Tillväxt genom Crowdfunding?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillväxt genom Crowdfunding?"

Transkript

1 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156

2

3 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156

4 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek Tillväxtverket Stockholm, maj 2013 Produktion: Ordförrådet AB ISBN Rapport 0156 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Wilhelm von Seth Telefon, växel

5 Förord Crowd funding är ett fenomen som vuxit sig starkt under senare tid och rönt stor uppmärksamhet. Men vad är Crowd funding? Går det att använda som ett verkningsfullt verktyg för finansiering av företag och för företagsutveckling? Tillväxtverket har i denna rapport gått på djupet med vad Crowd funding innebär. I Tillväxtverkets arbete med att möjliggöra för fler att förverkliga sina affärsidéer och att bredda den traditionella synen på olika företagsformer är Crowd funding ett område som myndigheten bör ha kunskap om. Crowd funding, som i stor utsträckning utnyttjar internets möjligheter och sociala medier, kan förekomma i olika skepnader och även användas för olika syften.det kan användas som ett verktyg för att samla in gåvor för specifika ändamål och detta förekommer exempelvis inom de kulturella och kreativa sektorerna. Crowd funding kan även användas för kommersiella och halvkommersiella syften där de som satsar pengar får något i utbyte. Ett sådant utbyte sker ofta genom att man betalar ett slags förskott på en vara eller tjänst, att man lånar ut pengar eller även satsar ägarkapital i form av aktier. Dessutom kan man även använda crowden, de som bidrar till varan eller tjänsten, för att utveckla affärsidé och affärsmodell, till exempel genom att låta de som visat intresse delta i produktutveckling och ge respons på hur produkten når marknaden. I syfte att kartlägga crowd funding har Tillväxtverket uppdragit åt Kontigo AB att genomföra en studie, Tillväxt genom Crowd funding?. Rapporten har författats av Moa Almerud, Daniel Hallencreutz och Göran Hallin. Stockholm i maj 2013 Lena Rooth Avdelningschef

6 Sammanfattning I en rapport från 2011 lät Tillväxtverket analysera kreditförsörjningsbehoven närmare. Studien visade att det finns ett kapitalförsörjningsgap för vissa typer av företag och för vissa grupper av entreprenörer. Den här studien fokuserar på finansieringsformer som ofta går under den samlade benämningen crowdfunding. Uppdragets övergripande syfte är bidra till att öka kunskapen om fenomenet i dess olika former, och belysa frågan om crowdfunding kan bidra till att överbrygga det finansieringsgap för svenska företag och entreprenörer som existerar. Kontigo har genomfört en internationell forskningsöversikt av fenomenet crowdfunding, en nätbaserad deskresearch samt telefon- och besöksintervjuer med ett urval av relevanta aktörer nationellt och internationellt. Begreppet crowdfunding har en kort men omfångsrik historia. En tråd går tillbaka till det relaterade begreppet crowdsourcing, som är en mer allmän beskrivning för att (t.ex. genom internets genomslagskraft) nå och utnyttja kunskapen hos de många eller massan the crowd. I studien definierar vi crowdfunding som en finansieringsform där många finansiärer var för sig och med eget ansvar och i en direkt transaktion bidrar till finansieringen av ett enskilt onoterat företag eller ett projekt ofta genom en intermediär genom: a) bidrag, b) lån, c) förköp av en vara eller tjänst och d) köp av aktier (andelar) i bolaget. Vad gäller internationella erfarenheter av crowdfunding kan konstateras att situationen ser olika ut i olika länder vad gäller typ av intermediärer, hur lagstiftningen ser ut etc. Vissa intermediärer, som Kickstarter, har fått stort internationellt genomslag. När det gäller svenska erfarenheter kan konstateras att ett antal olika verksamheter varit i gång de senaste åren såväl intermediärer som riktar sig mot förköp av en vara eller tjänst som insatser som går mot köp av aktier, andelar, i bolaget (exempel på intermediärer är CrowdCube och FundedbyMe). När det gäller lån är detta en mindre vanligt förekommande modell, både internationellt och i Sverige, bland annat därför att lån ofta är hårdare reglerat. Beträffande hur drivkrafterna ser ut för crowdfunding som finansieringsform och för aktörerna inom crowdfunding kan konstateras att för de som finansierar så finns det olika typer av skäl, från rent altru-

7 istiska till att man vill köpa en produkt och kanske vara med och påverka utformning/utveckling till att göra en investering som ger bra avkastning eller att gå in i ett bolag som affärsängel. Också för intermediärerna finns det olika drivkrafter, från altruistiska till renodlat affärsmässiga. För de företag som söker finansiering handlar det om att få in förskottsbetalning för en produkt, att tillskapa resurser för att utveckla ett projekt (det kan vara en vara eller en tjänst) eller för att finansiera utveckling av företaget genom att ta in ytterligare delägare. Förutom den rent finansiella aspekten finns ett antal andra fördelar med crowdfunding som gör att företag använder sig av finansieringsformen. I huvudsak handlar det om tre drivkrafter för företaget: 1) att få veta mer om vad marknaden vill ha, 2) att få marknaden att veta mer om vad företaget kan leverera och 3) att få tillgång till kompetens som kan hjälpa till att utveckla produkten eller hur före - taget kan utvecklas. Det kan i detta sammanhang handla såväl om att få in kompetenta delägare i bolaget som att få feedback i utvecklingsprocessen av en produkt. När det gäller motprestationsbaserad crowdfunding eller framför allt crowdlending och crowdequtiy finns i dagsläget ingen specifik lagstiftning på området i Sverige, utan de lagar som gäller är generella. Detta har från vissa håll tolkats som att verksamheten är oreglerad i den svenska lagstiftningen. Denna studie ger dock inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag släpper igenom verksamheter som inte skulle vara önskvärda ur ett samhällsperspektiv. Den främsta farhågan i detta sammanhang är kopplad till frågor om bedrägeri, penningtvätt eller annan brottslig verksamhet. Vi ser heller inga tydliga tecken på att lagstiftningen idag skulle innebära att vissa typer av investeringar hindras, även om vissa frågetecken finns vad gäller crowdlending. Lagstiftningen förefaller vidare inte vara det som idag håller tillbaka utvecklingen av crowdfunding utan att det främst är andra faktorer som påverkar detta. Studien pekar vidare på att crowdfunding till viss del skulle kunna bidra till att överbrygga det s.k. finansiella gap som finns för vissa kategorier av företag och entreprenörer. Slutsatsen är här att det främst är finansieringsformerna crowdlending och crowdequity som är av intresse ur denna aspekt. I studien ges slutligen ett antal förslag på vilken eller vilka roller staten och då i synnerhet Tillväxtverket skulle kunna ta i utvecklingen av crowdfunding som finansieringsform: Bidra till informationen Kontigo konstaterar att det kan behövas en fördjupad kunskap om crowdfunding som fenomen både hos finansiärer, finansierade och övriga intressenter. Olika typer av kunskap och information kan behövas, så som: Information om att den här typen av finansieringsmöjligheter existerar riktat till företag och andra som söker kapital samt till andra aktörer inom det affärsrådgivande systemet.

8 Information om lagar, regler, risker och möjligheter med den här typen av finansiering riktad till i princip alla parter, från finansiärer, intermediärer och finansierade till andra rådgivande aktörer. Tillväxtverket skulle här kunna ta en samordnande roll och bedriva informationsarbetet i samverkan med andra berörda myndigheter samt aktörer i det företagsfrämjande systemet. Stärka samverkan mellan intermediärerna för gemensam praxis Vi har sett att lagstiftningen i Sverige idag lägger ett stort ansvar på parterna, främst finansiärer och finansierade. Den relativt sett liberala lagstiftningen skapar ett behov av tydlighet och etiska regler från intermediärernas sida. Studien visar dock på att intermediärerna ofta är nya, små och ekonomiskt svaga. Det kan därför finnas ett utrymme för Tillväxtverket (och andra statliga myndigheter) att bistå intermediärerna i ett sådant arbete. Tillväxtverket skulle här kunna ta initiativet till en ökad samverkan aktörerna emellan samt stärka och ge stadga till deras arbete med att skapa generella etiska regler och praxis för hur man informerar och i övrigt bedriver de olika delarna av crowdfunding-verksamheten. Systematiserad bevakning av de finansiella regelverken Slutsatsen från denna studie är att det inte finns några omedelbara skäl att se över eller revidera lagstiftningen som reglerar olika typer av crowdfunding. Däremot menar Kontigo att det finns goda skäl att kontinuerligt följa utvecklingen utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Det finns dock fler alternativa finansieringsformer än crowdfunding och Kontigo menar att det skulle kunna finnas behov av att inrätta någon form av alternativt företagsfinansieringsråd, där Tillväxtverket, tillsammans med andra aktörer, kontinuerligt kan bevaka utvecklingen av de finansiella regelverken ur ett alternativt företagsfinansieringsperspektiv. Studien har genomförts under januari-mars 2013 av Moa Almerud, Daniel Hallencreutz och Göran Hallin vid Kontigo AB. Professor Lars Silver har ansvarat för att ta fram den forskningsöversikt som använts. Almerud, Hallencreutz och Hallin har författat själva rapporten. Författarna svarar ensamma för slutsatser och förslag.

9 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Uppdragets syfte Uppdragets genomförande Rapportens disposition 12 2 Vad är Crowdfunding? Crowdfunding Många bäckar små Crowdfundingsystemet och dess aktörer Crowdfunding flera olika företeelser Kan vi skapa en egen definition? 19 3 Varför crowdfunding? Finansieringsgapen i svenskt näringsliv Crowdfundingens potential för att överbrygga ett finansieringsgap 23 4 Erfarenheter från crowdfunding Förekomst och utveckling Drivkrafterna bakom crowdfunding Hinder och möjligheter för utveckling av crowdfunding i Sverige 34 5 Legala aspekter för motprestationsbaserad crowdfunding Pre-sales Crowdlending Crowdequity Slutsatser Följa upp men inte nödvändigtvis ändra lagen 43 6 Crowdfunding för tillväxt och sysselsättning Förutsättningar för Crowdfunding att fylla finansieringsgapet och bidra till tillväxt Statens eventuella roll och uppgifter för Tillväxtverket 46 Bilaga 1 Källor 49

10 10

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett av Tillväxtverkets fokusområden är kapitalförsörjning för nya och mindre företag. Inom ramen för detta genomförs dels insatser för att främja tillväxtskapande kapitalförsörjning, dels utreds och analyseras olika finansieringsformer och i synnerhet möjligheterna att stimulera finansieringen av små företags kapitalbehov för att främja tillväxt. Tillväxtverket främjar eller har främjat kapitalförsörjningen i små företag på flera olika sätt. Idag är de s.k. regionala riskkapitalfonderna, som också delfinansieras genom EU:s regionala fond och som bl.a. administreras genom Almi Invest, ett av de viktiga instrumenten. Tillväxtverket har också arbetat med kapitalförsörjning inom vissa specifika områden, t.ex. företag som drivs av personer med utländsk bakgrund eller s.k. sociala företag. Tidigare har Tillväxtverket också drivit ett särskilt program för att främja framväxten och utvecklingen av s.k. kreditgarantiföreningar. I en rapport från 2011 lät Tillväxtverket analysera kreditförsörjningsbehoven närmare. Studien visade att det finns ett kapitalförsörjningsgap för vissa typer av företag och för vissa grupper av entreprenörer, och att det kan finnas anledning för Tillväxtverket, som statens myndighet på området, att fortsätta att analysera och utvärdera möjligheterna att överbrygga detta gap (Kontigo 2011). 1.2 Uppdragets syfte Den här studien fokuserar på finansieringsformer som ofta går under den samlade benämningen crowdfunding. Uppdragets övergripande syfte är bidra till att öka kunskapen om fenomenet, i dess olika former, och belysa frågan om crowdfunding kan bidra till att överbrygga det finansieringsgap för svenska företag och entreprenörer som nämndes ovan. I uppdraget ingår att: Beskriva crowdfunding som fenomen, där både gåvobaserad och motprestationsbaserad crowd funding inkluderas. Kartlägga internationella erfarenheter av crowdfunding Kartlägga av svenska aktiviteter och erfarenheter, även avseende nya näringar. 11

12 Analysera hur drivkrafterna ser ut för crowdfunding som finansieringsform och för aktörerna inom crowdfunding vilka är problemen, möjligheterna och de legala förutsättningarna, etc. Analysera problem och möjligheter att använda specifikt motprestationsbaserad crowdfunding i Sverige, där även legala förutsättningar ska beaktas. Dra generella slutsatser för om, och i så fall hur, det finns anledning för staten och Tillväxtverket att förhålla sig till fenomenet 1.3 Uppdragets genomförande Materialet i uppdraget är av olika karaktär. Främst har tre olika typer av material samlats in och analyserats: Publicerade och opublicerade forskningsrapporter och annat vetenskapligt material Internetbaserat informationsmaterial av olika karaktär Intervjuer med intressenter och aktörer Kontigo har i nära samverkan med professor Lars Silver genomfört en internationell forskningsöversikt av fenomenet crowdfunding. Utöver det vetentskapliga materialet har en stor del av bakgrundsinformationen och mer detaljerad information om enskilda delar och aktörer insamlats via nätbaserad research. Som komplement till litteraturstudien har telefon- och besöksintervjuer genomförts med ett urval av relevanta aktörer. De aktörer som intervjuats kan delas in i följande kategorier: 1. Representanter för intermediärer i Sverige och internationellt 2. Representanter för projekt/företag finansierade genom olika typer av crowdfunding. 3. Representanter för offentliga aktörer med kunskap om och intresse av crowdfunding som finansieringsform 4. Personer med expertkompetens om crowdfunding specifikt samt kring de legala aspekterna av crowdfunding. Sammanlagt har 26 intervjuer genomförts under perioden februari och mars En förteckning över de intervjuade återfinns i en bilaga till rapporten. 1.4 Rapportens disposition I kapitel 2 i rapporten beskrivs hur vi ser på begreppet crowdfunding och i kapitel 3 beskrivs de problem på vilka crowdfunding som finansieringsform upplevs kunna vara en lösning. I kapitel 4 redogör vi för erfarenheter av crowdfunding i Sverige och internationellt och i kapitel 5 beskrivs de legala förutsättningar som finns för olika typer av motprestationsbaserad crowdfunding. I kapitel 6 diskuteras kortfattat hur crowdfunding bidrar till tillväxt samt vilken roll staten och Tillväxtverket skulle kunna spela för att öka de positiva effekterna av crowdfunding. 12

13 2 Vad är Crowdfunding? 2.1 Crowdfunding Många bäckar små. Begreppet crowdfunding har en kort men omfångsrik historia. En tråd går tillbaka till det relaterade begreppet crowdsourcing, som är en mer allmän beskrivning för att (t.ex. genom internets genomslagskraft) nå och utnyttja kunskapen hos de många eller massan the crowd. En företeelse som Wikipedia är kanske ett av de bästa exemplen på detta. Crowdfunding handlar då mer specifikt om att finansiera olika former av verksamheter genom att samla medel från många olika håll. En enkel och traditionell svensk beskrivning skulle kanske kunna vara många bäckar små. Som vi skall se så tar sig fenomenet crowdfunding många olika uttryck och bevekelsegrunderna för de olika involverade aktörerna varierar. Trots detta kan man ändå skilja ut några gemensamma nämnare bakom de flesta av de olika formerna av crowdfunding. Internets centrala roll hör till den mest generella av dessa. Oss veterligen äger all crowdfunding i någon utsträckning rum genom kontakter och transaktioner över Internet. Ibland sker hela transaktionen över internet, ibland fungerar internet som en kontaktförmedling medan transaktionerna mellan de inblandade sedan övergår i relationer som åtminstone delvis sker utanför nätet. En annan gemensam nämnare för de flesta former av crowdfunding är att det finns andra motiv för parterna vid sidan av de kommersiella. Dessa kan vara mer eller mindre uttalade, men merparten av alla crowdfundingaktiviteter involverar någon form av sådana icke-kommersiella motiv ofta genom att den som finansierar eller köper i någon mening gärna vill stödja den som säljer, den vara eller tjänst som den säljande erbjuder eller något annat som den säljande parten representerar. Det bör noteras att sådana icke-kommersiella motiv dock förekommer även inom många andra typer av transaktioner. En tredje gemensam nämnare är att finansieringen oftast rör den typ av företag, projekt eller företeelser som av olika skäl möter svårigheter att få finansiering via mer traditionella finansieringsformer. Det kan t.ex. handla om individer som ännu inte har hunnit skaffa erfarenhet och goda finansiella meriter och där det är svårt att övertyga den traditionella finansiären bara genom att presentera en idé. Men en påfallande stor del av den finansiering i denna form som vi hittills sett här- 13

14 rör från de delar av kultursektorn som under senare år har haft svårt att ta betalt för sina produkter över huvud taget. Det finns i litteraturen förhållandevis många olika definitioner av fenomenet, såsom så ofta när det gäller nyare företeelser. En av de enklare är den som används bl.a. av Ward and Ramachandran, 2010 och Belleflamme et al., 2012 som definierar fenomenet som finansiella initiativ som använder Internet för att stödja projekt, med eller utan vinstsyfte. Problemet med denna och flera andra definitioner är att man ganska snart inser att de kommer att rymma väldigt många typer av finansiella verksamheter. I det här fallet sannolikt all modern finansiell verksamhet. Därmed blir förstås definitionen överflödig. I detta kapitel skall vi försöka närma oss en egen och eventuellt mer användbar definition på crowdfunding, genom att lite närmare söka identifiera de olika aktörerna inom crowdfunding samt genom att titta närmare på vilka olika former av crowdfunding vi har sett exempel på. En viktig fråga för denna övning blir att hela tiden försöka ställa frågor som är detta verkligen något nytt och hur skiljer sig de olika crowdfundingföreteelserna i praktiken från finansiella initiativ som vi känt till sedan lång tid tillbaka? 2.2 Crowdfundingsystemet och dess aktörer Enkelt uttryckt handlar crowdfunding om att samla ihop (kanalisera) finansiering av något slag från många olika finansiärer till någon form av mottagare av denna finansiering. Principen illustreras i figur 2.1. (Många) olika finansiärer bidrar till att finansiera ett visst projekt, företag eller företeelse genom att kanalisera finansiella resurser till detta. Kanaliseringen sker genom någon form av förmedlande aktör, samtidigt som transaktionen i många fall sker utan inblandning från den förmedlande aktören. Figur 2.1 Principen för crowdfunding Finansiär B Finansiär A Finansiär C Crowdfunding plattformen är en tratt för att kanalisera peer-to-peer-transaktioner mellan finansiärer och finansierade Projekt, företag, etc. 14

15 För att analysen i den fortsatta framställningen i denna rapport skall bli tydlig kan det vara på sin plats att kort definiera vilka aktörerna i en crowdfundingmodell faktiskt är. I princip menar vi att tre typer av aktörer behöver vara på plats för att ett crowdfundingsystem ska kunna fungera. Det behövs någon som finansierar, någon som finansieras och (i de allra flesta fall) någon som förmedlar kontakterna eller transaktionerna dem emellan. Oftast menar vi är intermediären också beroende av någon form av plattform för att kunna förmedla kontakterna på ett effektivt och säkert sätt. Detta bör, menar vi, betraktas som ett verktyg medan de som står bakom plattformen är själva intermediären. Crowdfundingsystemets aktörer beskrivs summaris kt i tabellen nedan. Tabell 2.1 Aktörer och funktioner i ett crowdfundingsystem Aktör, verktyg Finansiärer Finansierade Intermediär Plattform Beskrivning De som bidrar till en produkt, tjänst, projekt eller företags finansiering genom gåva, lån eller köp av antingen varan eller tjänsten (förköp) eller aktier (andelar). De som tar emot finansiering i form av gåva, lån eller köp för sin vara, tjänst, projekt eller företag. Den eller de som förmedlar kontakter för ovanstående finansiering. Det tekniska verktyget för dessa typer av finansiering. 2.3 Crowdfunding flera olika företeelser Som antytts ovan kan själva finanseringen ta sig flera olika former. Det finns i litteraturen flera olika sätt att kategorisera de olika formerna för crowdfunding (t.ex. Hemer 2011 eller Ordanini et al 2011). De flesta sådana modeller försöker ta sig an hela beskrivningen samtidigt, vilket samtidigt gör dem något svåröverskådliga. Vi ser därför ett behov av att beskriva fenomenet något mer uppdelat och förenklat. I tabellen 2.2 nedan delar vi upp fenomenet efter karaktären på den finansiella transaktionen, vilket också har en i det närmaste direkt koppling till den av flera skäl viktiga frågan om finansiärernas krav på motprestationer. Svaret på den frågan ger också, åtminstone delvis, en förklaring till vilka regelverk som kan vara aktuella i de olika fallen. Självfallet finns också en koppling mellan framför allt kraven på motprestation och frågan om finansiärens motiv eller drivkrafter. Tabell 2.2 Crowdfundingens huvudkategorier Typer av Crowdfunding Crowdgiving Crowdlending Pre-sales Crowdequity Krav på motprestation Frivilliga, små och immateriella Ja förväntan på återbetalning inklusive eventuell ränta Huvudsakliga regelverk Inga specifika Ja regelverken kring bankverksamhet kan vara aktuella Ja förväntan om vara/ tjänst/upplevelse enligt avtal Ja konsumentköpslagen kan vara aktuell Ja förväntan om övertagande av ägarandel enligt avtal Ja aktiebolagslagen och regelverken kring onoterade bolag och finansmarknadsplatser kan vara aktuella 15

16 Kontigo har därför valt att skilja mellan fyra huvudtyper av crowdfunding: crowdgiving, crowdlending, pre-sales och crowdequity Crowdgiving Crowdgiving handlar om att finansiärerna i huvudsak skänker pengar till de finansierade, eller kanske snarare till de finansierades projekt. I de renodlade fallen förekommer varken krav på motprestationer eller några faktiska sådana. I många fall lockar dock de finansierade med olika former av mindre motprestationer, men formella krav på motprestationer ställs ofta inte. Kulturprojekt av olika slag är vanliga i denna kategori och belöningen för finansiärerna kan t.ex. bestå av en biljett till premiären eller vernissagen, ett signerat exemplar av en bok, ett omnämnande i en film eller liknande. Gränsdragningen mellan en sådan frivillig motprestation och vad vi nedan skall kalla för förköp är förstås inte alltid helt enkel. Kontigo menar dock att den här typen av crowdfunding kännetecknas av att den i princip är oreglerad. Allmänna lagar om bedrägerier gäller förstås, men tillämpningen av dem kan vara svår då avtal mellan finansiärer och finansierade ofta saknas och gåvan förstås är frivillig. Många av intermediärerna försöker dock minska riskerna för bedrägerier genom att tillämpa någon form av vad som brukar kallas för tröskelmodellen. Det innebär att intermediären ser till att transaktionen inte äger rum förrän den samlade finansieringen uppgår till det belopp som den finansierade själv valt som nödvändigt för att genomföra projektet. Generellt kan det vara svårt att se en tydlig skillnad mellan crowdgiving av detta slag och olika typer av traditionell insamlingsverksamhet. Det finns egentligen bara en tydlig skillnad mellan den insamlingsverksamhet som t.ex. Röda korset, Läkare utan gränser eller Amnesty bedriver och de crowdfundingaktiviteter som vi avser här och det är behovet av en intermediär. Medan de nämnda organisationerna har sina egna metoder för att nå massan av finansiärer, saknar i regel den enskilde projektgenomföraren detta och blir då beroende av intermediären och dennes plattform. Skälen för varför finansiärerna vill bidra är dock ofta de samma. Det handlar här om någon form av ideella eller ansvarskännande skäl. Debatten om corporate social responsibility har dock visat att varken ideella skäl eller samhällsansvar helt kan frikopplas från kommersiella skäl, sannolikt varken för individer eller företag. I många delar av USA har välgörenhet sedan länge varit en förutsättning för framgång i affärslivet Crowdlending Nästa form av crowdfunding handlar om att finansieringen sker i form av ett lån, från finansiären till den finansierade. Detta är en mindre vanligt förekommande modell, både internationellt och i Sverige. Det finns sannolikt flera anledningar till detta, men de viktigaste torde 16

17 vara att vi i denna kategori skulle tala om större belopp än inom crowdgiving. Det andra skälet är att låneverksamhet i de flesta länder är förknippad med tämligen omfattande regelverk. I Sverige liksom i många andra länder är i princip all inlåningsverksamhet tillståndspliktig, även om det kan finnas möjligheter att komma runt sådana krav. Crowdlending har ett formellt och tydligt krav på motprestation ränta kan utkrävas och pengarna skall som regel betalas tillbaka. Det som skiljer denna verksamhet från bankernas verksamheter skulle främst kunna vara två saker, dels motiven till varför man vill låna ut sina pengar till olika typer av verksamheter, dels hur transaktionen mellan finansiär och finansierad sker. I en enkel bankmodell sätter finansiären in sina pengar på ett konto och banken bestämmer sedan i regel till vem och till vilka ändamål som pengarna lånas ut. I en crowdlendingmodell kan finansiären ofta bestämma vem, vilka projekt eller vilka företag denne vill finansiera. Intermediären förmedlar bara kontakten dem emellan. Vanlig bankverksamhet bedrivs främst av kommersiella skäl, d.v.s. att bankens ägare vill tjäna pengar på sin verksamhet. De finansiärer som vill bidra i crowdlending vill även de, ibland, ha ränta på sitt kapital, men mer sannolikt är att de med sitt insatta kapital faktiskt vill bidra till utvecklingen av ett visst företag, av mindre företag mer generellt, ett visst projekt en viss stad eller region osv. Den som finansierar på detta sätt är sannolikt beredd att sänka sina krav på avkastning, säkerhet och återbetalningsförmåga i jämförelse med de bedömningar som den traditionella banken gör Pre-sales En mer vanlig form av crowdfunding är s.k. pre-sales. Detta innebär att en individ eller ett företag söker ta betalt för en vara, tjänst eller upplevelse i förväg och den vägen finansiera produktionen av densamma. Ser vi det i ett traditionellt perspektiv är detta en mycket vanli g finansieringsform i relationer business-to-business. Teknikoch ingenjörsföretag har tillämpat principen i många år. Även många företag i andra branscher, t.ex. resebranschen eller nöjesbranschen tillämpar olika former av förköp. När du t.ex. i maj köper en charterresa som skall genomföras i november bidrar du förstås till arrangörens finansiering. Dina pengar för köpet gör att arrangören inte behöver ligga ute med pengar för inhyrning av flygplan eller för avtal med hotell. För den här typen av finansiering gäller i allmänhet regelverken omkring konsumentköplagen. Här finns i de flesta fall ett tydligt krav på en motprestation, i form av att den köpta varan, tjänsten eller upplevelsen faktiskt levereras och att den håller utlovad kvalitet. Inom crowdfunding är dock, som nämndes ovan, gränsdragningen mellan förköp och gåva ofta inte alldele s tydlig. Exempelvis kan formellt bindande avtal saknas eller innehålla så många förbehåll att de i juridisk mening inte är att betrakta som avtal. 17

18 När det gäller förköp av detta slag är förstås de kommersiella/materiella motiven hos aktörerna mer framträdande än i fallet med crowdgiving. Samtidigt finns även här, likväl som i fallet med crowdlending, i de allra flesta fall också ett tydligt mer ideellt eller ansvarskännande argument Crowdequity Slutligen har vi den form av crowdfunding som brukar kallas för crowdequity. Med crowdequity menar vi att existerande eller blivande företag söker finansiering för företagets utveckling genom att emittera nya aktier i företaget d.v.s., genom att ta in nytt ägarkapital. I jämförelse med traditionell riskkapitalfinansiering skulle den avgörande skillnaden här främst bestå i antalet finansiärer. Medan den typiska riskkapitalinvesteraren ofta är ett enskilt företag eller en eller ett fåtal privatpersoner är poängen även med crowdequity att flera finansiärer skulle gå in med riskvilligt ägarkapital i det finansierade bolaget. Jämför vi då istället med ett noterat bolag på någon finansmarknadsplats blir skillnaderna istället svårare att skilja ut. I bägge fallen handlar det om att en enskild finansiär söker finansiering i form av riskvilligt ägarkapital och att någon form av förmedlare förmedlar transaktionen. Här förekommer i princip två typer av crowdequityfinansiering. I det ena fallet är intermediären en mäklare som förmedlar transaktionen, medan intermediären i andra fall själv svarar för investeringen i de finansierade bolagen, ungefär som en fond men med den skillnaden att man försöker att på konstlad väg upprätta en direkt länk mellan finansiären och de finansierande. Fördelen med crowdequity jämfört med en traditionell riskkapitalist är, ur den finansierades synvinkel, att den finansierade sannolikt har större möjligheter att behålla kontrollen över företagen givet att ingen av finansiärerna kan förväntas bli storägare i bolaget. Precis som när det gäller lånverksamheten är även denna del omgärdad av många regler, främst genom regelverken som gäller för finansmarknadsplatser. Även aktiebolagslagen reglerar villkoren för vad enskilda företag får ägna sig åt. Till exempel får ett icke publikt bolag inte bjuda ut aktier till allmänheten i någon större omfattning. Dessa regler kan dock kringgås genom att intermediären söker tillstånd för att bedriva handel med värdepapper såsom en finansmarknadsaktör i allmänhet. Problemet kan då vara att kraven på intermediären lätt kan blir ganska omfattande. I en del fall ser vi att intermediärerna har börjat samverka med sådana marknadsplatser för onoterade bolag. Motiven för finansiärerna i den här kategorin liknar de tidigare. Här kan man dock anta att det kommersiella motivet kan vara något starkare, dvs. drivkraften att tjäna pengar genom sina investeringar kan vara större än i de tidigare diskuterade formerna för crowdfunding. Vi bedömer det ändå som att graden av ideellt engagemang är mycket viktig också för den här typen av finansieringar. Den som köper in sig 18

19 i ett bolag genom transaktioner som dessa gör sannolikt det för att den gillar bolagets erbjudande eller det sammanhang (den bransch eller bygd) som det verkar i. 2.4 Kan vi skapa en egen definition? Vi har hittills i rapporten kunnat se att det inte är alldeles enkelt att sätta fingret på fenomenet crowdfunding eller vad det i praktiken är som skiljer de olika crowdfundingföreteelserna från finansiella initiativ som vi känt till sedan lång tid tillbaka. Vi har dock kunnat urskilja att skälen för finansiärer att gå in i en crowdfundingsituation oftast rymmer åtminstone någon grad av ideell drivkraft. Finansiären vill delta för att denne gillar den finansierade, den verksamhet man avser att bedriva, den bransch eller den bygd som företaget verkar inom och så vidare. Vi har också sett att det finns vissa likheter mellan de olika typerna av crowdfunding, i t.ex. att det verkligen krävs en crowd dvs. många finansiärer. Vidare noterar vi att det finns olika typer av regelverk för olika typer av verksamheter och att det som regel krävs en intermediär som också kan tillhandahålla någon form av webbaserad plattform för verksamheten. Kan vi då försöka att skapa en egen definition av crowdfunding? Kontigo menar att en definition skulle kunna lyda såsom framgår av figuren 2.2 nedan. Figur 2.2 En definition av crowdfunding Crowdfunding är när många finansiärer var för sig, med eget ansvar och i en direkt transaktion med den finansierade bidrar till finansieringen av ett enskilt onoterat företag eller ett projekt genom: Bidrag Lån Förköp av en vara eller tjänst Köp av aktier (andelar i bolaget) (Källa: Kontigo) Denna definition lägger fokus på mängden finansiärer (även om den inte avgör hur många som krävs). I definitionen betonas också finansiärernas egna ansvar och oberoende av varandra, även om finansieringen har skett genom någon intermediär. Man kan diskutera om intermediären behöver involveras i definitionen mer direkt än så här. Vi har bedömt det som att vi med denna definition skiljer crowdfunding (framför allt crowdlending och crowdequity) från vanlig bankverksamhet eller från olika typer av fonder och att detta kan ha implikationer för de legala diskussionerna av fenomenet som vi skall återkomma till nedan. Definitionen inkluderar och är gemensam för de fyra olika kategorier av crowdfunding som vi noterat tidigare i detta kapitel. 19

20 Definitionens svagheter är att den sannolikt fångar in flera olika fenomen som vi normalt inte skulle välja att kalla för crowdfunding. Vi tänker här t.ex. på olika insamlingsorganisationers (såsom Röda korset eller Amnesty) verksamheter eller på företags olika förköpsformer i allmänhet (t.ex. tidningarnas prenumerationsförsäljning eller researrangörernas förskottsförsäljningar av olika slag). Den slutliga definitionen skulle sannolikt behöva involvera intermediärens roll som kontaktförmedlande mellan finansiärerna och de finansierade samtidigt som intermediären i enlighet med vårt definitionsförslag saknar egentlig roll i själva transaktionen. Frågan om finansiärens roll är mer besvärlig än så för definitionen och för diskussionen kring crowdfunding. Det finns, som ska visa sig, flera tillfällen där intermediären spelar en mer aktiv roll än att enbart förmedla kontakten mellan de finansierade och finansiären. När det gäller både crowdlending och crowdequity finns flera olika former av lösningar som har det gemensamt att intermediären tar ett mer aktivt ansvar för att ytterst minska riskerna för finansiären. Dessa har dock också det gemensamt att de försöker undvika att intermediären ikläder sig ett större ansvar som gör att den skulle falla under bank- eller finansmarknadsregleringarna. Vi återkommer till dessa diskussioner i rapportens fortsatta framställning. 20

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

ERUF och finansieirngsinstrument 2014-2020. Wilhelm von Seth wilhelm.vonseth@tillvaxtverket.se 20 november 2014

ERUF och finansieirngsinstrument 2014-2020. Wilhelm von Seth wilhelm.vonseth@tillvaxtverket.se 20 november 2014 ERUF och finansieirngsinstrument 2014-2020 Wilhelm von Seth wilhelm.vonseth@tillvaxtverket.se 20 november 2014 Finansieringsinstrument inom ERUF I gamla strukturfondsperioden, främst Almi Invest För att

Läs mer

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Tandvård i en förändrad tid...

Tandvård i en förändrad tid... Tandvård i en förändrad tid... Sida 1 är ett bolagsinitiativ som under 2008 har tagits av privattandläkaren Christer Swahn med praktik på Söder i Stockholm. Bolagets syfte är att bedriva tandvård. Sedan

Läs mer

REGERINGEN N2016/03446/KSR

REGERINGEN N2016/03446/KSR pypii Regeringsbeslut I 2 IP? REGERINGEN 2016-05-12 N2016/03446/KSR Näringsdepartementet Konkurrensverket 103 85 Stockholm KONKURRENSVERKET Avd,*V A nr jt fj 2 ^ ^ ^ r Dnr 3ti/c?Ml> KSnr/,/, / AktfaH /

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Välkommen till Kollektiva

Välkommen till Kollektiva Välkommen till Kollektiva Vi är ett företag som hjälper vanliga människor att ta makten över sina egna pengar. Vi gör det tillsammans som ett kollektiv med hjälp av enkla och smarta mobila tjänster. Vi

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2007 präglades åter av den höga uppköpsaktiviteten i näringslivet men nämnden gjorde också uttalanden i andra ämnen. Knappt

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Många bäckar små. Crowdfundings potentiella tillväxt i Sverige. Av: Cecilia Brunlöf Tova Wallsten

Många bäckar små. Crowdfundings potentiella tillväxt i Sverige. Av: Cecilia Brunlöf Tova Wallsten Södertörns högskola Institutionen för Samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi; finansiering Höstterminen 2015 Många bäckar små Crowdfundings potentiella tillväxt i Sverige Av: Cecilia Brunlöf

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:09 2007-03-12 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 mars 2007 en framställning från MAQS Law Firm i egenskap av ombud för Cornell Capital Partners, LP. BAKGRUND I

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena

PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE. Din kompletta börsarena PÅ VÅR ARENA MÖTER VÄXANDE BOLAG NYA INVESTERARE Din kompletta börsarena TILLSAMMANS SKAPAR DE VÄLMÅENDE BOLAG RUSTADE FÖR FRAMTIDEN FOKUS PÅ TILLVÄXT välkommen till din börsarena Alla är överens om att

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Datum 2016-03-15 Dnr 1402868. Revidering av föreskrifter och riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning

Datum 2016-03-15 Dnr 1402868. Revidering av föreskrifter och riktlinjer för Region Skånes medelsförvaltning Regionstyrelsen Lennart Henricson Finanschef 040-675 36 36 lennart.henricson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-15 Dnr 1402868 1 (7) Regionstyrelsen Revidering av föreskrifter och riktlinjer för Region

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN

EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN EVENEMANGSÅRET 2014 SÅ SÄTTER VI EVENEMANG PÅ KARTAN Anteckningar från gruppdiskussioner FrukostForum, 2014-01-23 Den 23/1 samlades ett 70-tal personer för att delta i FrukostForum för Vänersborgs näringsliv.

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Småland och Öarna Uppstartsmöte Strukturfondspartnerskapet Småland och Öarna

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01

Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Nya lagregler 3 1.3 Nuvarande regler

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR

POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Dokumenttyp Säkerhetsklass Ansvarig Författare Beslutsfattare Fastställd Policy Intern Compliance Nils Lansing Styrelsen 2013-12-05 POLICY FÖR HANTERING AV ETISKA FRÅGOR Aros Kapital AB, 556669-3130 Sid

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG

BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG DECEMBER 2013 BÖRSHANDLADE PRODUKTER BULL & BEAR INVESTERING MED TYDLIG HÄVSTÅNG BUILDING TEAM SPIRIT TOGETHER RISKINFORMATION VEM BÖR INVESTERA? Bull & Bear-produkter är lämpade för svenska sofistikerade

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? 1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kvinnor och män som fondsparare

Kvinnor och män som fondsparare och män som fondsparare Rapportförfattare: Fredrik Hård af Segerstad, Fondbolagens förening December 2010 Om undersökningen: Följande rapport grundar sig på en fondspararundersökning som på uppdrag av

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015

Kommittédirektiv. Användarna i delningsekonomin. Dir. 2015:136. Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Kommittédirektiv Användarna i delningsekonomin Dir. 2015:136 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning Den s.k. delningsekonomin har många fördelar såväl för enskilda individer

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag

Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 6 september 2011 SEB:s Företagarpanel om miljö och affärer Klimat och miljöfrågor affärskritiska för medelstora företag SEB har frågat 1 390 företagare

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer