Gödslingsguide

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gödslingsguide 2015 2016"

Transkript

1 Gödslingsguide

2 En bra skörd är till fördel för jordbrukaren och miljön En bra skörd är till fördel för såväl jordbrukaren, miljön som konsumenterna. En bra skörd tar alla näringsämnen till vara och det uppstår inga onödiga utsläpp till luften och vattnet. En bra skörd bromsar upp klimatförändringen eftersom skördarna binder näringsämnen och koldioxid. Yaras gödselmedel är planerade att motsvara de nutida växtsorternas förmåga att producera skörd och de finländska odlingsförhållandena. Vårt förnyade sortiment av gödselmedel lämpar sig också för odling enligt miljöersättningens krav. Gödslingsprogrammen är skräddarsydda för olika växtslag så att jordbrukaren enkelt kan välja gödsling som motsvarar den egna skördenivån. Det finns nu fler alternativ för gödsling är någonsin. I den här guiden hittar du anvisningar för kombisådd, delad gödsling och bladgödsling. Du kan lita på gödslingsprogrammen, de har undersökts på Yaras forskningsstation i Kotkaniemi och i samarbete med ledande forskningsinstitut. En bra skörd är till fördel för jordbrukaren och miljön 2 Precisionsodling med Yara N-Sensor 4 Tjänster och rådgivning under växtperioden 5 Selen för hälsans skull 6 Spannmål, oljeväxter, vall och sockerbetor Potatis och trädgårdsväxter Bladgödsel Produkter för kompletteringsgödsling Torvgödselmedel 50 Rengörings- och desinficeringsmedel YARA I KORTHET Yara erbjuder lösningar för ett hållbart och produktivt jordbruk. Vi tillverkar mineralgödsel, industrikemikalier och produkter för miljövård. Yara Suomi Ab är ett dotterbolag till globala Yara International ASA. Yara bedriver verksamhet i 50 olika länder och försäljning till fler än 150 länder. Yara sysselsätter inemot personer. Omsättningen år 2014 uppgick till 11 miljarder euro. Yara har fyra produktionsenheter i Finland: i Nystad, Harjavalta, Siilinjärvi och Karleby. I Siilinjärvi ligger Västeuropas enda fungerande fosfatgruva. I Finland produceras sammanlagt 1,6 miljoner ton gödselmedel, varav 70 % för export, och ton industriella produkter, varav 25 % för export. Yara sysselsätter ungefär personer i Finland: av dem är 800 egna anställda, 400 underentreprenörer och 100 sommarjobbare. Yara har investerat cirka 545 miljoner euro i de finländska verksamheterna åren , och i år uppgår värdet av investeringarna till cirka 145 miljoner euro. Nyckelflaggan som Förbundet för Finländskt Arbete har beviljat YaraMila-gödselmedlen är ett bevis på finländskt arbete. Vattenlösliga gödselmedel Skog Jordförbättringsmedel 60 Så utnyttjas kreatursgödsel och andra organiska ämnen i gödslingen 63 Kvävegödsling enligt nitratförordningen 64 Tillskottsgödsling vid ekologisk odling 65 Näringsämnenas betydelse 66 Tolkning av markkarteringsresultat 67 Säker hantering av gödselmedel 68 Säckinsamlingen Rejäl handling 70 Yara 4-punktsgaranti 71 Näringsinnehållet i olika gödselmedel Yara Yara 3

3 Precisionsodling med Yara N-Sensor Tjänster och rådgivning under växtperioden Yaras precisionsodlingsteknik gör det möjligt att precisera gödslingen enligt växtens behov på varje ställe av åkern. Yara N-Sensor fungerar i princip genom att mäta frekvensen hos det ljus som reflekteras från växtbeståndet. Värdet jämförs med förprogrammerade värden för olika växtslag. Programmet fastställer beståndets behov av tilläggskväve utifrån det uppmätta värdet, och ger omedelbart en signal till spridaren om att justera gödselgivan. En gödselgiva som exakt motsvarar växtens behov sprids på området. Instrumentets funktion bygger på Yaras mångåriga försöksverksamhet, där man för varje växtslag undersökt sambandet mellan klorofyllhalt, växtmassa och behovet av tilläggsgödsling. Just därför är Yara N-Sensor fortfarande ett unikt instrument på marknaden. I Finland stöder anläggningen gödslingsprogrammen för vete, fodersäd, oljeväxter och potatis. Anordningen består av tre huvudkomponenter. På traktorns tak monteras en mätenhet, som antingen fungerar med dagsljus (Daylight) eller med en egen inbyggd ljuskälla (ALS). Enheten kopplas till en Windowsbaserad dator, från vilken programvaran för Yara N-Sensor styr gödselspridaren med täta kommandon. Spridningsmängden syns på datorskärmen som en ständigt växlande sifferserie. I paketet ingår dessutom en GPS-navigator, som gör det möjligt att skriva ut kartmaterial över både den uppmätta växtmassan och spridningen av gödselmedel. Kartorna laddas upp i en nätbaserad tjänst, Sensor-Office, och skickas därifrån vidare som pdf-filer. KVÄVE ENLIGT BEHOV När gödselspridningen sker med hjälp av Yara N-Sensor kan den naturliga variationen i beståndet beaktas, gödseln sprids med andra ord inte med standardinställningar. Vid spridning med N-Sensor tar man utgående från beståndets biomassa och klorofyllhalt fasta på det kvävebehov som för tillfället finns i beståndet. Man sprider mera gödsel på de delar av åkern där ett tillskott av kväve ger utdelning i form av bättre tillväxt. Om beståndet är dåligt på något ställe av skiftet t.ex. på grund av väta eller torka, stänger anordningen av gödselspridningen helt. På det här sättet kommer man mycket nära det naturliga kväveoptimit för beståndet på åkern. STÖRRE SKÖRD OCH BÄTTRE KVALITET En rätt preciserad kvävegödsling ger många fördelar. I europeiska försök har man fått skördeökningar på ca 6 procent och dessutom har spannmålens proteinhalt ökat. Behovsanpassad spridning sparar in på den totala gödselmängd som sprids på åkern genom att näringsämnena får en noggrannare placering och vissa ställen av åkern lämnas ogödslade. Gödsling med kreatursgödsel ökar risken för liggsäd på delar av skiftet, men med Yara N-Sensor kan risken för liggsäd minskas. Ett upprättstående bestånd är dessutom lättare att tröska och torkningskostnaderna blir lägre än då det finns liggsäd. Yara N-Sensor förenar god skörd, ekonomiska fördelar och miljönytta, allt i ett paket. Du hittar närmaste Yara N-Sensorentreprenör på QR-koden leder till en video där du kan bekanta dig med Yara N-Sensor. YARA SUOMI ERBJUDER olika tjänster och rådgivning som stöd till gödslingen. På så vis kan du försäkra dig om att få bäst resultat av odlingen med Yaras gödselmedel. Med Yaras gödslingsrådgivning får du en stor skörd med god kvalitet på ett miljövänligt sätt. Mera information om gödsling av växter, produkter, verktyg och modeller och direkta kontaktuppgifter till våra experter hittar du på webbsidan på adressen yara.fi Yara DiscoverIT -appen ger information om Yaras gödselmedel, gödselmedlens innehåll och användning för olika växter. Välj först önskad växt så ger dig appen noggranna anvisningar om gödslingen och tidpunkten för gödslingen. Yara DiscoverIT guidar dig vidare till Yaras andra appar, som hjälper dig att identifiera näringsbrist hos den valda växten, och ger råd om hur bladgödselmedel kan blandas med varandra och med olika växtskyddsmedel. Yara DiscoverIT kan laddas ner gratis i mobiltelefoner och pekplattor som fungerar med Windows,- Adroid- eller ios-operativsystem. Du hittar appen i onlinebutiken för appar med sökordet Yara. Yara CheckIT -appen hjälper dig att identifiera näringsbrister i beståndet och ger en rekommendation om vilken tilläggsgödsling som behövs. Med Yara CheckIT identifierar du näringsbrister hos spannmål, oljeväxter, potatis, morot, tomat, jordgubbe och äppel. Yara CheckIT kan laddas ner gratis i mobiltelefoner och pekplattor som fungerar med Windows,- Adroid- eller ios-operativsystem. Du hittar appen i onlinebutiken för appar med sökordet Yara. Yara TankMixIT är en tjänst med anvisningar för hur olika -gödselmedel går att blanda med varandra och med olika växtskyddsmedel. Appen fungerar i mobiltelefoner med IOS- eller Android-operativsystem och du kan ladda ner den i applikationsbutiken för din mobil. Som sökord matar du in Yara. Med Yara Megalab -växtanalys kan du precisera gödslingen enligt skördepotentialen och undersöka eventuell latent näringsbrist i beståndet. Utgående från växtanalysens resultat kan du precisera tilläggsgödslingen och välja rätt produkter för växtens näringsbehov. Använd resultaten också vid planeringen av nästa års gödsling. Prov från beståndet skickas tillsammans med ett följebrev till Eurofins Viljavuuspalvelu för analys. Provresultatet och anvisningar om gödslingen får du per e-post när resultatet är klart. Yara Megalab växtanalyspaket får du från lantbruksaffärerna eller genom att beställa dem från Eurofins Viljavuuspalvelu, antingen per telefon på numret eller med e-post på adressen viljavuuspalvelu@eurofins.fi Läs mera: 4 Yara Yara 5

