Emissioner i Perstorps kommun

Transkript

1 Emissioner i Perstorps kommun Sektors-, capitajämförelser och lufthaltsmodeller Joel Eriksson Miljövetenskap Examensarbete för masterexamen 3 hp Lunds universitet

2

3 Emissioner i Perstorps kommun Sektors-, capitajämförelser och lufthaltsmodeller Joel Eriksson

4

5 Examensarbete för masterexamen 3 hp, Lunds universitet Intern handledare: Johanna Alkan Olsson, 1 Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), Lunds universitet Extern handledare: Tord Andersson, Söderåsens miljöförbund

6 Abstract In this study a series of tests have been performed in order to evaluate the air quality of Perstorp municipality. From the SMED database comparisons of several emissions between Perstorp, the neighbouring Klippan municipality, Scania and Sweden were made. Due to its prevalent industry, the emissions from Perstorp were often significantly higher than that of the other groups seen per capita. In order to ensure that the data collected from SMED was correct a comparison was made between it and the SMP database, which was based on measurements performed by the industries themselves. The assumptions made by SMED proved poor in accounting for the combustion and filtration performances of the industries in Perstorp. Using the SMP data, calculations of emission concentrations were made for NMVOC, particles, mercury and lead. While none of these proved close to exceed any legal limits or environmental performance goals, the lack of data covering background concentrations made any substantial assessment impossible. Other problems that arose during this project were inconsistencies of emission presentations between the SMED and SMP databases and between the legal limits and the swedish environmental performance goals. The last problem encountered was the unsureness of the specifics of the NMVOC originating from Perstorps industries. In order to ensure that the air quality of Perstorp municipality is in no risk of jeopardizing the health of its inhabitants an environmental surveillance program need to be established. Such a program could potentially account for the problems encountered during the recent air quality assessment. 2

7 Innehåll Abstract... 2 Förkortningsregister... 4 Inledning... 5 Syfte & avgränsningar... 6 Material och metoder... 7 Resultat Innehållsförteckning av resultat SMED Utsläpp av CO Utsläpp av CO Utsläpp av SO x Utsläpp av NO x Utsläpp av NMVOC... 2 Utsläpp av partiklar Utsläpp av tungmetaller Jämförelse av SMP, SMED och lufthalter i Perstorps kommun Diskussion Slutsats Litteraturförteckning Bilaga 1 - SMEDs sektorsindelning Bilaga 2 - Urval av utsläpp Bilaga 3 - Lufthaltsmodeller Tack

8 Förkortningsregister IVL MKN NMVOC RUS SCB SLU SMED SMHI SMP WHO Svenska miljöinstitutet Miljökvalitetsnorm Samlingsbegrepp för flyktiga organiska ämnen som inte är metan (Non-methane volatile organic compounds) Regional utveckling och samverkan i Miljömålssystemet Statistiska centralbyrån Svenska lantbruksuniversitetet Svenska miljöemissionsdata Sveriges metreologiska och hydrologiska institut Svenska miljörapporteringsportalen Världshälsoorganisationen (World health organisation) 4

9 Inledning Luftföroreningar kan på många sätt påverka människors hälsa. Antingen genom förhöjda risker för luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlproblem och cancer. Hälsoriskerna varierar beroende på ämne, lufthalter och förekomsten av föroreningarna (Krzyzanowski & Cohen 28). Eftersom många av de ämnen som utgör en hälsorisk kan sprida sig långt från sin ursprungskälla så blir uppkomsten av dessa emissioner mer än bara en lokal angelägenhet. De tas därför även upp på regional-, riks- och internationell nivå. Med vetskapen att länder behöver samarbeta och ställa gemensamma krav för att komma till bukt med detta problem har man på EU-nivå stiftat lagar som ska begränsa våra allvarligaste utsläpp (dir 28/5/EG, dir 24/17/EG). Dessa direktiv och beslut har sedan anpassats och implementerats i svensk lagstiftning (SFS 21:477). Bland de krav som tillkommit är åtaganden om begränsade utsläppsnivåer och kontinuerliga emissionsmätningar och rapporteringar. I Sverige utförs dessa mätningar av Svenska miljöemissionsdata (SMED); ett samarbete mellan Svenska miljöinstitutet (IVL), Statistiska centralbyrån (SCB), Svenska lantbruksuniversitetet (SLU) & Sveriges metreologiska och hydrologiska institut (SMHI). SMED:s data lagras i sin tur av Regional Utveckling och Samverkan i Miljömålssystemet (RUS) och allt finansieras av Naturvårdsverket (SMED 214a). För att uppfylla krav på utsläpp har Sverige integrerat dessa frågor i sitt miljömålsarbete genom miljömålet Frisk luft. Centralt för kommuners miljöarbete ligger uppfyllandet av dessa miljömål. För de kommuner som inte har råd att anställa personal som arbetar med kommunens miljöarbete på heltid finns möjligheten att genom samarbete med angränsade kommuner bilda kommunalförbund. Ett exempel på detta är Söderåsens miljöförbund som arbetar med miljöfrågorna och miljöförvaltningen för Bjuvs, Klippans, Örkelljungas, Svalövs och Perstorps kommuner. Den nationella emissionsdatabasen som tagits fram av SMED presenterar inte bara sin utsläppsdata nationellt utan även i regional och kommunal upplösning. Möjligheten finns därmed för kommuner att använda denna databas som underlag i sitt miljöstrategiska arbete. Perstorps kommun är en kommun på drygt 7 invånare där industribolaget med samma namn har sitt ursprung. Detta är en stark industri som tillverkar formalin, plaster och ytmaterial som säljs över hela världen. Med detta följer även en miljöpåverkan att ta hänsyn till och kontinuerliga utsläppsmätningar utförs därför via Svenska miljörapporteringsportalen (SMP) till länsstyrelsen och Naturvårdsverket. 5

