Framtiden. Flygtrafiktjänsten

Transkript

1 Framtiden Flygtrafiktjänsten

2 Att lära av historien

3 Flygsäkerhet Att flyga är potentiellt mycket riskfyllt. Det är därför som det är så säkert att flyga. På grund av de många haverier som hände i flygets barndom har flygsäkerhetsarbete från början haft högsta prioritet. Detta har gjort att det civila passagerarflyget har utvecklats till ett av de säkraste masstransportmedlen. Det viktiga har redan från början av flygets utveckling varit att samma sak inte ska få hända igen av samma skäl 3

4 Exempel på erfarenheter Arlanda 5 januari 1970 (Spantax) Hur inversion kan påverka flygningen Utveckling av den katastrofmedicinska beredskapen och utrustningen Teneriffa 27 mars 1977 Kraftigt förändrad fraseologi Los Angeles 31 augusti 1986 Startskottet för att ta fram TCAS Gottröra 27 december 1991 Nya rutiner för att undvika klaris på vingarna Linate 8 oktober 2001 Skärpning av bestämmelser vid dåligt väder på flygplats Überlingen 1 juli 2002 Juridiska skillnader att arbeta över annans territorium klargjordes Bestämmelser (ej rekommendationer) hur använda TCAS 4

5 SES Single European Sky

6 FIR i Europa 6

7 SES Single European Sky Ett sätt att lagvägen lösa de problem som för närvarande belastar flyget men även möjliggöra för ATM att hantera kommande utmaningar Ensning av ATM SES lanserades av European Commission med följande mål: att återuppbygga det europeiska luftrummet som en funktion av trafikflöde istället för att följa nationella gränser att skapa ytterligare kapacitet och öka effektiviteten i ATM-systemet 7 LFV Utbildning ABZ sid 131

8 FAB Functional Airspace Blocks FAB definition: An airspace block based on operational requirements, reflecting the need to ensure more integrated management of airspace regardless of existing boundaries Det finns idag 9 pågående FAB-projekt 8

9 9

10 DK / SE FAB 10

11 SESAR SES ATM Research

12 SESAR SES ATM Research SESAR is one of the most important Research & Development programmes ever launched by the European Community The objectives of SESAR are to eliminate the fragmented approach to ATM, transform the European ATM system, synchronise the action plans of the different partners and combine their resources The total estimated cost of the development phase of SESAR is 2.1 billion (SEK 20 miljarder), to be shared equally between the Community, Eurocontrol and the industry( 700 million Community, 700 million Eurocontrol, 700 million industry). 12

13 SESAR SES ATM Research European Aviation Current state Traffic is increasing* Basic technologies are obsolete European airspace cannot be further divided Air Traffic Control is operated as it was 20 years ago Goals of the SESAR Programme Enabling EU skies to handle 3 times more traffic Improving safety by a factor of 10 Reducing the environmental impact per flight by 10% Save 8 to 14 minutes, 300 to 500 kg of fuel and 945 to 1575 kg of CO2 on average per flight Cutting ATM costs by 50% * The number of flight movements is expected to double by 2030 ( Challenges for goals, EUROCONTROL, 2008) 13

14 Teknik

15 COOPANS / TopSky Framtidens ATC-system är redan här sedan 2012 Samarbete mellan: 15

16 Surveillence övervakning Radar Radio Detection and Range Tekniken ser var luftfartygen är ADS-B Automatic Dependant Surveillance-Broadcast Teknisk positionsrapportering MLAT Multilateration Triangulering (liknande mobiltelefoni) Kommande tekniker??? 16

17 RTS Remote Tower Services 17

18 Miljö

19 Miljöpåverkan Flyget är en miljöbov Vårt flygande orsakar mer utsläpp än landets samlade biltrafik Stoppa inrikesflyget söder om Sundsvall Flygets utsläpp är farligare än den koldioxid som släpps ut Teknisk utveckling kan inte på allvar reducera flygets miljöpåverkan 19

20 Fakta 20 FN:s internationella klimatpanel (IPCC) anger att flyget står för 3,5% av människans totala påverkan på miljön

21 Fakta Alla flygresor i och från Sverige 2,5 miljoner ton koldioxid (275 kilo per person) Biltrafiken i Sverige 12 miljoner ton koldioxid (1 300 kilo per person) källa: Naturvårdsverket Flygresandet ökat med 42 % de senaste tio åren Förbrukning av flygbränsle har ökat med 3 % Flygresande Bränsleförbrukning 21

22 Miljö Vad är de främsta miljöpåverkande faktorerna inom flyget? CO 2 -utsläpp. Flyget står för 2-3 % av världens totala CO 2 -utsläpp. Utsläpp av kemikalier vid flygplatser, främst glykol. Buller. 22

23 Miljö Vad är de främsta miljöpåverkande faktorerna inom flyget? CO 2 -utsläpp. Flyget står för 2-3 % av världens totala CO 2 -utsläpp. Utsläpp av kemikalier vid flygplatser, främst glykol Buller. Vad gör LFV? Gröna flygningar. Vad gör Swedavia? Flygplatsernas miljöarbete Vad gör flygplanstillverkarna? Nya material, nya motorer, nya bränslen Vad gör flygbolagen? Utveckling av flygplan, optimering av rutter och höjder 23

24 Buller Antal exponerade av buller, trafikslag Vägtrafik , ± Spårtrafik , ± Civilflyg 10000, ±3 000 Militärflyg 30000, ± 5000 Totalt till Åtgärder? Konstruera SID/STAR så att de i möjligaste mån undviker tätbebyggda områden Varierande banval Restriktioner vissa tider på dygnet Tystare flygplan Speciella flygprocedurer Stiga till marschhöjd snabbast efter start Gröna flygningar (green departures, free route airspace, green approaches) 24 LFV Utbildning ABZ sid 242

25 Gröna flygningar ton bränsle/år 1-2 ton bränsle/timme kg bränsle/inflygning Green Departure Green Approach Taxi Take-off En-Route Approach 25

26 Utsläpp till luft klimatpåverkan Flygmotorer släpper ut samma typer av föroreningar som vid förbränning av annat fossilt bränsle, koldioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid, svaveldioxid och vatten CO 2, Koldioxid H 2 O, Vattenånga (K-strimma, cirrus) CO, kolmonoxid (Marknära Ozon) HC, Kolväten (Marknära Ozon) 26 ABZ sid 41

27 Miljöaspekter variabler som ATM kan påverka bränsleoptimal flyghöjd direktrouting Free Route Airspace direktrouting korta SID undvik planflygning hastighet på marken minimal väntan med motorer på flygplanstyp fyllnadsgrad vikt bränsle resvanor Optimal ToD hastighet undvik planflygning korta STAR på marken minimal väntan med motorer på 27

28 Bränsleförbrukning Climb 20 kg/nm Cruise 6 kg/nm ToD Idle descend 2 kg/nm Taxi/väntan 15 kg/min Climb 3,2 kg/nm B737/A321 Cruise 2,1 kg/nm ToD Idle descend 1,3 kg/nm Taxi/väntan 10 kg/min 28 SF340 1 kg flygbränsle = 3,16 kg CO 2

29 Hastighet EcoDescend kts kts 300 kts ToD Lägre fart = flackare sjunkvinkel = tidigare ToD Byter cruise 6 kg/nm mot descend2 kg/nm (sparar 4 kg/nm) Från 280 kttill 260 kt: ca 5 NM kortare cruise. = 20 kg bränsle Ett kilo per knop 29

30 30 LFV Utbildning

31 Bränslefakta Arlanda Mest bränsleekonomiska startbana för destinationer söderut billigast + 63 kg SAS B737 hänsyn tagen till taxningoch sträcka i luften kg SAS-starter mot Ängelholm och Malmö + 22 kg 31 (+ 96 kg)

32 Bränslefakta Arlanda Mest bränsleekonomiska startbana för destinationer norrut + 89 kg + 38 kg SAS B737 hänsyn tagen till taxningoch sträcka i luften kg SAS-starter mot Umeå, Skellefteå, Luleå och Kiruna billigast 32 (+ 85 kg)

33 Fuel Management varje kilo räknas 5 kg bränsle per flygning för Stockholm Arlanda Airport innebär 3000 ton koldioxid per år 1% lägre bränsleförbrukning SAS 80 Mkr/år DLH 650 Mkr/år 33

34 Flygplatser (Malmö Airport) 34

35 Flygplatser (Malmö Airport) minskade Malmö Airport CO 2 -utsläppen med över 80%! Uppvärmning (från olja till pellets) Solvärmeanläggning Rening av dagvatten Miljödiesel till fordon Övergång från glykol till mindre miljöbelastande avisningsvätska Arbetar för bättre kollektivtrafik till/från flygplatsen Bikupor som miljöindikator 35

36 Flygplatser Airport Council International Europe klimatmärker flygplatser i Europa enligt 4 kriterier; Mapping; Reduction; Optimisation; Neutrality. I juli 2014 var 85 flygplatser i Europa ackrediterade i någon nivå, varav 16 i den högsta nivån; Neutrality. Swedavias 10 flygplatser är alla i högsta nivån! 36 ABZ sid 15

37 Flygbolag flygplantillverkare Route- och höjdoptimering Alternativa bränslen Lättare flygplan Utveckling av nya motorer, fläktmotorer. Moderna flygplan drar ~0,25 liter bränsle per mil och passagerarsäte. 37

38 Boeing 787 Dreamliner 38

39 Boeing 787 Dreamliner 39

40 Bränsleförbrukning / 10 km / passagerarsäte 40

41 Bränsleförbrukning / 10 km / passagerarsäte Boeing ER 550 säten 0,23 liter/mil och säte Boeing ER 524 säten / 2 klasser 0,32 liter/mil och säte Boeing säten 0,24 liter/mil och säte Boeing säten / 2 klasser 0,27 liter/mil och säte Airbus säten 0,24 liter/mil och säte Airbus säten 0,26 liter/mil och säte Airbus säten 0,24 liter/mil och säte 41

42 Länkar

43 Länkar

44 44