4 Selen för hälsans skull I Finland började man gödsla med selen år 1984 enligt ett beslut av jord- och skogsbruksministeriet. Gödsling med selen har visat sig vara ett effektivt, tryggt och förmånligt sätt att öka tillförseln av selen för människor och djur till en tillräcklig nivå. Hos människor har selenbrist samband med olika cancerformer och med hjärt- och kärlsjukdomar. Hos produktionsdjur förorsakar selenbrist muskeldegeneration, svaga kalvar, livmoderinflammation och fertilitetsstörningar. SELEN FÖR VARJE SKÖRD I Yaras gödselmedel tillsätts selen jämnt till själva gödselgranulaten, och inte enbart som en ytbeläggning. YaraMila-gödselmedlen innehåller 15 mg selen per kilo, och Yara- Bela Selensalpeter, som tagits fram för att användas som tillskottsgödsling till kreatursgödsel, innehåller 25 milligram selen per kilo. Selengödsling behövs för varje skörd. Eftersom selenet binds i marken går det inte att förrådsgödsla med selen. Gödselmedlens selenhalt är dimensionerad för behovet under en växtperiod. För vallar behövs selengödsling för varje skörd. Växterna upptar det oorganiska selen som tillsatts till gödselmedlen, och omvandlar det till organiska selenföreningar, som går vidare till fodren och livsmedlen. ORGANISKT SELEN ÄR EFFEKTIVT Det organiska selenet i fodret upptas av djuren på ett tryggt sätt vid utfodringen. Bland annat höjer det mjölkens selenhalt effektivare än oorganiskt selen. Selenhaltiga gödselmedel ökar fodrets selenhalt i snitt tiofaldigt. Utan selengödsling är selenhalten i det foder som skördas från åkern nästan noll. Muskeldegeneration på grund av selenbrist var en vanlig sjukdom ännu på 1970-talet, tills sjukdomen försvann tack vare selengödslingen. På senare år har muskeldegeneration åter börjat förekomma på gårdar där man inte gödslat med selen. SELEN FRÅN DJURPRODUKTERNA Enligt undersökningar av en selenarbetsgrupp är finländarnas selenintag idag på en tillräcklig nivå. Gödsling med selen är ett effektivt, säkert och förmånligt sätt att tillföra selen till hela livsmedelskedjan, utan risk för överdosering. Våra viktigaste selenkällor är animalieprodukter: mjölk, kött och fisk står för ca 70 procent av selenintaget. Läs mera om selen: Gödslingsguide Spannmål, oljeväxter, vall och sockerbetor 7 YaraMila-serien förnyades till nytta för odlaren kvävegödselmedel... 9 Gödslingsprogram för vårsäd och våroljeväxter...10 Gödslingsprogram för höstvete och råg Gödslingsprogram för ensilage Valletablering Gödsla enligt skördenivån Balanserad användning av näringsämnen enligt miljöersättningen Val av gödselmedel och spridningsmängd för åkerväxter Yara Yara 7