10 I det nuvarande miljömålsprogrammet för Perstorps kommun ingår fem (både lokalt anpassade och nationella) delmål inom miljömålet Frisk luft. Dessa reglerar gränsvärden för lufthalter av kväveoxider, marknära ozon, partiklar och bens[a]pyren, samt en totalbegränsning för utsläpp av flyktiga organiska ämnen (Perstorp 21). För att uppfylla dessa delmål har Perstorps upprättat en handlingsplan med tre åtgärder för att säkerställa luftkvalitén till år 215. I åtgärderna ingår föreskrifter kring fastbränsleeldning, krav på bästa miljöklass vid upphandling av fordon, samt att BAT-principen (Best available technology) används vid omprövning av verksamheter enligt miljöbalken. Huruvida målen har uppnåtts och åtgärderna varit tillräckliga är inte säkert än. Övriga miljömål som påverkas av emissionerna är målen för Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag. För att uppfylla det kommunala miljöarbetet med somliga av miljömålen är det viktigt att en miljöövervakning upprättas som är anpassad efter de miljömål som är av intresse. Enligt proposition 199/91:9 och 1997/98:145 så har miljöövervakningars syfte definierats till att: "beskriva tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan". Vikt läggs även vid att miljöövervakning ska "vara anpassad till lagstiftning om miljökvalitetsnormer, samt inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen". För Söderåsens miljöförbund, som har fått i uppgift att lägga fram ett nytt miljöprogram för år 215 och framåt, hade ett miljöövervakningsprogram baserat på SMED eller SMP kunnat innebära stora besparingar. Detta i form av underlättnader vid datainsamling för den kommunala miljöprestandan inom luftområdet. Syfte & avgränsningar Examensarbetet kommer fungera som en förstudie till Söderåsens miljöförbunds Miljöprogram för Perstorps kommun 215. Syftet är att utreda skillnader mellan tillgängliga luftemissionsdata och identifiera risker för kommunens invånare kopplade till de föroreningar som förekommer. Projektet är avgränsat till att fokusera på luftkvalité inom kommunen, samtidigt som jämförelser med grannkommun, region och rike utförs. Frågor som besvaras är: Hur förhåller sig SMED och SMP till varandra? Hur står sig emissioner och föroreningshalter mot gällande miljökvalitetsnormer och uppsatta miljömål? Vilka risker för kommunens invånare kan kopplas till emissionerna? 6

11 Material och metoder Till detta arbete utfördes en analys av SMED:s nationella emissionsdatabas, som sedan jämfördes med SMPS:s utsläppsdata för industriparken i Perstorps kommun. Beräkningar gjordes även av kufthaltsmodeller, vilka ställdes mot miljömål och miljökvalitetsnormer (MKN) där detta var möjligt. Den nationella emissionsdatabasen visar de emissionsdata som är framtagna av SMED. Metoden för att uppskatta utsläpp inom regioner och kommuner beskrivs som en top-down-process. Det vill säga en där man utgår från landets eller en regions totala utsläpp och fördelar dessa för att presentera en högre rumslig upplösning (SMED 214a). I detta ingår insamlingar, uträkningar och uppskattningar vars metoder skiljer sig mellan de olika sektorerna. I databasen har utsläppen delats upp i 42 olika undersektorer, vilka i sin tur indelas i åtta huvudsektorer, vars samband redovisas i bilaga 1. Kvalitén på data skiljer sig åt mellan de olika sektorerna och denna variation presenteras i tabell 1. Tabell 1: Kvalitetsbedömning av data för huvudsektorerna i den nationella emissionsdatabasen (källa: SMED 214b). Huvudsektor Kvalitetsbedömning Avfall och avlopp Jordbruk Internationell luft- och sjöfart Vissa osäkerheter Bra kvalité Bra kvalité Osäkra resultat Vissa osäkerheter Vissa osäkerheter Vissa osäkerheter Vissa osäkerheter Beroende på variationen i tabell 1 finns därför även begränsningar på användningsområden för olika data. Huvudsektrorerna och anses ha så god kvalité att de bör vara tillförlitliga ända ner på kommunnivå (SMED 214b). För de huvudsektorer där det finns vissa osäkerheter skiljer det sig mellan vilka undersektorer som kan användas i kommunalupplösning och vilka som bör hållas på regional nivå. vars resultat klassats som osäkra rekommenderas att endast hanteras i regional och riksupplösning. 7

12 Av sektorerna i SMED:s sektorsuppdelning (som redovisas i bilaga1) har undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål var särskilt viktig att ta i beaktning i detta arbete på grund av den industriella närvaron i Perstorps kommun. För att ge en mer representativ bild av hur utsläppen är fördelade mellan sektorerna flyttades denna från huvudsektorn till i resultatdelens figurer över sektorsvisa belastningar. Sektorsförflyttningen utfördes med stöd av de rekommendationer från Info och tips för kommunala klimat- och energihandläggare med flera (SMED 214a). Siffrorna i denna undersektor baseras på uträkningar med data från kvartalsvis bränslestatistik (KvBr) framtaget av SCB på uppdrag av Energimyndigheten (SMED 214b). KvBr använder i sin tur sig av energi- och bränsleanvändning för industrier som har fler än nio anställda och uppfyller vissa energiförbrukningskrav. En faktor som spelar in i kvalitén för denna undersektor är hur stor andel av industrin som faller utanför dessa ramar och därför inte kommer med i KvBr:s beräkningar. På detta plan anses kvalitén vara mycket god för Perstorps kommun då högst 1 % av CO 2 -, NO x - och SO 2 -utsläppen uppskattningsvis består av sådana restposter (SMED 214c). En annan faktor som spelar roll för undersektorns användbarhet är hur pass korrekta antaganden som gjorts av anläggningens bränslekopplade emissioner och filtreringsegenskaper (SMED 214b). Emissionsdata för år 212 valdes då det under utförandet var de färskaste siffrorna tillgängliga från SMED:s nationella emissionsdatabas. SMED:s data användes för att samla in material från hela Sverige och Skåne, samt Persorp och Klippans kommuner. Dessa datapopulationer valdes för att kunna jämföra utsläppen i Perstorp med en grannkommun, regionen och resten av landet. I denna jämförelse var utsläpp per capita intressantast och emissionerna fick därför fördelas per invånare för det aktuella året. Utöver att jämföra storleken av utsläpp möjliggjorde även SMED:s data jämförelser av hur dessa fördelas mellan de sektorer som orsakat emissionerna. Skillnader i utsläppsfördelningen mellan datapopulationernas sektorer analyserades därför också. För att SMED:s data skulle användas på rätt sätt användes även de olika användar- och metodikmanualer som var tillgängliga för dataserierna. Data från SMED:s nationella emissionsdatabas extraherades från RUS hemsida (RUS 214). För beräkningen av utsläpp per invånare användes befolkningsmängden för respektive population. Denna metod användes för varje emission och folkmängderna presenteras i tabell 2. Tabell 2: Visar befolkningsstorleken av respektive population för år 212 (källa: SCB 214). Riket Skåne Perstorp Klippan SMP är en tjänst där tillståndspliktiga industrier med skyldighet att lämna in emissionsdeklaration rapporterar uppmätta utsläpp till länsstyrelsen via Naturvårdsverket. Allt enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapportering (NFS 26:9). På detta vis samlas relevant emissionsdata från landets största verksamhetsutövare in, vilket hjälper Sverige i sin internationella miljörapportering. För allmänheten görs denna information tillgänglig via Naturvårdsverkets tjänst Utsläpp i siffror, vilket även är var SMP:s data extraherades för detta arbete (Naturvårdsverket 215). 8

