan Det ligger i mitt intresse att få berätta lite om denna sjukdom. Diabetes kommer av grekiskan dia genom + banein gå, rinna. Den klassiska symtomen vid diabetes beskrevs av den grekiske läkaren Aretaios ( talet eft.kr). I Sverige har ca 3% av befolkningen diabetes, och därför klassas den som en folksjukdom. Denna procentsats är tagen Idag ligger den säkert på 5-6%. Det finns olika typer av diabetes, Typ I och Typ II. De Canadensiska forskarna Charles H ( ) och Fredrick G Banting ( ) var tillsammans med John J.R. Macleod ( ) och James B. Collip ( ) de första som framställde insulin för behandling av diabetes. Den förste patienten i världen som behandlades var den 14-årige pojken Leonard Thompson, vilket skedde i Januari Redan 1923 belönades Banting och Macleod med Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

4 4 Diabetesforskningens historia fram till 1970 Diabetes (sockersjuka) räknas till de s.k folksjukdomarna. Dessa intar en egen plats i historiens gång. De skiftar karaktär, växlar i intensitet och utbredning eller försvinner. Några lever vidare på låg nivå medan andra ökar i frekvens. Bland de sistnämnda intar diabetes en framträdande plats. Diabetessjukdomen är känd sedan äldsta tider, men den uppmärksammades på allvar i början av 1920-talet då plötsligt, tack vare upptäckten av insulin, tidigare dödsdömda diabetespatienter kunde behandlas och återföras till ett någorlunda normalt liv. Det var ett historiskt genombrott för medicinsk forskning. Diabetes var emellertid en sjukdom långt ifrån besegrad genom insulinbehandlingen. Det visade sig snart att många av de som överlevt tack vare insulintillförseln efter ett antal år började få svåra följdsjukdomar i ögon, njurar och nervsystem. Den iakttagelsen samt det faktum att antalet diabetiker ökar snabbt, har drivit på både diabetesvården och diabetesforskningen Thomas Willis (Oxford) anger att den diabetessjukes urin smakar sött Matthew Dobson (Liverpool) gör det sannolikt att socker utsöndras i urinen vid diabetes M E Chevreuil (Paris) påvisar glykogen i levern och visar att detta organ kan bilda glukos Paul Langerhans (Berlin) beskriver öliknande anhopningar av celler i pankreas Oscar Minkowski och Joseph von Mering (Strassburg) iakttar att avlägsnandet av pankreas på hund leder till dödligt förlöpande sockersjuka E Laguesse (Paris) föreslår att de av Lagerhans beskrivna öarna i pankreas bildar och utsöndrar en faktor som förhindrar uppkomsten av diabetes Fredrich Banting och Charles Best (Toronto) upptäcker insulinet, som snart renas till ett användbart läkemedel av James Collip Hans Christian Hagedorn (Köpenhamn) utvecklar det långverkande insulinet Auguste Loubatieres (Montpellier) beskriver den blodsockersänkande effekten av sulfonylureider som sedan utvecklas av Franke och Fuchs i Tyskland (1955) till läkemedlet tolbutamid Frederick Sanger (Cambridge) beskriver insulinets byggnad och anger de aminosyror som ingår i insulinmolekylen Rosalyn Yalow och Solomon Berson (New York) beskriver en radioimmunlogisk metod för mätning av insulin i blod.

5 Donald F. Steiner (Chicago) påvisar proinsulin. Upptäckten leder till klarläggande av mekanismen för insulinbildning i B-cellen och framställning av renare insulinsorter Rolf Luft och Erol Cerasi (Stockholm) lägger fram grundläggande studier av insulinsekretionen vid diabetes hos människan. Medicinska forskningsrådets populärvetenskapliga informationsskrifter ges ut för att spegla dagsläget inom aktuella forskningsområden. Sjukdomen diabetes tillhör de s.k folksjukdomarna. Antalet diabetiker ökar snabbt och enbart i Europa och USA räknar man med att mer än 45 miljoner människor har diabetes. Sjukdomen orsakas av brist på hormonet insulin och trots möjligheterna att tillföra insulin är sjukdomen inte besegrad. Dess omfattning samt det faktum att många diabetiker efter en tid får svåra följdsjukdomar, har gjort att forskningen om diabetessjukdomen är intensiv.