5 YaraMila -serien förnyades till nytta för odlaren -kvävegödselmedel YaraMila LÄMPAR SIG FÖR FINLAND Åkrarnas bördighet förändras, och egenskaperna hos de nya växtsorterna utvecklas. Den förnyade YaraMila-serien svarar på dessa förändringar. YaraMila-gödselmedlen tillverkas i fabrikerna i Nystad och Siilinjärvi, i Finland för finländare. YaraMila-serien har sammanställts som en del av de växtspecifika rekommendationerna. I gödslingsprogrammen hittar du den YaraMilaprodukt som passar bäst och som också lämpar sig för gödsling enligt miljöersättningens krav. YaraMila FUNGERAR ALLTID Såningstiden är odlarens brådaste arbetssäsong, då måste alla delfaktorer fungera friktionsfritt tillsammans. Det gäller också YaraMilagödselmedlen, när gödselkornen rullar löper arbetet bra. Produkternas goda kvalitet utgår från råvarorna. Yara väljer rena, ansvarsfullt producerade råvaror för sina produkter, som tillverkas i världens modernaste gödselfabriker. Gödselmedlens produktionskedja är öppen och utforskad, allt från brytning av råvaran till återvinning av förpackningarna. Tillverkningsmetoderna sker enligt kriterier som är striktare än lagens krav. Till exempel har tillverkningen en klimatgaranti, som anger att utsläppen av växthusgaser vid produktionen av salpetersyra minimerats. YaraMila-gödselmedlen ÄR EFFEKTIVA Den höga nyttograden för näringsämnena i YaraMila-produkterna bygger på att huvudnäringsämnena ingår i rätta proportioner. Dessutom innehåller YaraMila-gödselmedlen alltid också svavel, bor och selen, eftersom det allmänt råder brist på dem på våra åkrar. Många YaraMila-produkter innehåller dessutom också magnesium och zink för att säkerställa gödslingsprogrammens effektivitet. NYA KOMBINATIONER, NYA EGENSKAPER I de produkter som har beteckningen YaraMila- eller Inside har man kombinerat de bästa egenskaperna hos två produkter till en ny unik lösning. Funktionen är densamma som hos YaraMila- och -produkterna, och i praktisk odling erbjuder de odlaren en fungerande kombination av egenskaper i en och samma produkt. -kvävegödselmedlen är lätta att sprida och trygga att använda och lagra. Kvävet i produkterna avdunstar inte vid ytspridning, utan tillgodogörs effektivt av växterna. Alla Yara Suomis kvävegödselmedel innehåller både ammonium- och nitratkväve. Kvävegödselmedel baserade på ammoniumnitrat säkerställer en balanserad kvävetillförsel för växterna. Nitratkvävet kan snabbt tas upp av växterna genast efter spridningen, eftersom det inte binds vid jordpartiklarna. Ammoniumkvävet binds däremot löst vid jordpartiklarna. Det blir tillgängligt för växterna med en liten fördröjning och är tillgängligt under en längre tid. Det är inte heller känsligt för utlakning. VÄLJ RÄTT PRODUKT -serien har en lösning för alla kvävebehov på en gård. För vårgödsling av höstsäd behövs kväve och svavel och ofta också bor. För komplettering till kreatursgödsel behövs ett gödselmedel som förutom kväve och svavel också innehåller selen med tanke på djurens hälsa. Vid delad gödsling ska det YaraMila- gödselmedel som används vid sådden väljas så att skiftet tillförs tillräckligt mycket fosfor och kalium för växtens behov. För tilläggsgödsling under växtperioden passar flera olika -gödselmedel. passar för gödsling av alla växter på våren på bördiga jordarter där det inte finns behov av fosfor- och kaliumgödsling samt för tidig tilläggsgödsling under växtperioden. Det innehåller förutom kväve också kalium, svavel, magnesium, bor och selen. Selensalpeter har tagits fram med tanke på tilläggsgödsling vid gödsling med kreatursgödsel. Det innehåller mera selen (25 g/t) än andra gödselmedel. Det är tillåtet att använda för tilläggsgödsling vid konstaterat behov på vall eller spannmål då åkrarna huvudsakligen gödslas med kreaturgödsel. Bruksmängden är kg/ha. Att ge djuren selen via åkern är det förmånligaste och enklaste sättet att trygga deras selenbehov. Axan är ett tillskottsgödselmedel för spannmål som används på många håll i Europa på jordar utan särskilt behov av svavelgödsling. Det ger både höstsäd och vårvete det kväve och svavel växterna behöver under växtperioden. Sulfan N26, S14 är det bästa valet för tilläggsgödsling på skiften vars svavelvärden visar rött, dvs. där svavelbehovet är större än normalt. Det innehåller snabbverkande nitratkväve och rikligt med svavel. Spannmål behöver ett kilo svavel per 7 10 kilogram kväve, oljeväxterna mer än så. Yara CAN27 + Mg innehåller förutom kväve också magnesium men varken svavel, selen eller spårämnen. Yara Kvävelösning 390 är ett flytande gödselmedel som är avsett att spridas under växtperioden antingen i växtbeståndet eller direkt på marken. Spridningsmetoden inverkar på brukskoncentrationen. Produkten består av urea-ammoniumnitrat och får inte frysa under lagringen. Spannmål, oljeväxter, vall och sockerbetor Produkt N P K S YaraMila gödselmedel passar för alla åkerväxter Övriga näringsämnen YaraMila Y ,3 4 3 Jordar med god bördighet, komplettering av kreatursgödsel och höstsäd på våren. B, Se YaraMila Y ,4 5 3 För jordar med god eller tillfredsställande fosforklass, särskilt för oljeväxter, innehåller bor 0,05 %. B, Se YaraMila Y ,0 8 3 För jordar med tillfredsställande försvarlig forsforklass. B, Se YaraMila Y , Kaliumrikt gödslmedel särskilt för grova mineraljordar och vall. B, Se YaraMila Y ,0 5 1 Skräddarsytt för vall, innehåller natrium och zink. För lerjordar, höstsäd, rikligt med fosfor. B, Se, Na, Zn YaraMila Y , Höstsäd, höstoljeväxter, lin, kummin, ärte, bondböna, samt organogena jordar. B, Mg YaraMila Y , För jordar med god fosforklass och kaliumklass försvarlig eller lägre, särskilt för grova mineraljordar. B, Se YaraMila NK Särskilt för vall men också för spannmål och oljeväxter. B, Se, Mg YaraMila NK Kaliumrikt gödselmedel särskilt för vall, innehåller också svavel. B, Se, Mg, Zn YaraMila Y 3 Spårämnes 23 3,0 6 6 Fullgödsel för åkerodling, mera spårämnen och svavel än andra gödselmedel. B, Se, Mg, Mn, Zn Yara Y 4 Spårämnes 20 2, Innehåller rikligt med kalium och spårämnen, för alla växter. B, Se, Mg, Mn, Zn För bördighetsklass dålig-försvarlig tillfredsställande god mycket hög Produkt N P K S Övriga näringsämnen Axan Tillskottskvävegödsling av spannmål För gödsling av alla växter B, Mg, Se Sulfan N26, S För kväve-svavelgödsling under växtperioden Selensalpeter Komplettering av kreatursgödsel B, Mg, Se 25 g/t Yara CAN27 + Mg För kvävegödsling Mg Yara Kvävelösning g/l För tillskottskvävegödsling i flytande form För bördighetsklass dålig-försvarlig tillfredsställande god mycket hög Exempel på bruksmängder av kvävegödsel Produkt Bruksmängd Kväve Sulfan N26, S kg/ha I torrt bestånd kg/ha Axan kg/ha I torrt bestånd kg/ha kg/ha I torrt bestånd kg/ha Yara CAN27 + Mg kg/ha I torrt bestånd kg/ha Kvävelösning på bladen* l/ha 200 l vatten kg/ha Kvävelösning på marken 50 l/ha l vatten 20 kg/ha Urea för bladgödsling* 40 kg/ha 200 l vatten 19 kg/ha *Vid användning tillsammans med växtskyddsmedel ska mängden kväve halveras. 8 Yara Yara 9