13 För att kontrollera kvalitetsbedömningen i tabell 1,samt att SMED:s data var användbar i kommunal upplösning för Perstorps kommun, så jämfödes dess emissionsdata med motsvarande industriella utsläppsdata från Perstorp Specialty Chemicals AB. Bolaget är den största industriella verksamhetsutövaren i kommunen och äger även pannorna och avloppsverken i industriparken, vilka används över hela parken. Med SMP:s siffror kunde även lufthaltsmodelleringar av emissionerna utföras. Via kontakt med Andreas Livbom, miljöingenjör och emissionstekniker på Perstorp Specialty Chemicals AB, kunde mätningsmetodiken för fabrikerna i parken fastställas. Eftersom Andreas endast utförde mätningar på nio av företagets tio fabriker i parken exkluderades data från ättiksyrafabriken. Lufthaltsmodellerna upprättades av Susanna Gustafsson, miljöingenjör på miljöförvaltningen i Malmö. Där det var möjligt jämfördes sedan resultaten från lufthaltsmodellerna med de gränsvärden för MKN och uppsatta miljömål som fanns för de berörda utsläppen. Endast lufthaltsmodelleringen räcker däremot inte för att bedöma luftkvalitén, eftersom värden över bakgrundshalter för olika utsläpp även behöver tas i beaktning. Av denna anledning undersöktes IVL:s datavärdskap, en tjänst där IVL agerar datavärd för insamlad data kring nationell och regional miljöövervakning (IVL 215). Dessvärre fanns ingen data för någon av de relevanta utsläppen för något närbeläget område. Ett försök gjordes även i att använda Skånes luftvårdsförbunds statistik för luftföroreningar. Luftvårdsförbundets dataserier sträckte sig däremot endast fram till år 24 (Länsstyrelsen Skåne 215). Eftersom lufthalts modelleringen var för år 212 ansågs dessa bakgrundsvärden inaktuella. Föroreningarna som undersöktes var koldioxid (CO 2 ), kolmonoxid (CO), svaveloxider (SO X ), kväveoxider (NO X ), flyktiga organiska ämnen (NMVOC), partiklar (PM 1 & PM 2.5 ) och tungmetaller (Hg, Pb, Cd & As). En förklaring till varför dessa ämnen var intressanta att titta närmare på ges i bilaga 2. När föroreningarna i fråga förekommer i luft omfattas de flesta av dessa antingen av olika typer av miljömål eller MKN:er. I tabell 3 redovisas de som behandlar de utvalda föroreningarna. Tabell 3:Redogörande av nationella miljömål och gränsvärden för MKN:er av luftutsläpp (Naturvårdsverket 214) Ämne Tidsmedelvärde Miljömål MKN CO - 1 µg/m 3 SO 2 1 h - 2 µg/ m 3 får överskridas 175 ggr/år 24 h - 1 µg/m 3 får överskridas 3 ggr/år SO 2 Regional bakgrund - 2 µg/m 3 6 µg/m 3 får överskridas NO 2 1 h 175 ggr/år 9 µg/m 3 fåröverskridas 175 ggr/år 24 h - 6 µg/m 3 får överskridas 7 ggr/år NO X Regional bakgrund - 3 µg/m 3 3 µg/m 3 får överskridas PM 1 24 h 35 ggr/år 5 µg/m 3 får överskridas 35 ggr/år 15 µg/m 3 4 µg/m 3 PM h 25 µg/m 3-1 µg/m 3 25 µg/m 3 Pb -,5 µg/m 3 Cd - 5 ng/m 3 As - 6 ng/m 3 9

14 Eftersom så många ämnen ingår i kategorin NMVOC så kan inga absoluta gränser dras för vilka halter som är acceptabla i vår luft. För de flyktiga organiska ämnena PAH, bens[a]pyren och bensen har dock MKN:er ställts, men eftersom varken SMED eller SMP specificerar vilka former av NMVOC som ingick i mätningarna har möjligheterna till en jämförelse för dessa ämnen försvunnit. Kvicksilver omfattas varken av miljömål eller MKN:er, däremot finns det från luftkvalitetsdirektivet krav på övervakning av luftemissioner (28/5/EG). Anledningen till att den exkluderats är att dess omvandlingsförmåga är så pass komplicerad att gränsvärden för lufthalter bedömts olämpliga att ställa (Naturvårdsverket 214). Tabell 4 ger en översiktlig bild av hur och i vilken form de olika emissionerna behandlats. Där listas vilka utsläpp som täcks av vilka databaser, om dessa ämnen behandlas i MKN:er eller som miljömål, samt om de ingår i lufthaltsberäkningarna över Perstorp. Tabell 4: Visar hur olika luftemissioner presenteras i olika databaser, om de omfattas av MKN:er och miljömål, samt om de ingår i lufthaltsmodelleringen. Föroreningar Ämnen SMED SMP MKN Miljömål Lufthaltsmodellering CO 2 Ja Ja CO Ja Ja Ja - - SO X Ja SO X SO 2 - Ja Ja - - NO X Ja Ja Ja - - NO X NO Ja Ja - NMVOC Ja Ja - - Ja Partiklar - Ja - - Ja Partiklar PM 1 Ja - Ja Ja - PM 2.5 Ja - Ja Ja - Hg Ja Ja - - Ja Tungmetaller Pb Ja Ja Ja - Ja Cd Ja Ja Ja - - As Ja - Ja - - 1

15 Resultat Innehållsförteckning av resultat SMED* 12 Utsläpp av CO 2 12 Utsläpp av CO 14 Utsläpp av SO x 16 Utsläpp av NO x 18 Utsläpp av NMVOC 2 Utsläpp av partiklar 22 Utsläpp av PM 1 22 Utsläpp av PM Utsläpp av tungmetaller 25 Utsläpp av Hg 25 Utsläpp av Pb 25 Utsläpp av Cd 26 Utsläpp av As 26 Jämförelse av SMP, SMED och lufthalter i Perstorps kommun** 31 *Resultatet av denna studie inleds med en presentation av SMED:s emissionsdata av utvalda föroreningar där en redovisning av utsläppen jämförs mellan riket, Skåne, Perstorp och Klippan. För emissionerna redovisas även en utsläppsfördelning av huvudsektorerna i bilaga 1 i varje område. **Nästa avsnitt behandlar skillnaderna mellan SMED och SMP. Syftet med jämförelsen är att undersöka hur pass väl SMED:s uppskattade data för industriella verksamheter stämmer överens med SMP:s uppmätta data över industriparken i Perstorp. Avsnittet innehåller även uträknade föroreningshalter i luften för några av emissionerna som har sitt ursprung från Perstorp Specialty Chemicals AB. Med detta ska jämförelser kunna göras över MKN:er och miljömål för att undersöka om människors hälsa eller miljöarbetet äventyras av de industriella verksamheterna i kommunen. 11