6 6 Vad är diabetes? Diabetes är ett samlinsnamn för flera sjukdomar med delvis lika symtom men med helt olika orsaker. Två stora grupper av sjuka kan urskiljas, nämligen patienter som är i absolut behov av insulintillförsel och patienter med lindrigare symtom som kan behandlas med diet och/eller tabletter. Gemensamt för båda är att glukosinnehållet i blodet är förhöjt även vid fasta. Den första patientgruppen kännetecknas av att sjukdomen uppträder tidigt, oftas i tonåren och nästan alltid före 30-års åldern. Den här diabetesformen kallas därför ungdomsdiabetes eller insulinberoende diabetes (IDDM=insulin dependent diabetes mellitus). En annan beteckning är typ I-diabetes. Den andra, lindrigare formen av diabetes uppträder först i vuxen ålder och kallas vuxendiabetes, icke insulinberoende diabetes (NIDDM=non insulin dependent diabetes mellitus) eller typ II-diabetes. Den här indelningen av diabetes är dock inte heltäckande. Som framgår av fakta förekommer sjukdomen vid en rad ytterligare tillstånd med bestämda bakomliggande orsaker. Typ I och typ II diabetes är helt dominerande i Sverige och kommer därför att behandlas i första hand. Symtom Symtombilderna vid typ I och II visar upp både likheter och olikheter. Vid typ I är diagnosen vanligen lätt att ställa, därför att sjukdomen uppträder hos yngre individer med påtagliga sjukdomstecken i form av trötthet, avmagring, törst och stora urinmängder. Inte sällan börjar symtomen i samband med en vanlig infektionssjukdom. De har lett tankarna till att en infektion skulle kunna utlösa diabetes. Laboratorieprover visar starkt förhöjda blodglukosvärden och utsöndring av glukos i urinen. Blodet innehåller förhöjda halter av vissa syror som tecken på en rubbad fettomsättning. Insjuknandet fodrar snabb insulinbehandling oftas under noggrann läkarkontroll på sjukhus. Jämfört med typ I diabetes är sjukdomsutvecklingen vid typ II diabetes mera smygande och oklar. Patienten känner trötthet, torrhet i munnen, övervikt och hos kvinnor en besvärande klåda i underlivet. Efter hand tillkommer ökande törst, stora urinmängder och kanske avmagring. Blodprov visar lätt eller måttligt förhöjda glukosvärden även vid fasta medan urinprovet kan vara helt glukosfritt eller ha olika halter av glukos. Behandlingen kan ofta ske i öppen vård och består av diet eller diet och

7 7 tabletter. Det är hos de flesta patienter tillräckligt för att sänka glukosnivåerna i blodet. En del patienter med typ II diabetes behöver emellertid behandlas med insulin för att förbättra sockerkontrollen. Men utebliven insulinbehandling är sällan livshotande hos patienter med typ II diabetes. Både typ I och typ II diabetes är kroniska tillstånd. Vid typ I följer dock, efter det akuta insjuknandet, vanligen en period då insulinbehandlingen får sjukdomssymtomen att gå tillbaka. I många fall sjunker behovet av insulintillförsel och några patienter kan helt avstå från insulin under en kortare period. Förr eller senare, oftast efter något år, ökar emellertid insulinbehovet som tecken på att kroppens förmåga till insulinbildning minskar. Diabetessjukdomen påverkar i fortsättningen hälsan främst genom att det efter hand uppkommer komplikationer. Dessa utgör ett stort hot mot såväl livskvalitet som överlevnad. All behandling syftar i första hand till att förhindra komplikationer. HUR BILDAS INSULIN Insulin är ett livsnödvändigt hormon som reglerar kroppens glukosomsättning. Varje framsteg i vår förståelse av orsakerna till diabetes är nära förknippat med ökad kunskap om insulin och dess verkan på kroppens celler. Hormonet insulin är ett protein (äggviteämne) och insulinmolekylen var den första i en lång rad proteiner vars kemiska uppbyggnad kunnat kartläggas i detalj. Det skedde i mitten av 1950-talet i Cambridge, England. HUR UPPKOMMER INSULINBEROENDE DIABETES Att behandla och bota en sjukdom är sällan möjligt förrän man förstår hur den uppkommer. Redan för 100 år sedan stod det klart att ett diabetesliknande tillstånd kunde framkallas genom att man opererade bort buksportkörteln. Man drog då slutsatsen att kroppens blodsockerreglering är beroende av något som bildas i pankreas och började intensivt söka efter en sådan faktor. Lösningen kom 1921 då insulin kunde utvinnas ur pankreas. Efter hand började det utnyttjas för behandling av typ I diabetes. Men redan tidigare hade man hos diabetessjuka människor sett förändringar i de Langerhanska öarna.

8 8 Det gick nära 40 år efter insulinets upptäckt innan upptäckten kunde användas för att närmare förklara diabetessjukdomen. Först omkring 1960 blev det klart att insulinberoende diabetiker, redan då sjukdomen ger sina första symtom, nästan alltid har en kraftig minskning eller ett totalt bortfall av de insulinbildande B-cellerna i pankreasöarna. Det är det som skiljer typ ifrån typ II diabetes. DIABETES OCH GRAVIDITET Innan man införde insulinbehandling var havandeskap hos diabetiska kvinnor ett dödligt hot mot såväl moder som foster. Fullgångna graviditeter hos sådana kvinnor var sällsynta. Även om insulinbehandlingen kom att minska risken för modern kvarstod ett påtagligt hot mot fostret, och fortfarande i slutet av 1940-talet var siffrorna för fosterdödligheten nära 40 procent. Nya studier i detalj belyst samspelet mellan moderns glukosomsättning och fosterutvecklingen. Vid dålig reglerad diabetes hos modern uppstår en accelererad kroppstillväxt hos fostret i graviditetens slutskede, som leder till starkt överviktiga barn med ökad dödlighet vid födelsen. Fostret lever av glukos Det normala havandeskapet medför en rad förändringar i moderns ämnesomsättning för att fostrets näringsbehov ska säkerställas. Dessa är särskilt framträdande under senare delen av graviditeten då fostret växer snabbt och kaloribehovet är stort. Modern utvecklar då en påtaglig insulinresistens som följd av förändrad halt i blodet av flera hormon. Graviditetsdiabetes Ungefär fem procent av alla gravida kvinnor har en rubbning i glukosomsättningen som fått benämningen graviditetsdiabetes. Den uppkommer vanligen under senare hälften av graviditeten, särskilt hos kvinnor med övervikt, och yttrar sig som en relativt lindrig förhöjning av blodglukoshalten. Även den här måttliga ökningen innebär en ökad risk för fostret, särskilt vad gäller accelererad tillväxt. Eftersom diabetestillståndet

9 9 uppträder relativt sent i graviditeten är dock risken för missbildningar obetydlig. De flesta kvinnor med graviditetsdiabetes tillfrisknar efter förlossningen men hälften riskerar att inom 10 år efter graviditeten utveckla diabetes, vanligen NIDDM. Komlikationer vid diabetes Ögon Tidigt uppträder utbuktningar på näthinnans blodkärl. Efter hand tillkommer blödningar och vätskeutgjutningar i näthinnan. Blodkärl nybildas samtidigt som andra täpps till. I svårare fall uppträder blödningar i ögats glaskropp. Ärrvävnad kan leda till att näthinnan lossnar från underlaget. Det kan slutligen leda till blindhet. Njurar De tidigaste förändringarna drabbar njurens kärlnystan, där man kan påvisa dels förtjockade väggar i hårkärlen, dels nybildning av celler mellan hårkärlen. Efter hand förstörs njurens kärlnystan helt. Ett tidigt tecken på njurförändringar är ökande utsöndring av äggvita i urinen, minskad förmåga hos njuren att filtrera bort kvävehaltiga slaggprodukter ur blodet och förhöjt blodtryck. I slutstadiet upphör njuren att fungera. Ansamlingen av slaggprodukter i patientens blod når giftiga koncentrationer Nerver Nervfunktionen försämras så att nervimpulserna blir långsammare. Patienten upplever den förändrade nervfunktionen genom domningar,känselbortfall och (hos männen) oförmåga till erektion. 2. Orsaker Troligen uppkommer förändringar genom en rad faktorer, som ännu inte är helt kända. Nya iakttagelser talar för att en förhöjd blodglukosnivå kan

10 10 spela en direkt roll för uppkomsten av vissa komplikationer. Särskilt gäller det för celler som inte är insulinberoende för sitt glukosupptag. Sådana celler finns i exempelvis blodkärlsväggen, lever, näthinna och nerver. Den långvariga förhöjningen av glukoskoncentrationen leder till förändringar i cellernas ämnesomsättning och i äggviteämnenas struktur. I vissa celler ansamlas en produkt som kallas sorbitol. Spontant bildas proteiner som innehåller rester av glukosmolekyler, så kallade glukosylerade äggviteämnen. 3. Förekomst Detta är en forskning som är gjord år efter diagnosen insulinberoende kan någon form av komplikationer påvisas hos en majoritet av patienterna. Ögonförändringar finns då hos ca 60%. Hos 90 % av dessa patienter fortskrider dock inte förändringarna till blindhet. Njurproblem har uppstått hos cirka 40% av alla patienter med insulin tjugo år efter diagnosen. Risken att dö av njurkomplikationer är sju gånger större än hos vanliga människor. Idag 1998 är prognosen mer gynsam. 1 patient av 500 får transplantation av en ny njure. Nu medicineras patienterna för att förebygga så att det inte blir komplikationer med njurar. Medicinen heter Renitec och den har många patienter använt i cirka 2 år. Sverige är en bland de bästa länder i världen till att kunna behandla diabetessjukdomen. Vi ligger på tredje plats, enligt Bo Grände, överläkare på Diabetes och Medicinkliniken i Trollhättan. Människan med diabetes Att ta sprutor och mäta blodsocker är ganska enkelt idag, än vad det var för tjugo år sedan. Om man redan från början får en bra inlärning om sjukdomen, kan man undvika att skaffa sig fördomar och dåliga vanor, som blir svårare att komma ifrån ju längre tiden går. Diabetesförbundet

11 11 Ett bra sätt att lära sig mer om diabetes är att träffa människor i samma situation. Man kan prata, lyssna och byta erfarenheter med varandra. Detta har man möjligheter att göra via diabetesförbundet. Det är också bra för psyket och kunskapen förstås. I förbundet ordnas möten, kurser och föredrag. På sjukhusen börjar det bli allt vanligare med gruppundervisning där man utgår från patientens egna problem. Det är också väldigt viktigt att anhöriga får reda på hur denna sjukdom fungerar. Det är också viktigt att personalen på arbetsplatsen får lite information. Läkaren Läkaren och sköterskan kan ge stöd och belysa för diabetikern att livet kan vara utmärkt även om man har diabetes. De får fråga sig på vilket sätt diabetikern betraktar sin diabetes som del av sitt liv och sitt arbete. Samtidigt lär sig läkaren och sköterskan själv varje gång något nytt som är av glädje och värde för dem själva och för andra diabetiker de ska hjälpa. Skiftarbete En människa som har diabetes kan leva ett mycket normalt liv, ett produktivt, sportigt och intellektuellt liv. Skiftgång på arbetet är däremot inte bra. Då blir det störning i sockerbalansen. Stress och konflikter på arbetsplatsen bör man också undvika för det påverkar sockerinställningen. Därför bör man tala med arbetsgivaren och arbetskamraterna om situationen. Humör Ilska, depression, sorg och andra kraftiga känsloyttringar kan markant försämra sockerläget. Det beror på att stresshormoner är blodsockerhöjande. Många patienter blir på dåligt humör när blodsockret ändras i kroppen. Tobak

12 12 En av de vanligaste orsakerna till dåligt inställd diabetes är tobak. Rökare och snusare har sällan bra inställning. Anledningen till detta är att nikotin är blodsockerhöjande. Fasad-diabetiker Det är rätt vanligt idag att man bluffar inför sig själv och även inför läkaren. Om blodsockervärdena är höga, skyller man alltid på att det har med förkylningen att göra. Det är svårt att erkänna att man slarvat med maten eller motionerat för lite. Ändå ska det idag vara mycket lättare att prata med läkare och sköterskor för vi är jag och du med varandra. Att ta ansvar Idag får patienterna ta ett mycket större ansvar själva än tidigare. Vi tar de flesta prover hemma, blodsocker och Hba 1 hör till dem. Sedan lägger vi dem i en påse och skickar proverna till kem.lab. Vi diabetiker har stor nytta av detta för då lär man känna sin kropp på ett annorlunda sätt. Det blir större balans i det hela. Sol, vind och insulin Som diabetiker ska man inte avstå från det man vill göra. Om man har en bra planering, går det mesta att genomföra. Kenneth Matz och hans flickvän som också är diabetiker ska paddla och cykla. Hur kommer det att bli? Hur kommer det att fungera med min diabetes? Frågorna finns alltid i mängder säger Kenneth Matz.De hade bestämt sig för att använda turboinsulinet (Humalog). Det ger större flexibilitet för måltiderna. När man motionerar mycket kan man reducera insulinintaget upp till 50%. Det är alltid bättre att ha lite högre blodsockervärden, för att undvika känningar när man är ute på semester. Druvsocker är mycket bra att ha med sig ifall det skulle hända något.

13 13 Insulinpumpbehandling i dag och i morgon Behandling med insulin har nu 75-års jubileum och kontinuerlig tillförsel av insulin med pump är också av gammalt datum.sådana prövades redan på 1930-talet med en viss framgång, men det var först i början på 1980-talet som teknikutvecklingen medförde att små bärbara insulinpumpar kom i bruk. Insulinpump ger ofta bättre behandlingseffekt Insulinpump är det hittills bästa behandlingsresultatet av insulinbehandlad diabetes. Studier visar att HbA1c värdena sjönk genomsnittligt med en procentenhet. Patienter som har dålig sockerkontroll och höga blodsockervärden brukar i regel använda insulinpump. Magra patienter som använder insulinpump brukar gå upp i vikt, medan överviktiga går ner i vikt. Använder man insulinpump, använder man också snabbverkande insulin i stället för medellångverkande insulin. Insulinpump och nya insuliner Behandling med insulinpump bygger på principen att pumpen levererar insulin timme för timme minut för minut. Det nya supersnabbverkande insulin introduceras under namnet Humalog. Det finns idag flera rapporter som visar att detta insulin ger överlägsna behandlingsresultat, både när det gäller sockerkontroll, minskad benägenhet för insulinkänningar och minskad svängighet. Framtiden Det har länge varit en dröm för oss patienter att slippa mäta blodsockret. Det har funnits många förslag till lösningar på detta tekniska problem. På den amerikanska marknaden har det kommit ut en apparat där man kan mäta blodsocker automatiskt från underhudsfett under tre till fyra dagar. Om vi får tillgång till en automatisk glukosavkännare så finns det säkert möjlighet att koppla denna glukosavkännare till insulinpumpen. Det finns också en möjlighet att göra insulinpumpen inplanterbar. I Sverige finns idag ca tio patienter som har erfarenhet av en inplanterbar

14 insulinpump, ute i världen finns det flera hundra patienter med erfarenhet. Behandlingen är mycket effektiv. Den inplanterbara pumpen levereras till bukhålan som direkt når levern. Via levern regleras sockeromsättningen i kroppen. Tekniken vid inplanterbara pumpar har förbättrats och även här har det framkommit nya insulintyper som inger förhoppningar inför framtiden. 14

15 15 Källförteckning Hellström Clas: Diabetes - Forskning om en folksjukdom, Medicinska forskarrådet Wenner-Gren Center. STOCKHOLM, Orginalets titel The Macmillan Guide to Family Health. Dorling Kindersley Limited, London, Fahlén Martin och Lithner Folke: Insulinbehandling på blodsockrets grund

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes.

Diabetes och ögat. Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Det finns två typer av diabetes. Diabetes och ögat Diabetes är en av våra vanligaste sjukdomar. Diabetes kan i vissa fall medföra förändringar i kroppens blodkärl, bland annat i ögats näthinna. Om dessa inte upptäcks i tid kan de på sikt

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

förstå din katts diabetes

förstå din katts diabetes förstå din katts DIABETES Att höra att din katt lider av diabetes kan göra dig orolig och förvirrad, men du ska veta att hjälpen är nära. I denna broschyr kommer vi att förklara hur kattdiabetes kan hanteras

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken Diabetes och ögat 1 3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. Det är ett genialiskt system som utvecklats under miljontals år för att passa våra behov. När

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2

Insulinbehandlad diabetes Typ 1 & Typ 2 Mer information finns på www.accu-chek.se Kontakta Accu-Chek Kundsupport Telefon 020-41 00 42 E-post info@accu-chek. se ACCU-CHEK Combo Broschyren är granskad av Legitimerad Diabetessköterska Insulinbehandlad

Läs mer

The Past 200 Years in Diabetes

The Past 200 Years in Diabetes The Past 200 Years in Diabetes Amanda Lindell, Jenny Förlie Carlsson, Ludvig Hofmann, Mathilda Janson, Mikaela Giegold, Simon Bakran & Thomas Jagiello-Syski Hur länge har man känt till diabetes? ~1500