6 Gödslingsprogram för vårsäd och våroljeväxter / kvävenivåer kg/ha Kväve kg/ha Fosforklass Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Spannmål 4000 kg eller oljeväxter 1750 kg Fosfor kg/ha Kvävebehov sammanlagt kg/ha På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) 110 I beståndet Yara Kvävelösning 25 l (10 kg N) Yara Kvävelösning 25 l (10 kg N) 407 kg ( ) 120 Spannmål 5000 kg eller oljeväxter 2250 kg På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet Yara Kvävelösning 25 l (10 kg N) 74 kg ( ) 74 kg ( ) Fosfor kg/ha kg ( ) Kvävebehov sammanlagt kg/ha På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) 130 I beståndet YaraMila Y 3 87 kg ( ) 140 Spannmål 6000 kg eller oljeväxter 2750 kg 170 kg ( ) 111 kg ( ) På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) I beståndet YaraMila Y kg ( ) 211 kg ( ) Yara Kvävelösning 25 l (10 kg N) 74 kg ( ) Fosfor kg/ha kg ( ) Kvävebehov sammanlagt kg/ha På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) Spannmål, oljeväxter och vall 150 I beståndet YaraMila Y kg ( ) 203 kg ( ) 111 kg ( ) 148 kg ( ) 111 kg ( ) 160 På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet YaraMila Y kg ( ) 240 kg ( ) 148 kg ( ) 185 kg ( ) 148 kg ( ) Tilläggsgödsling under växtperioden Sådd Brodd/plantstadium Bestockning/rosettstadium Tilläggsgödsling förbättrar skörden Strå-/stjälkskjutning Axgång Tilläggsgödsling förbättrar proteinet Tilläggsuppgifter Vid behov: Mantrac Pro, 1 l/ha Spannmål: Gramitrel, 1 2 l/ha eller Mancozin, 1 2 l/ha Oljeväxter: Brassitrel, 3 l/ha Spannmål: Gramitrel, 1 2 l/ha eller Mancozin, 1 2 l/ha Oljeväxter: Brassitrel, 3 l/ha För spannmål: Thiotrac, 5 l/ha Tilläggskväveoch svavelgödsling Flytande Yara Kvävelösning, l/ha Yara Kvävelösning, l/ha + Thiotrac, 5 l/ha För spannmål: Yara Kvävelösning, l/ha + Thiotrac, 5 l/ha Vattenmängd l/ha Kornat eller Axan För oljeväxter: Sulfan, ( kg/ha) eller Axan För oljeväxter: Sulfan, ( kg/ha) eller Axan För oljeväxter: Sulfan, ( kg/ha) I torrt bestånd Tilläggsfosfor Startnäring kg/ha Solatrel, 5 l/ha Solatrel, 5 l/ha Tilläggskalium Kaliumsalt kg/ha YaraMila NK 1, kg/ha För grundläggande iståndsättning Yara Biotit Tjänster DiscoverIT Yara CheckIT Yara Megalab växtanalysi Yara N-Sensor Yara N-Sensor Kontrollera att kväve- och fosforgödslingen motsvarar skiftets tillåtna mängder. Åkerns mullhalt påverkar den tillåtna kvävegivan. Rekommendationen bygger på fältförsök vid Yara Kotkaniemi och gårdsförsök på finländska gårdar. Rekommendationerna enligt jordbrukets miljöersättning bör beaktas vid uträkningen av den slutliga rekommendationen. Fler gödslingsprogram för olika växter hittar du 10 Yara på adressen Yara 11

7 Gödslingsprogram för vårsäd och våroljeväxter / kvävenivåer kg/ha Kväve kg/ha Fosforklass Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Spannmål 4000 kg eller oljeväxter 1750 kg Fosfor kg/ha Kvävebehov sammanlagt kg/ha På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) 50 Startnäring 58 kg ( ) 60 På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) I beståndet Startnäring 50 kg ( ) Spannmål 5000 kg eller oljeväxter 2250 kg Fosfor kg/ha Kvävebehov sammanlagt kg/ha På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) 70 I beståndet Startnäring 50 kg ( ) 80 Spannmål 6000 kg eller oljeväxter 2750 kg På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) I beståndet Startnäring 33 kg ( ) Fosfor kg/ha Kvävebehov sammanlagt kg/ha På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) Spannmål, oljeväxter och vall 90 I beståndet Startnäring 33 kg ( ) 100 På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet Startnäring 41 kg ( ) Yara Kvävelösning 12 l/ha (5 kg kväve) Tilläggsgödsling under växtperioden Sådd Brodd/plantstadium Bestockning/rosettstadium Tilläggsgödsling förbättrar skörden Strå-/stjälkskjutning Axgång Tilläggsgödsling förbättrar proteinet Tilläggsuppgifter Vid behov: Mantrac Pro, 1 l/ha Spannmål: Gramitrel, 1 2 l/ha tai Mancozin, 1 2 l/ha Oljeväxter: Brassitrel, 3 l/ha Spannmål: Gramitrel, 1 2 l/ha eller Mancozin, 1 2 l/ha Oljeväxter: Brassitrel, 3 l/ha För spannmål: Thiotrac, 5 l/ha Tilläggskväve- och svavelgödsling Flytande Yara Kvävelösning, l/ha Yara Kvävelösning, l/ha + Thiotrac, 5 l/ha För spannmål: Yara Kvävelösning, l/ha + Thiotrac, 5 l/ha Vattenmängd l/ha Kornat eller Axan För oljeväxter: Sulfan, ( kg/ha) eller Axan För oljeväxter: Sulfan, ( kg/ha) eller Axan För oljeväxter: Sulfan, ( kg/ha) I torrt bestånd Tilläggsfosfor Starttiravinne kg/ha Solatrel, 5 l/ha Solatrel, 5 l/ha Tilläggskalium Kaliumsalt kg/ha YaraMila NK 1, kg/ha För grundläggande iståndsättning Yara Biotit Tjänster DiscoverIT Yara CheckIT Yara Megalab växtanalysi Yara N-Sensor Yara N-Sensor Tarkasta Kontrollera että typpi- att kväve- ja fosforilannoitus och fosforgödslingen täyttää lohkolle uppfyller sallitut määrät. skiftets Pellon tillåtna multavuus mängder. vaikuttaa Åkerns käytettävään mullhalt typpimäärään. påverkar den tillåtna kvävegivan. Rekommendationen bygger på fältförsök vid Yara Kotkaniemi och gårdsförsök på finländska gårdar. Rekommendationerna enligt jordbrukets miljöersättning bör beaktas vid uträkningen av den slutliga rekommendationen. Fler gödslingsprogram för olika växter hittar du på adressen 12 Yara Yara 13