16 CO 2 -utsläpp (ton) SMED Utsläpp av CO 2 Av koldioxidutsläpp har Perstorp det högsta relativa utsläppet med 6,9 ton CO 2 per invånare och år. Hur detta förhåller sig med de andra populationerna av data illustreras i figur 1a, nedan CO 2 -utsläpp per capita Perstorp; 6,9 Klippan; 5,1 Riket; 4,7 Skåne; 3,8 212 Figur 1a: Skillnader i CO 2 -utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Den sektorsvisa fördelningen mellan populationerna hittas i figur 1b-e på nästa sida. Figurerna visar att en betydande del av CO 2 -utsläppen i Perstorp har sitt ursprung från industrin, medan det för övriga populationer är transporter som utgör den största utsläppskällan. 12

17 CO 2 -utsläpp (ton) CO 2 -utsläpp (ton) CO 2 -utsläpp (ton) CO 2 -utsläpp (ton) Rikets CO 2 -utsläpp per sektor Skånes CO 2 -utsläpp per sektor Lösningsmedel Lösningsmedel Figur 1b: Sektorvisa utsläpp av CO 2 i Sverige (källa: SMED) Figur 1c: Sektorvisa utsläpp av CO 2 i Skåne (källa: SMED). Perstorps CO 2 -utsläpp per sektor Klippans CO 2 -utsläpp per sektor Lösningsmedel Lösningsmedel Figur 1d: Sektorvisa utsläpp av CO 2 i Perstorps kommun (källa: SMED) Figur 1e: Sektorvisa utsläpp av CO 2 i Klippans kommun (källa: SMED).

18 CO-utsläpp (kg) Utsläpp av CO I figur 2a ser vi utsläppen av kolmonoxid för de undersökta populationerna. De relativa utsläppen är något större i Perstorp än på andra håll och nästan dubbelt så stor som snittet för regionen. CO-utsläpp per capita 9 Perstorp; Riket; 57 Klippan; 55 6 Skåne; Figur 2a: Skillnader i CO-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Figur 2b-e visar en större andel av kolmonoxidutsläpp från Perstorps industriella verksamheter än motsvarande sektorer för de övriga populationerna. Transportsektorn har en mindre utsläppsandel för Perstorps kommun än för övriga populationer. 14

19 CO-utsläpp (ton) CO-utsläpp (ton) CO-utsläpp (ton) CO-utsläpp (ton) Rikets utsläpp av CO per sektor Skånes utsläpp av CO per sektor Internationell luft- & sjöfart Lösningsmedel Internationell luft- & sjöfart Lösningsmedel Figur 2b: Sektorvisa utsläpp av CO i Sverige (källa: SMED) Figur 2c: Sektorvisa utsläpp av CO i Skåne (källa: SMED). Perstorps utsläpp av CO per sektor Klippans utsläpp av CO per sektor Internationell luft- & sjöfart 8 Internationell luft- & sjöfart 6 Lösningsmedel 6 Lösningsmedel Figur 2d: Sektorvisa utsläpp av CO i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 2e: Sektorvisa utsläpp av CO i Klippans kommun (källa: SMED).

20 SO X -utsläpp (kg) Utsläpp av SO x Figur 3a visar de relativa utsläppen av svaveloxidutsläpp för de fyra populationerna. Märkbar skillnad i utsläpp för Perstorps kommun i jämförelse med resten av regionen och grannkommunen. SO X -utsläpp per capita Riket; 7,8 Skåne; 2,7 212 Perstorp; 9, Klippan;,4 Figur 3a: Skillnader i SO X -utsläpp mellan populationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Sett till sektorsfördelningen i figur 3b-e är de huvudsakliga bidragarna internationell luft- och sjöfart för riket och region, medan det för Perstorps del uteslutande är industriell verksamhet. Samma gäller för Klippans kommun år 25, innan den industriella andelen minskar och blir försumbar år 27 och framåt. 16

21 SO X -utsläpp (ton) SO X -utsläpp (ton) SO X -utsläpp (ton) SO X -utsläpp (ton) Rikets utsläpp av SO X per sektor Skånes utsläpp av SO X per sektor Internationell luft- & sjöfart 4 Internationell luft- & sjöfart Figur 3b: Sektorvisa utsläpp av SO X i Sverige (källa: SMED) Figur 3c: Sektorvisa utsläpp av SO X i Skåne (källa: SMED). Perstorps utsläpp av SO X per sektor Internationell luft- & sjöfart Figur 3d: Sektorvisa utsläpp av SO X i Perstorps kommun (källa: SMED). 17 Klippans utsläpp av SO X per sektor Internationell luft- & sjöfart Figur 3e: Sektorvisa utsläpp av SO X i Klippans kommun (källa: SMED).

22 NO X -utsläpp (kg) Utsläpp av NO x För kväveoxidutsläpp är de relativa emissionerna lägre för den skånska områdena lägre än för landet i stort, även om de relativa utsläppen enligt figur 4a är större för Perstorp än grannkommunen och regionen NO X -utsläpp per capita Riket; 35 Perstorp; 25 Skåne; 18 Klippan; Figur 3a: Skillnader i NO X -utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Figur 4b-e visar att sektorerna som orsakar mest kväveoxidutsläpp för riket och Skåne är den internationella luft- och sjöfarten, samt transportsektorn. Även för Klippans kommun är utsläppen orsakade av transporter betydande, medan de industriella verksamheterna är störst i Perstorp. 18

23 NO X -utsläpp (ton) NO X -utsläpp (ton) NO X -utsläpp (ton) NO X -utsläpp (ton) Rikets utsläpp av NO X per sektor 45 4 Internationell luft- & sjöfart Skånes utsläpp av NO X per sektor 3 Internationell luft- & sjöfart Figur 4b: Sektorvisa utsläpp av NO X i Sverige (källa: SMED). Figur 4c: Sektorvisa utsläpp av SO X i Skåne (källa: SMED). Perstorps utsläpp av NO X per sektor Internationell luft- & sjöfart Klippans utsläpp av NO X per sektor 45 4 Internationell luft- & sjöfart Figur 4d: Sektorvisa utsläpp av SO X i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 4e: Sektorvisa utsläpp av SO X i Klippans kommun (källa: SMED).

24 NMVOC-utsläpp (kg) Utsläpp av NMVOC Figur 5a visar en relativt jämn fördelning av de relativa utsläppen av flyktiga organiska ämnen mellan populationerna, med undantag för Perstorp, vars utsläpp överstiger de andra. Utsläpp av NMVOC per capita 5 45 Perstorp; Riket; 2 Skåne; 16 Klippan; Figur 4a: Skillnader i NMVOC-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Gemensamt för figur 5b-e är att sektorn orsakat störst utsläpp av flyktiga organiska ämnen är lösningsmedelsanvändningen, varav majoriteten av utsläppen tillhörde undersektorn Lösningsmedel från produkter. Nästa sektor av intresse var transportsektorn, utom för Perstorp, där det istället var industrin. 2

25 NMVOC-utsläpp (ton) NMVOC-utsläpp (ton) NMVOC-utsläpp (ton) NMVOC-utsläpp (ton) 25 Rikets utsläpp av NMVOC per sektor 25 Skånes utsläpp av NMVOC per sektor Internationell luft- & sjöfart 15 Internationell luft- & sjöfart Figur 5b: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Sverige (källa: SMED). Figur 5c: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Skåne (källa: SMED). Perstorps utsläpp av NMVOC per sektor Klippans utsläpp av NMVOC per sektor Internationell luft- & sjöfart Internationell luft- & sjöfart Figur 5d: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 5e: Sektorvisa utsläpp av NMVOC i Klippans kommun (källa: SMED).

26 PM 2.5 -utsläpp (kg) PM 1 -utsläpp (kg) Utsläpp av partiklar Utsläpp av PM 1 För både figur 6a och figur 7a är de relativa utsläppen från Perstorps kommun större än för övriga populationer. Båda figurer visar att Perstorps kommun har dubbelt så stora relativa utsläpp som grannkommunen och regionen Utsläpp av PM 1 per capita Perstorp; 8,4 Riket; 4,8 Skåne; 2,7 Klippan; 2,9 212 Figur 5a: Skillnader i PM 1 -utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Utsläpp av PM Utsläpp av PM 2.5 per capita Riket; 3,6 Perstorp; 6, Skåne; 1,8 212 Klippan; 1,9 Figur 6a: Skillnader i PM 2.5 -utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Tydligt för figur 6b-e och figur 7b-e är den stora andel som de industriella verksamheterna utgör i Perstorps kommun. Den sektorsvisa fördelningen är jämnare bland de övriga populationerna. 22

27 PM 1 -utsläpp (Ton) PM 1 -utsläpp (Ton) PM 1 -utsläpp (Ton) PM 1 -utsläpp (Ton) Rikets PM 1 -utsläpp per sektor Skånes PM 1 -utsläpp per sektor Jordbruk Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Jordbruk Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Figur 6b: Sektorvisa utsläpp av PM 1 i Sverige (källa: SMED) Figur 6c: Sektorvisa utsläpp av PM 1 i Skåne (källa: SMED). Perstorps PM1-utsläpp per sektor Klippans PM 1 -utsläpp per sektor Jordbruk Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Jordbruk Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart s Figur 6d: Sektorsvisa utsläpp av PM 1 i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 6e: Sektorsvisa utsläpp av PM 1 i Klippans kommun (källa: SMED).

28 PM 2.5 -utsläpp (Ton) PM 2.5 -utsläpp (Ton) PM 2.5 -utsläpp (Ton) PM 2.5 -utsläpp (Ton) Rikets PM 2.5 -utsläpp per sektor Skånes PM 2.5 -utsläpp per sektor Jordbruk Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Jordbruk Avlopp & avfall Internationell luft- & sjöfart Figur 7b: Sektorvisa utsläpp av PM 2.5 i Sverige (källa: SMED). Figur 7c: Sektorvisa utsläpp av PM 2.5 i Skåne (källa: SMED). Perstorps PM 2.5 -utsläpp per sektor Jordbruk 35 Avlopp & avfall 3 Internationell luft- & sjöfart Klippans PM 2.5 -utsläpp per sektor Jordbruk 35 Avlopp & avfall 3 Internationell luft- & sjöfart Figur 7d: Sektorvisa utsläpp av PM 2.5 i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 7e: Sektorvisa utsläpp av PM 2.5 i Klippans kommun (källa: SMED).

29 Pb-utsläpp (µg) Hg-utsläpp (µg ) Utsläpp av tungmetaller För samtliga tungmetaller var de relativa utsläppen från Perstorps kommun störst. I figur 8a utgjorde riket som den näst störta populationen ett relativt kvicksilverutsläpp som var nästan hälften av motsvarande utsläpp i Perstorp. För figur 9a och figur 1a var rikets utsläpp av bly och kadmium nästan en nästan tredjedel av utsläppen i Perstorp. I figur 11a hade Perstorp mer än dubbelt så höga relativa utsläpp som riket och för samtliga tungmetaller var regionens och Klippans relativa utsläpp bråkdelar av de högsta. Utsläpp av Hg Utsläpp av Hg per capita Riket; 47 Skåne; Perstorp;88 Klippan; 6 Figur 8a: Skillnader i Hg-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Utsläpp av Pb Utsläpp av Pb per capita Riket; 13 Perstorp; 33 Skåne; 77 Klippan; Figur 9: Skillnader i Pb-utsläpp mellan datapopilationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). 25

30 As-utsläpp (µg) Cd-utsläpp (µg) Utsläpp av Cd Utsläpp av Cd per capita Riket; 54 Perstorp; 18 Skåne; 31 Klippan; Figur 1a: Skillnader i Cd-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Utsläpp av As Utsläpp av As per capita 25 Perstorp; Riket; 95 5 Skåne; Klippan; 5,6 Figur 11a: Skillnader i As-utsläpp mellan datapopulationerna fördelat per invånare (källa: SMED & SCB 214). Figur 8b-e visar att de sektorer som ger upphov till mest kvicksilver utsläpp är energiförsörjning, industriella verksamheter och avlopp & avfall. Perstorps utsläpp har nästan uteslutande industriell härkomst. För blyutsläppen i figur 9b-e är sektorerna transporter, industrier och energiförsörjning. Även här är en betydande del av Perstorps utsläpp från industrier. Kadmiumemissionerna i figur 1b-e kommer till främst från energiförsörjning och sedan industriella verksamheter för alla populationer utom Perstorp, där det omvända gäller. I figur 11b-e utgörs arsenikutsläppen från såväl industrier som energiförsörjning. Perstorps sekorsbelastning av arsenikutsläpp kom huvudsakligen från kommunens industriella verksamheter. 26

31 Hg-utsläpp (g) Hg-utsläpp (g) Hg-utsläpp (kg) Hg-utsläpp (kg) Rikets Hg-utsläpp per sektor Skånes Hg-utsläpp per sektor Avlopp & avfall Avlopp & avfall Figur 8b: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Sverige (källa: SMED) Figur 7c: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Skåne (källa: SMED). Perstorps Hg-utsläpp per sektor Avlopp & avfall Figur 8d: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Perstorps kommun (källa: SMED). 27 Klippans Hg-utsläpp per sektor Avlopp & avfall Figur 8e: Sektorsvisa utsläpp av Hg i Klippans kommun (källa: SMED).

32 Pb-utsläpp (kg) Pb-utsläpp (kg) Pb-utsläpp (kg) Pb-utsläpp (kg) Rikets Pb-utsläpp per sektor Skånes Pb-utsläpp per sektor Figur 9b: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Sverige (källa: SMED). Figur 9c: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Skåne (källa: SMED). Perstorps Pb-utsläpp per sektor Klippans Pb-utsläpp per sektor Figur 9d: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 8e: Sektorsvisa utsläpp av Pb i Klippans kommun (källa: SMED).

33 Cd-utsläpp (g) Cd-utsläpp (g) Cd-utsläpp (kg) Cd-utsläpp (kg) Rikets Cd-utsläpp per sektor Skånes Cd-utsläpp per sektor Figur 1b: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Sverige (källa: SMED). Figur 9c: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Skåne (källa: SMED). Perstorps Cd-utsläpp per sektor Klippans Cd-utsläpp per sektor Figur 11: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 1: Sektorsvisa utsläpp av Cd i Klippans kommun (källa: SMED).

34 As-utsläpp (g) As-utsläpp (g) As-utsläpp (kg) As-utsläpp (kg) Rikets As-utsläpp per sektor Skånes As-utsläpp per sektor Figur 13b: Sektorsvisa utsläpp av As i Sverige (källa: SMED). Figur 12: Sektorsvisa utsläpp av As i Skåne (källa: SMED). Perstorps As-utsläpp per sektor Klippans As-utsläpp per sektor Figur 15: Sektorsvisa utsläpp av As i Perstorps kommun (källa: SMED). Figur 14: Sektorsvisa utsläpp av As i Klippans kommun (källa: SMED).

35 Jämförelse av SMP, SMED och lufthalter i Perstorps kommun Utsläppen från de nio anläggningar som inkluderas i undersökningen av Perstorp Specialty Chemicals AB hittas i tabell 5. Data i tabellen är hämtad från SMP. Tabell 5: Visar uppmätta luftemissioner från Perstorp Specialty Chemicals fabriker under 212 (källa: SMP). Anläggningar Fossilt CO 2 (kg) CO (kg) SO 2 (kg) NO X (kg) NMVOC (kg) Partiklar (kg) Hg (kg) Pb (kg) Cd (kg) Allyleterfabriken Di-TMP-fabriken Formalinfabriken Myrsyralinjen Neo-fabriken Pentafabriken Pharma TMP-fabriken Ångcentralen ,36 18,543 2,25 Totalt ,36 18,543 2,25 I tabell 6 visas ett utdrag ur SMED:s nationella emissionsdatabas med data motsvarande tabell 5 för samma år. Sektrorer Tabell 6: Visar uppskattade luftemissioner från sektorerna och Förbränning inom industrin för energiändamål för Perstorp år 212 (källa: SMED). Fossilt CO 2 (kg) CO (kg) SO X (kg) NO X (kg) NMVOC (kg) PM 2.5 (kg) PM 1 (kg) Hg (kg) Pb (kg) Cd (kg) & Förbränning inom industrin för energiändamål ,6 21 1,1 Skillnaderna mellan SMED:s emissionsdata för industriella verksamheter och SMP:s mätningar av Perstorps industripark för år 212 illustreras vidare i figur 12, nedan. Eftersom mätningar av Perstorp Specialty Chemicals AB:s arsenikutsläpp inte genomfördes kunde en jämförelse av denna tungmetall inte utföras. 31

36 Relativa utsläpp (%) 25 Emissionsmängder från SMED i förhållande till SMP SMED SMP 5 Fossilt CO2 NOx NMVOC Hg Pb Cd Figur 16: Visar hur utsläpp från industriell verksamhet skiljer sig mellan SMED:s och SMP:s uppgifter för år 212 (källa: SMED & SMP). I figur 12 visar att de fossila utsläppen av CO 2 för SMED var drygt en tredjedel mindre av de uppmätta mängderna från SMP (SMED utgjorde 66 % av SMP). För NO X och flyktiga organiska ämnen var SMED:s data mer än dubbelt så stor som motsvarande utsläpp från SMP (SMED utgjorde 226 % respektive 224 % av SMP). Värdena för kvicksilver var större för SMP:s uppmätta utsläpp än vad SMED uppskattat (SMED utgjorde 58 % av SMP). Data för blyutsläpp var närmast varandra (SMED utgjorde 113 % av SMP). Kadmiumutsläpp var lägre från SMP än för SMED (SMED utgjorde 54 % av SMP). Utsläpp av CO, SO x och partiklar exkluderades ur figuren på grund av SMED:s storlek i förhållande till SMP. CO-utsläppen var enligt SMED drygt 17 gånger större än motsvarande utsläpp från SMP. För SO 2 -utsläpp var SMED:s nästan 14 gånger större än SMP:s uppmätta mängder av SO X. Utsläppen av SMED:s PM 1 var mer än 45 gånger större än SMP:s mängd partikelemissioner. Spridningen av Perstorp Specialty Chemicals AB:s utsläpp från industriparken finns illustrerade i bilaga 3. Lufthaltsmodellerna i bilagan är baserade på emissionsdata från SMP och täcker utsläppen av NMVOC, partiklar, kvicksilver och bly. I tabell 7 anges uträknade årsmedelhalter i luften vid utsläppskällan och närmsta bostadsområde. Tabell 7: smedelvärde för föroreningshalter i luft vid Perstorps industripark och närliggande bostadsområde angivet i µg/m 3 Område NMVOC (ng/m 3 ) Partiklar (ng/m 3 ) Hg (ng/m 3 ) Pb (ng/m 3 ) Industripark ,2-7,15,68-1,21 -,15 Bostadsområde ,3-7,15,17 -,3 -,15 De högsta halterna i tabellen är för utsläppen av NMVOC, men som tidigare nämnt finns inga MKN:er eller miljömål ställda för dessa eller kvicksilverhalter i luft. För såväl partikel- som blyhalterna i det närliggande bostadsområdet så förekommer dessa långt under de nivåer som presenterades i tabell 3. 32

37 Diskussion Viktigt att ha med sig i jämförelsen mellan SMED:s och SMP:s databaser är vilka användningsområden och begränsningar de båda systemen har, samt med vilken metodiks som data tagits fram. SMP:s utsläppsdata är baserad på de emissioner som uppmätts och rapporterats in till Naturvårdsverket av verksamhetsutövarna själva. Denna bottom-up metod innebär att information hämtad från SMP är användbar oavsett vilken upplösning man är intresserad av eftersom det ända ner på anläggningsnivå går att se vilka emissioner som uppkommer var. Användningsområdet för SMP:s data begränsas dock till industriella emissioner, då detta är de enda utsläpp denna databas täcker. Den top-down modell som används av SMED där Sveriges totala utsläpp fördelas mellan landets regioner och kommuner innebär som tidigare nämnt att data blir tillförligare desto lägre upplösningen är. I tabell 1 visades vilken kvalité data för de olika huvudsektorerna höll och i bilaga 1 presenteras fördelningen mellan huvudsektorer och undersektorer. Kvalitetsbedömningen som presenterades i tabellen var också vad som avgjorde om data från en sektor var lämpad att använda ända ner på kommunalupplösning. Huvudsektorn ansågs hålla en god kvalité, men det tillkom osäkerheter när undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål inkluderades i sektorsbedömningen. Medan undersektorerna i baserades på insamlad utsläppsdata framtagen av industrierna själva så ser metodiken för undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål annorlunda ut. Eftersom utsläppen från denna undersektor baseras på emissionerna som förväntas uppkomma av verksamheternas bränsleförbränning så tas varken hänsyn till anläggningsspecifika förbrännings- eller filtreringsegenskaper. Även om data från Perstorp i denna undersektor enligt Kvalitetsklasser per kommun för undersektorn Förbränning inom industrin för energiändamål håller högsta möjliga klass (på grund av den lilla andel utsläpp som inte omfattas i undersökningen) så saknar detta betydelse när problemen kring antaganden av just förbränning och filtrering kvarstår. I Perstorps kommun blev detta tydligt när man såg hur data för emissionerna som uppkommit från industriella verksamheter stod i kontrast mellan SMED och SMP. De 17 gånger större COutsläpp som SMED uppskattat var särskilt intressanta i jämförelsen mellan databaserna. Dessa emissioner bildas främst till följd av ofullständig förbränning, vilket gav en bild av hur SMED:s antaganden kring förbränning skiljde sig från verkligheten. På samma sätt visar skillnaderna i partikelutsläpp hur ångcentralens filtreringsegenskaper är långt bättre än SMED förväntat. Det unika SMED som databas har att erbjuda är just en jämförelse av utsläpp mellan olika sektorer, i olika upplösningar, även om kvalitén för de olika sektorerna kan påverka hur representativ en sådan jämförelse kan vara. För de MKN:er och miljömål som berörde utsläpp till luft var dessa reglerade efter lufthalter i olika typer av medelvärden (med undantag för det lokala miljömålet i Perstorp för emissioner av bens[a]pyren). Detta var ett problem när data som var tillgänglig presenterades i absoluta utsläpp genom året. För några av utsläppen gjordes lufthaltsberäkningar, men i inget av fallen bedömdes lufthalterna överstiga vare sig MKN:er eller miljömål. I tabell 3 visas att de striktaste haltbegränsningarna för årsmedelvärdet av partiklar i luft var för 33

38 miljömålet där PM 1 och PM 2.5 begränsas till 15 µg/m 3 respektive 1 µg/m 3. Från lufthaltsmodellerna i bilaga 3, vars resultat även presenteras i tabell 7, bedömdes de högsta halterna av partiklar i närmsta bostadsområde ligga kring 14 ng/m 3. Emissionerna av bly omfattades inte av något miljömål, men den högsta tillåtna lufthalten enligt MKN:en låg på,5 µg/m 3. Lufthaltmodelleringens bedömning var att det som högst ligger på,3 ng/m 3, för närmsta bostadsområde. För NMVOC och kvicksilver fanns varken miljömål eller MKN:er och en överträdelse var därför inte möjlig. Däremot var halterna av NMVOC:er anmärkningsvärt höga i förhållande till de övriga utsläppen, med en högsta uppskattad halt på,7 µg/m 3. Under arbetets gång uppstod en del problem i jämförelser av olika data och i bedömningen av kommunens luftkvalité. Ett av dessa problem var bristen på enhetlighet för föroreningarna mellan olika databaser, miljömål och MKN. Tabell 4 listar hur de olika utsläppen som undersöktes presenteras, samt i vilka sammanhang. För partikelutsläpp var detta problem särskilt tydligt. Medan SMP summerade alla partikelutsläpp oavsett storlek så presenterade SMED dessa utsläpp i grupperna PM 1 och PM 2.5. Eftersom storleksspannen för de två partikelgrupperna går in i varandra finns ingen möjlighet att sammanställa dem på SMP:s vis. Ett annat bekymmer var bristen på användbar data för bakgrundshalter. Även om halterna av föroreningar i lufthaltsmodellerna låg långt under både miljömål och MKN:er så är det viktigt att komma ihåg att dessa värden inte utgör den totala föroreningshalten i luft. Vikten av att fånga upp bakgrundsvärden vid bedömning av luftkvalité styrks av Persson, Ferm och sjöberg (211). De hävdar att just bakgrundshalterna är den enkom viktigaste indikatorn att mäta vid bedömning av luftkvalité. På sin höjd visar däremot modellerna i bilaga 3 hur stora förhöjningar av utsläppen som förekommer i närområdet till följd av den industriella verksamheten. En bedömning av de totala halterna av föroreningar kräver däremot även data över bakgrundshalterna för emissionerna, vilket är nödvändigt för att kunna göra en mer fullständig bedömning av luftkvalitén. Avsaknaden av tillförlitliga och aktuella värden för bakgrundshalter gör sådana bedömningar omöjliga. Skulle det däremot visa sig att miljömål eller MKN:er för partikel- eller blyhalter (för vilka utsläpp en modellering och jämförelse var möjlig) överskrids innebär de låga halterna från industriparken att skulden förmodligen inte ligger på kommunens industriella verksamheter. Det sista problemet rörde oklarheten av vilka ämnen som ingick i utsläppen av NMVOC. Eftersom detta är en samlingsbenämning på olika sorters flyktiga organiska ämnen finns inga generella hälsorekommendationer. Riskerna associerade till att exponeras för dessa ämnen varierar nämligen från ämne till ämne. Exempel på två organiska ämnen som hör till denna population är PAH och bensen. I bilaga 2 bedöms lågrisknivån för dessa föroreningar ligga på,1 ng/m 3 respektive 1,3 µg/m 3. De uppskattade halterna av NMVOC för närmsta bostadsområde enligt tabell 7 var,7 µg/m 3. En vidare undersökning av vilka organiska ämnen som Perstorps emissioner består av borde därför vara intressant att genomföra. Bristerna i bedömningen av föroreningarnas halter i luft gör det svårt att uttala sig om eventuella hälsorisker kopplade till kommunens luftkvalité. Ett annat miljöproblem kopplat till den industriella verksamheten är mängden tungmetaller som årligen kommer från industriparken. Även om dessa utsläpp inte nödvändigtvis 34

39 utgör en stor hälsopåverkan för närområdet i luftburen form så ackumuleras dessa föroreningar i marken kring anläggningarna. Industriparken i Perstorp har varit verksam länge och det är svårt att uttala sig om hur effektiv filtreringen av anläggningens emissioner har varit genom åren. Denna osäkerhet försvårar eventuella bedömningar av de totala mängderna tungmetaller som lämnat området. Ett möjligt bekymmer som kan uppkomma från detta är om dessa föroreningar transporteras till känsliga miljöer i närområdet. En sådan riskbedömning faller utanför ramarna för detta projekt, men kan vara en intressant fråga att titta närmare på för kommun, länsstyrelse eller andra intressenter. Utsläppen från Perstorp är koncentrerade snarare än diffusa eftersom så stor del av utsläppen har sitt ursprung i industriparken. I vanliga fall är koncentrerade utsläpp lättare att åtgärda eftersom det endast rör sig om en verksamhetsutövare. Nackdelen i detta fallet är att kommunen inte har den största rådighet över industriernas verksamheter. Så länge dessa håller sig till upprättade villkor kan en kommun därför inte ställa krav. Det är inte heller nödvändigtvis så att det ligger i en kommuns främsta intresse att sätta restriktioner på sin främsta arbetsgivare. Vad som däremot hade kunnat göras är att upprätta ett övervakningsprogram för att vara säker på att lufthalterna av föroreningarna i kommunen är låga. Skulle ett sådant övervakningsprogram träda i kraft finns möjligheten att utforma denna på ett sådant sätt att de nuvarande problemen för arbetets luftkvalitetsbedömning åtgärdas. Genom att utföra mätningar på utsläppsformer som är enhetliga med andra databaser, som exempelvis SMP, kan jämförelser och bedömningar av bli lättare att utföra och genom kontakt med Perstorp Specialty Chemicals AB kan man ta reda på vilka former av NMVOC man kan behöva utföra mätningar av. Eftersom emissioner inte bara är ett bekymmer på lokal nivå så borde även angränsande kommuner i Perstorps vindriktning följa resultatet av en sådan luftmätningarna med intresse. I synnerhet med de stora utsläppen av NMVOC och tungmetaller i åtanke. I vidare studier finns möjligheten att skapa en mer representativ sektorsfördelning av utsläppen i kommunen genom kompletteringar från SMP:s utsläppsdata. En sammanställning av olika databaser är inte utan komplikationer och riskerna som medföljer är att vissa utsläpp kan räknas dubbelt medan andra faller ur undersökningen. Förutsättningarna för att utföra detta har inte behandlats i arbetet. 35

40 Slutsats Hur förhåller sig SMED och SMP till varandra? Utsläppsfördelningen i den top-down modell som SMED använder innebär att data för en del av dess sektorer lämpar sig bäst i rikes eller regional upplösning. För de sektorer som lyckas hålla en hög datakvalité kan data däremot även användas på så hög som kommunal upplösning. Användningsområdet för SMED är brett och med denna databas finns möjlighet att jämföra utsläppsfördelningen mellan olika sektorer. Bottom-up modellen hos SMP innebär att upplösningen för dess data är väldigt hög. Så pass så att man kan spåra utsläppen ända ner på anläggningsnivå. Den data som samlas in till SMP berör däremot enbart industriella utsläpp och användningsområdet för databasen kan därför vara något begränsad för kommuner och regioner. Jämförelser mellan de båda databaserna kan vara bevärlig eftersom utsläppen som ingår i databaserna inte nödvändigtvis har samma format. En annan faktor som försvårar jämförelsen är att påverkan från industriella verksamheter från SMED:s databas sträcker sig över flera sektorer. Hur står sig emissioner och föroreningshalter mot gällande miljökvalitetsnormer och uppsatta miljömål? Av utsläppen som undersöktes i arbetet så utfördes lufthaltsmodelleringen för fyra av dem. För de ämnen som ingick här var det endast för partiklar och bly som MKN:er och miljömål hade etablerats. I båda fallen var de förhöjda lufthalterna i bostadsområdet i närheten av parken mindre än en tusendel av de lägst tolererade gränsvärdet för respektive utsläpp. I samtliga fall innebar däremot avsaknaden av bakgrundshalter för emissionerna att lufthaltsmodelleringarna endast gav värden för föroreningarna med ursprung från den industriella verksamheten och inte de sammanlagda halterna i området. Tills faktiska luftprover i närheten är det svårt att med säkerhet avgöra hur luftkvalitén egentligen ser ut för kommunens mest närbelägna invånare. De låga halterna från den industriella verksamheten i förhållande till vad miljökvalitetsmålen och miljömålen tillät för partiklar och bly innebär dock att potentiella överskridningar av gränsvärden sannolikt skulle bero på annat än industrin. Vilka risker för kommunens invånare kan kopplas till emissionerna? En risk för kommunens invånare är att utsläppen av NMVOC innehåller halter av ett ämne som kan medföra hälsorisker redan vid låga doser. Ett annat potentiellt bekymmer är att utsläppen av tungmetaller från industriparken med åren ackumuleras i marken för den närliggande omgivningen. Med liten rådighet över de industriella verksamheterna är det bästa som kan göras att uppföra ett miljöövervakningsprogram som kan mäta och kontrollera de föroreningar man som bedöms utgöra störst problem för kommuninvånarna. Detta program hade då kunnat utformas på ett sådant sätt att insamlad data med lätthet kopplas till Perstorp Specialty Chemicals AB:s utsläpp, eller annan databas av intresse. Genom dialog med bolaget kan även urvalet av flyktiga organiska ämnen för programmet preciseras. 36