Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma.
|
|
- Linda Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalkningsguide
2 2 Nordkalk Luleå Brahestad Verdal Karleby Vimpeli Seinäjoki Siikais Louhi Villmanstrand Vampula Tytyri Sibbo St. Petersburg Pargas Rakke Vasalemma Kurevere Siauliai Uddagården Köping Stockholm Storugns Orsa Ignaberga Landskrona Lübeck Krakov Szczecin Wolica Miedzianka Sławno Finland Ryssland Estland Polen Tyskland Sverige Helsingfors Norge Alekseevka Litauen Örnsköldsvik Moskva Ukraina Kolari Ivano-Frankivsk 2 Nordkalk Malning Försäljning/kontor Gruva Kalkugn Egen hamn/depå
3 Innehåll Kalkning ger större nytta av näringsämnena Kalkningens inverkan på jordens struktur Kalkning av grödor Kalkning av vall Kalkning av oljeväxter och potatis Det är skillnad på kalk och kalk Planering av kalkning Nordkalk foderkalk Specialapplikationer Kontaktuppgifter Nordkalk jordförbättringskalk Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Nordkalks produkter används förutom i lantbruket också inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård. Nordkalks rötter finns i Pargas, Finland, där man har brutit kalksten industriellt i mer än 100 år. Företaget har verksamhet på mer än 30 orter i Finland, Sverige, Norge, Estland, Litauen, Polen, Tyskland och Ryssland. Nordkalk ingår i Rettig Groupkoncernen. Nordkalk 3
4 Kalkning ger större nytta av näringsämnena Kalkning hör till en planmässig och ekonomisk växtproduktion. Kalken höjer åkerns ph-värde, förbättrar näringsämnenas tillgänglighet och ger större skörd. Statistiken visar att åkerjorden i Finland har ett genomsnittligt phvärde på 5,9 som i grova mineraljordar motsvarar en bördighetsklass på nivå nöjaktig. Det optimala ph-värdet skulle dock vara 6,5 och den optimala bördighetsklassen god. Fosforns löslighet ökar Då jordens ph är över 6,5 är fosforn som mest användbar för växterna. Om phvärdet sjunker under sex blir både järn och aluminium lösligare och börjar binda fosforn i en form som växterna inte kan tillgodogöra sig. Av den gödselfosfor som växterna får i samband med sådden, använder de ca 10 procent. Resten av den fosfor de behöver tar de ur åkerns fosforreserver. Kalkning förbättrar via ett högre ph upptagningen av fosfor ur jorden. På mineraljordar löser ett ton kalk upp 10 kg fosfor på 10 år. En normal engångskalkning på 5 ton/ha ger alltså under 10 års tid ca 50 kg fosfor. Undersökningarna visar att den fosfor som samlas i åkerjorden räcker som sådan för grödor och vall då åkerns fosforklass är god, ph-värdet på rätt nivå och det varken är för torrt eller för vått. Upp till 30 % av näringsämnena i gödseln kan bli outnyttjade om ph är för lågt. Bättre kväveupptagning Kväve är ett viktigt huvudnäringsämne, som bäst utnyttjas med ett ph på 5,8 7,5. Växterna behöver kväve för att producera protein och den klorofyll som behövs vid assimilationen. Kvävet inverkar kraftigt på växternas tillväxt och skördens storlek. Genom kalkning kan växternas kväveupptagning förbättras. Speciellt på mineraljordar har kalkningen positiva effekter på kvävetillgången. På kalkade jordar kan växterna bättre tillgodogöra sig kvävegödslingen och mobilisera de kvävereserver som finns i marken. 4 Nordkalk