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Insulin. Sammanfattning. Student: Vida Basti. Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp. Termin: VT-13 VT 13

Insulin. Sammanfattning. Student: Vida Basti. Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutveckling, 7.5hp. Termin: VT-13 VT 13 Student:VidaBasti VT 13 Biologisktaktivanaturprodukteriläkemedelsutveckling Insulin Figur 1 Strukturen för en hexamer insulin (Smith G.D., 2012) Student: Vida Basti Kurs: Biologiskt aktiva naturprodukter

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Physioneal 23.3.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst I Europa drabbas många människor

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Välkommen till din Eylea-guide Häftet innehåller: Din läkare har skrivit ut Eylea eftersom du har

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken.

28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken. 28 Ögon, retinopati Rörande krav för körkort se Kap 37 Körkort Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer Patienter med lång diabetesduration. 80 % av typ 1- diabetikerna med diabetes i 15 år har

Läs mer

Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin)

Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin) Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se

SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-04-01 DIABETES Diabetes (Diabetes Mellitus där Mellitus betyder sockersöt/honungssöt ) är inte en utan flera olika sjukdomar med

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus. Niklas Dahrén Introduktion till diabetes mellitus Niklas Dahrén Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes Bildkälla: h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/typ_2- diabetes#/media/file:blue_circle_for_diabetes.svg Diabetes

Läs mer

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker

Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Diabetes en kärlsjukdom En skrift om förhöjt blodsocker Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Gabriels mamma har diabetes

Gabriels mamma har diabetes SKRIVEN AV ISABELLE STEINECK Gabriels mamma har diabetes ILLUSTRATIONER AF: JOHANNE SORGENFRI OTTOSEN Kan du se pojken som leker? Pojken heter Gabriel och han har byggt ett torn. Gabriel är en liten glad

Läs mer

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes

Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Svar på dina frågor om Typ 1-Diabetes Det är inte ditt fel att du fått typ 1-diabetes! Kanske tillhör du dem som tror att typ 1-diabetes beror på att man ätit för mycket kakor, chips och glass eller levt

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes

1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 1 Information om operation av ögonförändringar vid diabetes Information om operation av ögonförändringar vid diabetes 2 Under de senaste åren har möjligheterna för diabetiker att behålla god syn i hög

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund

Läs mer

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL

Diabetes i Sverige. Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Aventis Pharma BAKGRUNDSMATERIAL Diabetes i Sverige Omfattning 350 000 svenskar eller cirka 4 procent av Sveriges befolkning har diabetes. 10-15 procent av patienterna har typ 1-diabetes, resten typ 2-diabetes.

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se

DIABETES OCH MOTION. Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se DIABETES OCH MOTION Ett faktamaterial för media från Lilly Diabetes www.lilly.se Kontaktperson Anders Toll, Vetenskaplig rådgivare, Eli Lilly Sweden AB Mobil: 070-609 88 27. E-mail: ATOLL@LILLY.COM HA091103-25

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10

Innehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10 Innehåll FÖRORD 3 UTBILDNINGEN 4 Syftet med utbildningen 4 Mål 4 Målgrupp 4 Studiecirkel som utbildningsform 4 Studiecirkelledare 5 Studiecirkelns upplägg 6 Planeringstillfälle 6 Kurslitteratur 6 CIRKELTILLFÄLLE

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)

Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid

Diabetisk näthinnesjukdom. Upptäck och behandla i tid Diabetisk näthinnesjukdom Upptäck och behandla i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15) medinfo@bayer.fi Bayer Oy Kägelstranden 12,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/137565/2014 Vokanamet (kanagliflozin/metformin) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Vokanamet som beskriver de åtgärder som bör vidtas

Läs mer

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes

Munhälsa. Disposition. Historik. Historik forts. Langerhans öar. Pancreas. Diabetes Disposition Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Diabetes Bakgrund och historik Diabetesformer Sjukdomsmekanism Komplikationer Behandling och mål Odontologiska aspekter Tänk på.. Sjukhustandvården Borås

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..

Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om

Läs mer

RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes

RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes RÖDBOK Om lågt blodsocker vid diabetes BÄTTRE DIABETESVÅRD Nationella Diabetesteamet består av Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening för Diabetologi, Barnläkarföreningens

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer