Anmälningsärenden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anmälningsärenden"

Transkript

1 Anmälningsärenden Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna Diarienummer HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel Diarienummer HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik Diarienummer HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, Diarienummer HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HSNS Delegeringsprotokoll hälso- och sjukvårdsdirektören, Regional medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Diarienummer HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Diarienummer HSNS Skrivelse från Södra Älvsborgs sjukhus avseende synpunkter kring samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HSNS

2 Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna : Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna Anteckningar GPÖ FHK-HSN Tid och plats: Kl , Göteborgs Stadsmuseum, lokal S A Hedlund (Norra Hamngatan 12, Göteborg) Närvarande HSNÖ: Gunilla Druve Jansson, Eva-Lott Gram, Laila Neck, Agneta Nilsson (processansvarig) HSNV: Niklas Attefjord, Janette Olsson, Mats Rosendahl (processansvarig) HSNN: Ulrik Hammar, Carina Hansson (processansvarig) HSNG: Johan Fält, Ann-Christine Andersson, Manijeh Mehdiyar och Petter Wrenne (processansvarig) HSNS: Christina Brandt, Marita Haglund (processansvarig) FHK: Gunnel Adler och Håkan Linnarsson Avd. folkhälsa: Elisabeth Rahmberg, Jörgen Hansson, Anne Svensson, Caroline Oskarsson, Catarina Åsberg, Lars Paulsson, Inger Hannu och Ann-Sofie Mellqvist 1. Fullföljda studier Den 17 oktober beslutade RS om uppföljning av kraftsamling fullföljda studier, inklusive rekommendationer för det framtida arbetet, samt att regiondirektören ska samordna genomförandet. Se gärna den statistikbilaga, med aktuella siffror för Västra Götaland, som följer med rapporten. De 5 rekommendationerna är: Samverkan Föreslå regeringen att bli pilotregion för en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Utveckla tjänstemannastrukturen för samverkan mellan VGR och samtliga kommunalförbund Psykisk hälsa Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister Livsvillkor och levnadsvanor Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Stimulera intresse för studier Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Migration och utbildning Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter

3 158-1 Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna : Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna Resultat delregionala workshops / initiativ i kommunerna HSN HSNN Inför nämndens mål och inriktning hölls en workshop kring fullföljda studier vilket resulterade i att de tydligare har fullföljda studier som ett fokusområde under perioden. Nämnden bjuder också varje år in kommunerna till folkhälsoforum, förra året med fokus på fullföljda studier. I år är Jan Linde inbjudan och ämnet är Folkhälsa är politik eller politik för en jämlikare hälsa. HSNV Den 20 oktober 2016 bjöd nämnden in kommunerna i sitt geografiska område till en halvdag men fokus på fullföljda studier. Den 3 mars hade nämndens ledamöter en fördjupningsdag kring fullföljda studier. Den 24 januari bjuder nämnden in kommunerna inom sitt geografiska område till en dag med fokus på Fullföljda studier och psykisk hälsa. HSNG Den 18 april bjöd nämndens arbetsgrupp folkhälsa in samtliga ledamöter till en workshop för fullföljda studier. Syftet var att öka kunskapen om Kraftsamling för fullföljda studier samt ge utrymme för diskussion om nämndens möjligheter och ansvar i arbetet. HSNS Den 22 september 2017 bjöd nämnden in till konferensen Tidiga insatser för fullföljda studier. Konferensen riktade sig till politiker i södra hälso- och sjukvårdsnämnden och kommunerna i området samt Sjuhärads kommunalförbund och till tjänstepersoner som verksamhets- /enhetschefer eller relevanta verksamhetsnära professioner inom region och kommun. HSNÖ Nämnden har en formaliserad samverkan med Skaraborgs Kommunalförbund i folkhälsofrågor. Fullföljda studier - genom trygghet och studiero- är det första området för samverkan. För närvarande arbetar fem kommuner med detta och ett aktivt utvecklingsarbete pågår. 3. Nästa steg fullföljda studier FHK processar hur arbetet ska fortsätta. Nämnderna önskar fortlöpande information om hur arbetet fortskrider och hur det kommer att följas upp. 4. Uppföljning av folkhälsoarbetet i kommunerna Arbetet som påbörjades i våras kommer att resultera i en rapport som ska ligga till grund för nämnderna mål- och inriktning Arbetet har nu landat i 5 föreslagna områden för fördjupad analys: 1. Främja barn och ungas hälsa 2. Främja psykisk hälsa 3. Främja integration och inkludering 4. Främja fysisk aktivitet 5. Främja äldres hälsa 5. Hälsa på lika villkor 2018 ska vi genomföra med utökat urval? Barbara Rubinstein från Avdelning Data och Samhällsanalys Ett nationellt urval om enkäter bekostas av FH-myndigheten, varav 7000 enkäter i Västra Götaland. För att kunna se skillnader i hälsa mellan kön, ålder, etnisk bakgrund etc, på kommun-

4 158-1 Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna : Anteckningar Gemensam presidieöverläggning GPÖ mellan Folkhälsokommitteen och sjukvårdsnämnderna och stadsdelsnivå, krävs ett utökat urval, till 800 eller 1600 enkäter. Annars kan vi bara uttala oss om regionnivå, och i viss mån på nämndnivå. Samtal om hur vi ska förhålla oss till HPLV över tid. Vad behöver vi? Frågan om utökat urval ägs av respektive nämnd. 6. Planering av kommande möten FHK kallar till den 19/3 och 17/9 (förmiddagar).

5 medel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Exediering Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel Från: Maria Gäbel Skickat: den 19 oktober :11 Till: aylin fazelian; Angelica Lundgren Bielinski; Kerstin Wallsby; Nicklas Attefjord; asa.wackelin@moderat.se; Ann-Christine Andersson; monika.beiring@hotmail.com; Jan-Olof Sundh; evalott.gram@kristdemokraterna.se; jessicaewetterling@gmail.com; Gunilla Lindell Kopia: Anne Svensson; Pernilla Thorvald; Rättighet; HSN Göteborg FB; HSN Norra FB; HSN Södra FB; HSN Västra FB; HSN Östra FB; Ann-Sofie Mellqvist; Helena Lundberg Nilsson Ämne: SIM politisk referensgruppminnesanteckningar 13 oktober 2017 (002).docx Bifogade filer: Sammanstallning_ansokningar_SIM2017.xlsx; Martin Sandes Social Hållbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017.ppt; Margareta Bolmgren Ale 6 oktober (003).pptx; Fredrik Lindencrona Politik Ale 6oktober.pptx; Avslutande reflektion docx; Inbjudan utvecklingsdag 24 nov_final.pdf; Uppdrag Psykisk HaêlsaSKL_Kvalitetsmassan_inbjudan_2017_6.pdf; SIM politisk referensgruppminnesanteckningar 13 oktober 2017 (002).docx Hej alla! Tack för ett bra möte. Bifogar minnesanteckningar samt sammanställning av sociala investeringsansökningarna, fyra pptpresentationer i Ale den 6/10 och inbjudan till utvecklingsdag 24/11 inom ramen för Aktion 2017 sociala investeringar. Förtydligande: 1. Punkt 2 bilder kommer inom kort 2. Ni som önskar inlogg till webbverktyget följupp.nu mejlar undertecknad för att få en länk och behörighet., se punkt 3 i minnesanteckningarna. 3. Punkt 4 viktig 4. Extra möte 27/11, kl , med anledning av beslut i RUN ansökningar. Ps. Har ni vägarna förbi kvalitetsmässan kan ni lyssna till sociala investeringar under fredagen den 16/11 i bifogad fil: uppdrag psykisk hälsa finner ni en entrébiljett. Allt gott! /Hälsningar Maria Gäbel Regionutvecklare, Aktion 2017 sociala investeringar Avdelning folkhälsa, Koncernstab regional utveckling Koncernkontoret Västra Götalandsregionen Telefon: E-post: maria.gabel@vgregion.se Besöksadress: Södra Hamngatan 37-41, Göteborg Webbadress:

6 vesteringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel SIM politisk referensgrupp anteckningar 13 oktober Deltagare: Ann-Christine Andersson, Monika Beiring, Gunilla Lindell, Jan- Olof Sundh, Eva- Lott Gram, Jessica Wettling, Maria Gäbel, Anne Svensson Ej närvarande: Angelica Lundgren Bielinski, Nicklas Attefjord, Åsa Wackelin, Kerstin Wallsby, Aylin Fazelian 1. Föregående mötesanteckningar Läggs till handlingarna 2. Syftet med SI målbild Maria G visar några uppdaterade bilder om SI som alla kan använda, allt i punktform. Återkom om ni önskar stödtext. Ytterligare material kan ni hämta från hemsidan där även riktlinjerna finns. (bilderna skickas ut inom kort, ska komplettera med några fler bilder) 3. Webbverktyget, följupp, spår 1 Maria G redogör för hur de nya satsningarna använder uppföljningsverktyget, följupp.nu. som tillhandahålls av SKL. De fyra nya satsningarna har fått individuellt stöd i verktyget. Alla investeringar som finansieras genom SIM följs upp och utvärderas kontinuerligt. Uppföljning och utvärdering ska göras utifrån processmått samt utifrån sociala och ekonomiska effekter. Det innebär att vi kan följa insatserna och också se vad för stöd som behövs. Politisk referensgruppen har uttryckt önskan om att ta del av webbverktyget och för det krävs behörighet och inlägg till följupp. Beslut: Maria G mejlar ut en förfrågan till er som önskar få inlogg, därefter erhåller ni en länk med instruktioner hur ni väljer ett lösenord för att kunna följa satsningarna. Ni har fem dagar på er att aktivera er via länk. 4. Beräkningsmodell uppdragshandling Styrgruppen har ställt sig bakom uppdragshandlingen för beräkningsmodell. Syftet med uppdraget är att ta fram en modell för att genomföra kalkyler på avkastningen från VGRs sociala investeringar. Logikmodelleringen som görs inom ramen för spår 1 är ett viktigt underlag för att säkerställa den logiska kedjan från resurser och aktiviteter till resultat och effekter. Med stöd från forskare från Örebro universitet värderas den samhällsekonomiska avkastningen av att en elev slutför grundskolan med behörighet till gymnasiet. Även SKL ingår i arbetsgruppen för beräkningsmodellen. En diskussion förs hur viktigt och spännande det är att vi nu har kommit en bit på väg i detta. En av ledamöterna påtalar att det är viktigt att se och koppla samman sociala investeringar med regionens omställningsarbete av vården. Flera påtalar hur viktigt det är att nämnderna/kommittéerna får information om utvecklingen av sociala investeringar, särskilt RUN bör få information om vad som är på gång kring beräkningsmodelluppdraget. Samtliga ledamöter är överens om att vi ska komma ut och informera om vart vi står i arbetet med sociala investeringar, hur gör man sociala investeringar vad ska mätas och vad behövs för att nå resultat, vad beräknas. Konkret exempel från en pågående satsning är bra. Några hade också uppfattat att de sökande tycker det behövas ett annat ansökningsförfarande. Synpunkter som kommit fram är att det krävs mycket arbete för att skriva ansökan, vilket gör att många tvekar att söka.

7 vesteringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel Beslut: Ledamöterna tar med frågan hem om att få en dragning om sociala investeringar och beräkningar i respektive nämnd/kommitté. Maria G tar med frågan till arbetsgruppen för beräkningar. Återkom till Maria G hur nämnden ser på det. 5. Spår 2, status Partnerskapssatsningen i Fyrbodal även kallat spår 2 har under våren fördröjts och under sommaren sade projektledaren upp sig. Vårdsamverkan barn och unga i Fyrbodal har tilldelats 15 miljoner för att göra 3-5 sociala investeringar. I september hade styrgruppen för SIM möte med ledningsgruppen i Fyrbodal om partnerskapsatsningen och hur de såg på arbetet. I samråd föreslogs ett omtag med en justering av projektbeslutet. Detta görs inom kort. 6. Inkomna ansökningar Vid årets utlysning (som stängdes den 1/10) inkom 11 ansökningar (3 från HSN Göteborg, 1 från HSN Östra, 1 från HSN Södra, 1 från HSN Norra, 5 från HSN Västra). (Sammanställningen bifogas). Bedömningsarbetet påbörjas direkt med en särskild bedömningsgrupp. Informationsmöte om sociala investeringar h För er kännedom har en fråga om hur listade ungdomar som deltar i en satsning inte är hemmahörande på en VC kan delta i satsningen utan att vi äventyrar lagen om LOV. Maria G har informerat samtliga som hört av sig att frågan ska vara klargjord innan ett beslut om beviljande. Beslut: Eva-Lott Gram tar med sig frågan till den grupp som arbetar med arvode kopplat till vårdcentraler. Maria förser Eva-Lott med underlag. 7. Mötestider (extra inför beslut ansökningar till RUN) RUN tar beslut om ansökningarna i december. Ett extra möte med politiska referensgruppen behövs inför beslut. Ansökningarna skickas ut innan. Beslut: extra möte 27/11 kl genomgång av ansökningarna samt den pol.ref.grp yttrande som ska bifogas beslutsunderlaget till RUN. 8. Utbildningsdag 24/11 SKL andornar en utbildningsdag för alla regioner/kommuner som har en överenskommelse. Samtliga nivåer inom VGR och sociala investeringar samt insatserna är inbjudna. Sista anmälningsdag 1 november. SKL önskar att man deltar kvällen innan om det är möjligt. Deltagandet ska stämmas av mot respektive nämnd/kommitté. Maria bifogar inbjudan igen. 9. Övriga frågor Information från uppföljningsdagen i Ale för social hållbarhet som bas- Sociala investeringar som verktyg. Angelica Lundgren Belinski deltog från den politiska referensgruppen. Presentationer från dagen skickas ut. Vad händer i respektive område: Rättighetskommittén- lyfter att barnrättsutbildningen finns som webbutbildning och uppmanar nämnder och kommittéer att avsätta tid för utbildningen,

8 vesteringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel Nästa möte för rättighetskommittén är den 30/11. Södra HSN, Inget att rapportera Göteborgs HSN, Familjecentraler är en fråga som drivs, HSN önskar att det ska finnas i alla stadsdelar. Finns ett avtal över vad en familjecentral innebär och vad den ska innehålla. Folkhälsokommittén: vid nästa möte tas beslut om folkhälsoprojekt- ansökningarna. Västra HSN har lyft fram möjligheten att söka sociala investeringsmedel under vårens kommundialoger. Anteckningar Maria Gäbel/Anne Svensson

9 anteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Sammanställning ansökningar 2017 Sociala investeringsmedel ansökningar 2017 (1 oktober) Gallring Dnr Sökt innan Namn Ägare Medsökande Logikmodell Delregion/ HSN-område sökt belopp nej Tidiga insatser för barn och familjer Härryda kommun BUM, BUP nej Västra % nej Tillsammans för barnen Capio läkarhus Hjortmossen Trollhättans stad ja Norra % nej nej totalt belopp andel Tidsperiod År Kommentar Registrerad i diariet som projektägare Trollhättan, i ansökan stod dock Capio. Stödkoordinatorer till familjer med barn Habiliteringen barn & ungdom, som omfattas av LSS Habilitering & Hälsa, VGR Härryda kommun ja Västra % Ingen budget. Projektet leds av: Vårdsamverkan Tidig upptäckt och tidiga insatser vid autism Centrala barnhälsovården Södra Älvsborg Marks kommun ja Södra % nej Alla skall med när olikhet är normen Mölndal stad återkommer nej Västra % ? SDF Västra Hisingen, Göteborgs stad SDF Västra Hisingen Nötkärnan (vårdcentral) nej Göteborg % nej Föräldragrupp lätt svenska Närhälsan opaltorget vårdcentral vt vt Göteborgs stad, SDF Västra Göteborg nej Göteborg ofullständig budget nej Plattform Lerum Lerums kommun Lerums vårdcentral ja Västra % ? ja Samordnade insatser för ökad skolnärvaro Innovativa Komarken utveckling familjecentrerat arbetssätt för en framgångsrik skolgång Stadsdelsförvaltningen Majorna-Linné, Göteborgs Kommun Västerleden VC AB ja Göteborg % Kungälv kommun nej SIV (Stöd i vardagen) Tidaholms kommun Har i budgeten angett 50 % finansiering,en av personerna har deltagit på privat möte om SI Närhälsan Nordmanna VC, Centrumpraktiken, BMM Kungälv och Ytterby ja Västra % sökt tidigare men för annan idé Ungdomsmottagningen Tidaholm ja Östra % Totalt delt.idéträff Totalt 11 ansökningar Västra 5 Östra 1 Norra 1 Södra 1 Göteborg 3 uppdaterad

10 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Social Hållbarhet en komplex ambition Martin Sande, Grundare Dialogues och Senior Samtalsledare martin.sande@dialogues.se

11 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Eller Hur skall vi klara av att leva tillsammans martin.sande@dialogues.se

12 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Martin Sande Senior Samtalsledare - Grundare av Dialogues (SVB) arbetar i spänningsfälten runt komplexa samhällsfrågor med dialog och medskapande - 25 år som konsult bland annat partner och kreativ ledare på Preera i 17 år. - Initiativtagare till Sverigestudien - Författare till ett flertal böcker martin.sande@dialogues.se

13 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 den komplexitet som präglar dagens samhällsproblem kräver en förändrad och medskapande maktordning för att de skall kunna hanteras på ett socialt hållbart sätt Hans Abrahamsson, Göteborgs Universitet martin.sande@dialogues.se 4

14 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Social hållbarhet en komplex ambition Hans Abrahamsson, Global Political Studies, Göteborgs Universitet Social hållbarhet handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor och att reproducera sig själv som en fungerande samhällsorganism. Denna förmåga är beroende av individers delaktighet, möjlighet att förstå sammanhang och känna självtillit. martin.sande@dialogues.se

15 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

16 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

17 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

18 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Så många som 48 procent av de unga (18 29 år) tycker att det vore bra om experter, inte regeringen, fattar beslut om vad som är bäst för landet. Färre än sju av tio tar starkt avstånd från att Sverige ska styras en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och allmänna val. Debattklimatet präglas av polarisering och attack. Alla som följer debatter på nätet ser hur anonyma angrepp, hat och hot används för att söka tysta den som framför en avvikande uppfattning. Den som har den hårdaste huden i stället för de bästa argumenten vinner. I vår undersökning upplever hela 74 procent att det finns hot mot demokratin i Sverige i dag. Samtidigt som detta sker försvagas bärande strukturer i det demokratiska samhället. För folkbildningen är demokrati något mycket mer och djupare än att rösta om vem som ska bestämma. Demokratin handlar inte minst om hur människor skaffar sig kunskap och om hur de samtalar med varandra om samhällets utveckling. Kritiskt tänkande och debatt är demokratins livsluft. Men diskussionen och kritiken måste vara grundad i kunskap och fakta. Ingen demokrati kan fungera utan delaktiga medborgare: demokrati kräver demokrater. Studieförbundens väg dit heter bildning, kunskap, mänskliga möten och samtal. annan-ung-politiker-ska-inte-styra-sverige 9 martin.sande@dialogues.se

19 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Peter's Choice I asked my student why he voted for Trump. Av Rick Perlstein Feelings can't be fact-checked, and in the end, feelings were what Peter's eloquent essay came down to what it feels like to belong, and what it feels like to be culturally dispossessed. "After continually losing on the economic side," he wrote, "one of the few things that you can retain is your identity. What it means, to you, to be an American, your somewhat self-sufficient and isolated way of life, and your Christian faith and values. Your identity and heritage is the very last thing you can cling to...abortion laws and gay marriage are the two most recent upsets. The vast majority of the state of Oklahoma has opposed both of the issues, and social values cannot be forced by the government. Källa martin.sande@dialogues.se

20 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Marmot rapporten: Closing the gap in generation De sociala bestämningsfaktorernas betydelse. Förklaringen till de skillnader i förväntad livslängd, som i Sverige kan uppgå till 8-9 år mellan olika bostadsområden, står inte främst att finna i individernas levnadsvanor (hur mycket smör de breder på mackan eller hur mycket de motionerar) utan beror mer på olika strukturella förhållanden som bestämmer individernas levnadsvillkor. Dit hör uppväxtvillkor, utbildningsnivå, bostadsförhållanden, inkomster och inte minst deras känsla av sammanhang och möjligheten att kunna påverka sin livssituation. martin.sande@dialogues.se

21 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Samhällsfrågornas ökade komplexitet och de globala utmaningar som samhället står inför, håller på att tvinga fram en förändrad syn på makt och dess utövning. Maktutövning börjar alltmer bli till en fråga om makt till någonting istället för makt över någonting. Begreppet medskapande beskriver ett arbetssätt som strävar efter jämlika maktförhållanden. En sådan mer inkluderande form för medskapande dialog är en förutsättning för den förändring av maktstrukturer och dess tolkningsföreträde som den socialt hållbara utvecklingen kräver. (Utdrag ut kommande martin.sande@dialogues.se publikation, 2017 av Hans Abrahamsson)

22 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober martin.sande@dialogues.se

23 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Samhällsomdaning pågår. Den industriella åldern Präglas av hierarki och linjärt tänkande Informationsåldern Präglas av dynamisk komplexitet och mobilitet Källa: Hans Abrahamsson martin.sande@dialogues.se

24 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Vad menar vi med komplexa frågor? Enkel Diagnostisera och åtgärdar Linjärt och logisk Exempel: fixa en motor baka en kaka Komplicerad Flera liniära, enkla problem Kräver expertkunskap Exempel: att få en robot på mars Komplex Dynamisk ständig ändring Icke-linjär Många delar Eempel: fattigdom, integration, trygghet martin.sande@dialogues.se

25 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Det nya politiska landskap som håller på att växa fram Hur skall vi kunna arbeta för att fatta beslut som stärker social hållbarhet? 1. Makten finns idag överallt och ingenstans! Hur kan då svåra och utmanande beslut fattas? 2. Makten har flytt(at) ut ur partier. Vart? 3. Vilken är folkvaldas egentliga makt att förändra och förverkliga beslut som främjar social hållbarhet? 4. Har folkvalda idag legitimitet? Är de representativa? Finns det förtroende? Är de relevanta? martin.sande@dialogues.se

26 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Det politiska arbetets: 1. Legitimitet 2. Representativitet 3. Förtroende 4. Relevans 5. Förmåga martin.sande@dialogues.se

27 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Samtiden präglas av en dynamisk, oförutsägbar, komplex och tvetydig värld 1. Dynamiskt - instabilitet och stora svängningar 2. Oförutsägbart osäkerhet om både nutid och framtid 3. Komplexitet utmaningar och aktörer är sammanlänkade i nätverkande samspel 4. Tvetydighet flera sanningar existerar samtidigt och utmaningar varandra om verkligheten martin.sande@dialogues.se