8 Gödslingsprogram för höstvete och råg Kväve kg/ha Fosforklass Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Spannmål 4000 kg Fosfor kg/ha Kvävebehov på våren sammanlagt kg/ha På hösten 30 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) På våren 80 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) På våren 100 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) 295 kg ( ) 370 kg ( ) 295 kg ( ) 370 kg ( ) 295 kg ( ) 370 kg ( ) På hösten 30 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila NK kg ( ) På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet kg (10 20 kg) kg (30 40 kg) 110 kg N: * 120 kg N: * 407 kg ( ) 444 kg ( ) 110 kg N: * 120 kg N: * 407 kg ( ) 444 kg ( ) 110 kg N: * 120 kg N: * Spannmål 5000 kg Fosfor kg/ha Kvävebehov på våren sammanlagt kg/ha kg ( ) 444 kg ( ) På hösten 30 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet 111 kg ( ) 111 kg ( ) 111 kg ( ) 370 kg ( ) 111 kg ( ) 370 kg ( ) 111 kg ( ) På hösten 30 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet 148 kg ( ) 148 kg ( ) 148 kg ( ) 370 kg ( ) 148 kg ( ) 370 kg ( ) 148 kg ( ) Spannmål, oljeväxter och vall Spannmål 6000 kg Fosfor kg/ha Kvävebehov på våren sammanlagt kg/ha På hösten 30 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet 185 kg ( ) 185 kg ( ) 259 kg ( ) 370 kg ( ) 185 kg ( ) 370 kg ( ) 185 kg ( ) På hösten 30 kg YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) På våren YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) YaraMila Y kg ( ) I beståndet 222 kg ( ) 222 kg ( ) 296 kg ( ) 370 kg ( ) 222 kg ( ) 370 kg ( ) 222 kg ( ) * Engångsgödsling på våren Tilläggsgödsling under växtperioden Sådd Broddstadium Bestockning Tilläggsgödsling förbättrar skörden Stråskjutning Axgång Tilläggsgödsling förbättrar proteinet Lisätietoja Vid behov: Mantrac Pro, 1 l/ha Gramitrel, 1 2 l/ha eller Mancozin, 1 2 l/ha Gramitrel, 1 2 l/ha tai Mancozin, 1 2 l/ha Thiotrac, 5 l/ha Tilläggskväve- och svavelgödsling Tilläggsfosfor Tilläggskalium Flytande Yara Kvävelösning, l/ha Yara Kvävelösning, l/ha + Thiotrac, 5 l/ha Kornat Startnäring kg/ha Kaliumsalt kg/ha Axan, Sulfan eller, ( kg/ha) Axan, Sulfan eller, ( kg/ha) Axan, Sulfan eller, ( kg/ha) Yara Kvävelösning, l/ha + Thiotrac, 5 l/ha Vattenmängd l/ha Kontrollera att kväve- och fosforgödslingen motsvarar de tillåtna mängderna för skiftet. Åkerns mullhalt påverkar den tillåtna kvävegivan. Rekommendationen bygger på fältförsök vid Yara Kotkaniemi och gårdsförsök på finländska gårdar. Rekommendationerna enligt jordbrukets miljöersättning bör beaktas vid uträkningen av den slutliga rekommendationen. Fler gödslingsprogram för olika växter hittar du på adressen 14 Yara Yara 15 I torrt bestånd Solatrel, 5 l/ha Solatrel, 5 l/ha YaraMila NK 1, kg/ha Tjänste DiscoverIT Yara CheckIT Yara Megalab växtanalys Yara N-Sensor Yara N-Sensor För grundläggande iståndsättning Yara Biotit

9 Gödslingsprogram för ensilage, 3 skördar / kväve , mineraljord, ej kreatursgödsel Fosfor Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Kalium Dålig 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS Rätt dålig 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK2 180 kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS Försvarlig 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) Tillfredsställande 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS Spannmål, oljeväxter och vall God Hög 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS Spårämnesgödsling* Näring 1. skörd 2. skörd 3. skörd Flernäringsgödsel Thiotrac Gramitrel Solatrel Mancozin Amazinc N, S Mg, Mn, Zn, Cu P, K, Ca, Mg, Mn, Zn Mn, Zn, Cu Mn, Zn 5 10 l/ha 2 l/ha 5 l/ha 1 2 l/ha 1 2 l/ha 5 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 5 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 1 l/ha Enkla gödselmedel Zintrac Coptrac Magtrac Zn Cu Mg 1 l/ha 0,25 0,5 l/ha 5 l/ha 0,5 l/ha 0,25 l/ha 0,5 l/ha 0,25 l/ha Jordförbättring I samband med valletableringen Yara Biotit Yara Mg-haltig kalk K, Mg, Ca Ca, Mg 5 10 t/ha 3 9 t/ha * Besprutning Ruiskutus heti, genast kun kasvu när tillväxten alkaa (kasvuston börjar (beståndet ollessa n. är ca cm cm korkeaa). högt). Vattenmängd Vesimäärä l/ha. l/ha. Kontrollera Tarkasta, että att typpi- kväve- ja och fosforilannoitus fosforgödslingen täyttää motsvarar lohkolle de sallitut tillåtna määrät. mängderna Pellon för multavuus skiftet. Åkerns vaikuttaa mullhalt käytettävään påverkar typpimäärään. den tillåtna kvävegivan Rekommendationen bygger på fältförsök vid Yara Kotkaniemi och gårdsförsök på finländska gårdar. Rekommendationerna enligt jordbrukets miljöersättning bör beaktas vid uträkningen av den slutliga rekommendationen. Fler gödslingsprogram för olika växter hittar du på adressen 16 Yara Yara 17

10 Ensilage, 3 skördar med skördenivåkorrigering / kväve , mineraljord, flytgödsel på sommaren 25 m 3 /ha Fosfori Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God, stallgödselundantag Hög Betänkligt hög Kalium Dålig Rätt dålig 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( ))* 2. YaraMila NK kg ( )* 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( )* I den här fosforklassen får inte spridas svämgödsel. Försvarlig Tillfredsställande 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila NK kg ( ) 2. Selensalpeter 210 kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( )* 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila Y kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) Selensalpeter 210 kg ( )* 2. Selensalpeter 210 kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. Selensalpeter 400 kg ( ) 210 kg ( )* 2. YaraMila NK kg ( )* Spannmål, oljeväxter och vall 3. YaraMila Y kg ( ) kg ( ) kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) 3. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS God - Hög 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) 1. YaraMila Y kg ( ) Selensalpeter 210 kg ( )* 2. Selensalpeter 210 kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. Selensalpeter 210 kg ( )* 2. Selensalpeter 400 kg ( ) 220 kg ( )* 3. YaraMila Y kg ( ) kg ( ) kg ( ) kg ( ) kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS * Mängderna inbegriper näringen i flytgödsel 25 m 3 : 42,5 kg N, 12,5 kg P kg ja 73 kg K Spårämnesgödsling* Näring 1. skörd 2. skörd 3. skörd Flernäringsgödsel Thiotrac Gramitrel Solatrel Mancozin Amazinc Enkla gödselmedel Zintrac Coptrac Magtrac Jordförbättring Yara Biotit Yara Mg-haltig kalk N, S Mg, Mn, Zn, Cu P, K, Ca, Mg, Mn, Zn Mn, Zn, Cu Mn, Zn Zn Cu Mg K, Mg, Ca Ca, Mg 5 10 l/ha 2 l/ha 5 l/ha 1 2 l/ha 1 2 l/ha 5 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 5 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 1 l/ha 0,5 l/ha 0,5 l/ha 0,25 0,5 l/ha 0,25 l/ha 0,25 l/ha 5 l/ha 5 10 t/ha 3 9 t/ha I samband med valletableringen * Besprutning genast när tillväxten börjar (beståndet är ca cm högt).. Kontrollera att kväve- och fosforgödslingen motsvarar de tillåtna mängderna för skiftet. Åkerns mullhalt påverkar den tillåtna kvävegivan. Rekommendationen bygger på fältförsök vid Yara Kotkaniemi och gårdsförsök på finländska gårdar. Rekommendationerna enligt jordbrukets miljöersättning bör beaktas vid uträkningen av den slutliga rekommendationen. Fler gödslingsprogram för olika växter hittar du på adressen 18 Yara Yara 19

11 Valletablering, som skyddssäd helsädsensilage, 2 skördar / kväve , mineraljord, flytgödsel på våren 40 m 3 /ha Fosfor Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Kalium Dålig 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS I den här fosforklassen får inte spridas svämgödsel. Rätt dålig 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila NK kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS Försvarlig 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. Selensalpeter Tillfredsställande Hög 150 kg ( )* 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) 2. YaraMila NK kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. YaraMila Y kg ( )* 1. Selensalpeter 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) 2. YaraMila Y kg ( ) kg ( ) kg ( )* 300 kg ( ) NPKS NPKS NPKS NPKS NPKS * Mängderna inbegriper näringen i flytgödsel 40 m 3 : 68 kg N, 20 kg P kg ja 116 kg K Spannmål, oljeväxter och vall Spårämnesgödsling* Näringsämnen 1. skörd 2. skörd Flernäringsgödsel Thiotrac N, S 5 l/ha 5 l/ha Gramitrel Mg, Mn, Zn, Cu 1 2 l/ha 1 l/ha Solatrel Mancozin Amazinc P, K, Ca, Mg, Mn, Zn Mn, Zn, Cu Mn, Zn 5 l/ha 1 2 l/ha 1 2 l/ha 1 l/ha 1 l/ha Enkla gödselmedel Zintrac Zn 0,5 1 l/ha 0,5 l/ha Coptrac Cu 0,25 0,5 l/ha 0,25 l/ha Mantrac Pro Mn 1 l/ha 1 l/ha Jordförbättring Yara Biotit Yara Mg-haltig kalk K, Mg, Ca Ca, Mg 5 10 t/ha 3 9 t/ha I samband med valletableringen * Besprutning genast när tillväxten börjar (beståndet är ca cm högt).. Kontrollera att kväve- och fosforgödslingen motsvarar de tillåtna mängderna för skiftet. Åkerns mullhalt påverkar den tillåtna kvävegivan. Rekommendationen bygger på fältförsök vid Yara Kotkaniemi och gårdsförsök på finländska gårdar. Rekommendationerna enligt jordbrukets miljöersättning bör beaktas vid uträkningen av den slutliga rekommendationen. Fler gödslingsprogram för olika växter hittar du på adressen 20 Yara Yara 21

12 Gödsla enligt skördenivån miljöersättningen gör det möjligt Balanserad användning av näringsämnen enligt miljöersättningen KVÄVEGÖDSLING, SPANNMÅL OCH OLJEVÄXTER Kvävegödslingens utgångsnivå, t.ex. på skördenivån 4000 kilogram för spannmål, bestäms enligt skiftets mullhalt. Utifrån den uppnådda skördenivån kan man öka kvävegödslingen med högst 50 kg/ha enligt tabellen här invid. Med ökningen kan skiften som ger bra skördar tillföras den mängd kväve som behövs för att producera en såväl kvantitativt som kvalitativt bra skörd. Justering enligt skördenivån är skiftesspecifik och inte växtartsspecifik. Kväve- och fosforgödslingen kan ökas steglöst enligt skördenivån. Det gör det betydligt enklare att använda rätt gödslingsnivå på gårdar med mångsidig variation vad gäller växtslag i växtföljden. Till exempel kan man använda 20 kg mer kväve när skörden av vårsäd på skiftet under de fem senaste åren har varit 5000 kilogram, rågskörden 4000 kilogram eller oljeväxtskörden 2250 kilogram per hektar. FOSFORGÖDSLING, SPANN- MÅL OCH OLJEVÄXTER För spannmål, oljeväxter och baljväxter används samma bastabell för fosfor. Vid höga skördenivåer kan man öka fosforgödslingen med högst 6 kg/ha från basnivån i enlighet med tabellen. Fosforjusteringen är också skiftesspecifik och inte växtartsspecifik. Vid fosforgödsling kan man använda en högst femårig utjämningsperiod. Det lönar sig att ha omsorg om åkrarnas fosfornivå eftersom grödan tar upp merparten av fosforn från markreserverna. Fosforgödslingen kan planeras på flera års sikt och på så sätt förtydligas gödslingen varje år. STORA GÖDSELMÄNGDER BÖR DELAS UPP Gödselmängder med över 100 kg kväve bör oftast delas upp på flera omgångar. Vid sådden tillförs 2/3 av kvävet som YaraMila-gödselmedel som ger tillräckligt med fosfor och kalium. Tillskottsgödsling med Yara- Bela-produkter i stråskjutningsskedet ger högre skördenivå och i samband med axgång högre proteinhalt. JUSTERING ENLIGT SKÖRDE- NIVÅN KAN NU ANVÄNDAS PÅ VALLAR För att använda justering enligt skördenivån på vallar krävs en skördenivå på minst 7500 kilogram torrsubstans som har uppnåtts under något av de fem tidigare skördeåren. För stora vallskördar är den tillåtna skördenivåjusteringen med avseende på fosfor 6 kg/ha. En tillräcklig fosforgödsling är av största vikt för att säkerställa skördenivån, vallens kvalitet, djurhälsan samt skiftets bördighet. STÖDET FÖR MYLLNING AV FLYTGÖDSEL HAR FÖRNYATS Vid användning av stöd för myllning av flytgödsel är det nu tillåtet att använda gödselfosfor som ytspridning för att säkerställa en tillräcklig gödslingsnivå. Samtidigt är det också enkelt att komplettera vallens kaliumgödsling. Spannmål, oljeväxter, baljväxter och sockerbetor Kvävegiva maximalt för spannmål, oljeväxter och baljväxter kg/ha/år enligt markens mullhalt Växt/uppnådd skördenivå kg Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Korn och havre, blandsäd 4000 kg Vårvete 4000 kg Höstråg på hösten Höstråg på våren 3000 kg Vårråg 3000 kg Lin, majs, oljehampa, solros Höstvete, rågvete och spelt, på hösten Höstvete, rågvete och spelt, på våren 4000 kg Andra spannmålsslag och andra blandbestånd 4000 kg Höstrybs och höstraps (juli-augusti) Vårrybs, vårraps, höstrybs höstraps och oljedådra, på våren kg, andra åkerväxter Ärt, bondböna, sötlupin Sockerbeta Tillåten tilläggsgödsling med kväve enligt den upnådda skördenivån på spannmål, oljeväxter och baljväxter (kg/ha/år) Skördenivåkorrigering Tillägg kg 0 kg + 10 kg + 20 kg + 30 kg + 40 kg + 50 kg Vårråg Andra spannmålsslag Vårsådda oljeväxter Tillåten tilläggsgödsling med kväve enligt den upnådda skördenivån på spannmål, oljeväxter och baljväxter (kg/ha/år) Skördenivåkorrigering Tillägg kg 0 kg + 10 kg + 20 kg + 30 kg + 40 kg + 45 kg Vårvete Höstvete, rågvete, spelt Höstråg Höstoljeväxter Spannmål, oljeväxter, vall och sockerbetor Kaliumbehov hos spannmål enligt markkarteringen, kg/ha Spannmål, oljeväxter, ärt Dålig Rätt dålig Försvarlig Bördighetsklass Fosforgödsling maximalt för spannmål, oljeväxter och baljväxter kg/ha/år enligt jordens bördighetsklass Växt Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande God Hög Betänkligt hög Spannmål, oljeväxter, baljväxter Spannmål, olöjeväxter, baljväxter Stallgödselundantag Sockerbeta Tillfredsställande halmen lämnas på åkern halmen tas bort skyddssäd Kontrollera att gödslingen på varje skifte ligger inom miljöstödets tillåtna gränser. Läs mera: God Hög Tillåten tilläggsgödsling med fosfor enligt den upnådda skördenivån på spannmål, oljeväxter och baljväxter (kg/ha/år) Växt Tillskott kg 0 kg + 3 kg + 6 kg Råg, skördenivå Vete, havre, korn, skördenivå Oljeväxter, skördenivå Yara Yara 23

13 Balanserad användning av näringsämnen enligt miljöersättningen Vall Kvävegiva maximalt för vall kg/ha/år enligt markens mullhalt Växt/uppnådd skördenivå kg Mullfattiga och mullhaltiga jordar Mullrika jordar Mycket mullrika jordar Organogena jordar Frövallar Ett- och fleråriga vallar en skörd Majsensilage, en skörd Rörflen, skördeåret Grönfoder, helsäd (vårsäd, en skörd) Grönfodersäd, helsäd: höstvete och rågvete på hösten Grönfoder, helsäd: höstvete och rågvete på våren Ett- och fleråriga vallar, grönfoder, två skördar + bete Ett- och fleråriga vallar, grönfodersäd minst tre skördar Valletablering i skyddssäd på våren Maximala kvävegivan för skyddsäd enligt tabellen för olika växtslag Valletablering utan skyddssäd på våren Valletablering utan skyddssäd, andra skörden Valletablering på sommaren* Valletablering på hösten * Valletablering på sommaren av rörflen, naturvårdsåker med vall, mångfaldsåker, gröngödslingsvall och flerårig gröngödslingsvall (som inte skördas). Fosforgödsling maximalt för vall kg/ha/år enligt markens bördighetsklass Växt Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande Ett- och fleråriga fodervallar, helsädsensilage, majs Ett- och fleråriga fodervallar, skördnivå minst 7500 kg ka/ha/år Ett- och fleråriga fodervallar, Stallgödselundantag Flerårig vall: bete Valletablering på våren Valletablering på sommaren eller hösten* * Anläggning av både naturvårdsåker med vall, gröngödslingsvall och flerårig gröngödslingsvall, vall på våren före etablering på sommaren. God Hög Betänkligt hög Kaliumbehov, kg/ha/år Bördighetsklass Frövall Helsäd till ensilage och valletablering i skyddssäd God Fleråriga vallar ensilage- och grönfodervallar, 3 skördar* Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden ensilagevallar, 2 skördar* Vårspridning för 2. skörden Rajgräs, grönfodersäd Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden Slåttervallar Vårspridning för 2. skörden Betesvall 3 gödslingsomgångar Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden gödslingsomgångar* Vårspridning för 2. skörden för 3. skörden för 4. skörden Sockerbeta, grova mineraljordar och organogena jordar blasten plöjs ner blasten tas bort Sockerbeta, lerjordar blasten plöjs ner blasten tas bort Öka kaliumgödslingen med 20 kg/ha för tre år gamla eller äldre vallar, med undantag för betesvallar. Minska den rekommenderade kaliumgödslingen med 20 kg/ha nästa vår om du använder stallgödsel vid vallanläggningen. Under uppehållsperioder bör man undvika kraftig kaliumgödsling på lerjordar. *Om ensilagets kaliumhalt överskrider 25 g K/kg ts kan kaliumgödslingen minskas med kg K/ha nästa vår. Svavelbehov, kg/ha/år Dålig Rätt dålig Försvarlig Bördighetsklass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfredsställande Tillfredsställande God Hög Hög Betänkligt hög Markens svaveltal > 150 Spannmål Oljeväxter Vall Spannmål, oljeväxter, vall och sockerbetor 24 Yara Yara 25

Gödslingsguide

Gödslingsguide Gödslingsguide 2016 2017 Ett sortiment planerat för finländska förhållanden Yara Suomis gödselsortiment har under åren utvecklats för att motsvara de finländska åkrarnas och odlingsväxternas näringsbehov.

Läs mer

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016

Växtnäringssortiment. Säsongen 2016 Växtnäringssortiment Säsongen 06 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! År 050 räknar FN med att vi är 9 miljarder människor. För att föda alla kommer det att behövas 60 % mer mat

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Gödslingsguide

Gödslingsguide Gödslingsguide 2017 2018 Investera i skörden med Yaras lösningar DU KAN LITA PÅ KVALITETEN HOS YARAS GÖDSELMEDEL KVALITETSGARANTI Produkterna motsvarar produktdeklarationen, de tål minst ett års lagring

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Gödslingsguide

Gödslingsguide Gödslingsguide 2018 2019 Lönsamt och hållbart Gödslingen syftar till att producera en bra skörd, sett till såväl kvantitet som kvalitet på ett lönsamt och hållbart sätt. Det nya Yara Smart Farming -konceptet,

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion

Läs mer

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Försöksplaner startade 1995 eller senare

Försöksplaner startade 1995 eller senare 10:40 måndag, november 01, 2010 1 1 OSD3-924 N-gödsling till Timotejfrövall 1998 2 H-0072A Kvävekomplettering i potatis samt mätn. m kalksalpeterm. 2000 3 L3-0093-2 N-EFFEKT AV PROCESSAD GÖDSEL 1995 4

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04

Manual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04 Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Bli vinnare mjölkningsperioden ut med våmstimulans Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut Mainio-Krossi 1 3 allfoder Oiva-Krono Top och Puhti-Krossi Top halvkoncentrat

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för Anvisningar för ifyllning av registreringsansökan Datum 15.5.2006 Dnr 665/505/2006 ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk

Upplagring, överskott, dysfunktion, sjuk. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Uttömning, brist, dysfunktion, sjuk Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Ingen kedja är starkare än den svagaste länken Håll koll på mineralerna Anett Seeman & Maria Torsein Gård och Djurhälsan Laktation Kalvning Dräktighet Mjölkperiod

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma.

Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma. Kalkningsguide 2 Nordkalk Luleå Brahestad Verdal Karleby Vimpeli Seinäjoki Siikais Louhi Villmanstrand Vampula Tytyri Sibbo St. Petersburg Pargas Rakke Vasalemma Kurevere Siauliai Uddagården Köping Stockholm

Läs mer

Mineraler. och lite annat

Mineraler. och lite annat Mineraler och lite annat Mineraler Agenda Makromineraler Spårämnen och vitaminer Norfor Ekonomi Praktisk diskussion Rörigt? Makromineraler Vi analyserar Ca P Mg K Na S * Dvs allt utom Cl. Makromineraler

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Växtnäringssortiment. Säsongen 2017

Växtnäringssortiment. Säsongen 2017 Växtnäringssortiment Säsongen 07 Kväveeffektivitet är högaktuellt Vilken skörd som är möjlig att ta 07 står skrivet i stjärnorna. Men en sak är dock säker: ska vi utnyttja nästa års skörde potential och

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark.

Jordbruksmark och åkerareal. I kraven för grund- och förgröningsstödet (+ung odlares stöd) betraktas både gårdens åkerareal och jordbruksmark. GRUNDSTÖD En del av det tidigare gårdsstödet All jordbruksmark är stödberättigat Betalas till aktiv odlare enligt stödrätter Betalas för jordbruksskiften som är minst 0,05 ha. Betalas inte för: Tillfälligt

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Redskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor

Redskapsprogram för underhåll. anläggning av ytor Redskapsprogram för underhåll och anläggning av ytor Introduktion AMAZONEs redskapsprogram har du råd att vara utan det vid anläggningsarbeten? AMAZONEs redskapsprogram löser nästan allt vad gäller nysådd

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Välkommen till ett Bondespel i tiden.

Välkommen till ett Bondespel i tiden. 2-5 SPELARE FRÅN 10 ÅR Välkommen till ett Bondespel i tiden. Spelplanen och kortillustrationerna i denna jubileumsutgåva kommer från en svunnen tid. Penningsvärdet har däremot räknats upp till en nivå

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial

Läs mer

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt

Information från Yara. Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård. Yara internationellt Information från Yara Ingemar Gruvaeus och Gunilla Frostgård Yara internationellt 1 Våra produkter har en gemensam plattform Varumärken och användningsområden Ammoniak Växtnäringsprodukter Salpetersyra

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Resultat av enkät Lantbrukare

Resultat av enkät Lantbrukare Resultat av enkät Lantbrukare Personuppgifter 1.1 Är du man eller kvinna? Antal svar 87 Man 75 86,2 Kvinna 12 13,8 Man Kvinna 1.2 Hur gammal är du? Antal svar 87

Läs mer

Gödslingsförsök i matpotatisodling

Gödslingsförsök i matpotatisodling Gödslingsförsök i matpotatisodling En jämförelse mellan bredspridning och placering av konstgödsel Joakim Norrvik Examensarbete för Agrolog (YH)-examen Utbildningsprogrammet för lantbruksnäringarna Raseborg

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

7:2 HÖFTBÄLTE 10 8:1 MONTERING AV SUPPORTSERIEN 11 9:1 BORD 12 10:1 MONTERING I BIL 13 11:1 VRIDPLATTA 14 12:1 UNDERHÅLL & GARANTI 15

7:2 HÖFTBÄLTE 10 8:1 MONTERING AV SUPPORTSERIEN 11 9:1 BORD 12 10:1 MONTERING I BIL 13 11:1 VRIDPLATTA 14 12:1 UNDERHÅLL & GARANTI 15 1 Produkten är endast avsedd att användas som en bilbarnstol producerad av. SENAST UPPDATERAD 2014-01-08 Vi gratulerar dig till ditt val av bilbarnstol Zitzi Carseat Pro. Det är en säkerhetsstol att växa

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

Växtnäringssortiment. Säsongen 2019

Växtnäringssortiment. Säsongen 2019 Växtnäringssortiment Säsongen 209 2 Tillsammans lägger vi grunden När du läser denna sortimentlista står du i begrepp att lägga grunden till 209 års gödslingsstrategi. Detaljerna är det för tidigt att

Läs mer

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.

Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En

Läs mer

FÖRBINDELEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015

FÖRBINDELEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015 FÖRBINDELEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR EKOLOGISK PRODUKTION 2015 Innehållsförteckning 1. Förbindelse... 2 1.1. Ekoförbindelsernas innehåll... 2 1.2. Att ingå förbindelse... 2 1.3. Ändring av förbindelsen

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött

Eviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén

Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål

Läs mer