VTlnatat Nummer : V 133 Datum: VÄGMARKERINGSMASSORS HÅLLBARHET. Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet.

Transkript

1 VTlnatat Nummer : V 133 Datum: Titel: Författare: VÄGMARKERINGSMASSORS HÅLLBARHET Uppföljning av ett antal mindre provfält i landet under Ylva Colldin Jane Salomonsson Avdelning: Vägavdelningen (Materialsektionen) Projektnummer: Projektnamn: Vägmarkeringsmassa Uppdragsgivare: VTI Distribution: / begränsad / Susie Vi Väg-och Trafilc Statens väg- och trafikinstitut e Pa:58101 Linköping. Tel (_) 40.10Q. Telex VTISGIS. Telefax Inst[tutat Besök: Olaus Magnus väg 37 Linköping %

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORIENTERING VÄGMARKERINGSMASSOR PROVFÄLT 4. RESULTAT OCH KOMMENTARER 4.1 Markeringens hållbarhet i hjulspår 4.2 Övrigt REFERENSER BILAGA VTI Notat 133

3

4 1. ORIENTERING Vägverket markerar årligen cirka mil väg. Väglinjemarkering utförs med konventionell termoplastmassa, väglinjefärg eller s sprayplast. Under 1988 utfördes i Vägverkets regi cirka 85 procent av all markering med väglinjefärg och resterande 15 procent med termoplastmassa. k Konventionell termoplastmassa lägges cirka 3 mm tjockt på högtrafikerade vägar. Markering med väglinjefärg och sprayplast utförs på mindre trafikerat vägnät. (Sprayplast är en termoplast som sprutas ut på vägen i tunna skikt, normalt cirka 1,5 mm. På grund av miljöskäl ersätter Vägverket, sedan 1989, succesivt väglinjefärgen med sprayplast. Väglinjefärg innehåller som regel cirka 50 procent lösningsmedel, medan sprayplast inte anses ha några skadliga miljöeffekter.) (1) Hållbarhet är en viktig egenskap hos termoplastmassan. På vägen utsätts markeringen för mekanisk påverkan från främst dubbdäck och snöplog. Miljöfaktorer som påverkar markeringens hållbarhet är UV-ljus (solljus), temperatur och regn. Under perioden pågick (inom ett uppdragsprojekt från Vägverket) fält- och laboratorieprovning rörande termoplastmassors hållbarhet på vägen och möjligheten att på laboratoriet förutsäga denna hållbarhet. 28 olika termoplastmassors hållbarhet uppmättes då i fält och på laboratoriet. Utifrån erhållna fältoch laboratorieresultat utarbetades sedan ett förslag till system för klassificering av termoplastiska vägmarkeringsmassors hållbarhet genom.laboratorieprovning (2). Den aktuella fältundersökning som redovisas i detta notat, kan betraktas som en uppföljning och enkel verifiering av ovan nämnda förslag till klassificeringssystem. Uppföljningen avser perioden fr o m hösten 1986 t o m våren VTI Notat 133

5 2. VÄGLERKERINGSMASSOR Sex olika termoplastmassor har lagts ut i fält. frodukterna ingår i Vägverkets upphandling inför l986=års utläggningssäsong och benämns: Viking 10 (R 1), Cleanosol - OR, Cleanosol u R 20, Cleanosol m 6718, Geveco D 6725, Geveco - SVR 20, Skandinavisk Vägmarkering En teknisk beskrivning för produkterna ges i tabell l Uppgifterna har erhållits genom Vägverkets inköpsavdelning och avser således 1986-års produktion. Av aktuella produkter ingår fem.av dem.i tidigare nämnt labora= torie- och fältprovningsprojekt (2). Uppgifter och provningsresultat från detta projekt framgår av tabellerna 2 och 3.

6 Tabell 1. Teknisk beskrivning för 1986-års produktion av aktuella massor. (Uppgifter erhållna genom Vägverkets inköpsavdelning.) PRODUKT BINDEL GLASPÃRIDR PIGMEN'I', '1:102 STÃMPEL- TRÖGERhalt halt halt BELASTNINGS- SLITAGE VÄRDE (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%) (8) (g) Viking 10 Tillverkaren hänvisar till uppgifter och resultat från Vikingstadprojektet (tabellerna 2 och 3) OR 18, ca 20 0,3 R 20 18,6 20 8,0 ca 25 0, ,5 6, ,5 19,5 6,5 20 2,0 SVR , ,1 VTI Notat 133

7 Tabell 2. Teknisk beskrivning för 1983-ârs produktion av aktuella massor. (Uppgifterna erhållna av tillverkaren i samband med Vikingstadprojektet (2).) PRODUKT BINDEI. GMSPÃRIDR Hmmm FYLIMEDEL smm= typ halt halt typ halt halt DENSITET harts* Ti02** (vikt-%) (vikt-%) (vikt-%)(vikt-%) (g/cm3) Viking 10 ej kolväte- 16,5 20 A 8 55,5 2,1 harts OR kolväte- 18,2 30 A 7,7 44,1 2,0 harts 6718 ej kolväte- 19,5 19,5 A 6,5 54,5 2 harts 6725 kolväte ,5 A 6,5 55,0 2 harts SVR 20 kolväte A+R 7 53,0 2 harts * Med "ej kolväteharts" menas här t ex olika typer av esterharts. ** A:Anatas, R=Rutil.

8 Tabell 3. Laboratorie- och fältresultat för aktuella massor inom Vikingstadprojektet (2). PRODUKT LABORAIORIE- FÃLTPROVNING HÅLLBARHETS- PROVNING KLASS Tröger- AöTröger- Stämpel- Slitage efter slitage slitage belastningsvårde 1 vinter 2 vintrar (9) (9) (8) (mm) (mrn) Viking 10 3,5 < ,7 1,8 1 OR 0,8 3,2 28 2,2 Nedsliten ,5-5 1,3 3, ,0 < ,3 2,8 2 SVR 20 2,7 < ,1 2,9 1-2 * Avser skillnad i trögerslitage före och efter artificiell åldring i Xenotest. 3 PROVFÃLT Ett antal vägförvaltningar har medverkat i denna undersökning. Vägförvaltningarna är: - M, Malmöhus län - K, Blekinge län - F, Jönköpings län - E, Östergötlands län - R, Skaraborgs län - S, Värmlands län - W, Kopparbergs län - Y, Västerbottens län VTI Notat 133

9 Inom respektive vägförvaltning har ett eller flera mindre provfält lagts ut (under juni-december 1986), i samband med ordinarie utläggningsarbete. Provfältens fördelning över landet framgår av figur 1. Enligt överenskommelse mellan VTI, Vägverket och aktuella vägförw valtningar har utläggning och uppföljning av provfälten utförts i enlighet med i bilaga 1 angivna föreskrifter och riktlinjer. I bilagan beskrivs lämpligt förfarande rörande provfältets placering, utformning och utläggning, liksom provtagning och kontroll (av t ex temperatur och skikttjocklek). Markeringens hållbarhet har bedömts visuellt enligt följande (i bilagan angivna) bedömningsalternativ: Markeringen i hjulspår finns kvar till - 100% (oförändrad) mer än 75% mellan 50 och 75% mellan 25 och 50% mindre än 25% 0% (helt borta) Resultat från totalt 13 provfält har inrapporterats till VTI av ansvarig vid respektive vägförvaltning. Markeringens hållbarhet har härvid bedömts varje vår (och eventuellt höst) fram t o m våren En "avkortad" sammanställning av inrapporterade uppgifter och bedömningsresultat redovisas i tabell 4. En bild av markeringens hållbarhet i hjulspår på respektive provfält, under den aktuella tidsperioden, ges med hjälp av stapeldiagram i figur 2. Två av provfälten (1 K och P-län) har olyckligtvis lagts över efter endast en vinters trafik. Provfältet i E-län lades med fem (!) olika produkter (Viking 10, OR, 6718, 6725 och SVR 20), varför respektive produkts placering i fältet påverkat slitaget.

10 Endast produkterna 6718 och 6725 kan här anses jämförbara. Vissa uppgifter angående t ex massans temperatur och utlagd skikttjocklek saknas dessutom för detta provfält. S X STOCKHOLM P 9' x UNKÖMNG _ Rx Ex än GÖTEBORG x iii F (LJ x.. MALMO x k? l 1 i 4 Figur 1. Provfältens placering i respektive län. VTI Notat 133

11 4 RESULTAT OCH KOMMENTARER 4.1 Mhrkeringens hållbarhet i hjulspâr Angående markeringens hållbarhet i sammanfattningsvis konstateras: hjulspår kan Generellt Efter en vinter har markeringen inte slitits nämnvärt för huvuddelen av provfälten, utan ligger kvar i oförändrat skick eller till mer än 75%. För två av provfälten har slitaget dock varit något högre; markeringen ligger kvar tillmellan 50 och 75% (SVR 20 i Y-län). Efter två vintrar ligger i sju fall markeringen kvar i oförändrat skick eller till mer än 75%. I två fall är markeringen helt borta (6718 och 6725 i R- respektive E-län). Efter tre vintrar ligger i ett fall markeringen kvar till mer än 75% (Viking 10 i M-län) I Övriga fall är markeringen som regel helt borta eller ligger kvar till mindre än 25%. Enskilda produkter Viking 10 Produkten har lagts ut i totalt sex provfält, från M-län i söder till W-län i norr. Efter två vintrar ligger markeringen kvar, i fyra fall av fem, till mer än 75% eller oförändrat. (Ett provfält har lagts över efter en vinter.) Efter tre vintrar ligger markeringen kvar i M-län till mer än 75%. I övriga län har produkten slitits betydligt mer. VTI Notat 133

12 SVR 20 Produkten har lagts ut i totalt fyra provfält. Två av provfälten ligger i Y-län (de nordligaste provfälten) och har här slitits påtagligt. Efter en och två vintrar ligger markeringen kvar till mellan 50 och 75% respektive mindre än 25%. Observeras bör att trafikmängden över dessa båda provfält varit större (7300 respektive 9200 ÅDT) än för övriga provfält (cirka 5000 ÅDT). Provfältet i S-län har slitits minst, men uppmätt skikttjocklek för markeringen uppgår här till 3,9 mm Produkten har lagts ut i totalt tre provfält. Efter två vintrar är markeringen helt nedsliten för ett av provfälten (i R-län) men ligger kvar till mellan 50 och 75% i E-län. (Ett provfält har lagts över efter en vinter.) 6725 Produkten har lagts ut i två provfält (F och E-län). Efter två vintrar ligger markeringen kvar till mindre än 25% i F-län och är helt nedsliten i E-län. OR och R 20 Produkterna har lagts ut i vardera ett provfält (i E- respektive W-län) och ligger till största delen (mer än 75%) kvar efter två vintrar. Vid en jämförelse mellan de aktuella produkternas slitstyrka efter främst två vintrars trafikpåkänning, kan konstateras att produkten Viking 10 har bättre slitageegenskaper än produkterna 6718 och 6725, och är minst lika hållbar som övriga undersökta produkter (SVR 20, OR och R 20). I stort verkar den aktuella provfältsundersökningen bekräfta tidigare bedömning av produkterna Viking 10, SVR 20, 6718 och 6725 (tabell 3). VTI Notat 133

13 10 OR-massan är representerad endast i provfältet i E-län men förefaller där lika hållbar som.massan R 20, och mer hållbar än i Vikingstadprojektet. (Massa R 20 är ej representerad i Vikingstadprojektet.) Mer långtgående slutsatser bör ej dras ur den aktuella undersökningen. Provfälten är få till antalet och markeringens hållbarhet har följts upp endast medelst visuell bedömning, och av ett flertal olika personer. Respektive produkters hållbarhet har i detta sammanhang ej undersökts på laboratoriet, varför jämförelser med fältresultat från Vikingstadprojektet kan göras endast under förutsättning att "l983-års produkt" är identisk med "1986-års produkt" (jfr tabellerna 1-3). 4.2 Övrigt För övrigt kan nämnas att inga större anmärkningar inrapporterats angående produkternas utläggningsegenskaper. SVR 20 uppfattas dock som "seg" i Y-län. R 20 och Viking 10 svärtas av trafiken efter utläggning, enligt erfarenheter i W-län. I det senare fallet torde svärtningen bero på den vid tillfället rådande högsommarvärmen (cirka 30 C) i W-län. (jfr tabell 4.) VTT Nntat 133

14 ll VIKING 10 SVR R20 OR (%) kd K 1= R. E 7 13 s 'Y Y' E Iz P E F WW E < 50- U V V E E 25- R R L L. A A G T ma T nu G d 50'75 2% 50- H 0 Ö Ö 0 zs-x) V E V'V E E v E 25- R R.R R.. L L L L G... G G G åá 1' éá 1 T E:,q 1 E:,q VÅR-89 Figur 2. Stapeldiagram som illustrerar markeringens hållbarhet i hjulspår efter 1,2 och 3 vintrars trafikpåkänning VTI Notat 133

15 PROVFÃLT HASSAN VISUELL BEDÖINING Belåggn Trafik Utlâggn Luft Utlåggn Hax Skikt Märkering kvar i hjulspår (%) typ mängd datum. temp temp temp tjockl Tabell 4. Uppgifter och bedömningsresultat för aktuella produkter ochprovfält. HAB 16T (-82) MAB Län 12 (ÅDT) ( C) ( C) 00) (mm) Vår*-87 Vår*-88 Vår* > Överlagt Överlagt 12T <25 00 \ mmm MAB 16T >75 Helt borta nu å HAB 12T >75 <25 MAB 12T (-78) ,3 >75 >75 <25 HAB 12T MAB > T (-85) <25 Överlagt MAB 12T (-84) <25 Överlagt ONOO sus mmm ä VIKING 10 Eikihaüiülzl Län Län Län Län Län SVR 20 Län Län Lüm>4>4 Län Län

16 Tabell 4 fortsättning Utlåggn Utlåggn typ tjockl datum 12T (8801) OR - 30 juni 13 VISUELL BEDÖHNING PROVFÅLT Luft Trafik Beläggn mangd (ABT) ( C) HESSAN Skikt markering kvar i hjulspår (%) Vår*-87 Vår*-88 Vår*-89 (mm) ( C) ( C) Län E Län R Län P 16T 12T ('80) gelt borta >75 Overlagt > Helt borta gelt borta Overlagt Helt borta Helt borta > T Län E Län F 12T 14 Helt borta >75 < ,6 R 20 <25 Län W HAB 12T ('78) ,4 >75 >75 <25 Län E 12T >75 (8803) * Vår= 1 april YTTT Mnl- :af- 11?

17 14 1. Transpcrt Trender nr 6, VTI Meddelande 482 "Laboratorie- och fältprovning av termoplastiska vägmarkeringsmassors hållbarhet". Y. Colldin, U. Isacsson (1986). VTI Notat 133

18 TERMOPLASTMASSA - uppgifter i samband med UTLÄGGNING av provfält för vidare uppföljning och verifiering av VTIs klassificeringssystem. Två provfält per län. Bilaga 1 _ 1 (4) MASSAN Produktnamn:.....Tillverkare:..... Tillverkningsdatum:..... PROVFÄLTETS PLACERING Vägsträcka:..... Beläggningstyp:.....Trafikmängd:..... PROVFÄLTETS UTLÄGGNING Ansvarig utläggare:..... Typ av smältgryta:..... Typ av utläggningsutrustning:..... Uppvärmning: Massan började uppvärmas datum:..... kl:..... Utläggning avprovfältet började datum:..... kl:..... Utläggningstemperatur: Massans temperatur var vid provutläggningens start:... "OC, slut:... OC Massan hade fram till provfältets utläggning ej överskridit:... "OC Skikttjocklek enligt kontroll på provplåt:..... Observationer vid utläggningsarbetet: Massan var lätt att arbeta med Ja..... Nej..... Massan var "seg" Ja..... Nej..... Markeringarna svärtades av trafiken Ja..... Nej..... ÖVRIGT Väder (soligt, klart, molnigt, fuktigt):..... Lufttemperatur:..."OC..... Övriga observationer:..... Uppgifterna insända av:.....län:..... tel:..... Blanketten skickas in till Ylva Colldin, Statens väg- och trafikinstitut, LINKÖPING, efter avslutad provläggning, tack!

19 Utläggning av provfältet Provfältet utlägges i samband med ordinarie utläggningsarbete, dock ej i början eller slutet av en utläggningsomgång. Utläggning sker med handskopa eller med förekommande utläggningsutrustning (anges). Prov uttages i anslutning till provfältetes utläggning (2 x 5 l). Rena plåthinkar med lock användes. De märkes upp och förvaras sedan i minst 2 år för eventuell kontroll. Förvaring sker svalt. Massans temperatur kontrolleras med extra medhavd termometer. Max. temperatur samt temperatur vid provläggningens start och slut noteras. Skikttjockleken kontrolleras före utläggning av provfältet. Detta går till på så sätt att en provplät (plan metallplåt) väges, placeras på vägbanan, appliceras med termoplastmassa med hjälp av aktuell utläggningsutrustning och väges igen efter avslutad applicering. Skikttjockleken beräknas. Skiktjocklek = m där m 1 b 9 : massans vikt (skillnaden mellan provplåtens vikt efter och före applicering) = markeringens längd (t ex 40 cm om provplâten är 40 cm) markeringens bredd (20 cm) massans densitet (finns angiven i Teknisk beskrivning, tex 2.0 g/cm3)

20 Kriterier för lämpg provväg - Raksträcka - Inga påfartsvägar i närheten - Ingen vägren - Inga andra försök eller vägbyggen i närheten - Hastighet 90 km/h - Beläggningen lagd före 1983, och inget beläggningsunderhåll väntas inom de närmaste 2 åren - Cirka 5000 ÅDT - Beläggningen utgörs av asfaltbetong, t ex HAB 161" eller MAB 16T (obs, ej ytbehandling) Provfältets utseende - Varje markering är 3 x 0.2 m. Skikttjockleken är ca 3 mm. - Markeringarna bildar ett provfält över en körbana (eller över båda körbanorna) enligt figur. Avståndet mellan varje markering i samma rad är ca 30 cm. nmmuuma "0 u n n n n n : u 0 Fig r Provfältets utseende.

21 TERMOPLASTMASSA - UPPFÖLJNING av provfält som utlagts för verifiering av VTIs klassificeringssystem Massans produktnamn..... Provfältet lades ut: Datum..... Län:..... Vägsträcka:..... BESIKTNING 1) Vid en första besiktning (datum.....) ca 1 månad efter provfältets utläggning har följande iakttagelser gjorts: Markeringen uppvisar (kryssa i passande alternativ) krackelerad (sprucken) yta Ja..... Nej..... dålig vidhäftning Ja..... Nej ) Besiktning vår och höst Markering i hjulspår ligger kvar i följande utsträckning (kryssa i passande alternativ) Markering 1 hjul- Höst -86 Vår -87 åhöst Vår -88 spår finns kvar datum....i datum..... datum..... datum..... I Oförändrad till mer än 75% till mellan 50 och 75% till mellan 25 och 50% ; till mindre än 25% Helt bortsliten Vid varje besiktningtillfålle tas även ett eller flera foton av provfältet. Dessa bifogas denna blankett. Blanketten skickas vid testperiodens slut (1988) till Ylva Colldin, Statens väg- och trafikinstitut, LINKÖPING, tack!

22