28 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Kommunen har två uppdrag Serviceaktör 1.Tillhandahålla tjänster 2.Rättssäkert 3.Rättvist 4.Inom rimlig tid 5.Revision och ansvarsprövning Demokratiaktör 1.Legitimitet 2.Förståelse för prioriteringar 3.Transparens 4.Dialog/inflytande 5.Rättssäkra val 19 martin.sande@dialogues.se

29 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Valdeltagande martin.sande@dialogues.se

30 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Stora skillnader Kommun Högst Lägst Skillnad Göteborg 92,6 37,4 55,2 Stockholm 94,8 40,7 54,1 Malmö 93,4 39,6 53,8 Botkyrka 90,9 42,3 48,9 Huddinge 91,9 46,1 45,8 Haninge 89,8 44,5 45,3 Södertälje 86,8 42,4 44,4 martin.sande@dialogues.se

31 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober % 1% 96% martin.sande@dialogues.se

32 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Ointresserade medborgare? martin.sande@dialogues.se

33 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Engagerar sig i fria nätverk martin.sande@dialogues.se

34 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Demokratiutredningen 2016 Stora förändringar sedan partierna bildades Färre förtroendevalda ska klara av kontaktytan med fler medborgare Den tekniska utvecklingen gör att människor engagerar sig annorlunda nu än tidigare Vi behöver förbättra människors förtroende för det demokratiska systemet Människor har en förväntan och vilja att vara med martin.sande@dialogues.se

35 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

36 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Medelklassen upplever att deras välfärd är hotad martin.sande@dialogues.se

37 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

38 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

39 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

40 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Strong, diverse and resilient countries don't happen by accident. And won t continue without effort. We need to choose hope over fear, diversity over division. We need to do all this together, and it's hard work. Justin Trudeau, Primeminister of Canada martin.sande@dialogues.se

41 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

42 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Finns det förtroende för oss och vårt arbete? martin.sande@dialogues.se

43 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

44 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

45 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

46 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

47 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

48 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

49 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 World Values Survey undersökningen i Sverige verkar säga något nytt och skrämmande om de unga mellan år. 1. Var femte ung svensk mellan 18 och 29 år kan tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar. 2. Var fjärde ung svensk tycker inte att det är så viktigt att de får leva i en demokrati men tycker att det vore bra, eller mycket bra, om Sverige styrdes av en "stark ledare som inte behöver bry sig om riksdagen eller allmänna val". 3. Nästan 15 procent av de unga tycker att det vore bra, eller mycket bra, om Sverige styrdes av militären. Hur ska detta förstås och vilka är orsakerna? Statsvetarna Staffan I. Lindberg och Richard Svensson söker svaren i de senaste årens politiska utveckling. Slutsatsen handlar om utbildningspolitikens förändringar. Dagens system har under de senaste 20 åren formats efter marknadens och det individuella valets princip istället för demokratins. Om denna utveckling får fortsätta riskerar den svenska demokratin att gå en mörk framtid till mötes. Källa: martin.sande@dialogues.se

50 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Maciej Zaremba, SKLs Demokratidag mars 2017 Att vårda en gemenskap är inget som kan fixas av en kommitté. Det kräver politiker som kan appellera till både känsla, samvete och minne och som tänker mycket längre än till nästa val. Det är när de saknas som populisterna tar över martin.sande@dialogues.se

51 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Maciej Zaremba, SKLs Demokratidag mars 2017 Professor Bo Rothstein jämför tilliten med ett korallrev. Det tar mycket lång tid att bygga upp, tål en hel del skit, men när det väl kollapsar så går det snabbt och effekterna blir katastrofala. Sedan ett drygt decennium minskar tilliten i Sverige, låt vara från mycket höga nivåer. martin.sande@dialogues.se

52 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 martin.sande@dialogues.se

53 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Chantal Mouffe Om politiken demokratins viktigaste uppgift är att acceptera att det alltid kommer att finnas grundläggande konflikter och att vi måste låta dem få komma till uttryck inom den demokratiska politikens ram. Hon menar att en aggressiv antagonism, bara förvärras av att bli undantryckt, och kan omvandlas till en agonism när konflikterna finner legitima uttrycksformer. martin.sande@dialogues.se

54 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Kommunen som möjligörare martin.sande@dialogues.se

55 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Skapa en säker och trygga arena där olika perspektiv bryts och hanteras Kommun/landsting lös frågan från mitt perspektiv: Önskelistan! K Kommun/landsting tar initiativ och skapa trygga och säkra arenor arenan där olika perspektiv konfronteras och medskapa hantering av de komplexa frågan/orna K P 1 P P 3 2 P 1 P 2 P 3 martin.sande@dialogues.se

56 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Kommun/landsting som möjliggörare för att sitta i elden Komplexa frågor präglas av att ingen enskild aktör har kompletta bilder av frågan och ej heller medlen att åtgärda dem enskilt Skapa arenor där olika perspektiv blir synliga och bryts mot varandra där samtalen leds från neutral position som gör det möjligt att komma djupare sitta i elden Kommunen/landstinget har en stark convening power som kan klara att samla olika aktörer att mötas och medskapa. Frågorna kan ligga utanför kommunens eller landstingets kompetensområde. Exvis samla boende, Polis, Fryshuset, Förtroendevalda, Stadsdelen samt Centrala förvaltningar till dialog i komplexa frågor. martin.sande@dialogues.se

57 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Återta demokratiaktörskapet! martin.sande@dialogues.se

58 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Det är dags att demokratiaktörskapet in i ledning och styrning: 1. Återta demokratiaktörskapet ni som förtroendevalda kliv in på banan och bygg samhället inte detaljstyr produktion. 2. Aktivera mål-, intresse- och värdekonflikter! Sätt er i elden tillsammans med medborgare och ställ krav på era tjänstepersoner att skickliggöra och möjliggöra 3. Utmana er inbyggda och strukturella arrogans börja medvetet och aktivt se fler perspektiv. Arbeta medskapande för hållbara lösningar. martin.sande@dialogues.se

59 erensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Martin Sandes Social Hallbarhet - En komplex ambition 6 oktober 2017 Att sitta runt elden räcker inte. Vi behöver utveckla en förmåga i kommunen att möjliggöra att olika perspektiv och spänningar /konflikter och olikhet vara en del processen mot hållbar hantering av komplexa frågor. Vi behöver lära oss att sitta i elden tillsammans och medskapa med olika aktörer och perspektiv. Perspektiv som undertrycks eller som inte lyssnas på kommer tillbaka starkare och med mer motstånd och skapar polarisering som drar isär samhället. Gruppen som arbetar med SKLs arbete med komplexa samhällsfrågor martin.sande@dialogues.se

60 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Sociala investeringar ett verktyg Ale 6 oktober

61 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Dagens agenda Generella utmaningar för styrning av offentlig sektor Komponenterna i sociala investeringar: syfte och betydelse ur ett ledningsperspektiv Vad kan sociala investeringar som verktyg bidra med för att - möta utmaningarna, och - stärka hela organisationens arbete? Exempel Diskussion

62 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober 1. Koppling strategisk operativ nivå Hur får vi planer, aktiviteter och ansträngningar på olika nivåer att driva åt samma håll? Politik Politik Ledning Ledning? Verksamhet Verksamhet

63 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober 2. Utveckling/innovation och kalkylerat risktagande Givet de resurser som satsas på sociala området vilka är förutsättningarna för utveckling av mer effektiva arbetssätt? - Ekonomiska medel -Organisation - Arbetssätt Kommunala utgifter 2012 (mdr)* IFO (exkl bistånd); 24 Materiella investeringar ; 52 Förskola; 76 Grundskola; 85 * Hultkrantz, L. (2016), Sociala investeringsfonder, Ekonomisk Debatt 44:3

64 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober 3. Utfallsfokus hur leder satsade resurser till en bättre situation för befolkningen? En komponent för ökad tydlighet och en gemensam riktning Vad är ett önskat utfall? Politiker Ledning Verksamhet Civilsamhälle & näringsliv

65 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober En social investering är en tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster

66 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Sociala investeringar ett nytt arbetssätt 1. Tvärsektoriella analyser av behov 2. Val och utformning av satsning som kan bidra till förbättrade resultat 3. Strukturerat genomförande och kontinuerlig uppföljning 4. Utvärdering av satsningar 5. Implementering och uppskalning av lyckade satsningar

67 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Behovsanalys Syftet med tvärsektoriella behovsanalyser som grund för beslut är att - fördjupa kunskapen om de medborgare vi möter, - synliggöra variationer och gap, - säkerställa ett helhetsperspektiv på behov och målgrupp, - underlätta valet av ändamålsenliga insatser, och - säkerställa att beslut fattas baserat på bästa tillgängliga kunskap.

68 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Exempel: behovsanalys På en skola hade man identifierat flera elever som låg efter studiemässigt i flera ämnen. En kartläggning genomfördes på elevernas språkförståelse, läs- och skrivfärdigheter samt gick igenom möjliga anpassningar av studiemiljön. Efter kartläggningen beslutades att anställa två elevassistenter för att hjälpa eleverna att komma ikapp i de ämnen där de låg efter. Efter två terminer såg man fortfarande ingen skillnad på elevernas resultat.

69 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Diskutera Hur ser era beslutsunderlag ut idag? - Underlättar helhetssyn? - Synliggör hur insatser matchar ett faktiskt behov? - Underlättar valet av de insatser som påvisats vara mest effektiva?

70 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Genomförande och löpande uppföljning en strategisk fråga Vanliga fällor eller risker i genomförandefasen - Personalomsättning - Otydligt projektledaruppdrag - Konflikter - Oförutsedda behov eller förändringar Syftet med löpande uppföljning och stöd under genomförandet är att - underlätta förankring och kommunikation, - säkerställa att de resultat man förväntat sig uppstår möjlighet att justera, - se till att konflikter och oförutsedda förändringar hanteras på rätt nivå, - säkerställa satsningens långsiktiga framgång.

71 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Exempel: Genomförande En satsning har startat inom äldreomsorgen, tillsammans med primärvården. Satsningen har kommit halvvägs, men sedan en månad tillbaka är projektledaren sjukskriven. Ingen prognos finns för när ny projektledare väntas vara på plats. Projektmedarbetarna jobbar på, men möter motstånd hos ordinarie personal på grund av olika perspektiv. Utan handfast ledning på plats kämpar gruppen med oklarheter kring vad som ska vara klart när, vilka möten som ska hållas etc., vilket gör att det även börjat gnissla inom teamet. De olika projektmedarbetarna har vänt sig till sina respektive v-chef som försöker lösa problemen för sina respektive medarbetare. Projektledaren fortsätter vara sjukskriven. Vid satsningens avslut kan inga effekter ses för de äldre.

72 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Frågor att ta med er hem Hur kan ni som beslutsfattare förebygga de vanliga fällorna i utvecklingsarbete? Vilka arenor och strukturer för stöd och uppföljning finns redan idag? Hur kan man utveckla och bygga på de strukturerna?

73 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Effektutvärdering och implementeringsplan - underlag för beslut Sociala utfall Ekonomiska utfall Komponentanalys Oftast kvantitativ data Kvalitativ data - Hur har den valda metoden/arbetssättet fungerat? - Vilka delar har varit mest verksamma? Hur mycket? Varför? Implementeringsplan - Vilka delar ska implementeras? - På vilket sätt ska de implementeras? - Vilka resurser kommer krävas?

74 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Exempel: Vikten av olika beslutsunderlag Hultkrantz, L Att utvärdera sociala investeringar. SNS Förlag.

75 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Att skapa förutsättningar för förändring och förbättring Vilka resultat och underlag är rimligt att kräva av tjänstemannaorganisationen, givet dagens förutsättningar? - Kunskap och kompetens - Kapacitet - Tidsutrymme - Tydliga uppdragsbeskrivningar - Tydlig ansvarsfördelning - utveckling kontra drift

76 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Roller i arbete med sociala investeringar

77 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Sociala investeringar kräver organisation Aktivt engagemang från högsta ledningen Möjliggör ett tvärsektoriellt perspektiv i utvecklingsarbetet Säkerställande av ändamålsenliga stödstrukturer och resurser Vilka kompetenser behövs internt och vilka är tillgängliga externt? Forum för kommunikation och förankring på tvären Avsättning av finansiella medel för att driva utvecklingsarbete Medel som kan användas verksamhetsöverskridande lyfter upp risk i utvecklingsarbetet från enhetsnivå till organisationsnivå

78 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Diskutera Finns resurser i era organisationer för att arbeta med utvecklingsarbete? Finns kompetenser inom behovsanalys (kvantitativ/kvalitativ), utformning av satsningar, löpande uppföljning, utvärdering, implementering? Finns specificerade uppdrag till tjänstemännen på olika nivåer?

79 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Sociala investeringar som verktyg för förändring Behovsanalys ger helhetsbild och enar organisationen kring vad behovet är Struktur ger möjlighet att visa på relation mellan resurser aktiviteter måluppfyllelse långsiktiga effekter Kvantitativ och kvalitativ utvärdering ger bättre beslutsunderlag underlättar implementering Gemensam styrning och ledning tydliggör uppdrag och ansvar för drift respektive utveckling

80 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Logikmodellering på organisationsnivå?

81 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Exempel från Örebro kommun Örebro kommun har avsatt 87 mkr för sociala investeringsprojekt sedan 2015 Hittills har nio satsningar visat på goda resultat Ytterligare 200 mkr avsätts för digitaliseringssatsningar under Erfarenheter och arbetssätt från sociala investeringar tas tillvara och överförs genom ett kommungemensamt projektkontor

82 santeckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Margareta Bolmgren Ale 6 oktober Tack för idag! Margareta Bolmgren, margareta.bolmgren@skl.se

83 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Hur synkronisera och systematisera kommuners och regionens tidigt samordnade insatser? Fredrik Lindencrona, Uppdrag Psykisk Hälsa

84 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Världen som den ser ut idag vi lever i en tid då ingen organisation kan lyckas på egen hand alla verksamheter måste se utanför sina väggar för att hitta partners som kan hjälpa till att uppnå de resultat som betyder något och för att bygga de arenor som behövs för att möta de stora utmaningar som ligger framför oss (Drucker och Whitehead 2000)

85 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober BUP Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa Ungdomsvård/LVU Tandvård Socialtjänst Familjecentral MHV BVC Ungdomsmottagningar Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Civilsamhälle Varje bit har slipats och förfinats men utan en relation till vad det ska fogas ihop till för bild 3

86 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Vad behövs för att samverkan ska kunna nå effekt och resultat? EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR STÖD 1: SYSTEMATIK RÄTT STRUKTUR BRA PROCESS INNOVATIONER EFFEKTER & RESULTAT STÖD 2: PROCESSSTÖD EXTERNA FÖRUTSÄTTNINGAR

87 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober UPPLÄGG: Att utveckla arbetet kring barn och ungas hälsa är det viktigaste Vi behöver vi arbeta på andra sätt för att lösa uppgiften Ni i ledande ställning måste leda denna process Vi måste våga byta och bryta perspektiv Det finns många barriärer att ta sig över Arbetet framåt måste ges rätt förutsättningar för att lyckas Varva teori, praktik, föreläsning och grupparbeten! Politikens HUR för samordning

88 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Viktigaste måttet på kvalitet i ett samhälle.hur väl samhället lyckas utveckla nya samhällsmedborgare som är rimligt tillfreds med sig själva och sin livssituation (Ekonomisk debatt, 2009) Professor Bo Rothstein

89 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Vad behövs för att kunna driva? Kunskap om samverk an Effektiv organis ering Motivation

90 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Lagparagrafer Regeringsformen Det allmänna ska. verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa och för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara Kommunallag 1991:900 Politiken har ansvar för att skapa de organisatoriska former man behöver för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter MEN trots lagstöd verkar det vara svårt för politiker att driva utvecklingen mot former som mer effektivt kan möta barn och ungas behov som en helhet. Det verkar som mer behövs för att komma närmare målet. Vad skulle det kunna vara?

91 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Varför är gemensam ledning och styrning så viktigt? Ett framgångsrikt samverkanssystem byggs utifrån ett fokus på de viktigaste resultaten för målgruppen (och samhället) Det kräver ett fokus på gemensamma mål och en tanke om att verksamheterna i första hand är del av ett samlat insatssystem och i andra hand en enskild verksamhet För att verksamheten ska nå fram till ett sådant perspektiv krävs en stark motivation först från politik och övergripande ledning och vartefter från lägre chefer och personal Försök att utveckla sådana system kommer att stöta på olika typer av strukturella begränsningar som måste hanteras gemensamt för att möjliggöra ett tillräckligt effektivt arbete

92 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Backspegel! Senast vi sågs var när Bob Dylan fick Nobelpriset i Litteratur! Vad har hänt hos er som kan driva tidiga insatser och samordning? Vad har ni lärt er om barriärer? Vad har ni lärt er om framgångsfaktorer?

93 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Duns, duns, duns - Det måste finnas ett annat sätt Duns, duns, duns, med huvudet före - efter Christoffer Robin. Detta är det enda sätt han vet att komma nerför trapporna, men ibland känner han på sig, att det måste finnas något annat sätt också, om han bara kunde sluta upp att dunsa ett enda ögonblick och tänka efter. 11

94 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober

95 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem som vi skapat med det gamla sättet att tänka

96 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Partnerskap är den förenande axeln!

97 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Den dystra bilden Många samverkansförsök faller ihop Tar mycket tid innan det börjar betala sig Vi vet inte mycket om det verkligen ger effekt Eftersom god samverkan är så pass kostsamt och svårt gör det bara om det verkligen är nödvändigt (Huxham & Vangen 2005)

98 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober 16

99 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober

100 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Vilken var den dominerande styrlogiken för välfärden a) ? b) ? c) ? 1. Yttre effektivitet (Effectiveness): att göra fler rätta saker (ex. värdehöjande effekter). X. Inre effektivitet (Efficiency): att göra saker på rätt sätt (ex. kostnadssänkningar, rationaliseringar och förenklingar). 2. Adaptiv effektivitet (Adaptive efficiency): att samordna olika saker till en samlad insats som passar varje situation och person bäst

101 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober GTO

102 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober FYRA NYCKLAR FÖR FRAMGÅNG (WANDERSMAN, 2009) EN FUNGERANDE TEORI/IDÉ/MODELL/STRATEGI IMPLEMENTERING MED HÖG KVALITET RELEVANT UTVÄRDERING HÖGKVALITATIVT UTVECKLINGSSTÖD Fredrik Lindencrona

103 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Struktur, systematik och process behövs

104 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Axelsson och Axelsson HÖG SAMORDNING SAMVERKAN LÅG VERTIKAL INTEGRERING KONTRAKTS- STYRNING SAMARBETE LÅG HORISONTELL INTEGRERING HÖG

105 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Effektiv styrning och stöd till samordning och synkronisering kräver att alla är med!

106 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Två exempel för diskussion Familjekris Koppling skola och psykisk hälsa

107 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Ta fram er politiska strategi för att lösa dessa utmaningar! Familjekris (GRUPP 1 och 2) Koppling skola och psykisk hälsa (GRUPP 3 och 4) I GRUPPER: STEG 1) TA FRAM ER BÄSTA STRATEGI OCH ARGUMENT FÖR DEN Presentera 3 min STEG 2) FÖRBERED ER PÅ DE ANDRAS MOTARGUMENT OCH TA FRAM MOTARGUMENT MOT ANDRAS STRATEGIER Presentera 3 min STEG 3) RÖSTA PÅ DET BÄSTA FÖRSLAGET (Good sportsmanship!)

108 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober 5 byggstenar + 7 strategier för effektiv samverkan Byggsten Aktivt engagemang för samverkan och samverkansmål på alla nivåer Måluppfyllelse för brukarna i fokus Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet Systematisk styrning Koordinering av effektiva aktiviteter och processer Strategier Bygg en genomtänkt modell med tydliga nivåer och relationer mellan nivåerna Fokusera på de gemensamma resultaten för målgruppen för att skapa motivation och ansvarsutkrävande för framgång i samverkan Utveckla gemensamma mål för alla att samlat bidra till Upprätta den politiska nivåns centrala roll för att utveckla och säkerställa samverkanssystem Utveckla ett strukturerat och samordnat uppföljningssystem som ger rätt information för respektive nivå Utforma samverkansprocesser som kan möjliggöra ett systematiskt arbetssätt och systematisk förbättring Utveckla gemensamt och ömsesidigt lärande och problemlösande för att nya innovationer och arbetssätt ska kunna bli på riktigt

109 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Ge den gemensamma ledningen och styrningen rätt fokus

110 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober UTVECKLA SAMSYN Well-being wheel GIRFEC, Skottland

111 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Steg på vägen mot en välfungerande samverkan RÄTT STRUKTUR Man beslutar sig på rätt nivå/nivåer för en starta en systematisk process för att utveckla det gränsöverbryggande arbetet Identifierar lämpliga beslutsnivåer i samverkanssystemet inkl. ansvar och rapporteringsvägar Förtroendevalda - politisk samordning Övergripande ledning strategisk samordning Enhetschefer och medarbetare - operativ samordning Identifierar nödvändiga stödfunktioner

112 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober GTO - beakta följande 10 frågor och agera därefter då har ni gjort vad ni kan! 1. Vilka underliggande behov behöver mötas och vilka förutsättningar finns? BEHOV/RESURSER 2. Vilka mål, målgrupper och önskade utfall ska uppnås? MÄTBARA MÅL 3. Vilken forskningbaserad kunskap och beprövad praktik leder bäst till de mätbara målen? 4. Vilka anpassningar behöver göras för att den valda praktiken ska passa i den aktuella miljön? 5. Vilka organisatoriska förutsättningar och resurser behövs för att lyckas genomföra den valda praktiken? FORSKNING OCH BEPRÖVAD PRAKTIK PASSFORM ORGANISATORISKA RESURSER 6. Hur ser planen ut? PLAN 7. Genomförs implementeringen med högsta kvalitet? PROCESSUTVÄRDERING 8. Ger praktiken ett bra utfall? UTFALL OCH RESULTATUTVÄRDERING 9. Hur inkluderas ständiga förbättringar i kvalitet? KVALITETSSTYRNING 10. Om praktiken är framgångsrik, hur säkerställs spridning och hållbarhet? HÅLLBARHET OCH INSTITUTIONALISERING FÖRBERED GÖR & LÄR SÄKRA Källa: Wandersman

113 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Några vägledande principer Samverkansförmåga är en färskvara det kräver ett ständigt systematiskt arbete Se till att alla får sitt ur samverkan så att alla vill hålla engagemanget högt Kombinera hjärta med hjärna drivs av viljan att göra gott, men tänk efter före om vad som verkligen behövs och vilken väg som är den smartaste

114 kningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Fredrik Lindencrona Politik Ale 6 oktober Ta fram en samlad strategi för barn och ungas hälsa för kommuner och landsting i er region Hur skulle ni gå till väga? Vilka politiska arenor och arbetssätt behövs för att starta, driva och skapa hållbarhet? Vilka barriärer skulle ni förvänta er? Hur kan man komma förbi dem? Sektionen för vård och socialtjänst 32

115 esanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Avslutande reflektion Utbildningsdag Social hållbarhet som bas sociala investeringar ett verktyg Minnesanteckningar Avslutande reflektion kring dagen samt åsikter kring att upprepa träffen Gruppen ställer sig enhälligt positiv till att träffas igen, men flera önskningar om att då utöka deltagandet till för politiker och tjänstepersoner. Att utöka samverkan och samarbete mellan kommuner lyfts som viktigt och relevant. Några kommenterar att flera samverkansformer dock finns, exempelvis genom Västra Nämnden och genom kommundialogen. Vad tar du med dig - Bekräftelse i att vi är på rätt väg och att det finns en nytta i att träffas mellan kommunerna - Hopp om att det blir bättre - Att vi måste bli bättre på att fånga in underifrån-perspektiv - Att det är jättebra att samverka mellan tjänstemän - Att vi är på rätt väg - Att vi måste börja lyssna på vad som händer där ute innan vi (politiken) sätter ner foten - Smått överväldigad av ny kunskap som är tung att bära, men också idéer om hur tankarna kan föras vidare i exempelvis Västra nämnden - Även om samverkan mellan kommun och Västra nämnden redan finns går det alltid att utveckla - Hopp för framtiden, vi måste fortsätta tänka utanför boxen och planera utifrån behov - Många nya tankar som sätter ord på det vi ser i verkligheten - Att oavsett vilken roll den som deltagit haft har det varit ett matnyttigt innehåll på dagen - Roligt att möta andra som satsar på samma saker - En välstrukturerad och mycket innehållsrik dag - Att vi tillsammans har modet att ta med de komplexa frågorna som får ljus efter denna dag - Mycket nya lärdomar, men oj, vilken väg behöver vi gå - Att det är nyttigt med mötet mellan tjänstemän och politiker på detta sätt viljan finns, möjligheten finns, vi behöver bara använda nya metoder - Även resurserna finns! - Alla frågor hänger ihop - vi är alla människor, det är ju det som är svårt - Vikten av att hitta vägar mellan kommun-medborgare och att inte tänka vi-dem - Samverkan är komplicerad, frustrerande, men det är ett naturligt steg och det går att komma framåt - Martins bilder är en ögonöppnare - Nödvändigheten i att interagera med trassligheten hur kan vi nu knyta ihop kunskapen med praktik? - Att vi sökte verktyg och fann dem, nu är det nästa steg - Vikten av att se och göra skillnad på linjära och spagettitallriken - Vi kan nå målet genom att agera även utanför partipolitiken, som de 1% behöver vi vara uppmärksamma och flexibla - Uppriktigt och ärligt engagemang, tillsammans kan vi åstadkomma förändring - Margaretas dragning var oerhört viktig och hade behövt mer tid, också för att diskutera och samlas kring frågeställningarna hon lyfte

116 teckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Inbjudan utvecklingsdag 24 november VÄLKOMMEN TILL nov i Stockholm Utvecklingsdag Sociala Investeringar SKL/Uppdrag Psykisk Hälsa bjuder in till en utvecklingsdag för kommuner och landsting/regioner som deltar i Aktion 2017 sociala investeringar. Syftet med dagen är att öka förståelsen för organisation och arbetssätt kring sociala investeringar och de olika rollerna i arbetet att åskådliggöra kedjan av aktörer från högsta ledning till medarbetarna ute i verksamheten. Dagen ger deltagarna möjlighet till inspiration och erfarenhetsutbyte genom att mötas över gränserna såväl inom som mellan organisationer. Målgrupper för dagen: Politiker och ledande tjänstemän som deltar i styrningen av sociala investeringar, samordnare och andra stödjande resurser (statistiker, ekonomer, sakkunniga etc) för sociala investeringar på lokal/regional nivå, samt projektledare i pågående sociala investeringssatsningar. När: 24 november 2017 Plats: Stockholm, Münchenbryggeriet, Torkel Knutssonsgatan 2 Deltagande är kostnadsfritt! OBS, SISTA ANMÄLNINGSDATUM: 1:a november Anmäl dig här: Konferensen anordnas av Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting

117 teckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Inbjudan utvecklingsdag 24 november Preliminärt Program: Torsdag - 23:e november Middag och mingel - mer info kommer! Fredag - 24:e november Inledning och presentation av dagens innehåll och upplägg Arbetspass inkl fika - Organisation och styrning - Behovsanalys och val av insatser - Genomförande och löpande uppföljning - Utvärdering och implementering L U N C H 13: Arbetspass inkl fika - Sociala investeringar som förändringsverktyg Avslutande reflektioner och mentimeter Konferensen anordnas av Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting

118 en politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel HSNS Minnesanteckningar från den politiska referensgruppen för sociala investeringsmedel : Uppdrag Psykisk Hälsa SKL Kvalitetsmässan inbjudan TRÄFFA OSS PÅ KVALITETSMÄSSAN NOV 2017 Svenska Mässan, Göteborg Skriv ut ditt kostnadsfria entrékort till mässan här BESÖK OSS I MONTER Välkommen till Europas största mötesplats för offentlig sektor! NOV 2017 Svenska Mässan, Göteborg Tema: Det nya Sverige Sverige är ett land i snabb omvandling på många sätt. Den svenska välfärden förändras i takt med nya tider, nya utmaningar och nya möjligheter. Digitalisering, innovationer och nya idéer för bättre verksamheter är en förutsättning för att behålla en välfärd i världsklass. Ta del av de bästa idéerna och innovationerna för att utveckla en välfärd i världsklass. Kvalitetsmässan är årets största, och viktigaste, mötesplats för alla som arbetar med att utveckla de offentliga verksamheterna. Fackmässan är mötesplatsen för alla som deltar på Kvalitetsmässan; konferensdeltagare, mässbesökare och utställare. Möt 150 organisationer som ställer ut på mässan TV-studio live på mässan med aktuella debatter och partiledaranföranden av flera partiledare Öppet forum med kostnadsfria seminarier inom Skola/utbildning, Ledarskap/utveckling, Vård/omsorg och Samhälle 2 st konceptområden; Smarta Staden och ehälsotorget med fokus på digitala lösningar som utvecklar vårt samhälle HÄMTA DITT KOSTNADSFRIA ENTRÉKORT TILL MÄSSAN >> Konferensen 170 seminarier och 500 talare under 3 dagar. Lyssna på toppolitiker, innovativa nytänkare, forskare, toppchefer och andra utvecklingsmänniskor från hela Sverige som ger dig kunskapen och verktygen för att kunna utveckla en ännu bättre verksamhet. Konferensen är en betalkonferens. Köp din biljett på kvalitetsmassan.se ANMÄL DIG TILL KONFERENSEN HÄR ANJA PÄRSON f d världsmästare i alpin skidåkning JENNY HERMANSSON vd Spotify Norden ANDERS BORG f d finansminister CLARA HENRY Youtube-profil Kvalitetsmässans öppettider, konferensspår och utställare hittar du på Kvalitetsmässan arrangeras i samverkan med: Partners: Mediapartners SKRIV UT DIN FRIBILJETT TILL MÄSSAN HÄR värde 490 sek Ange koden UtsKval17 vid registrering för fri entré till mässan (värde 490 sek).

119 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

120 egionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik (43) Protokoll från regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik Diarienummer RS Beslut 1. Regionstyrelsen godkänner riktlinjer för lönepolitiken Protokollsanteckningar Protokollsanteckningar från (SD), (V) och (S). Sammanfattning av ärendet Riktlinjer för lönepolitiken beskriver Västra Götalandsregionens långsiktiga lönepolitiska arbete. Dokumentet anger vilka lönepolitiska ställningstaganden Västra Götalandsregionen ska arbeta med, för att stödja kompetensförsörjning och karriärutveckling på alla nivåer och bidra till att arbetsgivaren når de mål som är uppsatta för verksamheten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga Riktlinjer lönepolitik Bilaga Protokollsutdrag från personalutskottets sammanträde den 20 september Riktlinjer för lönepolitik Bilaga Protokollsanteckning personalutskottet från (V) angående lönepolitik Bilaga Protokollsanteckning från (S) i personalutskottet angående lönepolitik Bilaga (SD) yrkande lönepolitiken Bilaga (V) protokollsanteckning lönepolitiken Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

121 egionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik (43) Protokoll från regionstyrelsen, Skickas till HR-chefer för genomförande, hr-chefer@vgregion.se Marina Olsson, marina.r.olsson@vgregion.se, för kännedom Eva Johansson, eva.johansson@vgregion.se, för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

122 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Protokollsanteckning från S lönepolitik Personalutskottet tar beslut om lönepolitik för åren Lönebildningsprocesser och förutsättning för desamma bestäms av den budget och verksamhetsplan som den moderatledda majoriteten beslutat om och ansvarar för. I de socialdemokratiska budgetförslagen för såväl 2017 som 2018 och 2019 finns satsningar på uppemot en halv miljard kronor till lönehöjningar för sjukvårdspersonal. Det är reella och målmedvetna satsningar och målet är att nå nivå på lönerna som åtminstone motsvarar riksgenomsnittet. Vi gör dessa satsningar eftersom det står klart efter samtal med de fackliga organisationerna, och efter rapporter om orsaker till varför så stor andel av vårdpersonalen väljer att lämna Västra Götalandsregionen, att låg lön är ett av huvudskälen. En låg lön anges också som ett bekymmer när det gäller att rekrytera ny personal, särskilt inom en rad bristyrken. I dessa budgetar ger vi också verksamheterna full uppräkning utifrån SKL:s index, vilket är en förutsättning för att inte minst sjukhusen ska klara redan ingångna avtal, till exempel sänkt nattarbetstid för Vårdförbundets medlemmar. Den moderatledda majoriteten i Västra Götalandsregionen gör inget av ovanstående. I de lönepolitiska riktlinjerna framgår att satsningar ska fortsätta att göras på de prioriterade yrkesgrupperna. Detta tycker vi är helt riktigt. Problemet är att det inte finns pengar avsatta för denna satsning. Satsningen är nödvändig men risken är stor att de kommer leda till underskott eller besparingskrav på framför allt sjukhusen. Vackra ord i ett dokument om riktlinjer hjälper tyvärr inte sjukhusen att få ner personalomsättningen. De ger inte heller de anställda konkurrenskraftiga löner. För att nå resultat krävs att tillräckliga ekonomiska förutsättningarna ges. De förutsättningarna saknas i den moderatledda majoritetens budget.

123 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Yrkande från KD lönepolitiken

124 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Protokollsanteckning från V lönepolicy Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen PROTOKOLLSANTECKNING Regionstyrelsen Dnr RS Riktlinjer för lönepolitiken Personalutskottet beslutar om riktlinjer för lönepolitiken Lönebildningsprocessen är integrerad i del i den budget- och verksamhetsplanering som regionens blågröna ledning ansvarar för. I vårt budgetförslag för 2018 vill vi avsätta mer pengar för att uppnå jämställda löner och vi vill uppvärdera sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor men också andra yrkeskategorier inom vården som är könsdiskriminerat lönesatta. Yrken inom Kommunals avtalsområde behöver även de uppvärderas, bland annat som en del i det partsgemensamma utvecklingsarbete som pågår i SKL om vårdbiträden och undersköterskor. Vi har i flera viktiga yrken löner som är lägre än hos till exempel Region Skåne eller Stockholm läns landsting, och det är ett problem när vi vill vara en attraktiv arbetsgivare. Vi är inte överens med majoriteten om att det alltid är prioriterat att öka lönespännvidden inom alla yrkesgrupper. Eva Olofsson (v)

125 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Riktlinjer lönepolitik final

126 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Riktlinjer lönepolitik final 2 målbild av den långsiktiga lönepolitiken samt en övergripande lönestruktur för Västra Götalandsregionen. Nivåerna för de olika befattningsgrupperna i Västra Götalandsregionens lönestruktur har tagits fram utifrån en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i samhället, det nuvarande löneläget och löneavtalens konstruktion. Strukturen anger en inriktning för hur Västra Götalandsregionen vill att lönerna ska styras för olika yrken inom regionen på några års sikt. Karriärutveckling För att stärka arbetet med kompetensförsörjningen är det av vikt att det finns möjlighet till en god löneutveckling som tydligt kopplar an till en karriärutveckling för medarbetarna i Västra Götalandsregionen. Löneutvecklingen ska vara kopplad till goda prestationer. Förhållandet mellan nyutbildades löner och löner för medarbetare med något längre tid i organisationen ska beaktas. Lönespännvidd Lönespännvidden ska fortsätta öka inom alla yrkesgrupper. Västra Götalandsregionen följer lönespännvidden årligen för ett antal utvalda yrkesgrupper. I de fall en ökning av lönespännvidden inte sker ska en analys och uppföljning göras. Marknad Marknaden har en betydelse för lönebildningen och ger avtryck i Västra Götalandsregionens lönestruktur. De geografiska förutsättningarna och marknaden ser olika ut för olika typer av kompetenser. För att ha konkurrensmässiga löner gentemot omvärlden ska lönestatistik för Västra Götalandsregionens yrkesgrupper årligen följas upp. Detta för att identifiera yrkesgrupper som kan behöva prioriteras. Chefer på alla nivåer ska samarbeta så att lön inte används som ett omotiverat konkurrensmedel inom organisation. Lönerna i Västra Götalandsregionen ska vara konkurrensmässiga men inte marknadsledande. Jämställda löner Prioriterade yrkesgrupper Kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning i vården Denna grupp ska fortsatt prioriteras för att de ska nå målbilden för lönestrukturen. Tidigare satsningar på jämställda löner finns kvar och arbetet med att komma till rätta med oskäliga skillnader i lönestrukturen inom hälso- och sjukvården ska fortgå. Uppföljning av de prioriterade yrkesgrupperna sker årligen på regionnivå.

127 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Riktlinjer för lönepolitik : Riktlinjer lönepolitik final 3 Lönekartläggning Västra Götalandsregionen ska ha jämställda löner. Lönekartläggning, analys och åtgärder ska genomföras utifrån lika och likvärdigt arbete för att upptäcka, åtgärda och förebygga osakliga löneskillnader som kan bero på kön. Om löneskillnaderna inte har en saklig förklaring ska de åtgärdas i samband med löneöversyn och justeras. Lönekartläggningsarbetet ska ske kontinuerligt och vara en naturlig del av lönebildningsprocessen. Västra Götalandsregionen följer årligen upp arbetet på såväl regionnivå som förvaltningsnivå. Chefen Chefen är arbetsgivarens företrädare och har en nyckelroll i all diskussion rörande lönebildning. Varje chef har ett helhetsansvar för verksamhet, ekonomi och personal. I helhetsansvaret ingår att aktivt medverka i lönebildningen och ta det slutliga ansvaret för lönesättningen på den egna enheten. En viktig del i arbetet är chefens dialog med medarbetarna gällande de lönekriterier som finns på arbetsplatsen och även en tydlighet med vilka prestationer som krävs för att medarbetarna ska få en god löneutveckling. Detta ska ske i utvecklingssamtal, lönesamtal och i dialog och information på arbetsplatsträffar. I rollen som arbetsgivarföreträdare ingår även att företräda kollektivavtal och ledningsbeslut samt tillämpa policyer, inriktningar och riktlinjer. Utifrån budget 2017 har 2 miljoner kronor tilldelats för att stödja cheferna i arbetet med lönesättning, detta fortsätter även under Medarbetaren Målet är att medarbetarens arbetsprestation, ansvarstagande och bidrag till verksamhetens måluppfyllelse ska speglas i lönen. En viktig del i detta är att medarbetaren har förståelse för varför man har den lön man har, men också en förståelse i vad som krävs för att få en god löneutveckling. Chefens dialog med medarbetaren är av central betydelse men här förväntas också medarbetaren ta ett eget ansvar. Det genom att delta i verksamhetens diskussioner kring mål och utveckling, vara aktiv i diskussioner av lönekriterier samt att vara väl förberedd inför utvecklings- och lönesamtal. Genom detta får medarbetaren en förståelse och kunskap av vad som krävs för arbetsprestationer och insatser för att för att få en bra löneutveckling.

128 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

129 lan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, (43) Protokoll från regionstyrelsen, Återrapport handlingsplan fullföljda studier Diarienummer RS Beslut 1. Regionstyrelsen godkänner rapporten Kraftsamling fullföljda studier uppföljning 2017 samt rekommendationer för prioritering Regionstyrelsen föreslår berörda nämnder, styrelser och kommittéer att vidta åtgärder för att genomföra de föreslagna rekommendationerna 3. Regiondirektören får i uppdrag att samordna genomförandet Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén har getts i uppdrag (RF ) att samordna det övergripande arbetet för Handlingsplan fullföljda studier Denna rapport (bilaga 1) är en folkhälsokommitténs första återrapportering och innehåller beskrivning av arbetet under 2017 samt rekommendationer inför 2018 ( 58, ). Under 2017 har arbetet fokuserat på förankring, samordning och fortsatt utvecklingsarbete. Resultatet av uppföljningsenkäten visar att aktiviteter pågår inom samtliga delområden. Aktiviteterna är av både projekt- och verksamhetskaraktär och ett flertal är begränsade geografiskt (bilaga 2). Rekommendationerna syftar till att belysa utmaningar där det genom långsiktiga förändringar i VGR:s egen verksamhet bedöms förbättra förutsättningarna för barn och unga att nå fullföljda studier. I denna rapport föreslås sex rekommendationer. De första fyra rör i första hand förvaltningen: Föreslå regeringen att bli pilotregion för en sammanhållen barn-, elevoch ungdomshälsovård Utveckla tjänstemannastrukturen för samverkan mellan VGR och samtliga kommunalförbund Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter De sista två riktar sig till den politiska organisationen: Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

130 lan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, (43) Protokoll från regionstyrelsen, Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Bilaga Bilaga 2. Sammanfattning uppföljning aktivitetsplan 2017 Bilaga Bilaga 3 Aktivitetslista Skickas till Ann-Sofi Lodin, ann-sofi.lodin@vgregion.se, för genomförande Samtliga nämnder, styrelser och kommittéer, för genomförande Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

131 tdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Återrapport handlingsplan fullföljda studier 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Elisabeth Rahmberg Telefon: E-post: elisabeth.rahmberg@vgregion.se Till regionstyrelsen Återrapport handlingsplan fullföljda studier Förslag till beslut 1. Regionstyrelsen godkänner rapporten Kraftsamling fullföljda studier uppföljning 2017 samt rekommendationer för prioritering Regionstyrelsen föreslår berörda nämnder, styrelser och kommittéer att vidta åtgärder för att genomföra de föreslagna rekommendationerna 3. Regiondirektören får i uppdrag att samordna genomförandet Sammanfattning av ärendet Folkhälsokommittén har getts i uppdrag (RF ) att samordna det övergripande arbetet för Handlingsplan fullföljda studier Denna rapport (bilaga 1) är en folkhälsokommitténs första återrapportering och innehåller beskrivning av arbetet under 2017 samt rekommendationer inför 2018 ( 58, ). Under 2017 har arbetet fokuserat på förankring, samordning och fortsatt utvecklingsarbete. Resultatet av uppföljningsenkäten visar att aktiviteter pågår inom samtliga delområden. Aktiviteterna är av både projekt- och verksamhetskaraktär och ett flertal är begränsade geografiskt (bilaga 2). Rekommendationerna syftar till att belysa utmaningar där det genom långsiktiga förändringar i VGR:s egen verksamhet bedöms förbättra förutsättningarna för barn och unga att nå fullföljda studier. I denna rapport föreslås sex rekommendationer. De första fyra rör i första hand förvaltningen: Föreslå regeringen att bli pilotregion för en sammanhållen barn-, elevoch ungdomshälsovård Utveckla tjänstemannastrukturen för samverkan mellan VGR och samtliga kommunalförbund Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter De sista två riktar sig till den politiska organisationen: Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

132 tdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Återrapport handlingsplan fullföljda studier Datum Diarienummer RS (4) Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund I regionfullmäktiges beslut står det att berörda nämnder, styrelser och kommittéer ansvarar för genomförandet inom sina respektive ansvarsområden (RF ). Uppföljningsrapporten bygger därför på en enkät ställd till de verksamheter som tidigare identifierats ha aktiviteter som strävar mot målet om fullföljda studier. En sammanställning av svaren finns i den bilagda rapporten. Rekommendationerna är ett underlag för den egna organisationen att prioritera och fördela arbetet under kommande år och utgår från de områden som utpekats i handlingsplan för fullföljda studier. De har tillkommit genom; en sammanvägning av resultat av redan pågående verksamhet diskussioner med företrädare från olika organisationer och professioner omvärldsbevakning av nationell och internationell utveckling inom respektive område Rekommendationerna Föreslå regeringen att bli pilotregion för en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Rekommendationen innebär att tillsammans med några intresserade kommuner föreslå regeringen att VGR på försök skapar en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Försöket ska utvecklas så att det kan utgöra ett pilotexempel för andra delar av regionen och riket samt följas av forskare. Utveckla tjänstemannastrukturen för samverkan mellan VGR och samtliga kommunalförbund Rekommendationen syftar till att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och tillvaratagande av den kunskap som genereras i alla delregioner. Det finns behov att utveckla den långsiktiga samverkansstrukturen för arbetet med fullfölja studier. Utgångspunkten är den befintliga strukturen under BHU. Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister BVC genomför tidiga hembesök, men besöken prioriteras olika i VGR i tider av hög belastning. Det är av stor betydelse att besöken säkerställs och utvecklas. En VGR-rapport som tas fram av Kunskapscentrum för jämlik vård kommer att färdigställas under hösten. Rekommendationen syftar till att dels i uppföljning följa genomförandet av besök och dels omhänderta rapportens slutsatser. Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter När barn används som tolkar åt närstående leder det också till att barnet tvingas utebli från skola och fritidsaktiviteter. Socialstyrelsen har riktat kritik mot socialtjänsten och hälso- och sjukvården och påtalat det olämpliga i att barn och

133 tdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Återrapport handlingsplan fullföljda studier Datum Diarienummer RS (4) ungdomar tolkar åt sina anhöriga inom verksamheterna. I en VGR-rapport från 2017 Kulturtolkar en studie kring behov och form ges bland annat förslag på åtgärder för att säkerställa att barn inte används som tolkar. Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Det finns ett behov av att tydliggöra VGR:s roll som samhällsaktör för ökad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. VGR ger idag stöd till bland annat idrottsrörelsen och studieförbunden vilka spelar en stor roll för barns- och ungdomars tillgång till fysisk aktivitet på jämlika villkor. Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Deltagare med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsvariation var de av folkhögskolans deltagargrupper som ökade mest under För att de ska kunna tillgodogöra sig studierna behöver folkhögskolan förstärkas med motsvarande elevhälsans funktioner inom andra skolformer. Finansiering Arbetet med Kraftsamling för fullföljda studier bedrivs inom ramen för Västra Götalandsregions budget och det prioriterade målet skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska. I budget står även att Västra Götalandsregionen har antagit Kraftsamling för fullföljda studier och kommer i bred samverkan att fokusera på denna utmaning framöver. Arbetet ska enligt regionfullmäktiges beslut bedrivas i linjen och ordinarie budgetprocesser (RF ). Genomförande av beslut Två av rekommendationerna riktas till den politiska organisationen, nämligen: Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Här föreslår folkhälsokommittén att den första rekommendationen hantereras vidare av folkhälsokommittén som i samtal med hälso- och sjukvårdsnämnderna ser över möjligheterna för en gemensam strategi. Folkhälsokommittén föreslår vidare att kulturnämnden i samtal med folkhälsostyrelsen ser över möjligheterna för stöd till samtliga folkhögskolor att inrätta deltagarstödsteam. Beredning Rapporten och dess rekommendationer har arbetats fram inom Västra Götalandsregionens förvaltningar. Beredningsgruppen och styrgruppen för kraftsamlingen, bestående av chefer inom koncernstab regional utveckling och hälso- och sjukvård, har godkänt förslagen.

134 tdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Återrapport handlingsplan fullföljda studier Datum Diarienummer RS (4) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Elisabeth Rahmberg Avdelningschef folkhälsa Bilaga Bilaga 1: Rapporten Kraftsamling fullföljda studier uppföljning 2017 samt rekommendationer för prioritering 2018 Bilaga 2: Sammanfattning uppföljning aktivitetsplan 2017 Bilaga 3: Aktivitetslista Ytterligare information För mer information om Kraftsamling fullföljda studier se Besluten skickas till Ann-Sofi Lodin, ann-sofi.lodin@vgregion.se, för genomförande Samtliga nämnder, styrelser och kommittéer, för genomförande

135 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Uppföljningsrapport Datum: Diarienummer: RS Handlingsplan fullföljda studier Västra Götalandsregionen Koncernkontoret avd. Folkhälsa Handläggare: Elisabeth Rahmberg elisabeth.rahmberg@vgregion.se Tel: Kraftsamling fullföljda studier Uppföljning 2017 samt rekommendationer för prioritering 2018

136 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Handlingsplan fullföljda studier... 4 Övergripande samordning... 4 Aktivitetsplan Uppföljning Övergripande samordning... 6 Aktivitetsplan Fortsatt arbete Aktivitetslista 2017/ Rekommendationer... 8 Område 1. Samverkan... 8 Område 2. Psykisk hälsa... 9 Område 3. Livsvillkor och levnadsvanor Område 4. Stimulera intresse för studier Område 5. Migration och utbildning

137 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Sammanfattning Folkhälsokommittén har getts i uppdrag att samordna det övergripande arbetet samt årligen återrapportera uppdraget för den av regionfullmäktige antagna Handlingsplan fullföljda studier Denna rapport är en första återapportering och innehåller beskrivning av den övergripande samordningen, uppföljning av pågående aktiviteter samt rekommendationer inför Regionfullmäktige beslutade att berörda nämnder, styrelser och kommittéer ansvarar för genomförandet inom sina respektive ansvarsområden. Rapporten bygger därför på en uppföljningsenkät ställd till de verksamhetsområden som tidigare identifierats ha aktiviteter som strävar mot målet om fullföljda studier. Resultatet av enkäten visar att aktiviteter pågår inom samtliga delområden (med tonvikt på samverkan och psykisk hälsa), har både projekt- och verksamhetskaraktär och att ett flertal är begränsade geografiskt. Kraftsamling för fullföljda studier är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet och prioriteringar. Ett antal rekommendationer som bedöms förbättra förutsättningarna för barn och unga att fullfölja sina studier kommer därför årligen att presenteras. Rekommendationerna är framtagna genom: en sammanvägning av resultat av redan pågående verksamhet diskussioner med företrädare från olika organisationer och professioner omvärldsbevakning av nationell och internationell utveckling inom respektive område I denna första uppföljningsrapport föreslås följande rekommendationer inom respektive delområde: Samverkan Föreslå regeringen att bli pilotregion för en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Utveckla tjänstemannastrukturen för samverkan mellan VGR och samtliga kommunalförbund Psykisk hälsa Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister Livsvillkor och levnadsvanor Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Stimulera intresse för studier Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Migration och utbildning Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter 3

138 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Bakgrund I januari 2017 antog regionfullmäktige Handlingsplan fullföljda studier Folkhälsokommittén gavs i uppdrag att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget. Regionfullmäktige beslutade dessutom att berörda nämnder, styrelser och kommittéer ansvarar för genomförandet inom sina respektive ansvarsområden. Handlingsplan fullföljda studier konkretiserar regionfullmäktiges prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska 2. Planen anknyter till VG2020 och fokuserar på Västra Götalandsregionens (VGR:s) roll i strävan efter att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning. Arbetet för att alla elever i Västra Götaland ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg bedrivs i processen Kraftsamling fullföljda studier. Syftet med kraftsamlingen är att skapa ett gemensamt engagemang och ansvar för utmaningen hos olika aktörer inom Västra Götaland. Denna rapport innehåller dels en återrapportering av det första halvåret med handlingsplanen och dels förslag till rekommendationer för det fortsatta arbetet. Handlingsplan fullföljda studier Handlingsplanen beskriver arbetet för fullföljda studier utifrån fem delområden som tagits fram genom en analys med deltagare från olika sektorer inom VGR: Samverkan Psykisk hälsa Livsvillkor och levnadsvanor Studiemotivation Migrationsbakgrund Varje delområdesbeskrivning innehåller utmaningar för VGR som organisation och prioriterad inriktning för de närmaste åren. Övergripande samordning Uppdraget att samordna det övergripande arbetet innehåller tre olika delar; organisering, kommunikation samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 1 RS Budget 2018 VGR 4

139 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Organisering Västra Götalandsregionens arbete för fullföljda studier sträcker sig över flera nämnder, styrelser och kommittéer. För att skapa en helhetsbild måste därför organiseringen ta hänsyn till detta. Under arbetet med handlingsplanen formerades tre grupperingar; styrgrupp, beredningsgrupp och processgrupp. Styrgruppen leds av folkhälsochef och består av direktörer och chefer för hälsooch sjukvård, kommunikation samt regional utveckling. Styrgruppen har till uppgift att besluta om större inriktningsfrågor. Beredningsgruppen består av avdelnings-/enhetschefer från koncernstab hälso- och sjukvård, koncernstab regional utveckling samt avdelning data och analys. Huvuduppgifterna är förankring, avstämning och övergripande strategiska vägval. Processgruppen består av regionutvecklare från koncernstab regional utvecklig och en kommunikatör. Processgruppen ansvarar för det löpande och övergripande arbetet. Kommunikation Fokus för arbetet med kommunikation är en webbplats för kraftsamling fullföljda studier: Där finns möjlighet att beskriva pågående och planerade aktiviteter, projekt och satsningar som sker inom kraftsamlingen för att visa bredden av insatser och inspirera andra aktörer i Västra Götaland. Övriga centrala kommunikationskanaler är interna och externa möten, seminarier och konferenser regionalt, nationellt och internationellt. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte En tredje del i uppdraget att samordna det övergripande arbetet är att skapa forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. I första hand fokuserar arbetet på att vidareutveckla ett sammanhang där verksamhetsnära personal/praktiker och forskare från olika discipliner i Västra Götaland kan mötas kring temat fullföljda studier. Det finns även behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte i andra strukturerade sammanhang till exempel genom konferenser och/eller workshops. Aktivitetsplan 2017 En aktivitetsplan togs fram under hösten 2016 för att konkretisera handlingsplanen och belysa pågående aktiviteter inom VGR som stödjer handlingsplanens inriktning inom respektive delområde. Aktivitetsplanen innehåller beslutade och i vissa fall pågående insatser och utvecklingsarbeten. Planen ska inte ses som en komplett beskrivning av allt som görs med bäring på fullföljda studier. I aktivitetsplanen beskrivs 14 interna aktiviteter inom VGR och 24 aktiviteter som genomförs i samverkan med eller finansieras av VGR. 5

140 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Uppföljning 2017 Övergripande samordning Under 2017 har arbetet fokuserat på förankring och övergripande samordning. Utifrån delarna organisering, kommunikation och kunskaps- och erfarenhetsutbyte presenteras nedan en kort sammanställning av vad som genomförts under 2017 samt lärdomar av arbetet. Organisering Första halvåret 2017 lades stor vikt vid förankringsprocessen. I samverkan med externa aktörer har det blivit tydligt att arbetsformer skiljer sig åt mellan hälso- och sjukvårdens och regional utvecklings externa arbete. Därför genomfördes en workshop i augusti med representanter från hälso- och sjukvården, regional utveckling, kommunalförbunden samt VästKom för att diskutera framtida samverkansformer. Kommunikation Förutom arbetet med att utforma webbplatsen så har fokus varit deltagande på konferenser och workshops. Några exempel är: Almedalen 2017 där en panel bestående av statssekreterare, civilsamhällesrepresentanter, förtroendevalde och ledare inom hälso- och sjukvård etc. bemötte ungdomarnas tankar kring fullföljda studier. Information och dialog med avdelningar, enheter, nämnder, kommittéer och styrelser inom Västra Götalandsregionen Information och dialog med kommunledningar Dialog och deltagande i referensgrupp till Kommissionen för jämlik hälsa Aktivt deltagande genom workshops och föredragningar i nationella och internationella nätverk Kunskap- och erfarenhetsutbyte Från hösten 2016 har en arbetsgrupp bestående av representanter från VGR, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och Högskolan Väst arbetat med att skapa ett forum där forskare från olika discipliner och verksamhetsnära personer kan mötas. Ett första inledande seminarium kommer att hållas den 25 september 2017 och därefter planeras seminarier inom respektive delområde. I februari 2017 genomförde folkhälsokommittén en konferens i Göteborg på temat fullföljda studier - På väg med gemensam kraft. Drygt 400 personer deltog och programmet innehöll både kunskapspåfyllnad och erfarenhetsutbyte. En ny konferens planeras i februari Dialogmöten har genomförts med bland annat Samordningsförbundens organisationer och folkhälsostrateger i Västra Götaland. 6

141 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Aktivitetsplan 2017 En enkät riktad till aktörer med aktiviteter i aktivitetsplan 2017 samt berörda avdelningschefer eller motsvarande inom VGR har genomförts inför halvårsavstämningen. Enkäten innehöll frågor kring planens aktiviteter, om planerade framtida insatser samt upplevda utvecklingsbehov. Sammanfattningsvis visar de inkomna svaren: Aktiviteter pågår inom samtliga av handlingsplanens delområden med störst tonvikt på områdena samverkan och psykisk hälsa. De aktiviteter som fördes in i aktivitetsplanen hösten 2016 är nu till största del i en genomförandefas, några är fortfarande i planeringsstadium. Ett fåtal aktiviteter är avslutade. Många av aktivitetsplanens insatser är projekt, ofta samverkansprojekt med externa aktörer. Ett flertal av projekten finansieras av regionutvecklingsnämnden med hjälp av sociala investeringsmedel eller andra bidrag. Erfarenheter som lyfts från flera av dessa är betydelsen av kommunikation och förankring på olika nivåer i de samverkande organisationerna. Aktivitetsplanen innehåller även mer långsiktig verksamhetsutveckling som förväntas bidra till att VGR:s verksamhet ger förutsättningar för barn och unga att gå ur skolan med fullföljda studier. Ett exempel är tilläggsuppdraget att förstärka första linjens/vårdcentralernas arbete kring barn och ungas psykiska hälsa. Goda erfarenheter från sex pilotvårdcentraler har gjort att beslut finns om att ytterligare fem vårdcentraler kommer få detta tilläggsuppdrag. Ett flertal insatser är begränsade geografisk till ett enskilt område i Västra Götaland men exempel finns även på insatser som kan bidra till ökad jämlikhet i förutsättningar för fullföljda studier inom Västra Götaland. Exempel på detta är uppbyggnad och implementering av en enhetlig elevhälsoenkät i Västra Götalands kommuner. Resultaten från enkäten kommer att användas i en regiongemensam elevhälsodatabas som förväntas underlätta en systematisk uppföljning och analys av barn och ungas hälsa. Aktiviteter som ännu inte slutförts samt nya planerade insatser som redovisades i enkäten har tillförts till Aktivitetslista 2017/2018. En sammanställning av uppföljningen finns i Bilaga 1. Sammanfattning uppföljning aktivitetsplan Fortsatt arbete 2018 Kraftsamling fullföljda studier är ett långsiktigt arbete som kräver uthållighet. Huvuduppgiften för folkhälsokommittén är att driva och hålla samman processen medan varje nämnd, styrelse och kommitté äger sina respektive utvecklingsinsatser. 7

142 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Aktivitetslista 2017/2018 Aktivitetslistan innehåller övergripande aktiviteter inom VGR:s verksamhet som syftar till att förbättra förutsättningar för barn och unga i Västra Götaland att gå ur skolan med fullföljda studier. De aktiviteter som återfinns i listan är inrapporterade av ansvarig enhet. Enligt beslut i regionfullmäktige ska Handlingsplan fullföljda studier följas upp årligen per delårsbokslut augusti. Aktivitetslistan omfattar därför insatser som planeras att genomföras under sista halvåret 2017 till och med första halvåret Aktivitetslistan återfinns i Bilaga 2. Aktivitetslista 2017/2018. Rekommendationer I syfte att kraftsamla VGR:s arbete, med utgångspunkt i regionstyrelsens uppdrag om fullföljda studier, kommer ett antal rekommendationer årligen att föreslås. Rekommendationerna är långsiktiga förändringar i VGR:s egen verksamhet som bedöms förbättra förutsättningarna för barn och unga att nå fullföljda studier och därmed göra skillnad för befolkningen. Rekommendationerna är i första hand ett underlag för den egna organisationen att prioritera och fördela arbetet under kommande år och utgår från de områden som utpekats i handlingsplan för fullföljda studier. De har tillkommit genom; en sammanvägning av resultat av redan pågående verksamhet diskussioner med företrädare från olika organisationer och professioner omvärldsbevakning av nationell och internationell utveckling inom respektive område Område 1. Samverkan Rekommendation - Föreslå regeringen att bli pilotregion för en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Beskrivning Samhällets olika institutioner som är skapade för att stödja barns hälsa och utveckling är i påfallande grad organisatoriskt och professionellt separerade både sinsemellan och över barnets liv och utveckling. Kommissionen för jämlik hälsa 3 lyfter som ett av sina förslag till regeringen i juni 2017 behovet att utreda hur en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård kan skapas, vilket ligger i linje med en rad andra utredningars slutsatser 4. Detsamma lyfter Sveriges kommuner och landsting inom ramen för deras arbete kring psykisk hälsa, där synkronisering av insatser från skolväsendet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården efterfrågas. Inom VGR pågår redan ett flertal projekt och 3 SOU 2017:47 4 SOU 2017:9, SOU 2916:94 och rapporten Minskade hälsoskillnader SKL

143 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier arbeten som strävar efter en mer sammanhållen verksamhet t.ex. utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa på vårdcentralerna och mycket tyder på att det finns starka önskemål att systematisera och permanenta dessa projekt. Rekommendationen innebär att tillsammans med några intresserade kommuner föreslå regeringen att VGR på försök skapar en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Försöket ska utvecklas så att det kan utgöra ett pilotexempel för andra delar av regionen och riket samt följas av forskare. Rekommendation - Utveckla tjänstemannastrukturen för samverkan mellan VGR och samtliga kommunalförbund Beskrivning Det sker idag ett omfattande arbete för att skapa förutsättningar för barn och unga att gå klart grund- och gymnasieskola med fullföljda studier. Det sker genom det dagliga arbetet i skolorna, i kommunerna, genom särskilda projekt och satsningar, inom hälso- och sjukvården, science centers och så vidare. För att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och ta tillvara på den kunskap som genereras i alla delregioner finns det behov av att utveckla den långsiktiga samverkansstrukturen för arbetet med fullfölja studier. Detta ska även bidra till att insatserna kompletterar och förstärker varandra samt förbättrar det långsiktiga resultatet. Det konkreta arbetet kan ske genom gemensamma satsningar för att utveckla regional samverkan, sprida kunskap kring forskning inom området samt erbjuda mötesplatser och erfarenhetsutbyte. Område 2. Psykisk hälsa Rekommendation Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister Beskrivning De ojämlikhetsskapande processerna börjar tidigt i livet och är ett starkt argument för att lägga stor vikt vid tidiga insatser. Behovet av att fokusera betydligt mer på förebyggande insatser måste därför tydliggöras. En avgörande arena för förebyggande arbete är mödraoch barnhälsovården som har möjlighet att tidigt identifiera problem i barnens hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Genom generella och riktade insatser, som ökar i förhållande till behoven, spelar mödra- och barnhälsovården en viktig roll i att utjämna de sociala hälsoskillnaderna och främja en god hälsoutveckling på lång sikt. En studie visar dock att barnhälsovårdens riktade insatser inte nås av alla som skulle kunna ha behov av dem 5. BVC genomför tidiga hembesök, men de prioriteras olika vid olika enheter i VGR i tider av hög belastning. Det är av stor betydelse att besöken säkerställs och utvecklas. En VGR- 5 SOU 2017:47 9

144 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier rapport som tas fram av Kunskapscentrum för jämlik vård kommer att färdigställas under hösten. Område 3. Livsvillkor och levnadsvanor Rekommendation - Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet Beskrivning Fysisk aktivitet är en stark bestämningsfaktor och drivkraft för vår förmåga att studera, må bra och känna välbefinnande. De medicinska effekterna på hjärnan, hjärtat, musklerna, blodsockerkontrollen, blodtrycket och kognitionen blir alltmer kända. Fysisk aktivitet är sjukdomspreventivt och rehabiliterande men det finns mycket forskning som tyder på att barn rör sig alldeles för lite idag. Enligt Kommissionen för jämlik hälsas 6 förslag bör regioner/landsting verka för att personalen inom mödra- och barnhälsovården har tillräckliga kompetenser och förutsättningar för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och motivera till goda levnadsvanor. Frågan är högaktuell för både den kommunala och regionala nivån, då regeringen beslutade i maj 2017 att uppdra åt skolan att öka den fysiska aktiviteten 7. Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv vill VGR gå mot ett samhälle som erbjuder lättillgängliga, attraktiva, trygga och säkra livsmiljöer, tillgängliga offentliga utrymmen, mötesplatser och grönområden, infrastruktur och innovativa lösningar för att främja fysisk aktivitet och rörelse för alla. Det finns ett behov av att tydliggöra VGR:s roll som samhällsaktör för ökad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar. VGR ger idag stöd till bland annat idrottsrörelsen och studieförbunden vilka spelar en stor roll för barns- och ungdomars tillgång till fysisk aktivitet på jämlika villkor. Område 4. Stimulera intresse för studier Rekommendation Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession Beskrivning Tio procent av den vuxna befolkningen uppvisar otillräckliga färdigheter inom både läsförståelse och matematik personer som i många fall har en sämre anknytning till arbetsmarknaden och en sämre social situation och hälsa 8. 6 SOU 2017: SOU 2017:47 10

145 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 1 Rapport fullföljda studier Skolan (i alla dess former) har i och med sitt kompensatoriska uppdrag en mycket viktig roll i att möjliggöra och bidra till alla barn och ungdomars lärande och utveckling både kognitiva, sociala och praktiska förmågor, oavsett individuella förutsättningar, föräldrars bakgrund och utbildningsnivå. Folkhögskolorna med sin speciella pedagogik har sedan länge varit ett alternativ för dem som saknar behörighet till gymnasium eller högre studier. VGR är huvudman för sex av länets 22 folkhögskolor, denna rekommendation gäller samtliga. Folkhögskolorna möter idag deltagare som i allt högre grad brottas med psykisk ohälsa och andra funktionsvariationer. Enligt Folkbildningsrådets statistik hade 34 procent av deltagarna i allmän kurs på folkhögskolorna någon form av funktionsvariation. Deltagare med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsvariation var de grupper som ökade mest under För att deltagarna ska kunna tillgodogöra sig studierna behöver folkhögskolan förstärkas med motsvarande elevhälsans funktioner inom andra skolformer. Deltagare har behov som av olika anledningar gränsar till vård/behandling och omsorg och som idag inte tillgodoses. Folkhögskolans uppdrag är bildning och utbildning men det finns utvecklingsbehov inom områdena psykisk hälsa och funktionsvariationer. Behov finns även att utveckla samverkan med primärvården så att remisser och bedömningar kan hanteras på ett smidigt sätt. Område 5. Migration och utbildning Rekommendation - Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGRfinansierade verksamheter Beskrivning Kammarkollegiet och barnombudsmannen menar att barn idag tar ett orimligt ansvar som tolkar åt sina föräldrar i kontakt med myndigheter och andra samhällsaktörer. Barn beskriver själva att de tvingas bli som föräldrar åt sina egna föräldrar. Risken finns också att barnet får information om sina närstående som de inte ska ha eller som inte är anpassad till barnets kunskapsnivå eller emotionella mognad. Eftersom barnet inte har de kunskaper som krävs av en tolk finns det också en betydande risk att informationen blir felaktigt översatt med de hälsokonsekvenser som det kan få. När barn används som tolkar åt närstående leder det också till att barnet tvingas utebli från skola och fritidsaktiviteter. Socialstyrelsen har riktat kritik mot socialtjänsten och hälsooch sjukvården och påtalat det olämpliga i att barn och ungdomar tolkar åt sina anhöriga inom verksamheterna 9. I en rapport framtagen av avdelning folkhälsa 2017 Kulturtolkar en studie kring behov och form ges bland annat förslag på åtgärder för att säkerställa att barn inte används som tolkar

146 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 2 Bilaga 1 Sammanfattning uppföljning aktivitetsplan 2017 Aktiviteter som genomförs internt i VGR Delområde Aktivitet Status Rapporterande enhet/ansvarig 1. Samverkan Information om SIP och insatser för att möjliggöra ökad användning Genomföra/följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: SIMBA Under genomförande Under genomförande Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Genomföra/följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: Familjecentraler Under genomförande/ Planeringsfas Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Genomföra/följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: Ungdomsmottagningar Genomföra/följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: RFSL om HBTQ och hälsa i skolan Genomföra/följa HSNs särskilda satsning på fullföljda studier: Förstärkt samverkan HSN - kommunalförbund - kommun - samordningsförbund. "Fullföljda studier - inkluderande lärmiljö" Planeringsfas Under genomförande Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa 2. Psykisk hälsa Barnets första bok Ingen rapport Kultur i Väst En förälder blir till Regionuppdrag (Nationella riktlinjer) missbruk och beroende Regional utvecklingsplan för barnoch ungdomspsykiatrin Förstärkt första-linjen Under genomförande Under genomförande Under genomförande Under genomförande Koncernkontoret/ Kompetenscentrum för Jämlik vård Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernledning/ Kunskapsstöd psykisk hälsa

147 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 2 Driva Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet Under genomförande Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa 3. Levnadsvanor och livsvillkor Stärka upp första hembesök BVC Under genomförande Koncernkontoret/ Kompetenscentrum för Jämlik vård Barn som anhöriga - Våga fråga Under genomförande 5. Migrationsbakgrund Utbildningssatsning inom Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Under genomförande Koncernstab Hälso- och sjukvård/ Enheten för nämndsamordning Genomföra och följa upp "Fördelning av statsbidrag utifrån flyktingsituationen": Ungdomsmottagningarna (Sex och samlevnad), Behandlingsteam för barn och unga (Röda korset), Flykting barn-teamet Under genomförande Koncernstab Hälso- och sjukvård/ Enheten för nämndsamordning 2,3,4,5 Använda referensgrupper barn och unga 1,2,3,4,5 Tillhandahålla webbaserad utbildning om barnets rättigheter Under genomförande Under genomförande Koncernkontoret/ Mänskliga rättigheter Koncernkontoret/ Mänskliga rättigheter

148 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 2 Aktiviteter som genomförs i samverkan eller finansieras av VGR Delområde Aktivitet Status Rapporterande enhet/ansvarig 1. Samverkan Implementera elevhälsodatabasen Under genomförande Koncernkontoret/ Samhällsanalys Samverkansyta mellan kommunalförbunden genom socialfondsansökningarna; "Fullföljda studier GR" och "En skola för alla". Länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa Inriktningsdokument ungdomsmottagningar 2. Psykisk hälsa Träningsprogram för Medveten Närvaro och Resiliens (TMR) (RUN/SIM) Planeringsfas Planeringsfas Ingen rapport Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Enheten primärvård Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa El sistema Ingen rapport KUN Kvalitetsindikatorer förskolan Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Systematisera kunskapsutbyte idéburen sektor, ex Samråd och Tjejjourer Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Systematiserat kunskapsutbyte med ungdomsmottagningar och elevhälsa Under genomförande Koncernstab hälso- och sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa 3. Levnadsvanor och livsvillkor Tidiga insatser för ökad skolnärvaro (RUN/SIM) Utmanande avstamp 2 (RUN/SIM) Under genomförande Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa HELA - Holistiskt Engagerat Lärande för Alla (RUN/SIM) Avslutat Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Kohortstudie- Om ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa 4. Studiemotivation Förstudie: Plug Innan Avslutat Koncernkontoret/ Avdelning FoUU Praktikplatsen.se Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU

149 Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 2 SYVonline Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU, kommunalförbunden Science centers - inspirera skoltrötta elever Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU, Science centers Folkhögskolorna - studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) Under genomförande Koncernkontoret/ Folkhögskoleförvaltningen Smarta fabriker Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU, GTC Industrinatta i Sjuhärad Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU Naturbruksgymnasier - naturbruksprogram med fyra nationella inriktningar Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU, naturbruksstyrelsen 5. Migrationsbakgrund Aktivitetsplatsen.se Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning FoUU Tidiga insatser för ökad integration (RUN/SIM) Under genomförande Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Science centers - särskilda insatser för nyanlända Planeringsfas Koncernkontoret/ Avdelning FoUU, Science Center

150 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Avdelning folkhälsa Västra Götalandsregionen Aktivitetslista 2017/ Handlingsplan fullföljda studier Kraftsamling för fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götalandsregionen. Varje styrelse, nämnd och kommitté äger själva det arbete som görs inom ramen för sina uppdrag, både genomförande av redan beslutade aktiviteter och framtida utvecklingsarbete. Aktivitetslistan innehåller övergripande aktiviteter inom VGR:s verksamhet som syftar till att förbättra förutsättningar för barn och unga i Västra Götaland att gå ur skolan med fullföljda studier. Listan består av aktiviteter som rapporterats av ansvarig enhet, men kan inte ses som en komplett beskrivning av allt som görs med bäring på fullföljda studier. Enligt beslut i regionfullmäktige ska Handlingsplan fullföljda studier följas upp årligen per delårsbokslut augusti. Aktivitetslistan omfattar därför insatser som planeras att genomföras under sista halvåret 2017 till och med första halvåret Delområde 1: Samverkan - Främja långsiktig och hållbar samverkan mellan olika samhällsaktörer Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Genomföra insatser för att öka användningen av Samordnad individuell plan (SIP) som verktyg inom VGR:s verksamheter Forskningsplattform Fullföljda studier Enligt lag, SoL och HSL, ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas när en person har behov av insatser från både region och kommun. Aktiviteter för att stärka SIP som verktyg finns formulerat i Handlingsplan för psykisk hälsa. Utbildningsinsatser till vårdcentraler pågår. Revidering pågår av riktlinjer för Västbus syfte att tydliggöra var och en huvudmans ansvar kring insatser. Syftar till att samla/mobilisera akademi och praktiker i Västra Götaland kring ämnesområdet samhällets förmåga att stötta barn och ungas utveckling för att minska ojämlikhet i hälsa och livsvillkor. Koncernstab hälsooch sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernkontoret/ folkhälsa

151 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Systematisera erfarenhetsutbytet mellan kommunalförbunden och VGR Systematisera erfarenhetsutbytet mellan de regionövergripande projekten Plug Innan, Fullföljda studier GR och En skola för alla Enhetlig elevhälsoenkät i Västra Götalands kommuner samt elevhälsodatabas Samtliga kommunalförbund i Västra Götaland och VGR arbetar med insatser kring fullföljda studier utifrån VG2020. I enlighet med resultatet av en workshop med representanter från VGR och kommunalförbundsledningarna augusti 2017 planeras att återuppta och komplettera det nätverk som tidigare funnits kring denna fråga. Det pågår flera stora projekt i Västra Götaland och behov finns av att utbyta erfarenheter och kunskap samt skapa förutsättningar för långsiktighet. Detta utbyte finns inskrivet i projektansökningarna för de två större socialfondsprojekten samt Plug Innan. Arbetet med att utveckla en elevhälsoenkät och elevhälsodatabas ingår i projektet Elevens hälsa i fokus. Syftet med en enhetlig enkät är att skapa ett relevant uppföljningssystem för att följa hälsoutveckling bland elever. Resultaten från enkäten kommer att användas i en regiongemensam elevhälsodatabas som förväntas underlätta en systematisk uppföljning och analys kring barn och ungas hälsa. Koncernkontoret/ FoUU & folkhälsa Koncernkontoret/ FoUU & folkhälsa Koncernkontoret/ samhällsanalys & folkhälsa Delområde 2: Psykisk hälsa - Främja psykisk hälsa och motverka konsekvenser av psykisk ohälsa Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet En förälder blir till Hälsofrämjande arena förskola - Ett utvecklingsarbete som syftar till ökad kunskap och förbättrade färdigheter i att möta olika vårdnadshavare, barn och familjer och på så sätt verka för ett mer inkluderande bemötande och ett mer jämlikt föräldraskap. Målgrupp är personal inom BVC och familjecentraler samt blivande sjuksköterskor på Högskolan Väst och Högskolan i Borås. Projektet syftar till att använda/se till förskolan som resurs för barnens kognitiva utveckling och som en väg mot det regionövergripande målet fullföljda studier. I steg 1 Koncernkontoret/ Kompetenscentrum för Jämlik vård Koncernkontoret/ folkhälsa Aktivitetslista 2017/

152 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Barns välbefinnande och lärande (2016/2017) identifierades betydelsefulla insatsområden inom förskolan för framtida skolframgång. Länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin Förstärkt förstalinjen psykisk hälsa Västra Noden i Nationella Självskadeprojektet I steg 2 (2017/2018) som fokuserar på kompetensutveckling inom de identifierade områdena deltar Borås, Färgelanda, Göteborg/ Västra Hisingen, Skövde och Uddevalla. Som följd av en överenskommelse mellan regeringen och SKL kring psykisk hälsa har förslag till länsgemensam analys och handlingsplan tagits fram i samverkan med Västkom (kommunerna). I samband med beslut i oktober 2017 kommer indikatorer för uppföljning för varje mål presenteras och även en baslinje som beskriver hur det ser ut i dag (regionalt, delregionalt, lokalt). Under hösten kommer genomförandeplaner/aktivitetsplaner tas fram inom ramen för vårdsamverkan. Årlig uppföljning av hur arbetet fortlöper och indikatorer. Arbetet syftar till att alla barn garanteras likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling. Handlingsplanen beslutades i HSS mars Tilläggsuppdrag till utvalda VC med särskilt ansvar för barn och unga 7-18 år. Sex vårdcentraler är igång och arbetar med insatser till barn unga och deras familjer. Löpande uppföljning sker, liksom utveckling av en modell för tilläggsuppdraget kring ungas psykiska hälsa. Vid HSS möte i maj 2017 beslutades att ytterligare 5-6 VCT skall starta upp under hösten. Löpande utbildningar genomförs för att öka kompetensen hos personalen för att möta barn unga med psykiska hälsa. Arbetet syftar till att säkerställa ett gott bemötande och en vård med hög kvalitet för personer med självskadebeteende i hela vårdkedjan. Brukar- och närståendeperspektiv ska vara med i all vård och vårdutveckling. Vården vid självskadebeteende ska vara jämlik i Sveriges alla landsting och regioner, ha hög tillgänglighet och rimliga väntetider. Koncernstab hälsooch sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernstab hälsooch sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernstab hälsooch sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Koncernstab hälsooch sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Aktivitetslista 2017/

153 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Psykisk hälsa och suicidprevention Regionuppdrag Nationella riktlinjer missbruk och beroende SRHR inom psykiatrin Tillgänglig primärvård för transpersoner Kunskapsutbyte idéburen sektor kring våld i nära relation En av åtgärderna i folkhälsokommitténs handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention är att stimulera implementering och utveckling av metoder med fokus på skolan som arena. Kommunerna Åmål, Skövde och Strömstad kommer under hösten 2017 utbildas i metoderna MHFA (Mental Health First Aid), och YAM (Youth Aware och Mental health). MHFA förbättrar bland annat kunskapen om hur man agerar och beter sig i kontakten med personer med psykisk ohälsa och den höjer även deltagarnas självförtroende när det gäller att hjälpa någon med psykisk ohälsa. Youth Aware of Mental health (YAM) är ett program för skolelever som främjar diskussion och utvecklar färdigheter för att möta livets svårigheter och öka kunskap om psykisk hälsa. Utvecklingsaktiviteten syftar till att säkerställa och utveckla insatserna som riktas till unga/unga vuxna med missbruk/beroende. Utbildningsinsatser till hela primärvården, BUP och vuxenpsykiatrin kommer att genomföras och ett ansvarsfördelningsdokument som tydliggör ansvaret mellan olika vårdnivåer tas fram. Handlingsplan och regionuppdrag beslutades i HSS mars SRHR inom psykiatrin handlar om att utbilda psykiatripersonal i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Transpersoner är en särskilt utsatt grupp med hög självmordsrisk och psykisk ohälsa. Projektet handlar om att förbättra bemötandet och utforska vilka problem målgruppen vill ha hjälp med. En utredning pågår kring vad man efterfrågar för kunskapsutbyte mm. kring att förebygga våld i nära relation. Genomförande av spridningskonferens kring att förebygga våld. Koncernkontoret/ Avdelning folkhälsa Koncernstab hälsooch sjukvård/ Kunskapsstöd psykisk hälsa Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Koncernkontoret/ folkhälsa Aktivitetslista 2017/

154 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Delområde 3: Livsvillkor och levnadsvanor - Minska de negativa effekterna av ogynnsamma livsvillkor och levnadsvanor Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Utredning hembesök BVC samt pilotsatsning kring att förstärka hembesöken Kohortstudie - Om ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland Stöd till kommunerna i samband med Luppundersökning Utbildning av Hälsoguider Årlig skolkonferens: Sex, unga och skolans roll Driva hemsidan SRHR.se Kompetenscentrum för Jämlik vård utreder skillnader kring första hembesök från BVC inom Västra Götaland samt följer effekterna av pilotsatsningar kring att förstärka hembesöken. Arbetet syftar till att främja ett jämlikt arbete utifrån barnhälsovårdsprogrammet. En rapport färdigställs under tidig höst 2017 och innehåller även rekommendationer till insatser riktade till barnhälsovården. Insatser beräknas ske under hösten 2017 med avrapportering början VGR genomför en kohortstudie om Om ungas livsvillkor och hälsa i Västra Götaland tillsammans med Göteborgs Universitet för att se hur sambandet ser ut över tid mellan barns och ungas livsvillkor, stress och hälsa. Genom studien som ska pågå under minst tio år följer vi årskull 7. I denna studie vill vi undersöka förutsättningarna för barns och ungas uppväxtvillkor - bestämningsfaktorerna för både psykisk och fysisk hälsa - med fokus på ojämlikhet i hälsa. Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) är ett verktyg för att ta reda på hur ungas livssituation ser ut lokalt. Avdelning folkhälsa stöttar kommunerna i analyser och sammanställning av resultat. Utbildning av Hälsoguider i Nordöstra Göteborg samt Frölunda/Högsbo för att öka deltagandet i screening samt främja goda levnadsvanor. Sedan 9 år ger KSH i samarbete med Pedagogiskt Centrum, GR en skolkonferens som riktar sig till elevhälsa och personal på ungdomsmottagningar. Konferensen syftar till att förbättra sex och samlevnadsundervisningen och utgöra en plattform för möten och samarbete. SRHR.se är en plattform för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland såväl hälso- och sjukvårdspersonal som pedagoger inom olika skolformer. Koncernkontoret/ Kompetenscentrum för Jämlik vård Koncernkontoret/ folkhälsa Koncernkontoret/ folkhälsa Hälso- och sjukvårdsstyrelsen/ Regionalt cancercentrum väst Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Aktivitetslista 2017/

155 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet SRHR på HVB Sexit HBTQ-diplomering Ungdomar, såväl ensamkommande flyktingar som med svensk bakgrund, som är institutionsplacerade/vistas på institution är överrepresenterade när det gäller bristfällig kunskap inom området SRHR, erfarenhet av sexuella övergrepp och sex mot ersättning. Kunskapscentrum för sexuell hälsa har tagit fram en handbok och bedriver utbildningar för bland annat personal på ungdomsmottagningar samt utbildar utbildare för vidare spridning. Sexit är ett vetenskapligt framtaget frågeformulär för att identifiera unga som är särskilt sexuellt risktagande eller riskutsatta vad gäller sexuell ohälsa. Frågeformuläret är i första hand framtaget för ungdomsmottagningar och erbjuds alla besökare. Personalen utbildas av Kunskapscentrum för sexuell hälsa och det finns en handbok som är ett komplement till utbildningen. Sexit genomförs dels som ett forskningsprojekt i samarbete med Linköpings universitet, dels som verksamhetsutveckling med utbildning för bland annat ungdomsmottagningar och elevhälsopersonal. Projekt som övergått i självfinansierad verksamhet. Hittills har ca 180 mottagningar i VGR diplomerats. HBTQ-personer är starkt överrepresenterade vad gäller psykisk ohälsa och det är viktigt att mottagningarna ger ett gott och kunnigt bemötande. Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Närhälsan/ Kunskapscentrum för sexuell hälsa Delområde 4: Studiemotivation - Stimulera intresset för studier Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Fördela och samordna ekonomiska bidrag från regionutvecklingsnä mnden (RUN) Inom ramen för fullföljda studier beslutar RUN om ekonomiska medel utifrån följande mål i VG2020: - Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom tre år efter gymnasium och skillnaderna mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. Koncernkontoret/ FoUU Aktivitetslista 2017/

156 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet - Insatserna ska också medverka till att avhoppen från skolan minskar till mindre än 8 procent i Västra Götaland senast år Exempel på insatser: Industrinatta i Sjuhärad samt Göteborgsregionen: Attitydförändrande projekt för gymnasieungdomar med syfte att främja intresse för industrin. Smarta fabriker: Insatser för att främja intresset för yrkesutbildning med inriktning på industri. SYVOnline: Digital plattform med stöd till Studie- och yrkesvägledare med syftet att hjälpa unga att göra välgrundade framtidsbeslut. Praktikplatsen.se: Implementering av verktyg för att underlätta samordning av praktikplatser mellan företag och skola. Future Skills: På Gymnasiedagarna i Göteborgsregionen erbjuda en prova på-yta där ungdomar får möjlighet att upptäcka nya yrken samt få kunskap om olika branscher och kompetenser som krävs på en framtida arbetsmarknad. Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) på VGR:s folkhögskolor Finansiering och beforskning av Plug Innan Studiemotiverande folkhögskolekurs är en tre månader lång utbildning som syftar till att stimulera deltagarna till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen och är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Plug Innan är ett utvecklingsprojekt som VGR medfinansierar med sociala investeringsmedel (SIM), medel från regionutvecklingsnämnden samt folkhälsokommittén. Projektet ägs av GR och genomförs i skolor runt om i Västra Götaland. Plug Innan syftar till att skolor ska utveckla och systematisera sitt arbete med elever i årskurs 5-9 som riskerar att inte fullfölja sina studier. Det långsiktiga målet är att fler elever i Västra Götaland ska bli behöriga till och slutföra gymnasiet. Folkhälsokommittén och Högskolan Väst samfinansierar en doktorand som kommer att studera projektet. Koncernkontoret/ kultur/folkhögskoleförvaltningen Koncernkontoret/ näringsliv, FoUU & folkhälsa Aktivitetslista 2017/

157 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Kompetensväxling 2.0 Verksamhetsbidrag till Science centers Unga, nyanlända, besöksmål och civilsamhället och kulturarvet ingår alla i en satsning för att öka tillgången till arbete och praktik. Det finns sex science centers i Västra Götaland som syftar till att intressera barn och unga för studier inom naturvetenskap och teknik. Under hösten pågår ett utvecklingsarbete för att tydliggöra uppdragets koppling till fullföljda studier. Koncernkontoret/ Koncernavdelning kultur Koncernkontoret/ FoUU Delområde 5: Migrationsbakgrund - Skapa förutsättningar för goda skolresultat för ungdomar med migrationsbakgrund Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Fördela och samordna ekonomiska bidrag från regionutvecklingsnämnden (RUN) Etablera Lärandecenter för Migration och hälsa Genomföra och följa upp "Fördelning av statsbidrag utifrån flyktingsituationen" Utbildningssatsning inom Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Inom ramen för fullföljda studier beslutar RUN om ekonomiska medel utifrån fokusområdet Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv i VGR:s budget: Exempel på insatser: Aktivitetsplatsen.se: Lansera ett webbverktyg där arbetsliv, föreningsliv, skola och ensamkommande ungdomar kan hitta varandra och skapa aktiviteter med syfte att skapa kontaktnät och meningsfull fritid. Centrets huvudsyfte är att samordna, omvärldsbevaka, kunskapsutveckla och sprida olika frågor kopplade till migration och hälsa. Centret kan utgöra ett stöd i processen med fullföljda studier. Arbete pågår kring fördelning av statsbidrag riktat mot ökad välfärd och migration 2017 respektive Syftet är att förstärka regionens verksamheter som har att hantera den rådande flyktingsituationen med ett stort antal asylsökande. Utbildning av utbildare som kan föra kunskap vidare till personal som möter asylsökande och nyanlända. Koncernkontoret/ FoUU Koncernkontoret/ folkhälsa Koncernstab Hälsooch sjukvård/ Enheten för nämndsamordning Koncernstab Hälsooch sjukvård/ Enheten för nämndsamordning Aktivitetslista 2017/

158 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Delområdesöverskridande Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Webbaserad utbildning om barnets rättigheter Referensgrupper barn och unga Fördela och driva arbetet med Sociala investeringsmedel (SIM) Webbutbildningen "Barnkonventionen - från teori till praktik" ingår i "För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Utbildningen finns tillgänglig för såväl anställda i VGR som externt. Arbeta med att involvera barn och unga för att ta tillvara deras perspektiv i samband med frågor/åtgärder/aktiviteter som berör målgruppen. Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel (SIM) är inriktade på hälsofrämjande och förebyggande insatser som på sikt förbättrar barns och ungas förutsättningar att klara grundskolan med godkända betyg. Insatserna som finansieras med SIM ska utveckla samverkan mellan regionala och kommunala verksamheter som arbetar med barn och unga. Medlen för sociala investeringar förvaltas av regionutvecklingsnämnden. Exempel på insatser: Tidiga insatser för ökad integration: Samverkansprojekt mellan BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs sjukhus och kommuner i Sjuhärad. Syftar till att förebygga psykisk ohälsa och öka skolnärvaron genom arbete i psykoedukativa grupper med inriktning hälsa och egenvård. Målgruppen är ensamkommande flyktingbarn år som bor i kommunernas egna HVB-hem. Träningsprogram för Medveten Närvaro och Resiliens (TMR): Samverkansprojekt mellan Närhälsans utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa och Psykologenheten Väster i SDF Västra Göteborg. Syftar till att hjälpa elever i årskurs 4-5 (10-12 år) samt högstadiebarn i skolor med socioekonomiska utmaningar att hantera stress för att öka förmågan att klara godkända skolbetyg. Tidiga insatser för ökad skolnärvaro: Samverkansprojekt mellan Närvårdsamverkan Södra Älvsborg, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och Borås kommun. Syftar till att minska skolfrånvaro. Genom intervjuer med barn och deras föräldrar ska behov utredas och insatser utformas utifrån olika typer av frånvaro. Innehåller även introducering av ett system för att kontrollera elevernas närvaro i utvalda Koncernkontoret/ mänskliga rättigheter Koncernkontoret/ mänskliga rättigheter Koncernkontoret/ näringsliv & folkhälsa Aktivitetslista 2017/

159 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet skolor, framtagande av handlingsplan och utveckling av samverkan mellan skola, IFO och BUP. Utmanande avstamp 2: Samverkansprojekt mellan Gullspång kommun, Närhälsan Gullspång och Skagerns vårdoch hälsoenhet. Syftar till att utveckla arbete med familjecoacher som ska stödja barn i behov av särskilt stöd genom att ta ett helhetsgrepp kring familjens behov. Samverkansmodell ska tas fram för vårdcentraler, familjecentrum, förskola/skola och socialtjänst för insatser riktade till familjerna. Familjehus 7-15 år: Samverkansprojekt mellan Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral. Syftar till att utveckla ett integrerat, familjeorienterat och evidensbaserat arbetssätt som skapar förutsättningar för att alla ungdomar går ut grundskolan med godkända betyg. Projektet fokuserar på vidareutveckling av den befintliga familjecentralen till ett familjehus med tvärsektoriellt team med kompetenser från skolan, socialtjänsten och primärvården. Främja lärande, utveckling och hälsa hos barn i Angered: Samverkansprojekt mellan Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborgs universitet, Angereds närsjukhus och SDF Angered i Göteborgs stad. Syftar till att identifiera och kartlägga barns individuella styrkor och svårigheter i skolan för att systematiskt förbättra samverkan och kommunikation mellan aktörer som arbetar för barn och deras hälsa. Från utanförskap till innanförskap: Samverkansprojekt mellan Dals Eds kommun och NU-sjukvården Barn- och ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagningen på Dalslands sjukhus. Syftar till att minimera risken för utanförskap genom att skapa en fungerande frånvaroregistrering i förskolan och grundskolan samt utforma gemensamma rutiner och systematisk samverkan och samordning av insatser för barn med oroväckande frånvaro. Aktivitetslista 2017/

160 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Team Bagera: Samverkansprojekt mellan Grästorps kommun, Capio primärvård BVC och Närhälsans MVC. Syftar till att tidigt upptäcka behov av stöd och utbildning hos föräldrar, identifiera rätt insatser för att nå alla föräldrar med stöd samt utöka samarbetet mellan aktörer som rör föräldrar. Innehåller bl.a. utökning med två extra hembesök av BHV tillsammans med socialtjänst och MHV under första levnadsåret. Partnerskapssatsning Fyrbodal: Samverkansprojekt mellan Vårdsamverkan Fyrbodal Barn och Unga och Norra hälsooch sjukvårdsnämnden. Syftar till att skapa en struktur för strategisk samverkan mellan region och kommun för långsiktiga satsningar riktat till barn och unga. Särskilda satsningar på fullföljda studier inom Hälso- och sjukvårdsnämnderna Regionfullmäktige har avsatt särskilda medel till Hälso- och sjukvårdsnämnderna riktat mot folkhälsoinsatser. Hälso- och sjukvårdsnämnderna har själva prioriterat hur dessa medel ska användas. Exempel på insatser: Tandhygienist på familjecentral (HSNG): Pilotprojekt där tandhygienist deltar i verksamheten på ett par utvalda familjecentraler. HälsUM vid ungdomsmottagningar (HSNG): Utveckling av ungdomsmottagningarnas utåtriktade och uppsökande verksamhet. Samordnare/koordinatorer för familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler (HSNG): Genom ett samverkansavtal mellan HSNG och respektive SDN avseende familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Göteborg samfinansieras en koordinator/samordnare. Utveckling av familje- och ungdomscentraler (HSN Norra): Särskild prioritering för att stimulera uppbyggnad av fler samt stärkta familje- och ungdomscentraler i Fyrbodal. Samverkan BVC barn utanför sin utvecklingskurva (HSN Södra): Utveckling av samverkan mellan habilitering, BUP, förskola m.fl. kring barn som vid BVC upptäcks ligga utanför sin utvecklingskurva. Koncernkontoret/ folkhälsa Aktivitetslista 2017/

161 rotokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, HSNS Protokollsutdrag regionstyrelsen, Handlingsplan fullföljda studier, : Bilaga 3 Aktivitetslista Aktivitet Beskrivning Ansvarig enhet Förstärka spädbarnsmottagningen (HSN Södra): Utökning av tillgängligheten till spädbarnsmottagning för föräldrar i fler kommuner. Spädbarnsmottagning är en samverkan med kommunen där nyblivna föräldrar som har behov får stöd i att vara förälder. Rörelseaktivitet i skolan varje dag (HSN Södra): Modell för att öka samverkan med kommunerna och samtidigt främja utvecklingen av en jämlik hälsa. Södra hälso- och sjukvårdsnämnden prioriterar särskilt rörelseaktivitet på schemat varje dag för att främja kognitiv och språklig utveckling. SIMBA-team med fokus på Barn och Ungas psykiska hälsa (HSN Västra): De utökade SIMBA-teamen arbetar för att barn- och ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan "stolarna", det vill säga komma i kläm mellan verksamheter. Nära samverkan mellan socialtjänst, skola, elevhälsa, primärvård och BUP. Förstärkt samverkan Skaraborgs kommunalförbund (HSN Östra): Systematiserad samverkan mellan avdelning folkhälsa och kommunalförbundet kring fullföljda studier. Fördela och samordna ekonomiska bidrag från folkhälsokommittén Februarikonferens Fullföljda studier Folkhälsokommittén beslutar om ekonomiska bidrag till verksamheter, forskning och projekt med folkhälsoinriktning och prioriterar särskilt insatser inom området fullföljda studier. Folkhälsokommittén bjuder årligen in till en endagskonferens på temat fullföljda studier. Under 2017 deltog cirka 400 personer från kommuner, VGR:s verksamheter, frivilligorganisationer, myndigheter. Datum för nästa konferens är Koncernkontoret/ folkhälsa Koncernkontoret/ folkhälsa Aktivitetslista 2017/

162 vstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin 13 (46) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att initiera en ny och bredare utredning av förutsättningarna för ett eventuellt resursskifte mellan Habilitering & Hälsa och sjukhusen med anledning av den regionala medicinska riktlinjen Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering från 2014 där effekter för hela den medicinska riktlinjen värderas samt ovanstående frågetecken försöker besvaras. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppmanar hälso- och sjukvårdsnämnderna, styrelsen för Habilitering & Hälsa samt berörda utförarstyrelser för sjukhusen att avvakta med skifte av resurser till dess att ovanstående utredning har genomförts. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen skickar beslutet till regionstyrelsen för kännedom. 4. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förklarar paragrafen för omedelbart justerad. Protokollsanteckning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen medger att protokollsanteckning från ledamöterna för Socialdemokraterna får bifogas protokollet (bilaga 272A). Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen beslutade i ärendet Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet 2018 att ett resursskifte från Habilitering & Hälsa till sjukhusen stegvis ska genomföras med anledning av den regionala medicinska riktlinjen om Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering från 2014 (HSD-A ). Under hösten har ett underlag tagits fram till hälso- och sjukvårdsnämnderna med en värdering av förändringar i volymer och kostnader för denna. I underlaget värderas de skiftade volymerna till 32 mnkr varav 16 mnkr föreslås skiftas i vårdöverenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna å ena sidan och Habilitering & Hälsa samt sjukhusen å den andra. Underlaget har kritiserats av Habilitering & Hälsa bland annat för att endast ha fokuserat på en av de grupper som beskrivs i den regionala medicinska riktlinjen. Det har också förekommit frågetecken över kostnaderna för den definierade volymen vård som har skiftats. Till det kommer frågetecken i vilken utsträckning som sjukhusen via ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin redan helt Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

163 vstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin 14 (46) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, eller delvis har kompenserats för de ökade volymerna av neuropsykiatriska utredningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i sitt reglemente ett uppdrag att besluta om anvisningar för beställningar och vårdöverenskommelser i syfte att samordna regionens beställningsarbete. Det är hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppfattning att ett resursskifte inte bör genomföras förrän delar av ovanstående frågetecken har utretts, varför styrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en förnyad och fördjupad utredning där effekterna, på de olika verksamheterna, för hela den medicinska riktlinjen värderas och där också ovanstående frågetecken försöker besvaras. Det kan vara så att ovanstående beslut står i konflikt med regionstyrelsens beslut från och det är därför viktigt att regionstyrelsen informeras. Samtidigt menar vi att åtgärden ryms inom hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvar enligt sitt reglemente att besluta om regiongemensamma riktlinjer, medicinska riktlinjer och förutsättningar för den regionfinansierade hälso- och sjukvården, liksom inom styrelsens ansvar att samråda med hälso- och sjukvårdsnämnderna och samordna dess arbete samt inom styrelsens ansvar att samordna Västra Götalandsregionens beställningsarbete. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 263, Yrkande från Jim Aleberg (S), daterat Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar följande (bilaga 272B): 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att initiera en ny och bredare utredning av förutsättningarna för ett eventuellt resursskifte mellan Habilitering & Hälsa och sjukhusen med anledning av den regionala medicinska riktlinjen Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barnoch ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering från 2014 där effekter för hela den medicinska riktlinjen värderas samt ovanstående frågetecken försöker besvaras. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppmanar hälso- och sjukvårdsnämnderna, styrelsen för Habilitering & Hälsa samt berörda utförarstyrelser för sjukhusen att avvakta med skifte av resurser till dess att ovanstående utredning har genomförts. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att översända beslutet till regionstyrelsen för kännedom. 4. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förklarar paragrafen för omedelbart justerad. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på Jonas Anderssons (L) yrkande och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen bifaller detta. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

164 vstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin 15 (46) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Skickas till Regionstyrelsen Styrelsen för Habilitering & Hälsa Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder Berörda utförarstyrelser inom hälso- och sjukvård Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

165 utdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Bilaga 272A Protokollsanteckning från (S) Avstå från överföring av resurser från barnhabilitering PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 5 Dnr: HS Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Under årets vårdöverenskommelsearbete har en fråga dykt upp gällande en ny medicinsk riktlinje, vilket ledde till en förändrad gränsdragning beträffande ansvaret för barn över 6 år med neuropsykiatriska funktionshinder. Detta ledde i sin tur till förslag om en omfördelning av resurser mellan habilitering och hälsa, och barn- och ungdomsmedicin. Vi såg då risker med att minskade resurser på habilitering och hälsa skulle innebära svårigheter att genomföra den tidiga intensivträning för barn 0-5 år med neuropsykiatriska funktionshinder som är så viktig för deras utveckling och möjligheter att senare klara sin skolgård. Därför yrkade vi i HSS redan förra mötet den 27 september på att denna överföring inte genomförs. Vårt yrkande bordlades trots att VÖK-arbetet var igång och frågan behövdes avgöras. Vi agerade under tiden för att få svar och bjöd in till samtal för att få en lösning för denna viktiga verksamhet, men våra bjudningar togs inte emot. Vi valde då att agera även lokalt i hälso- och sjukvårdsnämnderna och yrka på att denna överföring inte skulle ske, men även här fanns inga, eller möjligen lite smått spridda, besked om hur majoriteten ville i ärendet. Dagarna innan dagens sammanträde kommer den moderatledda majoriteten med ett eget ärende till sammanträdet, påfallande likartat vårt yrkande. När vi kommer med förslag som syftar till att få viktiga verksamheter att fungera väl så väljer majoriteten att skjuta upp frågorna. Hälso- och sjukvården tjänar bättre på breda politiska lösningar och dialog. Vi anser att detta ärende varit dåligt skött. Om det politiska spelet och taktik är viktigare för den moderatledda majoriteten än att finna konstruktiva politiska lösningar så anser vi det beklagligt. Sjukvården förtjänar bättre än så. Jim Aleberg (S) 2:e vice ordförande

166 kollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Bilaga 272B Yrkade från (L) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen Yrkande Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 5 1(2) Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att initiera en ny och bredare utredning av förutsättningarna för ett eventuellt resursskifte mellan Habilitering & Hälsa och sjukhusen med anledning av den regionala medicinska riktlinjen Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barnoch ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering från 2014 där effekter för hela den medicinska riktlinjen värderas samt ovanstående frågetecken försöker besvaras. 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppmanar Hälso- och sjukvårdsnämnderna, styrelsen för Habilitering & Hälsa samt berörda Utförarstyrelser för sjukhusen att avvakta med skifte av resurser till dess att ovanstående utredning har genomförts. 3. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att översända beslutet till Regionstyrelsen för kännedom. 4. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen förklarar paragrafen för omedelbart justerad. Ärendet Regionstyrelsen beslutade i ärendet Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbetet 2018 att ett resursskifte från Habilitering & Hälsa till sjukhusen stegvis ska genomföras med anledning av den regionala medicinska riktlinjen om Ansvarsfördelning och samverkan mellan, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomshabilitering från 2014 (HSD-A ). Under hösten har ett underlag tagits fram till hälso- och sjukvårdsnämnderna med en värdering av förändringar i volymer och kostnader för denna. I underlaget värderas de skiftade volymerna till 32 mnkr varav 16 mnkr föreslås skiftas i vårdöverenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna å ena sidan och Habilitering & Hälsa samt sjukhusen å den andra. Underlaget har kritiserats av Habilitering & Hälsa bland annat för att endast ha fokuserat på en av de grupper som beskrivs i den regionala medicinska riktlinjen. Det har också förekommit frågetecken över kostnaderna för den definierade volymen vård som har skiftats. Till det kommer frågetecken i vilken utsträckning som sjukhusen via ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin redan helt eller delvis har kompenserats för de ökade volymerna av neuropsykiatriska utredningar. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har i sitt reglemente ett uppdrag att besluta om anvisningar för beställningar och vårdöverenskommelser i syfte att samordna regionens beställningsarbete. Det är hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppfattning att ett resursskifte inte bör genomföras förrän delar av ovanstående frågetecken har utretts, varför styrelsen ger hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en förnyad och fördjupad utredning där effekterna, på de olika verksamheterna, för hela den medicinska riktlinjen värderas och där också ovanstående frågetecken försöker besvaras. GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderatvg.se/vgr mp.se/vastra-gotaland vastsverige.liberalerna.se/ centerpartiet.se/vastragotaland wp.kristdemokraterna.se/vg

167 kollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Bilaga 272B Yrkade från (L) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen 2(2) Det kan vara så att ovanstående beslut står i konflikt med Regionstyrelsens beslut från och det är därför viktigt att regionstyrelsen informeras. Samtidigt menar vi att åtgärden ryms inom hälso- och sjukvårdsstyrelsens ansvar enligt sitt reglemente att besluta om regiongemensamma riktlinjer, medicinska riktlinjer och förutsättningar för den regionfinansierade hälso- och sjukvården, liksom inom styrelsens ansvar att samråda med hälso- och sjukvårdsnämnderna och samordna dess arbete samt inom styrelsens ansvar att samordna Västra Götalandsregionens beställningsarbete. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (L)

168 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Protokollsutdrag 263 Avstå från överförning av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin 40 (44) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bordlägger ärendet. Sammanfattning av ärendet Jim Aleberg (S) föreslår i ett yrkande daterat att hälso- och sjukvårdsstyrelsen väntar med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag. Yrkanden på sammanträdet Jim Aleberg (S) yrkar följande (bilaga 263): 1. Att vänta med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag. Jonas Andersson (L) yrkar att ärendet bordläggs. Beslutsordning Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska bordläggas eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet ska bordläggas. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

169 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (S) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin YRKANDE Till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Yrkande om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till BUP Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar följande: 1. Att vänta med att genomföra den tänkta överföringen av resurser mellan habilitering och hälsa och barn- och ungdomspsykiatri i samband med införande av den nya regionala medicinska riktlinjen i väntan på vidare underlag Sommaren 2014 fattades beslut om en regional medicinsk riktlinje som innebar en förändrad gränsdragning beträffande ansvaret för barn över 6 år med neuropsykiatriska funktionshinder. I ett slag överfördes ett stort antal patienter från Habilitering och Hälsa till BUP, där väntetiderna till diagnostik och behandling ökade kraftigt. Vi kan konstatera att den riktlinjen hade behövt åtföljas av ett politiskt beslut om ökade resurser till BUP. Nu finns ett förslag om en överföring av 32 Mkr under två år från H&H till BUP att hanteras i beställningsarbetet. Samtidigt har situationen förändrats. Konsekvensbeskrivningar visar att minskade resurser på H&H skulle innebära svårigheter att genomföra den tidiga intensivträning för barn 0-5 år med neuropsykiatriska funktionshinder som är så viktig för deras utveckling och möjligheter att senare klara sin skolgång. Beslutade regionala medicinska riktlinjer markerar vikten av att dessa barn upptäcks tidigt och snabbt får intensivträning. Samtidigt har BUP tillförts ökade resurser för såväl neuropsykiatri och annan psykiatrisk vård. De uppföljningar som psykiatriberedningen tagit del av visar att tillskotten varit viktiga för att kunna ta hand om fler patienter, men samtidigt finns det begränsningar i tillgången på utbildad personal och på lokaler. Verksamheterna beskriver vikten av att också arbeta effektivare med de personalresurser man har. Det är också viktigt med ökad kompetens i primärvården för att upptäcka och ta hand om lindrigare fall av psykisk ohälsa hos barn, och ökad samverkan mellan regional och kommunal verksamhet för att skapa bättre förutsättningar i skolan och på fritiden för barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

170 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin : Yrkande från (S) om att avstå från överföring av resurser från barnhabiliteringen till barn- och ungdomspsykiatrin Att nu föra dessa resurser till BUP från Habilitering och Hälsa anser vi riskerar att ge allvarliga negativa effekter i för de barn som vi vill hjälpa. Därför yrkar vi att denna överföring inte genomförs nu, utan vi bör invänta mer underlag för vilka konsekvenser den regionala medicinska riktlinjen kan riskera få. Jim Aleberg (S) 2e vice ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen

171 nal medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) : Delegeringsprotokoll hälso- och sjukvårdsdirektören, Regional medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) 1 (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering från hälso- och sjukvårdsstyrelsen i vilka hälso- och sjukvårdsdirektören har beslutanderätten, punkt 4: Fastställa medicinska riktlinjer och vårdprogram för vård och omvårdnad. Regional medicinsk riktlinje för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Diarienummer HS Beslut Regional medicinsk riktlinje för OCDS Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) fastställs. Sammanfattning av ärendet En regional medicinsk riktlinje för OCDS Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) har utarbetats av koncernstab hälso- och sjukvård i samverkan med sektorsråden för allmänmedicin och psykiatri samt är avstämt med regionens Program- och prioriteringsråd. Beslutsunderlag Regional medicinsk riktlinje för OCDS Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Beslutsdatum Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Beslutet skickas till + eventuella bilagor Samtliga sjukhusdirektörer Enhet primärvård, vårdval vårdcentral Ordförandena i medicinska sektorsråden Koordinatorer, Koncernstab hälso- och sjukvård Medicinska rådgivare, Koncernstab hälso- och sjukvård Claes Jönsson Karin Fröjd Anna Wallman Leena Ekberg Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för anmälan Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

172 7-1 Delegeringsprotokoll hälso- och sjukvårdsdirektören, Regional medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) : Regional medicinsk riktlinje OCD -Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Regional medicinsk riktlinje OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Fastställd efter remissgenomgång av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS ) giltigt till december Utarbetad av koncernstab hälso- och sjukvård i samverkan med sektorsråden för allmänmedicin och psykiatri. Syfte Standardisera utredning och behandling vid tvångssyndrom och relaterade syndrom för att säkerställa en jämlik kunskapsbaserad vård och behandling med utjämnande av inomregionala skillnader. Bakgrund Tvångssyndrom återfinns hos cirka två procent av befolkningen. För omkring trettio procent av dessa kan tillståndet vara svårt med omfattande och varaktiga symtom. Vid utebliven adekvat behandling finns risk för successiv försämring med ytterligare funktionsnedsättning, längre varaktighet samt ökad risk för suicidhandlingar. Personer med tvångssyndrom är ofta en grupp som lider i tysthet och det kan ta lång tid för dem att få rätt diagnos. Samsjuklighet med depression och andra ångestsyndrom är vanligt. Tvångssyndrom eller OCD (från engelskans Obsessive Compulsive Disorder) innefattar tvångstankar och/eller tvångshandlingar. Tvångstankar är vanligt förekommande tankar, impulser eller inre bilder men med en kraftigt förhöjd intensitet och frekvens hos den som lider av ett tvångssyndrom. Tvångstankarna upplevs påträngande och oönskade samt medför ofta hög ångest eller lidande för flertalet drabbade. Personen förstår att tvångsföreställningarna är orimliga men lyckas inte avfärda, undertrycka eller motverka dem. Tvångshandlingar som kan ta sig uttryck i handlings- eller tankeritualer är ett sätt att försöka hantera det obehag och den ångest som tvångsföreställningarna väcker. Tvångshandlingarna lindrar för stunden men tenderar att på längre sikt befästa tvångssymtomen i en ond cirkel som patienten har svårt att bryta på egen hand. De vanligaste tvångstankarna med tillhörande tvångsritualer kan delas in i fyra grupper och handlar om förorening/smitta - tvättvång, ansvar - kontroll, förbjudna tankar - neutralisering och symmetri - ordnande. Diagnos och klassifikation Diagnoskriterier utgår från DSM-5 med klassifikation enligt ICD-10. I DSM-5 anges dysmorfofobi, samlarsyndrom, trichotillomani och dermatillomani som syndrom relaterade till tvångssyndrom. I bedömningen ingår att specificera graden av insikt och problematikens svårighetsgrad. För diagnos krävs att symtomen är tidskrävande och orsakar signifikant lidande eller funktionsnedsättning. F42.0-F42.2 (DSM-5:300.3) Tvångssyndrom präglat av tvångstankar och/eller tvångshandlingar F45.2A (DSM-5:300.7) Dysmorfofobi (Body Dysmorfic Disorder BDD) fixering vid en eller flera upplevda brister eller defekter i utseendet som andra inte kan se F42.8 (DSM-5:300.3) Samlarsyndrom - ett behov av att spara på saker och med svårigheter att göra sig av med ägodelar oavsett värde F63.3 (DSM-5:312.3) Trichotillomani (TTM) - personen drar eller rycker loss hårstrån i en sådan utsträckning att det leder till synlig hårförlust F42.4 (DSM-5: 698.4) Dermatillomani (DTM) - personen river eller pillar loss hudbitar i en sådan utsträckning att det medför skador i huden 1 Ovanstående diagnoser differentieras från tvångsmässiga eller repetitiva beteenden med ursprung i: - vanföreställningssyndrom - autismspektrumstörning - repetitiva beteendemönster vid autism kan vara tvångsproblematik men kan också vara relaterade till stress och oro som snarare behöver åtgärdas genom miljöanpassning - ritualiserade beteenden vid ätstörning och överdriven träning - rörelsestereotypier t.ex. tics och Tourettes syndrom 2 - missbruk och beroende av olika slag - beteende-, impulskontroll- och uppförandestörningar 1 Trichotillomani eller dermatillomani ska inte förväxlas med självskadebeteende, då patienten inte har någon önskan eller avsikt att skada sig själv. RMR-Självskadeproblematik i patientgruppen som söker primärvården 2 Tics och Tourettes anges ibland som relaterade syndrom och behandlas likartat. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 1(4)

