Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade
|
|
- Gunilla Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kalkningsguide
2 Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Verksamheten inleddes i Pargas år 1898 och har därifrån utvidgats till ca 30 orter i Finland, Sverige, Norge, Estland, Litauen, Polen, Tyskland och Ryssland. Nordkalks produkter används förutom i lantbruk inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård. 2 Nordkalk
3 Kalkning ger bättre lönsamhet Prisfluktuationerna på världsmarknaden gör det svårt att behärska lönsamheten för lantbruket i Finland. Uppföljningen av utgifter och inkomster försvåras av de snabba förändringarna i produktion och producentpriser. I en tid av ständig förändring är det viktigt att noggrant följa med råvarumarknaderna ute i världen och ge akt på lönsamheten inom den egna verksamheten. Matematiskt är lönsamhet lätt att kontrollera: om inkomsterna bevaras oförändrade, ökar lönsamheten endast då utgifterna minskas. Lönsamheten kan också höjas genom att öka inkomsterna mera än utgifterna. Detta knep kräver dock att man tror och vågar litet mera och är därför inte heller lika populärt som att minska på utgifterna. En av nyckelfrågorna i detta avseende är att göra upp en odlingsplan och i synnerhet en gödslingsplan. Kalkning är som bekant ett förmånligt sätt att öka odlingens lönsamhet. Då man genom att kalka höjer åkerns ph-värde över 6, får man större nytta av gödselämnena, sparar pengar och höjer skördenivån, dvs. förbättrar lönsamheten. Det lönar sig alltså att kalka! Hannu Venäläinen Nordkalk Oyj Abp Nordkalk 3
4 Kalkning ger större nytta av näringsämnena Fosfor Surhetsgraden påverkar mängden näringsämnen som kan utnyttjas av växterna. Av den gödselfosfor som växterna får i samband med sådden utnyttjar växterna direkt cirka 10 %. Resten av den fosfor som de behöver tar de ur åkerns fosforreserver, om åkerns ph-tillstånd är lämpligt för att ta upp fosfor. Användbarheten för fosfor är den bästa då ph-talet är 6,5-7,5. Då talet sjunker under 6 ökar lösligheten för järn och aluminium i marken och de binder fosfor i en form som inte kan brukas av växterna. Kornets fosforutnyttjande P P P P Skörd, kg ph kg/ha i kornen i stråna balans Under ,19 15, ,25 14, ,38 14, Över ,41 14, Källa: ISO-Vilja viljatutkimus 2007 Av fosforgödslingen för korn (15 kg/ha) blir cirka 6 kg/ha outnyttjat vid låg ph-nivå. Vid hög ph-nivå använder växterna all gödselfosfor och utnyttjar därtill fosforreserverna i marken. Skillnaden syns som en negativ fosforbalans (-8kg/ha). 4 Nordkalk
5 Kväve Kväve är ett viktigt huvudnäringsämne, som bäst utnyttjas med ett ph på 5,8-7,5. Växterna behöver kväve för att producera den klorofyll som behövs vid assimilationen. Kvävet inverkar kraftigt på växternas tillväxt och skördemängden Kvävenivån (kg/ha) för vall på mineraljord vid olika kalkningsnivåer ton/ha 5 ton/ha 10 ton/ha Genom kalkning kan växternas kväveupptagning förbättras. Speciellt på mineraljordar har kalkningen positiva effekter på kvävetillgången. På kalkade jordar förmår växterna bättre tillgodogöra sig kvävegödslingen och mobilisera de kvävereserver som finns i marken Källa: Kalkitusyhdistys ja MTT Kalkningen förbättrar utnyttjandet av kväve. Då vallens kvävenivå är negativ, har mera kväve avgått med skörden än vad som har getts. Redan en kalkning med 5 t/ha höjer kväve ekonomin för en vall på mineraljord. Vid försöket spreds kalken på våren före jordbearbetningen för sådd. Nordkalk 5
6 Kalkningens betydelse för rotsystemets tillväxt Betydelsen av ett friskt rotsystem Då rotsystemet är omfattande och förgrenat, kan växterna tillgodogöra sig markens vatten- och näringsreserver på ett större område. Betydelsen av ett välmående rotsystem ökar i torra förhållanden, eftersom det förbättrar växernas förmåga att tåla torka. Även en god jordstruktur underlättar rötternas tillväxt och förbättrar växternas näringsintag. I god jord minskar vattenavdunstningen under torra perioder och gör det lättare för rötternas att växa på djupet. Kalkning förbättrar i synnerhet ler- och mojordarnas struktur. Surhet minskar rötternas tillväxt Sur mark är en viktig faktor, som påverkar rotsystemets omfång. I sur jord utvecklas växternas rotsystem dåligt och upptagningen av näringsämnen är ineffektiv. Speciellt aluminium, vars löslighet börjar öka vid ph 5, är till skada för rötternas tillväxt i sur jord. Aluminiumets inverkan syns i rötterna i form av onormal förgrening och bruna rötter. Av näringsämnena är det i synnerhet upptagningen av fosfor som försvåras i sur jord, eftersom näringsämnen som rör sig långsamt når växten endast från ett litet område kring rötterna. Korn Vete I kalkad jord har rötterna lämplig jordmån att växa i. Ett friskt rotsystem kan tillgodgöra sig vatten och näringsämnen från ett vidsträckt område. Detta är till nytta speciellt under torra omständigheter. På båda bilderna är rötterna till höger kalkade (kalkmängd 10 t/ha). 6 Nordkalk
7 Försöksresultat Nordkalk och Berner utförde gemensamma, fyraåriga kalknings- och växtskyddsförsök åren på mjälmorän och mulljord. Kalkmängden på mjälmorän var 7 t/ha av Nordkalks Mg-7 H -produkt på vintern Kalkningsmängden på mulljord var 18 t/ha, vilken fördelades på åren 2005 och 2006 (9 t/ha/gång). Kalkningsämnet var Nordkalk Mg-3. På mulljorden var ph före kalkningen 5,1 och i slutet av försöket 6,0. På mjälmorän var utgångsnivån 5,7 och i slutet av försöket var ph 6,4. Grundbearbetningen utfördes vid bägge försöken genom plöjning på hösten. Försöksväxterna på mulljorden var Saana-korn, på mjälmorän Kruunu och Barke (2006). Det kalkade och det okalkade försöksfältet fick samma växtskyddsbehandlingar. Både ogräs och växtsjukdomar bekämpades. Inga skadeinsekter förekom. Från det försöksfält som kalkats erhölls varje år minst 350 kg/ha högre skörd i jämförelse med skörden från det okalkade. T.o.m. under det exceptionellt torra året 2006 erhölls i genomsnitt 19 % högre skörd från mineraljorden jämfört med skörden från den okalkade jorden. Under övriga år var den extra skörd som erhölls med hjälp av kalk på mjälmorän ca. 7 %. Nordkalk 7
8 ph-målsättningar Växt Grov mineraljord Lerjord Organogen jord ph-mål (bördighetsklass) Korn (malt) 6,8 7,0 6,4 Hög Korn (foder) 6,4 6,7 6,0 God Vete 6,8 7,0 6,4 Hög Råg och havre 6,4 6,7 6,0 God Ryps och raps 6,4 6,7 6,0 God Ärt 6,8 7,0 6,4 Hög Sockerbeta 7,2 7,4 6,7 Tvivelaktigt hög Klöver 6,8 7,0 6,4 Hög Vall 6,4 6,7 6,0 God Matpotatis 6,2 6,5 5,7 Nöjaktig Fabrikspotatis 6,4 6,7 6,0 God 8 Nordkalk
9 Kalkning av grödor Det finns stora skillnader i sädesslagens och -sorternas förmåga att tolerera surhet. Bland kornen är speciellt maltkornen samt vetet mer krävande i fråga om ph och deras ph-rekommendation är över 6,5. Däremot tål havre och råg bättre surhet. Spannmålen producerar bäst då bördighetsstämplarna visar grönt, dvs. har minst bördighetsklassen god. Med hänsyn till hur huvudnäringsämnena utnyttjas är åkerns optimala ph över 6. Då är de bäst tillgängliga för växterna. I sur jord kan över 30 % av näringsämnena i gödselämnena bli outnyttjade, om jorden har alltför lågt ph. Den förbättrade förmågan att tillgodogöra sig näringsämnena i en kalkad jord, syns i kvaliteten och mängden. Det skördetillskott som man i genomsnitt fått är % hos spannmål, beroende på åkerns ph och jordarten. Ju lägre utgångs-ph är desto större är skördetillskottet. På mineraljordar och i synnerhet lerjordar är den nytta som erhålls genom kalkning större än för andra jordarter. Nordkalk 9
10 Vall Odling av vallfoder av hög kvalitet förutsätter att åkerns ph-värden visar grönt, markens vattenekonomi fungerar och ogräsen bekämpas. Med hjälp av dessa grundläggande förbättringar kan man öka vallodlingens lönsamhet. Mer än hälften av husdjurens foder kommer från de egna åkrarna och därför lönar det sig att satsa på vallen. Vallen behöver kalk och drar ofta mera nytta av den än spannmålen. Kalkningen ökar vallskörden mera än i förhållande till spannmålen. En kraftig gödsling av vallarna under växtperioden sänker åkrarnas ph med t.o.m. en hel bördighetsklass under tre års tid. Försurningen orsakas av det kväve som gödselmedlen innehåller. Ett kilo kväve kräver över två kilo kalk för att neutraliseras, vilket på årsnivå innebär att kg/ha kalk avgår. Vallarna upptar rikligt med kalcium ur marken och med en god vallskörd avgår det c. 300 kg/ha. Eftersom mjölkkorna och köttboskapen behöver rikligt med kalcium, skall kalciumhalten hos det vallfoder som används vid utfodringen vara över 5 g Ca/kg i torrsubstans. Detta uppnås då kalciumtalet för marken är över En tillräcklig magnesiumhalt upprätthålls, då markens Mg-tal är Om det finns behov att höja magnesiumhalten, kan det lätt göras med magnesiumhaltig kalk. Kalciumhalten kan höjas med kalcitkalk. Jordförbättringskalken innehåller både kalcium- och magnesium. 10 Nordkalk
11 Det lönar sig att kalka vallen i samband med att den anläggs, antingen före eller efter plöjningen. Kvaliteten på den kalk som ska spridas på vall bör väljas utifrån resultaten av åkerns markkartering, och baserar sig på förhållandet kalcium/magnesium. Kalkningsmängden beror på åkerns utgångs-ph och vilken den eftersträvade ph-nivån är. Potatis Potatisen tål t.o.m. ganska sur jord, men i sura förhållanden kan tillgången på kalcium bli ett problem. Bristen på kalcium orsakar långsam tillväxt för potatisen samt kvalitetsproblem. Den typiska ph-nivån för potatisjordar är 5,8-6,5. Det rekommenderas att potatisjordarna kalkas med en mindre engångsdos då man odlar potatis som mellangröda. Förr undvek man att kalka potatisjordarna av fruktan för potatisskorv, men det finns en form av skorvbakterie som trivs även i sura förhållanden, och därför skyddar det inte nödvändigtvis mot skorv om man lämnar bort kalkningen. Förekomsten av skorv beror mera på potatissorten och fuktförhållandena. Kalcium är ett viktigt näringsämne för potatis, som påverkar dess hållbarhet vid hantering och lagring. Potatis odlas i allmänhet på mjäl-och sandjordar, där kalcium snabbt urlakas. Eftersom potatisknölen tar upp kalcium ur marken genom skalet, är det bästa sättet att göra kalciumet tillgängligt för potatisen att se till att potatislandet kalkas regelbundet. Jordförbättring med kalkstensbaserade produkter garanterar att potatisen får tillräckligt med kalcium. Rybs En stor rybsskörd av god kvalitet erhålls på jordar med gröna ph-stämplar. Då är det för oljeväxterna så viktiga svavlet (S) mera lösligt och kan nås av växtens rötter. I kalkad jord blir hela rybsens rotsystem mera omfattande och fungerar effektivare, varvid man bättre kan utnyttja en gödselgiva som är större än för sedvanliga sädesslag. Nordkalk 11
12 Direktsådd och kalkning Det rekommenderas i allmänhet att vissa grundläggande förbättringar ska göras på åkern innan man går över till direktsådd. Om åkerns ph är lågt, lönar det sig att först utföra en grundkalkning. En regelbunden underhållskalkning kan göras vid fortsatt direktsådd. Vid direktsådd förändras ph samt magnesiumoch kalciumhalterna på olika sätt i åkerns skikt på olika djup. Den snabbaste och häftigaste ökningen sker efter kalkningen i åkerns ytskikt på 0-5 cm djup. I de djupare skikten (5-10 cm) kommer förändringarna i ph och näringshalter fram först under det andra året och i det djupaste skiktet (10-20 cm) först det tredje året. Kalken löses långsamt upp i marken. Hur den rör sig, påverkas av hur snabbt kalken löses upp och av mängden regn. Den kalk som spridits ut på ytan löses upp i vatten och rör sig nedåt mot markens djupare skikt med regnvattnet. Därför syns verkningarna bättre i våt än i torr jord. Liksom ph stiger kalciumhalten snabbt i ytskiktet (0-5 cm), då man kalkar en direktsådd åker. Vid försök med direktsådd som utförts av lantbrukscentralen MTT och Nordkalk, steg Ca-halten i ytjorden med över 2000 mg/l, medan den på en plöjd åker var 1400 mg/l efter kalkning. I bägge fallen var utgångsläget cirka 800 mg/l. I den plöjda åkern steg kalciumhalten jämt i alla markskikt och t.o.m. på cm djup var den 12 Nordkalk
13 nästan 1400 mg/l. Vid obearbetad direktsådd steg kalciumhalten i motsvarande skikt långsamt och det tredje året efter kalkningen nådde den upp till 1100 mg/l. Även ytjordens fosforhalter steg vid direktsådd på motsvarande sätt efter kalkningen. Ökningen var den allra största i ytskiktet (0-5 mm) och syntes först senare i de undre skikten. I en plöjd åker förändras fosforhalten jämnt efter kalkningen i alla skikt. Förändringen i ph efter kalkning i de olika bearbetningsskikten vid olika bearbetningssätt ph 7,0 6,8 0-5 cm 5-10 cm cm 6,6 6,4 6,2 6,0 5,8 Plöjning Direktsådd och höstbearbetning Direktsådd Källa: MTT 2007 Kalkningsmedlet vid försöket var Nordkalk Mg-5. Kalkningen utfördes på våren 2004 på stubb (5 t/ha) och på hösten 2004 (5 t/ha) före eventuella bearbetningar. Nordkalk 13
14 Precisering av kalkningsbehovet Det lönar sig alltid att basera kalkningen på en färsk markkartering. Med hjälp av den kan kalkningen riktas så att man får den största nyttan av den. Det bästa slutresultatet förutsätter två saker: 1) att ph hos de olika skiftena efter hand höjs åtminstone till bördighetsklassen God 2) att ph-variationen inom skiftena jämnas ut. Bördighet för olika jordarter Dålig Rätt dålig Försvarlig Nöjaktig God Hög Tvivelaktigt hög Lerjord mullrik 5,0 5,4 5,8 6,2 6,6 7,0 mullfattig 5,4 5,8 6,3 6,7 7,2 7,6 Grov mineraljord mullrik 4,9 5,3 5,7 6,1 6,5 6,9 mullfattig 5,1 5,5 5,9 6,3 6,7 7,1 Organogen jord mulljord 4,6 5,0 5,4 5,8 6,2 6,6 torv 4,4 4,8 5,2 5,6 6,0 6,4 Mängden kalk som behövs för att höja bördighetsklassen med en klass (0,4 ph-enheter), ton/ha Mullhalt Grov mineraljord Lerig min.jord Lera Styv lera Mullfattig Måttligt mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mulljord, torv, sulfatjord 10 För att stiga en bördighetsklass (0,4 ph-enheter) behöver organogen jord upp till fem gånger så mycket kalk som mullfattig grov mineraljord. 14 Nordkalk
15 Kalkningsbehovet fastställs av jordarten, humushalten och ph-talet samt odlingsväxten. Ju mer organogen och humushaltig jorden är, desto lägre ph klarar man sig med, men desto mera kalk behövs det för att höja ph-värdet. Kalkningssimulatorn på Kasvinviljely-sidan hjälper dig att välja rätt kalksort. Val av rätt Nordkalk-produkt enligt Ca/Mg-kvoten Växlande Ca mg/l Ca/Mg-kvot Nordkalk Mg-7 Nordkalk Mg-5 Nordkalk Mg-3 = optimal kvot Nordkalk Kalcit Växlande Mg mg/l Förhållandet kalcium/magnesium räknas ut på så sätt att markens kalciumtal (milligram/liter) divideras med magnesiumtalet. T.ex. förhållandet Ca/Mg för Ca-talet 1600, Mg-talet 200 är 1600/200=8. Relationstalet kan höjas genom att man kalkar med kalcitkalk och sänkas med magnesiumhaltig kalk. Nordkalk Mg-3-kalk bevarar relationstalet oförändrat. Nordkalk 15
16 Jordförbättrande Nordkalk-produkter Nordkalk levererar kalkprodukter för jordförbättring från tio orter i Finland. Produkturvalet omfattar både kalcitkalk och magnesiumhaltig kalk. Inom produktionen styrs kalcium- och magnesiumhalterna hos kalkmjölet så att de motsvarande krav som jordmånen på leveransområdet runt varje enskild fabrik ställer. Produkterna är malda i en partikelstorlek på mindre än 2 mm, vilket garanterar snabb löslighet och god neutraliseringsförmåga för den inhemska rätt hårda kalkstenen. De produkter som hämtas från annat håll är fuktig naturkross med en partikelstorlek på 0-3 mm. Hos de flesta av Nordkalks verksamhetsställen får man både torr och fuktig kalk (se närmare uppgifter i vidstående produkttabell). Kalcitkalk Magnesiumhalten hos kalcitkalk är under 2 %. Den lämpar sig för områden med en Mg-halt som är hög av naturen eller att den tidigare har höjts tillräckligt hög med dolomitkalksten. Kalcitkalk förbättrar också grynstrukturen på mjäl- och lerjordar, eftersom kalcium binder lerpartiklarna vid varandra och bildar hållbara gryn. Magnesiumhaltig och dolomitkalk Kalkämnet kallas magnesiumhaltigt, om dess Mg-halt är 2-10 %. De produkter som innehåller över 10 % magnesium är dolomitkalker. Magnesiumhaltiga produkter är det naturligaste valet av kalkningsämne på magnesiumfattiga och nötkreatursdominerade områden. Typiska sådana jordar är grövre mineraljordar och humushaltiga jordar. Pristrappor I Nordkalks omfattande urval finner du säkert den kalkprodukt som lämpar sig för din åker. Enligt vidstående pristrappa kan du välja den bästa tidpunkten för att sprida kalk. Den kalk som beställts under maj-augusti kan spridas ännu under septemberdecember och den får den prisförmån på 8 % som gäller den kalk som beställts under våren. 16 Nordkalk Spridning Spridning 0% -4% %
17 Nordkalk-jordförbättringskalk Fabrik Produkt Neutraliserings Snabbverk. neutr. Ca Mg kapacitet, % kapacitet, % Karleby Kalcit, torr och fuktig Kristinestad Kalcit, fuktig Villmanstrand Kalcit, fuktig Kalcit2, fuktig Mg-5, fuktig Louhi Kalcit, torr Kalcit2, fuktig Mg-5, torr och fuktig Pargas Kalcit, torr och fuktig Siikais Mg-7, torr och fuktig Sibbo Kalcit, torr och fuktig Mg-5, torr och fuktig Mg-7, H Tytyri, Lojo Kalcit, torr Mg-3, torr Vampula Kalcit, fuktig Mg-5, torr och fuktig Vindala Mg-3, torr och fuktig Mg-7, torr och fuktig Fuktighet: Fuktade produkter 5 %. (Villmanstrand Kalcit LV: 5 %). Finhet: 100 % under 2 mm, 50 % under 0,15 mm, (Nordkalk Mg-7 H SB: 100 % under 0,5 mm, 50 % under 0,075 mm och Nordkalk Kalcit KR och Kalcit2 LO: 100 % under 3,15 mm, 50% under 0,5 mm). Skadliga tungmetaller (maximihalter enligt gödselmedelslagen): Arsen (As) under 15 mg/kg (25 mg/kg) Krom (Cr) under 20 mg/kg (300 mg/kg) Nickel(Ni) under 20 mg/kg (100 mg/kg) Kvicksilver (Hg) under 0,05 mg/kg (1,0 mg/kg) Koppar (Cu) under 30 mg/kg (600 mg/kg) Zink(Zn) under 250 mg/kg (1500 mg/kg) Kadmium (Cd) under 0,3 mg/kg (1,5 mg/kg) Bly (Pb) under 30 mg/kg (100 mg/kg) Nordkalk 17
18 Mera information ges av Nordkalks jordförbättringsexperter e-post: Kjell Weppling Försäljnings- och marknadsföringsdirektör tel./gsm Timo Kanerva Produktchef tel./gsm Anna-Kaisa Haapajärvi Marknadsföringsassistent tel./gsm Mikko Jylhä Distriktsförsäljningschef Österbotten tel./gsm Petri Väänänen Distriktsförsäljningschef Östra Finland tel./gsm Harri Uusi-Rauva Distriktsförsäljningschef Västra Finland tel./gsm Jan Drugge Distriktsförsäljningschef Södra Finland tel./gsm
19
20 2009 Nordkalk Oyj Abp
Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma.
Kalkningsguide 2 Nordkalk Luleå Brahestad Verdal Karleby Vimpeli Seinäjoki Siikais Louhi Villmanstrand Vampula Tytyri Sibbo St. Petersburg Pargas Rakke Vasalemma Kurevere Siauliai Uddagården Köping Stockholm
Läs merNordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide
Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk
Läs merAITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL
KALKNINGSGUIDE AITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL BÄSTA LÄSARE! I din hand håller du en uppdaterad kalkningsguide med ett helt nytt utseende. I guiden finns mycket nyttig information om kalkning, men också
Läs merInnehåll: Kort om Nordkalk
KALKNINGSGUIDE Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk och kalk...5 Det lönar sig att kalka...6 Kalk
Läs merDet lönar sig att kalka
Det lönar sig att kalka 2.12.2013 Agrimarket kryssning Jan Drugge Nordkalk Oy Ab 2013-12-10 1 Jordförbättringskalkens ansvarspersoner och områdesindelning fr.o.m 1.11.2013 Mikko Jylhä Aluemyynti Pohjois-Suomi
Läs merObservationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)
Försök med bottengröda i vårvete Uppdaterad 21.10.2013 Med observationsförsöket följer man med bottengrödans inverkan på jordens kulturtillstånd, huvudväxtens skördemängd och kvalitet samt halten lösligt
Läs merTIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE
TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna
Läs merGödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008
Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad
Läs merProfessor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper
TEMA Vårda din åker - markpackning Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper Marken är växtodlingens viktigaste produktionsmedel vars skötsel är grunden för
Läs merTOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK
08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merTabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.
Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merBlålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling
Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest
Läs merMarkkartering jordprovtagning analyser
Markkartering jordprovtagning analyser Jordbruksinformation 6 2002 Markkartering Med markkartering menar man provtagning och analys av åkerjord samt upprättande av protokoll och karta, så att man kan hänföra
Läs merEcolan Agra ORGANIC
Ecolan Agra ORGANIC 13-0-0 För kompletteringsgödsling med organiskt kväve. Lämpar sig som startkväve under våren eller som kompletteringsgödsling i början av växtperioden. GÖDSELMÄNGD: Kompletteringsgödsling
Läs merSådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Läs merUtsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd
Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter
Läs merLåg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merLönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund
Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merInnehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter.
Innehåll Inledning... 3 Goda råd per telefon... 4 Allt börjar med åkern... 6 Kalk är grunden till en god produktionsförmåga... 12 Med ett förmånskontrakt är du aldrig ensam... 18 En välplanerad skörd är
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merJordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU
Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU Två delar: Etablering (sådd och såbäddsberedning) Våroljeväxter i plöjningsfri odling Den ideala såbädden Vad krävs av såbädden för att klara torra
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merLiten mineralisering denna vecka
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 22, 2015: Liten mineralisering denna vecka Kväveupptaget i nollrutorna är i stort sett oförändrat sedan förra mätningen, medan upptaget av gödselkväve
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merForskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen
Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen Timo Karhula MTT Forskning om ekonomi EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Finländska jordbrukets
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merTest av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merSöderåsens Bioenergi AB
Söderåsens Bioenergi AB Varför tror Wrams Gunnarstorp på biogas Erfarenheter av användning av biogödsel på Wrams Gunnarstorp Biogödseln - vad är den värd? Crafoordsalen Alnarp En presentation av VD 2012-06-18
Läs merFortsatt varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt
Läs merPekka Kultti
En Finsk familjeföretag som utvecklar, producerar, säljer och marknadsför en bred portfölj spannmålsprodukter för professionella användare och konsumenter. 29.11.2017 Helsingin Mylly Ab milstolpar Grundat
Läs merDet är skillnad på kalk och kalk!!!
Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark
Läs merPlöjningsfritt till sockerbetor går det?
62 Plöjningsfritt till sockerbetor går det? Tallrikskultivator vid körning på Charlottenlunds gård, som tillämpar plöjningsfri odling till sockerbetor. Plöjningsfri odling har gradvis ökat i Sverige, och
Läs merPresentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merLägre upptag i nollrutorna igen
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 24, 2015: Lägre upptag i nollrutorna igen Kväveupptaget fortsätter både i de gödslade fälten och i nollrutorna. Mineraliseringen är dock fortsatt måttlig,
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merMellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige
Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning
Läs merKallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan Den senaste veckan har varit kall. I genomsnitt har kväveupptaget bara ökat med 1 kg per hektar i både nollrutor och
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merPresentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete
Läs merKompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg
Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merVarför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merTVÄRVILLKOR. Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015
TVÄRVILLKOR Ändringar till år 2016 & repetition av ändringarna som infördes i slutet av 2015 Ändring av nitratförordningen 1261/2015 - Punkterna om tvärvillkor som trädde i kraft 16.10.2015 : Undantag
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merNitratförordningen (1250/2014)
Lagring av gödsel: Nya anvisningar för storleken på en gödselstad, egna anvisningar för processad gödsel. Också egna anvisningar för lantraser av nöt. När minimistorleken för en gödselstad beräknas kan
Läs merNovarbos ekologiska gödselmedel
Novarbos ekologiska gödselmedel Gödselmedel Strömaterial www.novarbo.fi Ekologiska gödselmedel från ett branschproffs. Växthusteknik Växtunderlag Gödselmedel S En ny ekologisk gödselfamilj Vårt produktsortiment
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merKorta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling
Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig svensk växtodling Tar vara på de fördelar Svensk växtodling erbjuder, som bördig mark, gott om vatten och vintrar som håller efter skadegörare. Svenska odlare
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merHur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB
Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merTungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merTervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10
Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra
Läs merExamensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Läs merUtvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor
Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor Projektansvarig: Margareta Magnusson, NJV, SLU Bakgrund Bakgrunden till projektet har beskrivits i redovisningen för. Syftet med projektet
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merOväntat högt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Region Mitt vecka 24, 2019 Oväntat högt kväveupptag Höstvetet är mitt i axgång, på vissa håll i slutet av axgång, det vill säga runt DC 55-57. Tidiga fält har redan nått begynnande
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merPresentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström
Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:
Läs merVårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.
Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset
Läs merÅrets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
Läs merVal av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,
Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden Marcus Willert, HIR Skåne, 2018-09-17 Positiva effekter med odling av mellangrödor: Förbättring markbördighet Biologisk jordbearbetning
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-30 Priser på jordbruksprodukter maj 2018 Det svenska avräkningspriset ligger kvar på en hög nivå. Vecka 20 var det genomsnittliga priset för ungtjurar (R3)
Läs merRapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt
Rapport Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt Bakgrund: Enligt tradition lagras spannmål genom att torkas ner till en vattenhalt om cirka 14 %.
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Läs merDe viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
Läs merKväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merSPÅRÄMNESGÖDSLING
SPÅRÄMNESGÖDSLING Matias Rönnqvist Berner Ab Norrvalla SPÅRÄMNEN TILL STRÅSÄD OCH ÅKERVÄXTER Stråsäd behöver makronäringsämnen (kg/ha) N, P, K, Ca, Mg, S C, H, O och mikronäringsämnen (g/ha) B, Mn, Cu,
Läs merJordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008
Jordbrukskemi Fackpedagogiskt seminarium ÅA/PF/ämneslärarutbildningen Annika Westberg Ke/Ma 29157 Maj 2008 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Växternas ämnesomsättning... 3 Växter behöver
Läs mer