5 Kalkningens inverkan på jordens struktur Jordens struktur är viktig En god jordstruktur underlättar rötternas tillväxt och förbättrar växternas näringsupptagning. I en välstrukturerad jord minskar vattenavdunstningen under torra perioder och gör det lättare för rötterna att växa på djupet. Kalkning förbättrar i synnerhet ler- och mjäljordarnas struktur. Ett lågt ph försvagar de nyttiga mikrobernas konkurrensförmåga och ökar svamparnas andel av markens mikrober. Då andelen nedbrytarbakterier minskar blir nedbrytningen av organiska ämnen och därmed också näringsämnenas cirkulation långsammare. Surhet minskar rötternas tillväxt Sur jord är en viktig faktor som påverkar rotsystemets omfång och tillväxt. I sur jord utvecklas växternas rotsystem dåligt och upptagningen av näringsämnen är ineffektiv. Speciellt aluminium, vars löslighet börjar öka vid ett ph på 5, är till skada för rötternas tillväxt i sur jord. Aluminiumets inverkan syns i rötterna i form av onormal förgrening och bruna rötter. Rötternas kondition och omfång är viktiga för växtens vatten- och näringsupptagning. Ett stort och förgrenat rotsystem hjälper växterna att tillgodogöra sig vatten och näringsämnen på ett vidsträckt område. Betydelsen av ett friskt rotsystem ökar vid torra perioder, eftersom det ökar växternas förmåga att klara torka. Nordkalk 5
6 Kalkning av grödor Kornet är mycket känsligt för surhet och därför är det en förutsättning för en god kornskörd att åkerns ph-värde hålls på en god nivå. I synnerhet maltkornet är krävande i fråga om ph. Bördighetsklassen bör vara hög, vilket betyder att phmålet är 6,8 för grova mineraljordar och 7,0 för lerjordar. Det finns skillnader i de olika kornsorternas förmåga att tåla surhet, men grovt taget är de tvåradiga kornsorterna känsligare än de flerradiga sorterna. Det rekommenderade ph-värdet för råg är 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. För att jorden skall dra nytta av näringsämnena bör phvärdet för en rågåker vara minst 6,5. Liksom för maltkornet är ph-rekommendationen för vete 6,8 på mineraljordar och 6,4 på organogena jordar. På hårda och humusfattiga lerjordar behöver de krävande sädesslagen ett ph-värde på 7. Då man odlar vete borde ph-värdet vara minst 6,5. Skillnaderna i de olika vetesorternas surhetstolerans är inte lika stora som för kornet. ph-rekommendationen för havre är 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. Ett tillräckligt högt ph-värde garanterar en tillräcklig tillgång på näringsämnen, medan en sur jord innebär att en stor del blir outnyttjad. 6 Nordkalk
7 Kalkning av vall Odling av vallfoder av hög kvalitet förutsätter att åkerns ph-värden visar grönt. På grova mineraljordar är ph-rekommendationen 6,4 och på lerjordar 6,7. Man strävar dock alltid efter ett ph-värde som är minst 6. Då är förmågan att uppta näring som störst. Det lönar sig att kalka vallen i samband med att den anläggs, antingen före eller efter plöjningen. En kraftig kvävegödsling i början av växtperioden sänker åkerns ph. Detta gäller i synnerhet ytjorden, vars ph t.o.m. kan ligga en hel bördighetsklass under ph-nivån i de undre jordlagren. Det behövs över två kilo kalk för att neutralisera ett kilo kväve, vilket på årsnivå innebär kg kalk/ha. Eftersom mjölkkor och växande köttkor behöver mycket kalcium, borde vallfodrets kalciumhalt överstiga 5 g Ca/kg torrfoder. Det är möjligt då kalciumhalterna i jorden är över Tillgången på magnesium är tillräcklig då jordens magnesiumhalt är INFO Kalkningstesterna visar att kalken förbättrar vallens kväveupptagning. Vallen gödslades på ett normalt sätt med 200 kg kväve/ha, och dess kväveupptagning ökade med över 30 kg/ha på en kalkad mineraljord. På en kalkad mulljord kan kväveupptagningen bli upp till tre gånger större. Med hjälp av kalkning kan man alltså spara på gödselkostnaderna. Kalkningsmängderna som användes i testerna var 5 t/ha och 10 t/ha ton/ha 5 ton/ha 10 ton/ha Kalla: Kalkitusyhdistys och MTT 2008 Bilden: Vallens kvävebalans år på mineraljordar. En negativ kvävebalans innebär, att växternas kväveupptag har varit större än kvävetillförseln. I en kalkad vall kan växterna ta upp i genomsnitt 20 kg kväve per hektar. Nordkalk 7
8 Kalkning av oljeväxter och potatis Det optimala ph-värdet för rybs är 6,4 på grov mineraljord och 6,7 på lerjord. Då är det för oljeväxterna så viktiga svavlet (S) lösligare och kan upptas av rötterna. I kalkad jord blir hela rybsens rotsystem större och fungerar effektivare, varvid man bättre kan utnyttja en gödselgiva som är större än för sedvanliga sädesslag. kan orsaka långsam tillväxt för potatisen samt kvalitetsproblem. Kalcium är ett viktigt näringsämne för potatis, som påverkar dess hållbarhet vid hantering och lagring. Potatis odlas i allmänhet på grova mjäl- och sandjordar, där kalcium snabbt lakas ur. Eftersom potatisknölen tar upp kalcium ur marken genom skalet, är det bästa sättet att göra kalciumet tillgängligt för potatisen På grov mineraljord är ph-målet för matpotatis 6,2 och för industripotatis 6,4. Potatisen tål t.o.m. ganska sur jord, men i sura förhållanden kan att kalka. Det lönar sig att kalka potatisjordar med en liten engångsdos, då man odlar någon mellangröda. tillgången på kalcium bli ett problem. Kalciumbrist ph-målsättningar Grov ph-mål Växt mineraljord Lerjord Organogen jord (bördighetsklass) Korn (malt) 6,8 7,0 6,4 Hög Korn (foder) 6,4 6,7 6,0 God Vete 6,8 7,0 6,4 Hög Råg och havre 6,4 6,7 6,0 God Ryps och raps 6,4 6,7 6,0 God Ärt 6,8 7,0 6,4 Hög Sockerbeta 7,2 7,4 6,7 Tvivelaktigt hög Klöver 6,8 7,0 6,4 Hög Vall 6,4 6,7 6,0 God Matpotatis 6,2 6,5 5,7 Nöjaktig Fabrikspotatis 6,4 6,7 6,0 God 8 Nordkalk
9 Det är skillnad på kalk och kalk Nordkalk levererar kalkprodukter för jordförbättring från tio olika orter i Finland. De inhemska produkterna är malda i en partikelstorlek på mindre än 2 mm, vilket garanterar snabb löslighet och god neutraliseringsförmåga för den finländska rätt hårda kalkstenen. De produkter som hämtas från annat håll är fuktig naturkross med en partikelstorlek på 0,3 mm. På de flesta av Nordkalks verksamhetsställen får man både torr och fuktig kalk med en fuktighet på 5 procent. hög. Om den inte anges i produktbeskrivningen brukar den vara låg. I praktiken är det inte alltid möjligt att få tag på den bästa möjliga produkten på grund av t ex långa avstånd. Det lönar sig att dock ta reda på vilka alternativ som finns i närheten av ens egen gård. En produkt med lågt tonpris kan visa sig bli dyrare än en effektivare och dyrare produkt, om man ser till kalkningens lönsamhet när det gäller produktens effekt vid höjningen av ph. Jämförelse av olika kalksorter Enligt gödselmedelslagen bör den neutraliserande förmågan hos alla kalkningsmedel, inklusive biprodukter, anges i produktbeskrivningen i procent räknat i kalcium (Ca). När det gäller kalkstensprodukter bör även den snabbverkande neutraliserande förmågan anges. Den totala neutraliseringsförmågan hos en effektiv kalkprodukt borde alltså vara minst 30 och den snabbverkande neutraliserande förmågan över 15 %. Man kan jämföra olika kalksorter t ex genom att granska produktens snabbverkande neutraliseringsförmåga enligt produktbeskrivningen. Om man vill att ph-värdet stiger relativt snabbt, lönar det sig att välja en finfördelad produkt vars snabbverkande neutraliseringsförmåga är INFO De mest allmänna kalkningsämnena innehåller kalciumkarbonat (CaCO 3 ) och de kallas för kalcitkalk. Kalksten som innehåller kalciummagnesiumkarbonat CaMg(CO 3 ) 2 är magnesiumhaltigt kalkstensmjöl. Kalcitkalken har en magnesiumhalt på mindre än 2 %, medan magnesiumhaltigt mjöl har en magnesiumhalt på 2-10 %. Produkter som innehåller mer än 10 % magnesium är dolomitkalk. Nordkalk 9
10 Planering av kalkning Ekonomisk kalkning baserar sig på den senaste Grundkalkning bördighetsundersökningen. Då kan kalkmängden Vid grundkalkning höjs jordens ph till den nivå räknas så att åkern kalkas enligt det verkliga be- som de mest krävande växtarterna förutsätter. hovet. När det gäller kulturväxter och näringsäm- Om jorden är mycket sur, lönar det sig att höja nenas löslighet är ph-målet för bördighetsklassen jordens ph stegvis med en bördighetsklass åt god. Genom att räkna ut skillnaden mellan nu- gången. I praktiken motsvarar det en engångsdos varande ph och mål-ph, får man fram hur mycket på 5-10 ton/ha. Om kalkbehovet överstiger 10 ph-värdet borde höjas. ton/ha är det bra att sprida kalken i två omgångar och luckra upp jorden efter första spridningen. Bördighet för olika jordarter Lerjord 10 Dålig Ganska dålig Försvarlig Nöjaktig God Hög Tvivelaktigt hög mullrik 5,0 5,4 5,8 6,2 6,6 7,0 mullfattig 5,4 5,8 6,3 6,7 7,2 7,6 Grov mineraljord mullrik 4,9 5,3 5,7 6,1 6,5 6,9 mullfattig 5,1 5,5 5,9 6,3 6,7 7,1 Organogen jord mulljord 4,6 5,0 5,4 5,8 6,2 6,6 torv 4,4 4,8 5,2 5,6 6,0 6,4 Nordkalk
11 Underhållskalkning När den önskade ph-nivån har uppnåtts kan den bibehållas med hjälp av underhållskalkning. Det är viktigt att underhållskalka, eftersom jorden har en tendens att försuras till följd av växternas upptagning av näringsämnen, gödsling och jordbearbetning. Den försurande effekten är ca kg/ha per år, hos vallväxter till och med 1000 kg/ ha. Kalkning ger effekt i ungefär 5-10 år beroende på kalksort, och vid underhållskalkning behövs ca 5 ton per hektar var femte år. Uträkning av kalkmängd Det rätta kalkningsmedlet och den rätta mängden kan lätt räknas ut med hjälp av Nordkalks Kalkningssimulator. Den finns på Internet på www. maanparannus.com. I tabellen fyller man i åkerns nuvarande ph och mål-ph, Ca- och Mg-halt samt jordart och mullhalt. När man sedan väljer närmaste Nordkalkfabrik, räknar programmet ut hur mycket och vilken sorts kalk som behövs. Man kan också räkna hur mycket åkerns ph höjs med olika kalkmängder. Mängden kalk som behövs för att höja bördighetsklassen med en klass (0,4 ph-enheter), ton/ha Mullhalt Grov mineraljord Lerig mineraljord Lera Styv lera Mullfattig Måttligt mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mulljord, torv, surlfatjord 10 För att stiga en bördighetsklass (0,4 ph-enheter) behöver organogen jord upp till fem gånger så mycket kalk som mullfattig grov mineraljord. Nordkalk 11
12 Nordkalk foderkalk Nordkalks foderkalk tillverkas av den finaste och renaste kalkstenen. I Finland tillverkar Nordkalk foderkalk i Pargas. Där produceras tre olika grovlekar av foderkalk, som alla har en kalciumhalt på minst 36 %. Den viktigaste egenskapen hos foderkalken är en hög kalciumhalt kombinerad med en bra lösningsförmåga. Nordkalks utfodringskalk är den mest finkorniga av foderkalken och den används i foderblandningar för djur. Dessutom finns det grövre produkter: Nordkalks kycklingskalk och Nordkalks hönskalk. Största andelen av Nordkalks foderkalksproduktion levereras till foderfabrikerna för att där blandas med allfoder och foderkoncentrat, men Nordkalks foderkalk säljs också i lantbruksaffärer i 40 kg:s säckar. Produkt Finhet Kalsium (Ca) % Ursprungsland Förpackning Tillverkning Utfodringskalk 1,5 mm min. 36% Finland lös Pargas 40 kg säck Kycklingkalk 3 mm min. 36 % Finland lös Pargas 40 kg säck Hönskalk 5 mm min 36% Finland lös Pargas 40 kg säck 12 Nordkalk
13 Specialapplikationer Salmonellabekämpning Flytande gödsel och urin kan behandlas med kalk för att döda salmonellabakterier. Vid behandlingen använder man 30 kg släckt kalk per kubikmeter. Efter att man tillsatt kalken blandas gödseln omsorgsfullt i ca sex timmar. Eftersom salmonellan dör då ph-värdet stiger över tio, bör man försäkra sig om att det har stigit tillräckligt, t.ex. med hjälp av ett ph-papper. Innan man sprider gödseln på åkern ska man låta den stå i ca en vecka. Fast gödsel komposteras, varvid bakterierna dör av värmen då gödseln brinner. Kompostens yta kalkas med släckt kalk. Mer information: Kalkfärg Kalkfärg kan framställas av Nordkalks släckta kalk. Användningsområden är ladugårdar och jordkällare: alla sten-, tegel- och betongytor. Kalkfärgen är hygienisk och desinficerande. Man framställer kalkfärg genom att blanda släckt kalk med vatten och om man så önskar kan man tillsätta fyllmedel såsom natursand eller kalkstensfiller. Fyllmedlet påverkar färgen och tjockleken. Släckt kalk (Nordkalk SL 90) säljs i järn- och lantbruksaffärer. Kalkfärg slits, så ytbehandlingen måste regelbundet förnyas. Ytbehandling: ->Produkter ->Applikationer ->Mark och bygg ->Kalkfärg Brunnskalkning Surt grundvatten med för lågt ph och låg alkalitet kan korrodera vattenrör och färga vattenarmatur. Kalkstenskross kan tillsättas i brunnen för att höja vattnets ph, alkalitet och hårdhet och därmed minska vattnets korroderande egenskaper. Kalkstenskross är en inhemsk naturprodukt och behandlingen av surt brunnsvatten med kalkstenskross är enkel, lättskött och trygg. De enda underhållsåtgärder som behövs är att skölja och tillsätta kalkstenskross. Det ska tillsättas tillräckligt mycket kalkstenskross i brunnen, normalt räcker ett ca 20 cm tjockt lager. Den mängd kalkstenskross som behövs och behandlingsresultatet beror bl.a. på brunnsvattnets egenskaper och vattnets uppehållstid i brunnen. Det finns ingen risk för överdosering, eftersom vattnets ph slutar att stiga då reaktionen mellan kalksten och vatten har nått jämviktsläge. Vatten som behandlats med kalksten brukar ha ett ph-värde på ca 7,5 8,5. Vattnets ph kan mätas med ph-papper som kan köpas på apoteket, och man kan tillsätta kalkstenskross vid behov. Nordkalk 13
14 Mer om kalkning Timo Kanerva Försäljningschef Jordförbättringskalk, Filtra P t timo.kanerva@nordkalk.com Jan Drugge Distriktsförsäljningschef Nyland, Egentliga Finland och Satakunta jan.drugge@nordkalk.com t Mikko Jylhä Distriktsförsäljningschef jordförbättringskalk och foderkalk Österbotten och Mellersta Finland mikko.jylha@nordkalk.com t Petri Väänänen Distriktsförsäljningschef Östra Finland, Kymmenedalen, Birkaland och Tavastland petri.vaananen@nordkalk.com t Anna-Kaisa Haapajärvi Maknadsföringskommunikationschef jordförbättringskalk anna-kaisa.haapajarvi@nordkalk.com t Nordkalk
15 jordförbättringskalk Fabrik Produkt Neutraliserings Snabbverk. neutr. kapacitet, % kapacitet, % Ca Mg Karleby Kalcit, torr och fuktig t Kristinestad Kalcit, fuktig*) t Villmanstrand Mg-5, fuktig Kalcit, fuktig t Kalcit2, fuktig Louhi t Mg-5, torr och fuktig Kalcit2, fuktig Pargas Kalcit, torr och fuktig t Siikais Mg-7, fuktig *) t Kalcit SI, Pori *) Sibbo Mg-3, torr och fuktig t Kalcit, torr Kalcit, L, fuktig *) Tytyri, Lojo Kalcit, torr t Vampula Mg-5, torr och fuktig t Kalcit, fuktig Vimpeli Mg-3, torr och fuktig t Mg-7, torr och fuktig *) Säsongsprodukt, begränsad mängd Fuktighet: Fuktade produkter 5 %. (Villmanstrand Kalcit LV: 7 %, Siikais/Björneborg Kalcit 4-7 %). Finhet: 100 % under 2 mm, 50 % under 0,15 mm,nordkalk Kalcit 2 LO samt Kalcit Siikais/Björneborg: 100 % under 3,15 mm, 50 % under 0,5 mm). Skadliga tungmetaller (maximihalter enligt gödselmedelslagen):arsen (As) under 15 mg/kg (25 mg/kg), Krom (Cr) under 20 mg/kg (300 mg/kg), Nickel (Ni) under 20 mg/kg (100 mg/kg), Kvicksilver (Hg) under 0,05 mg/ kg (1,0 mg/kg), Koppar (Cu) under 30 mg/kg (600 mg/kg), Zink (Zn) under 250 mg/kg (1500 mg/kg), Kadmium (Cd) under 0,3 mg kg (1,5 mg/kg), Bly (Pb) under 30 mg/kg (100 mg/kg) Nordkalk 15
16
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Läs merNordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade
Kalkningsguide Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Verksamheten inleddes i Pargas år 1898 och har därifrån utvidgats till ca 30 orter i Finland, Sverige, Norge,
Läs merInnehåll: Kort om Nordkalk
KALKNINGSGUIDE Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk och kalk...5 Det lönar sig att kalka...6 Kalk
Läs merProfessor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper
TEMA Vårda din åker - markpackning Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper Marken är växtodlingens viktigaste produktionsmedel vars skötsel är grunden för
Läs merAITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL
KALKNINGSGUIDE AITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL BÄSTA LÄSARE! I din hand håller du en uppdaterad kalkningsguide med ett helt nytt utseende. I guiden finns mycket nyttig information om kalkning, men också
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merKompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg
Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merApplikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
Läs merDet lönar sig att kalka
Det lönar sig att kalka 2.12.2013 Agrimarket kryssning Jan Drugge Nordkalk Oy Ab 2013-12-10 1 Jordförbättringskalkens ansvarspersoner och områdesindelning fr.o.m 1.11.2013 Mikko Jylhä Aluemyynti Pohjois-Suomi
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merBedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092
Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merStenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar.
Den organisk biologiska odlingen bedrivs inte bara i Schweiz och Tyskland. I Frankrike är den väl etablerad, minst ½ miljon hektar odlas utan konstgödsel och gifter. Liksom i Sverige är den så kallade
Läs merPRODUKTKATALOG KOMPOSTORER
PRODUKTKATALOG KOMPOSTORER Återförsäljare: Biolan Oy PB 2, FI-27501 Kauttua Tel: 02-5491600 Den nya eco-modellen av Biolan Snabbkompostor 220 tillverkas på en fabrik, där energin produceras med vindkraft.
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merGödslingsguide 2015 2016
Gödslingsguide 2015 2016 En bra skörd är till fördel för jordbrukaren och miljön En bra skörd är till fördel för såväl jordbrukaren, miljön som konsumenterna. En bra skörd tar alla näringsämnen till vara
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merStrukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?
Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merBra vallfoder till mjölkkor
Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.
Läs merSlamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P
April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter
Läs merGreat White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp
Great White Stone Kalk och markstabilisering Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp Kalksten Kalksten utgör råmaterialet i kalkprodukter. Kalkstenen består nästan helt av mineralet kalcit, vars kemiska beteckning
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merKALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merHållbar utveckling bygger på systematiskt arbete
MILJÖRAPPORT 2009 Hållbar utveckling bygger på systematiskt arbete N N ordkalk är N klassiga kalkstensb f b annat pappers-, å c by m mt m j å c b. N m f produkterna. Å 2009 c N m till 277,3 m j. B c 1200
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merI. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år 2013.8
Svenskspråkig grundläggande utbildning -statistiska uppgifter år 2013 Innehåll I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens verksamhetsområden på Fastlandsfinland åren 2003-2013.1
Läs merDiskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket
Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på
Läs merSKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller
SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL
Läs merSer du marken för träden?
Ser du marken för träden? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland 1 Att inte se skogen för alla träden, är ett känt uttryck. Än mer slående är att vi oftast inte ser marken för alla träden. Ändå
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merSkydda Er mark mot slamspridning!
2011-03-30 Upprop till ägare av svensk åkermark Skydda Er mark mot slamspridning! Inom 40 år måste vi fördubbla livsmedelsproduktionen i världen för att klara behovet av mat till den växande befolkningen.
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merHur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merDammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN
Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN Att grusvägar, liksom alla andra vägar, kräver sitt underhåll är ofrånkomligt. Men genom dammbindning kan man drastiskt förlänga tiden mellan renoveringsintervallen, vilket
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merInkvarteringsstatistik 2013
Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merRIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL
KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merBruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?
nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av
Läs merSkaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning
lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMarkkartering jordprovtagning analyser
Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra
Läs merSöderåsens Bioenergi AB
Söderåsens Bioenergi AB Varför tror Wrams Gunnarstorp på biogas Erfarenheter av användning av biogödsel på Wrams Gunnarstorp Biogödseln - vad är den värd? Crafoordsalen Alnarp En presentation av VD 2012-06-18
Läs merInkvarteringsstatistik 2012
Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merÖrternas uthållighet i vallodling - 1 -
Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merFrågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide Frågor om brunnar (Lapinlampi T., Sipilä A., Hatva T. osv. 2001).
Frågor om kvaliteten på brunnsvattnet - Grundvattnets kvalitet - Brunnsvattnets kvalitet - Vad beror det på att brunnsvattnet är gott men inte tappvattnet? Frågor och svar (FOB 01 osv) baserar sig på miljöguide
Läs merOrienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar. Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén
Orienterande gödslingsförsök med rötade sjöpungar Lars Olrog, Erling Christensson, Fredrik Norén Hushållningssällskapet Väst Redovisning 2012 Innehållsförteckning: Summary 3 Inledning 3 Syfte och mål
Läs merBILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun
BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter; SFS 1998:944 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merSandningsförsök med Hyttsten
Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten
Läs merNågot om efterbehandling och sanering
Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller
Läs merBANBESÖKSRAPPORT Bolidens GK 2015-09-08
BANBESÖKSRAPPORT 2015-09-08 Närvarande: Tomas Svahn Karl-Åke Johansson Boel Sandström Bankonsulent SGF Syfte med besöket Banbesök där vi resonerade kring gjorda skötselåtgärder under säsongen, samt undertecknad
Läs mer1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3
Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna
Läs merInkvarteringsstatistik
Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merPraktisk provning av Ekoskär och släckt kalk
Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merStenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se
Stenskivor Sverige AB www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB - www.stenskivor.se Showroom Stockholm Fågelviksvägen 9 6TR - 145 53 - Norsborg Stockholm Showroom Malmö Stenyxegatan 29-213 76 Malmö Telefon
Läs mer