173 7-1 Delegeringsprotokoll hälso- och sjukvårdsdirektören, Regional medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) : Regional medicinsk riktlinje OCD -Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Regional medicinsk riktlinje: OCD-Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) - sjukdomsångest med önskemål om frekvent provtagning för exempelvis smittsam sjukdom eller malignitet - ältande av skuldkänslor vid depression Utredning Tvångssymtom är sällan personens direkta sökorsak. Vården bör därför aktivt ställa frågor kring tvångssymtom, t.ex. vid ångest, depression och somatiska åkommor som handeksem. Strukturerad intervju med MINI eller SCID-I som komplement till den kliniska bedömningen ökar den diagnostiska träffsäkerheten och identifierar eventuell samsjuklighet 3. Exempel på screeningfrågor: Har du något av följande eller liknande besvär: - Tvättar du dig mycket fast du egentligen vet att du är ren? - Kontrollerar du elapparater eller att du t.ex. låst dörren upprepade gånger? - Måste du göra eller tänka saker om och om igen för att få en känsla av att det är precis rätt? - Har du återkommande tankar som du upplever obehagliga eller skrämmande? - Upplever du i så fall att detta är ett problem för dig och något som hindrar dig i din vardag? Upplever personen tvångssymtomen som ett problem skattas symtomens svårighetsgrad och karaktären av tvångssymtomen med självskattningsskalan Y-BOCS med Tolkningsstöd. Skalan innehåller både en symtomchecklista och en skattning av symtomnivå. För det senare krävs endast de sista tio frågorna (sid 12- ff). Bejakar personen kroppsliga tvångstankar eller behov att samla saker, vilket är mindre vanliga symtom, (se fråga 14 och 15 i Y-BOCS) kan symtomen utforskas vidare med BDD-YBOCS respektive Clutter Image Ratings. Skattningsskalor och tolkningsstöd finns samlade här. I utredningen ingår sedvanlig somatisk status med utvidgat neurologstatus. Behandling Rekommenderad behandling vid tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi med metoden exponering och responsprevention (ERP) och/eller farmakologisk behandling med SSRI. Behandling med bensodiazepiner är kontraindicerat. Behandlingen utvärderas med samma diagnosspecifika skattningsinstrument som vid bedömningen, Y-BOCS. Exponering med responsprevention är kostnadseffektiv och har visat sig framgångsrik även för långvariga och svåra besvär, även för personer med samsjuklighet. Behandlingen har visat effekt med såväl grupp- som individuell behandling och med varierande frekvens, intensitet och duration. En kombination av gruppbehandling och individuella exponeringar ger ofta förstärkt behandlingseffekt. ERP för tvångssyndrom har generellt gått mot mer intensiv och kortvarig behandling oberoende av problematikens svårighetsgrad och varaktighet. En av de viktigaste framgångsfaktorerna för den psykologiska behandlingen är uppdaterade behandlare med regelbunden praktisk skolning avseende metod och problematik samt att behandlingen genomförs metodtroget. Exponering avser att minska rädslor och tvångstankar, responsprevention antalet tvångshandlingar. Exponeringen kan genomföras både i verkligheten och imaginärt. En framgångsrik behandling med ERP kräver att personen får en tydlig förklaring och förståelse för syftet med behandlingen då den innebär att 3 MINI, Mini International Neuropsychiatric Interview, SCID-I, Structured clinical Interview for DSM-IV Axis 1 Disorders, Clinical Version. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2017, rekommenderar att MINI kan användas i primärvård och att MINI eller SCID-I bör användas i specialistpsykiatrin. Kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/MINI / MINI med-ADHD-modul, SCID-I Pilgrim Press Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 2(4)

174 7-1 Delegeringsprotokoll hälso- och sjukvårdsdirektören, Regional medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) : Regional medicinsk riktlinje OCD -Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Regional medicinsk riktlinje: OCD-Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) personen utsätter sig för fruktade situationer. Exponeringsbehandlingen planeras genom att rangordna situationerna i en svårighetshierarki. Exponering utförs ofta som hemuppgifter mellan terapisessionerna men vid svårare tvångsproblematik sker exponeringarna under sessionen för att hjälpa personen att förbli engagerad trots hög ångestnivå. Habit reversal training (HRT) rekommenderas vid tvångsrelaterade syndrom som TTM, DTM och även för tics, Tourettes och andra tvångsmässiga beteenden/vanor. HRT är en beteendeterapeutisk metod som innebär att det tvångsmässiga beteendet ersätts med ett konkurrerande, mindre iögonfallande dito. HRT består av behandlingskomponenter organiserade i fyra faser: uppmärksamhets/medvetandeträning, inlärning av konkurrerande beteende, motivationsarbete och generalisering av nyinlärning. Farmakologisk behandling kan vara ett alternativ till ERP och då i första hand med SSRI. Vid otillräcklig effekt av SSRI kan venlafaxin eller klomipramin prövas. Vid otillräcklig effekt av behandling med antingen SSRI eller klomipramin/venlafaxin kan en låg dos neuroleptika läggas till, vilket dock bör ske inom specialistpsykiatrin. De neuroleptika som har visat effekt vid tvångssyndrom är Risperidon, Quetiapin, Olanzapin, Haloperidol samt Aripiprazol. Biverkningar som förekommer är ofta kopplade till läkemedlens serotoninupptagshämmande effekt, vanligast är illamående, huvudvärk, dagtrötthet samt sexuell påverkan med minskad lust och svårigheter eller oförmåga till orgasm. Se även RMR-Ångest för vidare information gällande läkemedel. Vårdnivå Behandling påbörjas i primärvården vid lindriga/måttliga besvär (Y-BOCS 8-23 poäng). Stegvis behandling enligt nedan rekommenderas Om personen har svårt tvångssyndrom (Y-BOCS över 23 poäng), betydligt nedsatt funktionsnivå, komplex symtomatologi, samsjuklighet och/eller relaterade syndrom såsom BDD, TTM, DTM eller samlarsyndrom rekommenderas remiss till specialistpsykiatrin. Remissinnehåll enligt RMR Ansvarsfördelning och konsultation mellan primärvård och specialistpsykiatri (vuxna) kompletterad med Y-BOCS skattningen (poängsumman) Primärvården Stegvis insats: - Grundläggande är muntlig och skriftlig information om tillstånd samt behandlingsalternativ, gärna i samband med diagnos, till den drabbade och om möjligt till närstående. Informera även om Svenska OCD-förbundet Ananke - Generell rekommendation om fysisk aktivitet som är gynnsamt vid de flesta ångesttillstånd se RMR- Fysisk aktivitet vuxna - Psykopedagogisk intervention kring symtom och vidmakthållande d.v.s. beteende som upprätthåller problemet samt om konstruktiva hanteringsstrategier till den drabbade och närstående - Rekommendera och motivera personen för ERP-behandling. Om personens problem är av lindrig till måttlig svårighetsgrad utan allvarlig funktionspåverkan kan behandlingsförsök med textbaserad vägledd KBT med diagnosspecifika böcker 4 erbjudas. Material att använda är t.ex. Kognitiv beteendeterapeutisk självhjälpsmanual eller litteraturförslag i Psykologisk behandling vid ångestsyndrom-stegvis vård - Effekten av den stegvisa behandlingen utvärderas kontinuerligt med Y-BOCS - Uppnås viss men inte tillräcklig effekt kan ytterligare individuell behandling, med rekommenderad KBT-metod, erbjudas i primärvården - Farmakologisk behandling med SSRI är också ett alternativ. Skillnader i effekt mellan olika SSRIpreparat bedöms vara obetydlig. Vid tvångssyndrom kan behandlingssvaret dröja, ett adekvat behandlingsförsök bör vara minst sex veckor på maximal tolerabel dos. Högre doser kan behövas vid tvångssyndrom än till exempel vid depression Om ovanstående steg inte haft tillräcklig effekt rekommenderas remiss till specialistpsykiatrin. 4 Studier avseende internetbaserade behandlingsprogram för OCD pågår i Sverige. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 3(4)

175 7-1 Delegeringsprotokoll hälso- och sjukvårdsdirektören, Regional medicinsk riktlinje RMR för OCD - Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) : Regional medicinsk riktlinje OCD -Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Regional medicinsk riktlinje: OCD-Tvångssyndrom och relaterade syndrom (vuxna) Specialistpsykiatrin Fördjupad bedömning med differentialdiagnostiska överväganden rekommenderas före behandling. Muntlig och skriftlig information om tillstånd, effektiva behandlingsalternativ och psykopedagogiska interventioner ges till den drabbade och om möjligt till närstående även i specialistpsykiatrin. Behandlingsrekommendation för tvångssyndrom är ERP och/eller farmakologisk behandling även i specialistpsykiatrin. Samsjuklighet är inget hinder för ERP-behandling och inte helt ovanligt syns förbättring av komorbida symtom vid förbättring i tvångsproblematiken. Vid osäkerhet om behandlingsrekommendation exempelvis vid tvångssymtom och neuropsykiatrisk problematik kan en kortare begränsad behandlingsserie med ERP prövas och utvärderas. Särskilda anpassningar av ERP kan behövas vid samlarsyndrom och BDD. Habit reversal training som rekommenderas vid tvångsrelaterade syndrom erbjuds i specialistpsykiatrin. Farmakologisk behandling med SSRI är förstahandsval men om effekten inte är tilllräcklig kan venlafaxin eller klomipramin prövas. Om detta inte heller ger tillräcklig effekt kan behandlingen kompletteras med en låg dos neuroleptika Specialiserade mottagningar för tvångssyndrom. I VGR är två specialiserade mottagningar för tvångssyndrom under uppbyggnad. Inriktningen för dessa är enbart tidsbegränsad specifik behandling av tvångssyndrom och relaterade syndrom. Personen har kvar sin behandlingskontakt vid respektive psykiatrisk öppenvårdsmottagning som ansvarar för eventuell övrig behandling. Vårdsamverkan Vid tvångssyndrom och relaterade syndrom med sociala och medicinska implikationer bör SIP eller annan samverkan övervägas för samordnade åtgärder. Rekommenderade KVÅ-koder Bedömning och diagnostik med strukturerad intervju MINI, SCID-I (AU006) Bedömning med symtomspecifika skattningsskalor t.ex. Y-BOCS (AU011) Psykopedagogisk behandling (DU023) Behandling med ERP administrerad antingen som vägledd textbaserad behandling, behandling i grupp eller individuellt (DU011) Litteratur för information och egenvård: sök OCD-Tvångssyndrom/ Lästips Försäkringsmedicinska aspekter vid tvångssyndrom Rekommendationer för sjukskrivning finns i Socialstyrelsens Försäkringsmedicinskt beslutsstöd under rubrik Sjukdomsgrupp Psykisk sjukdom/tvångssyndrom. Uppföljning Uppföljning och utvärdering av behandling görs med samma symtomspecifika skattningsskala som vid bedömningen, Y-BOCS m.fl. Vid KBT görs uppföljning och utvärdering efter avslutad behandling enligt manual Uppföljning av behandlingsresultat med symtomspecifik skattningsskala efter tre och/eller sex månader efter avslutad behandling Uppföljning av denna riktlinje Antal patienter med diagnos tvångssyndrom F42 (VEGA) Andel patienter med F42 som får KBT (DU011) Andel patienter med F42, F45.2A som fått bensodiazepiner, för att följa målsättningen med minskad användning Innehållsansvarig Sektorsråden för psykiatri och allmänmedicin i samverkan med Kunskapsstöd för psykisk hälsa. Regionala medicinska riktlinjer utarbetas på uppdrag. Riktlinjer fastställs efter avstämning med regionens berörda förvaltningar, regionala sektorsråd, rådsfunktioner, terapigrupper och Program- och prioriteringsrådet. 4(4)

176 vårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Filen hittades inte. Den är antingen borttagen eller utcheckad

177 10-19 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration 24 (46) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Diarienummer HS Beslut 1. Av statsbidraget för 2018 för ökad välfärd fördelar hälso- och sjukvårdsstyrelsen 155 mnkr för åtgärder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medlen framgår. 3. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 155 mnkr av statsbidraget utifrån ökad välfärd/migration fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för användning inom hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter års statsbidrag är i samma storleksordning som 2017 men fördelningen har anpassats efter uttalade behov. Medlen fördelas enligt följande: Sjukhusen 55,7 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Beställd primärvård 10,6 mnkr, Vårdval rehab 4 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Tandvården 25 mnkr, Vårdcentraler 14,8 mnkr, Hälsoundersökningar 5 mnkr, MPR-vaccination 0,8 mnkr, Röda Korset 13 mnkr, Hälsa i Sverige 9 mnkr, Kunskapshöjande insatser på asylboende, KIPA, 2,6 mnkr, Kompetenshöjande aktiviteter 1 mnkr, Information 0,5 mnkr, Oförutsedda kostnader 5 mnkr, Förvaret 1 mnkr, Kom hit flykting 0,5 mnkr. Beredning Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 9 oktober Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 220, Yrkande från Jonas Andersson (L) daterad Tjänsteutlåtande daterat Skickas till Leena Ekberg för genomförande. Enheten för nämndsamordning för genomförande. Samordnare för beredningsgrupp för statsbidrag Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

178 10-19 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration 25 (46) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Regionstyrelsen för kännedom. Samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder för kännedom Thomas Wahlberg för kännedom Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

179 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration 1 (7) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Staffan Cavefors Telefon: E-post: staffan.cavefors@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Förslag till beslut 1. Av statsbidraget för 2018 för ökad välfärd fördelar hälso- och sjukvårdsstyrelsen 155 mnkr för åtgärder i enlighet med detta tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram Anvisningar för tillkommande ersättning där utbetalning och uppföljning av medlen framgår. 3. Återrapportering av hur medlen använts ska göras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 155 mnkr av statsbidraget utifrån ökad välfärd/migration fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för användning inom hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter års statsbidrag är i samma storleksordning som 2017 men fördelningen har anpassats efter uttalade behov. Medlen fördelas enligt följande: Sjukhusen 55,7 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Beställd primärvård 10,6 mnkr, Vårdval rehab 4 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Tandvården 25 mnkr, Vårdcentraler 14,8 mnkr, Hälsoundersökningar 5 mnkr, MPR-vaccination 0,8 mnkr, Röda Korset 13 mnkr, Hälsa i Sverige 9 mnkr, Kunskapshöjande insatser på asylboende, KIPA, 2,6 mnkr, Kompetenshöjande aktiviteter 1 mnkr, Information 0,5 mnkr, Oförutsedda kostnader 5 mnkr, Förvaret 1 mnkr, Kom hit flykting 0,5 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Prognosen för antalet asylsökande som kommer till Sverige under 2017 är enligt Migrationsverket mellan personer. Antalet personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd uppskattades 2015 av Röda Korset till någonstans mellan Antalet nyanlända som har blivit kommunplacerade i Västra Götaland, VG, var under 2016 totalt Under de första sex månaderna 2017 har 4500 personer Postadress: Regionens Hus Skövde Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: hss@vgregion.se

180 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) kommunplacerats i VG. (Antalet kommunplacerad är inte samma sak som antalet nyanlända). Antal asylsökande inom VG var 1 januari och 1 januari Antalet inskrivna i Migrationsverkets system inom VG den sista juni 2017 är Totalt har Migrationsverket beviljat uppehållstillstånd alla kategorier under januari till juni Asylsökandes och personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånds vårdkonsumtion i VGR har presenterats i en rapport under våren Nedan följer några av resultaten: Under 2016 har tolkkostnaderna för asylsökande inom sjukvården och tandvården ökat med 66 % jämfört med Asylsökande har fler registrerade besök/asylsökande på akutmottagningar än folkbokförda. Vidare konsumerar asylsökande mer slutenvård än folkbokförda och har längre vårdtider. Statistiskt är det Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds upptagningsområde och Sahlgrenska universitetssjukhuset som har registrerade besök av personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Om man räknar ihop vårdkonsumtionen i primärvård, specialiserad öppenvård och specialiserad slutenvård så framträder främst följande diagnoser som mer än dubbelt så vanliga hos asylsökande som hos folkbokförda. - F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. - F32 Depressiv period. - E11 Diabetes mellitus typ 2. - N18 Kronisk njursvikt. - Z22 Bärare på agens för infektionssjukdom. - G47 Sömnsvårigheter. - Z61 Problem som har samband med negativa händelser under barndomen. Under 2016 registrerades 2200 besök för asylsökande barn med PTSD inom VGR. Motsvarande siffra för vuxna asylsökande var 800. För 2015 var siffrorna för barn 1400 och vuxna 700 besök. Fördelningen av statliga medel för ökad välfärd/migration 2018 är baserad på genomförda aktiviteter och identifierade behov som verksamheterna har rapporterat per juni Vidare ligger rapporten om asylsökandes vårdkonsumtion även den till grund för fördelningen av 2018 års medel. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts för hälso- och sjukvård till asylsökande och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd via Asylenheten inom VGR. Enheten administrerar den statliga schablonersättningen från Migrationsverket angående asylsökande och från staten angående de utan nödvändiga tillstånd. Utöver detta behöver medel tillföras för att stimulera, stödja och täcka merkostnader för de verksamheter inom hälso- och sjukvård som fortsatt under 2018 kommer att påverkas av ökad andel utlandsfödda medborgare, asylsökande, nyanlända och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. När den asylsökande erhållit sitt uppehållstillstånd och blivit folkbokförd upphör den statliga ersättningen från Migrationsverket för hälso- och sjukvård. Vårdgivarna inom Västra Götalandsregionen ersätts då inom ordinarie ersättningsmodeller.

181 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) Ekonomi Hälso- och sjukvård Sjukhusen Sjukhusen inom VGR får medel avsatta till sin förvaltning utifrån inrapporterade kostnader och behov per juni Dessa medel bör främst fördelas mellan följande verksamheter: - Infektionssjukvård - Kvinnosjukvård - Barnsjukvård inklusive barn- och ungdomspsykiatrin - Vuxenpsykiatrin - Akutmottagningar Se tabell nedan för fördelning mellan regionens sjukhus. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 55,7 mnkr. Sjukhusen Andel av 55,7 mnkr SU 21 NU 15 SKAS 8 SÄS 5 KS 4 AL 1 ANS 0,7 FSS 0,6 Lundby 0,4 Flyktingbarnteamet Behovet grundar sig på rapporterade aktiviteter och behov per juni Sjukvårdande behandling har under de första fyra månaderna av 2017 ökat med 632 % jämfört med föregående år och behovet finns för att fortsätta öka dessa aktiviteter. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 4,5 mnkr. Beställd primärvård Behovet för verksamheterna baseras på rapporterade aktiviteter och behov per juni Prioriterade verksamheter är: - Barnmorskemottagningar - Barn- och ungdomsmedicin - Kris och trauma mottagningen - Ungdomsmottagningar Se tabell nedan för fördelning mellan verksamheterna. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 10,6 mnkr. Verksamhet Barnmorskemottagningar Barn- och ungdomsmedicin Andel av 10,6 mnkr 8 mnkr 1 mnkr

182 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) Kris och traumamottagningen Ungdomsmottagningar 0,6 mnkr 1 mnkr Vårdval rehab Andelen nyanlända i behov av vårdval Rehabs insatser bedöms enligt verksamheten öka. Tydliga anvisningar kommer tas fram för utbetalningen av ersättningen. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 4 mnkr. Habilitering och hälsa Inrapporterade besök utifrån målgruppen visar på fortsatt samma påverkan på verksamheten 2018 som 2017, eventuellt tom lite högre antal besök. TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 2 mnkr. Barn och ungdomstandvård Avsatta medel baseras på inrapporterade aktiviteter och behov per juni Ökade kostnader för fria tandvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd 0-24 år. Prioriterade verksamheter är - Allmän tandvård - Specialist tandvård TOTALT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 25 mnkr. Vårdcentraler Påverkan på vårdcentralerna på grund av flyktingsituationen ser olika ut i regionen. Hälsooch sjukvårdsnämnderna tilldelas medel för att genom tilläggsuppdrag utöka verksamheterna vid de vårdcentraler i sitt område som 2018 bedöms ha en förhöjd vårdtyngd till följd av migrationen samt för att delvis kunna fortsätta med redan påbörjade aktiviteter inom respektive nämndområde. Fördelningen av medel baseras på föregående års fördelning av statsbidraget till nämnderna. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 14,8 mnkr. Göteborgs HSN Norra HSN Södra HSN Västra HSN Östra HSN Totalt: 3,9 mnkr 4,1 mnkr 2,1 mnkr 1,8 mnkr 2,9 mnkr 14,8 mnkr Hälsoundersökningar Hälsoundersökningen ersätts med 2080 kronor per undersökning genom statlig ersättning. Verksamheterna upplever ersättningen för låg i förhållande till de kvalitetskrav som ställs på undersökningen. Under två år har medel tilldelats från statsbidraget för att stimulera antalet genomförda hälsoundersökningar. IGRA-

183 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) testet har varit kostnadsfritt och VGR har ökat ersättningen med 500 kronor per utförd undersökning utöver den statliga ersättningen. Förslaget är att ersättningen fortsätter under TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 5 mnkr. MPR-vaccination Avdelningen Smittskydd har gjort en kartläggning och analys av behovet av vaccin hos asylsökande. Rapporten lyfter fram att Folkhälsomyndigheten rekommenderar att även vuxna asylsökande bör erbjudas vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund, MPR-vaccin, i samband med hälsoundersökning. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,8 mnkr Röda korset Röda Korset Trauma center, RKC, mobil och unga har avtal om Idéburet offentligt partnerskap, IOP, med HSS i VGR. RKC mobil handlar om ett center baserat i Vänersborg på Restad gård, det asylboende som kommer vara kvar inom VG enligt Migrationsverket. RKC unga handlar om barn och ungdomar inom hela VG. Vidare har RKC Göteborg och Skövde IOP med HSNG och HSNÖ. Behovet för dessa verksamheter kvarstå och har ökat varför alla RKC läggs under samma finansiering. Verksamhetstillskott för 2018 grunder sig i inrapporterade aktiviteter och behov per juni Se tabell nedan för föredelning mellan verksamheterna. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 13 mnkr. Verksamhet RKC mobil RKC unga RKC Göteborg RKC Skövde Andel av 13 mnkr 2 mnkr 2 mnkr 5,5 mnkr 3,5 mnkr Övriga riktade verksamheter Hälsa i Sverige- för asylsökande och nyanlända i VGR Hälsa i Sverige är ett tvåårigt projekt som startade januari Aktiviteterna som erbjuds är kultur- och språkanpassad hälsoinformation och hälsostöd i grupp till målgruppen i hela VGR. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 9 mnkr Kompetenshöjande insats på asylboenden Utbildning till personal på olika boenden i basal kompetens i bemötande av människor i kris. Ett tvåårigt projekt med utbildningsinsats gentemot anläggningsboenden i Västra Götalandsregionen. Utifrån taget beslut skulle projektet avslutas december 2017 men det kom inte igång förrän september 2016 varför medel avsätts även för Projektet utvärderas under hösten 2018.

184 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 2,6 mnkr. Kompetenshöjande insatser För att möta behovet av behandling för PTSD behöver fler terapeuter utbildas inom rekommenderade åtgärder. Vidare kan det finnas andra utbildningsbehov som framkommer under TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 1 mnkr. Information Befintligt översatt informationsmaterial behöver inventeras och utifrån inventeringen behöver behoven som uppkommer tillgodoses. Samarbete kommer att ske med Tolkförmedling Väst. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,5 mnkr. Oförutsedda händelser och behov Världen förändras snabbt. Vi vet inte exakt hur behovet kommer se ut under 2018 för målgruppen asylsökande, nyanlända och de som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Den senare gruppen kommer förmodligen öka. Vidare bedrivs ett konstant arbete med att omvärldsbevaka och följa upp målgruppens behov inom VGR och utifrån detta arbete kan behov av finansiering uppkomma. Noggranna anvisningar för dessa medel kommer utarbetas. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 5 mnkr. Förvaret Migrationsverket Migrationsverket har en önskan om att vården kommer till förvaren som finns inom VG. För tillfället finns 60 platser i Kållered men planen är att öppna 60 platser till någonstans inom VG. Hur behovet av sjukvård för de förvarstagna bäst ska tillgodoses ska utarbetas i noggranna anvisningar. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 1 mnkr. Kom hit Flykting Projektet kom hit flykting avslutas till årsskiftet Utifrån projektets slutredovisning bör ställningstagande till fortsatt verksamhet och finansiering beredas i särskild ordning. Projektet har tagit fram bildmaterial till vården och översatt dessa till flera olika språk. Nyttjandet av hemsidan inklusive framtaget material behöver spridas inom hela VGR och hemsidan behöver fortsatt underhåll. TOTALT BERÄKNAT VERKSAMHETSTILLSKOTT 2018: 0,5 mnkr. Genomförande av beslut Anvisningar för fördelning av medlen, där utbetalning och uppföljning av medlen framgår, kommer att tas fram och skickas till berörda styrelser.

185 SNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Tjänsteutlåtande - Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 Ökad välfärd migration Datum Diarienummer HS (7) Beredning Beredning har skett inom koncernstab hälso- och sjukvård med berörda avdelningar. En arbetsgrupp med representanter från Avdelning Ekonomi och Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag och avtal har tagit fram förslaget. Vidare har Nätverket hälso- och sjukvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd inom Koncernstab Hälso- och sjukvård konsulterats. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har den 14 september 2017, 220, återremitterat ärendet för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Koncernkontoret har därefter gjort en översyn av de föreslagna medlen till vårdcentralerna och tagit fram ett justerat förslag i detta tjänsteutlåtande. Regionstyrelsen har den 3 oktober 2017 beslutat om fördelning av statsbidraget för ökad välfärd och fördelat 205 mnkr till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för vidarebefordran till utförarna för ökade kostnader med anledning av det tillkommande vårdbehovet under Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 9 oktober Koncernkontoret Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Leena Ekberg Avdelningschef Bilaga Tjänsteutlåtande daterat Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut , 220 Besluten skickas till Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal, leena.ekberg@vgregion.se, för genomförande. Enheten för nämndsamordning för genomförande. Samordnare för beredningsgrupp för statsbidrag Regionstyrelsen för kännedom. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Enheten Smittskydd, thomas.wahlberg@vgregion.se, för kännedom.

186 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård Ökad välfärd/migration 12 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Diarienummer HS Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen återremitterar ärendet för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Sammanfattning av ärendet 190 mnkr av statsbidraget utifrån ökad välfärd/migration fördelas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen för användning inom hälso- och sjukvården och angränsande verksamheter års statsbidrag är i samma storleksordning som 2017 men fördelningen har anpassats efter uttalade behov. Koncernkontoret har föreslagit att medlen fördelas enligt följande: Sjukhusen 55,7 mnkr, Flyktingbarnteamet 4,5 mnkr, Beställd primärvård 10,6 mnkr, Vårdval rehab 4 mnkr, Habilitering och hälsa 2 mnkr, Tandvården 25 mnkr, Vårdcentraler 49,8 mnkr, Hälsoundersökningar 5 mnkr, MPR-vaccination 0,8 mnkr, Röda Korset 13 mnkr, Hälsa i Sverige 9 mnkr, Kunskapshöjande insatser på asylboende, KIPA, 2,6 mnkr, Kompetenshöjande aktiviteter 1 mnkr, Information 0,5 mnkr, Oförutsedda kostnader 5 mnkr, Förvaret 1 mnkr, Kom hit flykting 0,5 mnkr. Beredning Ärendet har beretts av Koncernkontoret tillsammans med berörda avdelningar. En arbetsgrupp med representanter från Avdelning Ekonomi och Avdelning kvalitetsstyrning uppdrag och avtal har tagit fram förslaget. Vidare har Nätverket hälso- och sjukvård för asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan giltiga tillstånd inom Koncernstab hälso- och sjukvård konsulterats. Förhandling enligt MBL 11 har avslutats i enighet med arbetsgivarens förslag den 4 september Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Yrkanden på sammanträdet Jonas Andersson (L) yrkar följande (bilaga 220): 1. Ärendet återremitteras för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

187 hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård Ökad välfärd/migration 13 (45) Protokoll från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ärendet återremitteras. Skickas till Leena Ekberg för genomförande Lina Gustin Anna Erlingsdotter Wass Staffan Cavefors Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

188 kad välfärd/migration - HSNS Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration : Bilaga 220 Yttrande från (L) om Riktat statsbidrag Ökad välfärd Yrkande Yrkande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sammanträdesdatum: Diarienummer: HS Ärende nr: 4 1(1) Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta följande: 1) Ärendet återremitteras för en översyn av fördelningen av de medel av Riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018: Ökad välfärd/migration som avsätts för vårdcentralerna syftandes till att medlen ska ingå i det ordinarie ersättningssystemet för Vårdval Vårdcentral. Sammanfattning av ärendet Från den politiska ledningen önskar vi att återremittera ärendet om riktat statsbidrag till hälso- och sjukvård 2018 avseende ökad välfärd och migration. Orsaken till vårt återremissyrkande är att delar av den under våren beslutade ökningen av ersättningen i Krav- och Kvalitetsboken för Vårdval Vårdcentral skulle finansieras genom delar av det riktade statsbidraget. I det förslag som nu ligger är istället förslaget en fördelning av medel till vårdcentralerna utifrån samma modell som 2016 och 2017, det vill säga att dessa medel fortsatt används vid sidan av det ordinarie ersättningssystemet. Vi önskar därför återremittera ärendet för låta förvaltningen ta fram ett nytt förslag till fördelning av det riktade statsbidraget, där dessa medel ingår i det ordinarie ersättningssystemet. Utöver ovanstående menar vi i den politiska majoriteten att vi bör avvakta regionstyrelsens beslut om hur stor andel av statsbidraget som regionstyrelsen avser att fördela till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Vi konstaterar att regionstyrelsen ännu inte påbörjat beredningen av detta ärende. Vänersborg, Jonas Andersson Ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (L) GrönBlå Samverkan i Västra Götalandsregionen Moderaterna Miljöpartiet Liberalerna Centerpartiet Kristdemokraterna moderat.se/vg mp.se/vastra-gotaland vastsverige.liberalerna.se/ centerpartiet.se/vastragotaland wp.kristdemokraterna.se/vg

Dialog, medskapande och beslut i komplexa samhällsfrågor

Dialog, medskapande och beslut i komplexa samhällsfrågor Dialog, medskapande och beslut i komplexa samhällsfrågor Martin Sande, Grundare Dialogues och Senior Samtalsledare den komplexitet som präglar dagens samhällsproblem kräver en förändrad och medskapande

Läs mer

Medborgardialog i komplexa frågor - integration och inkludering. Nils Munthe, SKL Martin Sande, Dialogues (svb) 11 april, Göteborg

Medborgardialog i komplexa frågor - integration och inkludering. Nils Munthe, SKL Martin Sande, Dialogues (svb) 11 april, Göteborg Medborgardialog i komplexa frågor - integration och inkludering Nils Munthe, SKL Martin Sande, Dialogues (svb) 11 april, Göteborg Introduktion och incheckning Program 1. Introduktion 2. Kontexten 3. Integration

Läs mer

Kraftsamling fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier Kraftsamling fullföljda studier Folkhälsokommittén samordnar uppdraget Folkhälsokommittén har uppdraget att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget

Läs mer

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:

Läs mer

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Temagrupp barn och unga 2018-10-24 Handlingsplan Fullföljda studier 2017-2020 RS 2017-04304 3 091 elever i VG gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet

Läs mer

Medborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer. Lena Lang

Medborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer. Lena Lang Medborgardialog - bakgrund, trender och framgångsfaktorer Lena Lang Varför medborgardialog just nu? SKL:s Kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande

Läs mer

Riktlinjer för sociala investeringsmedel

Riktlinjer för sociala investeringsmedel Riktlinjer för sociala investeringsmedel 1 Syftet med dessa riktlinjer är att skapa en enhetlighet i hanteringen av sociala investeringsmedel. Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har valt att investera

Läs mer

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier Nytt nationellt folkhälsomål med 8 målområden Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Läs mer

Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå

Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå Jämlik hälsa, kunskap till handling 14 juni 2017 Umeå Closing the gap in a generation Michael Marmots rapport Closing the gap in a generation låg till grund när Västra Götalandsregionen bestämde sig för

Läs mer

Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning

Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning Sociala investeringar och hållbar ledning och styrning 14 november 2016 Tomas Bokström w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e 1. Koppling strategisk operativ nivå Hur får vi planer, aktiviteter

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(8)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(8) Sida 1(8) Plats och tid Stadshuset, fredag 13 maj 2016, kl 8.30 11.45 Ledamöter Ledamöter Marianne Ahlborg (L), HSN Väster, 1 vice ordförande, ordförande vid mötet Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice

Läs mer

Strategi för ökad fysisk aktivitet

Strategi för ökad fysisk aktivitet Strategi för ökad fysisk aktivitet Om projektet 2019-01-24 Annika Nilsson Gren, regionutvecklare Avdelning Folkhälsa Karin Andersson, Verksamhetschef Barn och ungdomsverksamheterna Angereds sjukhus Lisa

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Något om varför Valdeltagande 1994-2014 88 86 84 82 80 78 76 74 72 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Riksdag Landsting Kommun Differens valdeltagande 2014 Kommun Högst

Läs mer

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start

Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Med start Datum: 2016-02-03 Handläggare: Ann-Katrin Schutz Koncernkontoret Elisabeth Jonsson Boråsregionen Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2016-2018 Med start 2016-04-01 Mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna

Läs mer

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier Nya stuprör när samverkan inte räcker? Elisabeth Rahmberg Jörgen Hansson Ylva Bryngelsson Folkhälsochef Enhetschef avdelning folkhälsa Huvudprocessledare fullföljda studier Västra Götaland 49 kommuner

Läs mer

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa. Västra Götaland

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa. Västra Götaland Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Västra Götaland Bakgrund Staten och SKL har under de senaste åren slutit överenskommelser inom området psykisk ohälsa för att utveckla vården för personer med psykisk

Läs mer

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Västra Götaland Presentation för Styrgrupp närvård 2017-03-03 Malin Camper, Charlotta Wilhelmsson Bakgrund Staten och SKL har under de senaste åren slutit överenskommelser

Läs mer

Strategi för fysisk aktivitet barn och unga

Strategi för fysisk aktivitet barn och unga Strategi för fysisk aktivitet barn och unga Om projektet 2018-08-22 Hur ser det ut idag? Fysisk aktivitet är en viktig faktor för ett gott liv. Barn mellan 6 och 17 år bör vara fysiskt aktiva minst 60

Läs mer

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd från sammanträde med styrgruppen för social välfärd Dag och tid: Torsdag den 2 november 2017 kl 11 12 Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

DNR: HSNV DNR:

DNR: HSNV DNR: DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens

Läs mer

Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum:

Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum: Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum: 2018-03-15 Kallade: Marie Berg, Närhälsan Vc Torslanda Ordförande Daniel Pus, Västra Hisingen, Göteborgs Stad Gunhild Unger Snygg Västra Hisingen, Göteborgs

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd

Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd Sida 1(5) Detaljbudget 2017 Kommittén för mänskliga rättigheterd 1. Sammanfattning Kommittén för mänskliga rättigheter har uppdraget att samordna Västra Götalandsregionens (VGR:s) arbete för att stärka

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017

Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017 1 (7) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Tid: Kl. 09:00-16:00 Om du inte har möjlighet att närvara

Läs mer

Protokoll från psykiatriberedningen den 17 maj 2018

Protokoll från psykiatriberedningen den 17 maj 2018 1 (14) Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från psykiatriberedningen den 17 maj 2018 Tid: 09:30-14:15 Plats: Psykiatrimottagning utmattningssyndrom, Viktor Rydbergsgatan 12, Göteborg Närvarande

Läs mer

Charlotta Wilhelmsson Frånv. Pia Jonsson-Axelsson Elisabeth Jonsson Gunilla Bothén Frånv.

Charlotta Wilhelmsson Frånv. Pia Jonsson-Axelsson Elisabeth Jonsson Gunilla Bothén Frånv. Socialhandläggare VGK Charlotta Wilhelmsson Frånv. Pia Jonsson-Axelsson Elisabeth Jonsson Gunilla Bothén Frånv. Elisabeth Beijer Idalena Svensson Ellinor Seth/Shujaat Noormohamed Frånv. Pär Levander MÖTESANTECKNINGAR

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 januari 2017 Plats och tid Stadshuset, rum 214 fredag 20 januari kl 8.30-11.00 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals stad, 2 vice ordförande Dagmar Callgard (L),

Läs mer

Former för medborgardialog i en ny värld. Lena Langlet, SKL 12 januari

Former för medborgardialog i en ny värld. Lena Langlet, SKL 12 januari Former för medborgardialog i en ny värld Lena Langlet, SKL 12 januari SKL:s kongress november 2015 SKL ska stödja medlemmarnas utveckling av medborgardialog och medskapande som en del i styrning och verksamhetsutveckling

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Kraftsamling fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier Kraftsamling fullföljda studier Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation ska vi: 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra

Läs mer

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning

Läs mer

Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018

Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018 Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018 Bakgrund till beslut Fler RMR pekar på primärvårdsnivåns ansvar Förändringar hos vårdgrannar, ex. elevhälsan Specialistnivån

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR FRÅN SOCIALHANDLÄGGARMÖTE

MÖTESANTECKNINGAR FRÅN SOCIALHANDLÄGGARMÖTE 2016-08- 31 Deltagare: Lis Palm Elisabeth Jonsson Gunilla Bothén Elisabeth Beijer Linda Macke Ida- lena Svensson Anneli Assmundson Bjerde, Fyrbodals Kommunalförbund, sekreterare Boråsregionen Sjuhärads

Läs mer

Sammanhållen elevhälsa. Projektplan

Sammanhållen elevhälsa. Projektplan Sammanhållen elevhälsa Projektplan 2018-2019 Sammanhållen elevhälsa - en del av en större plan En av rekommenda,onerna för 2018 inom arbetet med Handlingsplan Fullföljda studier handlar om en sammanhållen

Läs mer

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017 Forum jämlik stad Nå dem som behöver det mest 30 augusti 2017 Upplägg av förmiddagen 9.00 Ge varje barn en god start i livet 9.10 Hembesöksprogram i Rinkeby - Åsa Heimer 10.00 Fika 10.30 BVC:s hembesök

Läs mer

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström KALLELSE 1(9) Tid Onsdag kl.13:15 Plats Stadshuset - Varkaus Tid för justering 2016-12-06 Plangatan 5 Föredragningslista Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Skickat: den 6 juli :30 Catarina Åsberg Monika Bondesson SV: Uppdrag SRHR i nordost, HSNG. Hej Catarina!

Skickat: den 6 juli :30 Catarina Åsberg Monika Bondesson SV: Uppdrag SRHR i nordost, HSNG. Hej Catarina! Uppdrag SRHR i nordost, meddelande från Styrelsen för beställd primärvård - HSNG 2016-00468-9 Uppdrag SRHR i nordost, meddelande från Styrelsen för beställd primärvård : SV_ Uppdrag SRHR i nordost, HSNG

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog

Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Vår tids stora samhällsomdaning och vikten av en medskapande dialog Ett freds- och utvecklingsperspektiv på kommunernas dialogprocesser Inspel i Urban Research konferensen Framtidens stadsbyggnadsdialoger:

Läs mer

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Göteborgsregionens Kommunalförbund 2014 09 17 I samband med att kommunfullmäktige antog 2013 års budgetmål fick Social resursnämnd i uppdrag att vara processägare

Läs mer

Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA!

Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA! Kick-off för arbete med länsgemensam handlingsplan i Västra Götaland VÄLKOMNA! Program för dagen 09.00 Inledning, bakgrund och förutsättningar för länsgemensamt arbete 10.15 Stöd till riktade insatser

Läs mer

Presidiet Styrgruppen för det sociala området

Presidiet Styrgruppen för det sociala området Lars-Göran Jansson Presidiet Styrgruppen för det sociala området Tid: 17 augusti 2010 Plats: Närvarande: GR-huset, Göteborg Bo Pettersson, ordf. Carina Liljesand, vice ordf. Gustav Höjer Elisabeth Hajtowitz

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft

Läs mer

Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg

Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg Partnerskapssatsning i Fyrbodal inom ramen för sociala investeringsmedel 1 mars 2017 i Vänersborg Syftet med dagen var att förankra vad partnerskapet kan komma att innebära för Fyrbodal. Var det tydligt?

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

Folkhälsa i Angered NOSAM

Folkhälsa i Angered NOSAM Folkhälsa i Angered NOSAM 2017-03-23 Vad är folkhälsa? Hälsa är ett individuellt mått, d.v.s. en persons fysiska och psykiska tillstånd Folkhälsa är ett mått på en befolknings samlade hälsotillstånd En

Läs mer

Minnesanteckningar Ledningsgrupp barn och unga

Minnesanteckningar Ledningsgrupp barn och unga Till Enligt sändlista Minnesanteckningar Ledningsgrupp barn och unga 2016-03-24 DAGORDNING Presentationsrunda. 1. Godkännande av dagordning, övriga frågor. Dagordningen godkändes, inga övriga frågor anmäldes.

Läs mer

VARFÖR DIALOG VISHETEN OCH ENERGIN I NEJ EN

VARFÖR DIALOG VISHETEN OCH ENERGIN I NEJ EN VARFÖR DIALOG VISHETEN OCH ENERGIN I NEJ EN Göteborgs Stad - maj 2015 Martin Sande, kreativ ledare, co-lab by Preera Martin.sande@preera.se twitter.com/martinsande 1 Martin Sande, martin.sande@preera.se,

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och

Läs mer

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 1(9) Plats och tid ande Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

Läs mer

Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg!

Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Gunilla Druve Jansson, ordf Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, VGR samt ordf Omsorgsnämnden Skara kommun Skaraborg -mellan Vänern och Vättern Ett

Läs mer

Kraftsamling fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier Kraftsamling fullföljda studier Skolmisslyckanden skapar utanförskap Idag är det i princip nödvändigt att ha gymnasiekompetens för att leva ett självständigt liv. Samtidigt går en fjärdedel av varje årskull

Läs mer

Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar

Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Utvecklingsråd barn och unga i utsatt situation Minnesanteckningar Tid: Plats: Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Omfattning: 36 46/2013 Närvarande: Ordinarie deltagare Malin Camper Boråsregionen/Sjuhärads

Läs mer

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014

Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Näringslivet och social hållbarhet Temaseminarium den 5 december 2014 Ramarna för dagen Syfte med seminariet och introduktion till Mötesplatsen Förmiddag: Näringslivets perspektiv på social hållbarhet

Läs mer

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

psykisk/psykiatrisk och social problematik

psykisk/psykiatrisk och social problematik Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer

Läs mer

Protokoll från Psykiatriberedningen den 24 januari 2017

Protokoll från Psykiatriberedningen den 24 januari 2017 1 (8) Protokoll från Västra Götalandsregionen Protokoll från Psykiatriberedningen den 24 januari 2017 Tid: 09:30 13:25 Plats: Lokal Styrhytten, Campus Nya Varvet, Göteborg Beslutande Monica Selin, ordförande

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum Sida 1(9) Sida 1(9) Plats och tid Stadshuset, fredag 27 november 2015, kl 8.30 12.00 Ledamöter Övriga närvarande Ledamöter Pernilla Övermark (S), ordförande, Mölndals stad Marianne Ahlborg (FP), HSN Väster, 1 vice

Läs mer

Styrgruppen för det sociala området

Styrgruppen för det sociala området Styrgruppen för det sociala området Tid: 4 juni 2007 Plats: Hjortviken Konferens, Hindås Närvarande: Madeleine Dahlgren (s), Lilla Edet Carina Liljesand (kd), Göteborg Nicklas Attefjord (mp), Öckerö Siw

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby

Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...

Läs mer

Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna

Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna Anteckningar från nätverket för äldreomsorgschefer samt hälso- och sjukvårdschefer i GR-kommunerna 2016-09-16 Nätverket ska driva strategiska regionala utvecklingsfrågor som bidrar till bättre förutsättningar

Läs mer

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog KS2016/55» POLICY Sandvikens Kommuns Strategi för Medborgardialog Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2017-06-12 113 : Giltighetstid: Dokumentansvarig: För revidering

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 30 november 2018

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 30 november 2018 Plats och tid Mölndals museum kl 9.00 11.45 ande ledamöter Pernilla Övermark (S), Mölndals stad, ordförande Marianne Ahlborg (L), Hälso- och sjukvårdsnämnden, 1 v ordförande Merjem Maslo (M), Mölndals

Läs mer

Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden

Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden Bilaga 96 KF 169 2017-11-27 Förslag från strategigruppen, 2017-09-06 Samverkansavtal avseende lokalt folkhälsoarbete i Karlsborgs kommun för perioden 2018-2021. 1. Avtalsparter Detta avtal är slutet mellan

Läs mer

En ny mötesplats blir till.

En ny mötesplats blir till. En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL

Läs mer

Temagrupp: Årsrapport 2014 Antagen:

Temagrupp: Årsrapport 2014 Antagen: Temagrupp: Årsrapport 2014 Antagen: 2014-12-04 Sammanfattning Temagrupp Barn och Unga har under 2014 träffats sex halvdagar och en heldag. Deltagare i temagruppen under året; Ordförande Lars Gelander Angereds

Läs mer

IFO-chefsnätverket Välkomna!

IFO-chefsnätverket Välkomna! IFO-chefsnätverket 2019-08-30 Välkomna! Idag Start med kaffe Rundan FoU i Väst Fika Planering för kommande år Korta avstämningar Psykisk hälsa och missbruk Jäv Diskussion Planering för 2019-2020, prioritering

Läs mer

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby Temagrupp barn- och unga 2016-11-28 Handlingsplanen för NOSAM Lundbys temagrupp barn och unga för 2017 är ett levande dokument och uppdateras löpande under året. NOSAM`s

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms

Läs mer

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

TILLSAMMANS ELLER SAMTIDIGT

TILLSAMMANS ELLER SAMTIDIGT TILLSAMMANS ELLER SAMTIDIGT Beredningen för mänskliga rättigheter Regionens koncernkontor Regional utveckling Avdelning Social hållbarhet Beredningen för folkhälsa och social hållbarhet Avdelningschef

Läs mer

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd

Protokoll från sammanträde med styrgruppen för social välfärd från sammanträde med styrgruppen för social välfärd Dag och tid: Torsdag den 16 augusti 2018 kl 9 12 15 Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Ledamöter Närvarande: Henrik Ripa (M), ordförande, Lerum Eva Borg

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer