Hållbar logistik Möte i nätverket HUR 2050 Göteborg, 3 september 2009

Transkript

1 Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Svenska lastbilars inrikes godstransporter Rita in kurvan för godsmängd i ton! 250 Transportarbete, tonkm 200 ex 1975=100 Inde Data från SCB 1

2 Svenska lastbilars inrikes godstransporter Index 1975= Transportarbete, tonkm Godsmängd, ton 50 0 Data från SCB/SIKA Faktiska tal 2007: 353 miljoner ton 36 miljarder tonkm Genomsnittligt transportavstånd för svenska lastbilar km Data: SCB/SIKA 0 2

3 Procent 55,0 50,00 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 Värdeaddering i svensk industri 100% /45% = 2.2 företag i kedjan Definition : Egenförädling (%) = Förädling/Omsättning, Källor:Teknikföretagens årliga lönsamhetsundersökningar, IVA 2005 och Lumsden 100% /20% = 5.0 företag i kedja Lätta och tunga lastbilar/dragbilar Rita in kurvan för lastbilar under 2 ton! 250 Totalt 200 Index 1985= Data från SCB/SIKA 3

4 Lätta och tunga lastbilar/dragbilar Index 1985= Totalt Därav 0 2 ton Faktiska antal 2007: över 2 ton under 2 ton Data från SCB/SIKA Transportarbete med svenska lastbilar per maximilastvikt Källa: SIKA Statistik 2008:13, s. 11 4

5 Lastbilar/dragbilar i yrkesmässig respektive firmabilstrafik Rita in kurvan för firmabilstrafik! 250 Antal lastbilar i yrkesmässig trafik 200 ndex 1975=100 I /SIKA Data från SCB Lastbilar/dragbilar i yrkesmässig respektive firmabilstrafik Index 1975= Lastbilar i yrkesmässig trafik Lastbilar i firmabilstrafik 50 0 Källa: SCB/SIKA Faktiska antal 2007: i yrkesmässig trafik i firmabilstrafik men yrkesmässiga trafiken står för 93% av transportarbetet 5

6 Inrikes godstransporter med svenska lastbilar i yrkesmässig trafik Ange andel i % av transporterade ton för: pallastat gods: % blandad last, inkl. styckegods: % Schenkers terminalbehandlade styckegods som andel av Schenkers totala vägtransporter: % 74/353=21% Källa: SIKA Statistik 2008:13, s /353=10% 6

7 15/36=42% 8/36=22% 1/2,5=40% Källa: SIKA Statistik 2008:13, s. 45 0,5/2,5=20% Sveriges handel med varor januari-juli 2008 Fyll i siffror för Kina och USA! Källa: SCB Mdr SEK Förändring % Placering Ryssland Export 18 +2,5 12 Import Kina Export Import Europa Export , 5-11 Import , 9-11 USA Export Import 7

8 Sveriges handel med varor januari-juli 2008 Mdr SEK Förändring % Placering Källa: SCB Ryssland Export 18 +2,5 12 Import Kina Export Import Europa USA Export , 5-11 Import , 9-11 Export Import Överskattade segment Långväga transporter Genomsnittliga transportavståndet för inrikestrafik med lastbilar ökar, från 45 km 1975 till 103 km 2007 Bara 8% av inrikestransporterna är över 30 mil! Att godstransporter är en helt utkontrakterad tjänst Nästan åtta gånger fler lastbilar i firmabilstrafik än i yrkesmässig trafik och de ökar mycket snabbare Huvuddelen av transportarbetet görs dock i yrkesmässig trafik Pallastat gods Ca 20% av de flyttade tonnen, 40 % av transportarbetet 56% av lastbilarna är byggda för annat än pallat gods! Styckegodssegmentet Räknat i transporterade ton, ca 1% av svenska lastbilstransporter, dock mer räknat i tonkm och betydligt mer räknat i antal försändelser och ekonomisk betydelse Transoceana transporter Europa står för 75% av exporten och 85% av importen Färje- och RoRo-trafik betyder mer än containertransporter! De stora transportköparna StoraEnso, IKEA och Volvo står bara för en delmängd av transportefterfrågan Exportindustrin Glöm inte importen! De stora transportörernas villkor Schenker, DHL och Green Cargo har tiotusentals konkurrenter! Transportsektorn är mångfacetterad! Det räcker inte att höra med Schenker, DHL, GreenCargo, Göteborgs Hamn, IKEA, Volvo och Stora Enso! 8

9 Logistiska trender, senaste 10 åren Starkt ökande transportarbete Längre transportavstånd t tå Större transportföretag Större fordon och farkoster Mer samlastning Mer intermodalitet Hårdare styrda logistiksystem Efterfrågan f på mer avancerade logistiktjänster mindre miljöstörande transporter men vad händer nu? Svenska lastbilars inrikes godstransporter 250 Transportarbete, tonkm 200 ex 1975=100 Inde Data från SCB 9

10 CO 2 -utsläpp per sektor, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) CO 2 -utsläppens fördelning, EU-27 (Källa: Eurostat och EU Kommissionen, 2007) 10

11 Personbilar Ca 11 Mton Kvar på nivån 1990 Minskar till 2020 Lastbilar 5,75 Mton Ökat 43% från 1990 Ökar ca 25% till 2020 Data från Vägverket Godstransporter är inhomogena Geografi rutt mellan kontinenter, inom Europa, inrikes, lokalt Gods generell eller speciell lösning partistorlek lastbärare Transporttid sjöfarten varierar fart på annat sätt än andra trafikslag åkerier har dragit ner på farten när dieseln varit dyr! kanske största effekten på miljöbelastning Överordnade transport- och försörjningskedjor Kräver olika åtgärder! 11

12 Formel för att strukturera frågan Miljöbelastning = BNP transportarbete trafikarbete miljöbelastning * * * BNP transportarbete trafikarbete transportintensitet trafikintensitet utsläppsintensitet Med antagandet att BNP-tillväxt är positivt måste åtgärder fokusera de andra segmenten! Transportintensitet Hur hade flödena sett ut om industrins struktur minimerar m a p energiåtgång istället för lönekostnad? Dåliga exempel Skotska räkor som skalas i Thailand och transporteras tillbaks för att säljas Goda exempel Bauxit till isländska aluminiumverk Solmogna spanska tomater till Sverige Vad är nyttiga transporter och vem skall avgöra det? Vad är och räcker korrekt prissättning? Man kör inte lastbil för att det är skoj, men transportsektorn har skapat många marknader! 12

13 Logistikerns ideal Trafikintensitet Mer direkta transporter Mindre terminalhantering Hela laster och balanser Minimera tomkörning Högre lastfaktor i fordon och farkoster Vänta till de är fulla som Vägverksfärjor Begränsa kapaciteten som sjöfarten försöker Högre godsdensitet bättre förpackningar Bättre tidläggning vänta på returtransport Bättre kommunikation mellan transportköpare och transportör ger tid för transportplanering och effektiva lösningar! Transportköparna måste vara med! 13

14 Näringslivet börjar agera! pdf/environmental_friendly_lady_en downloads/brochures/swednet.par File.pdf.tmp/Gr%C3%B6naTon.pdf /43418/Hallbarhetsredo_2008.pdf Anpassa transportkapaciteten Vänta med avgång tills fordon och farkoster är fulla Görs i viss mån av Vägverksfärjor Tappade intäkter Avskräcker kunder p g a oberäknelig ankomst och kostnader för väntande gods och fordon Driva systemet under förväntade efterfrågan Containerrederierna försöker Äventyrar stordriftsfördelarna Avskräcker kunder p g a väntetider Fast frekvens/tidtabell men variera storlek på fordon och farkoster Görs i viss mån genom att flytta fartyg inom Europa mellan säsonger och förstås av järnvägen som kan variera antal vagnar Låg rörlig kostnad för att köra med stora fartyg eller tomma vagnar 14

15 Tillämpa prisincitament - Yield management Förutsätter Segmentering eller åtminstone separation mellan kunder Priskänsliga kunder Tvåvägskommunikation Segmentering av service Näst bästa terminal/rutt Längre tidsfönster för leverans Stand-by-försändelser Förr stod ECO för Economy 15

16 Utsläppsintensitet Skifta trafikslag Svårt se nytt nätverksbärande trafikslag Bara fjärrtrafik på kort och medellång sikt Bättre tekniska komponenter Infrastruktur Fordon Lastbärare och förpackningar Energibärare Hur skall incitamentsstrukturen se ut? Utsläppsintensitet Skifta trafikslag Svårt se nytt nätverksbärande trafikslag Endast fjärrtrafik på kort och medellång sikt Bättre tekniska komponenter Infrastruktur Fordon Lastbärare Energibärare Hur skall incitamentsstrukturen se ut? 16

17 Logistiska möjligheter för handeln mellan Asien och Skandinavien Östhandelns karaktär Förr råvaror och konsumtionsvaror Nu även komponenter och delsystem Ford: hälften av komponenterna till europeiska fabriker från lågkostnadsländer Handel av komponenter i båda riktningarna! Hittills mest elektronik som flygs från Kina Europeiska komponenter till monteringsfabriker i Kina Kinesiska Chery-bilar monteras av Autotor i Kaliningrad Logistiska utmaningar! 17

18 Vad kan tillverkningsindustrin göra? Flytta problemet till leverantören Områden Transport Logistik Inköp Konstruktion Flytta problemet till leverantören Tvinga leverantören leverera från punkt nära monteringen Stor förbättringspotential går förlorad? Exempel: Volvo Trucks drop-off points Batchlevererade komponenter: Max 3 dagar normaltransport, 1 dag snabbt Delsystem/Sekvenslevererade: Max 8 timmar (Källa: Hans Alftrén, Volvo Trucks) 18

19 Transport Snabbare fartyg Transsibiriska järnvägen Ledtid Nakhodka-Buslovskaya 11,5 dagar Jan-nov 2005: TEU, -18% från 2004 Drastiska prishöjningar 2006: Östgående trafik ( % ökning) Tomma ( %) Kapacitet begränsad till 1 MTEU? Nordostpassagen? Kombination sjö-flyg-järnväg Via Dubai, flyg till Europa Ca halva tiden mot bara sjöfart Via Barcelona, järnväg till Nordeuropa Sparar några dagar, undviker trängsel i hamnar Logistik och produktion Producera slutprodukter mot prognos och lager igen Börja buffra komponenter igen Lägre frekvens för fulla laster Byta trafikslag över produktlivscykeln över säsongen Flyg som backup 19

20 Inköp Generiska komponenter i lågkostnadsländer Globalt spridda leverantörer för komponenter över produktlivscykeln över säsongen närbelägen leverantör för kompletteringar Exempel: klädesdetaljister Basorder enligt minprognos med container från Kina/Indien Kompletteringsorder med flyg från Kina/Indien Kompletteringsorder från Turkiet och Baltikum Konstruktion Överleverera Gör alla tillval till standardutrustning Ex: Japanska bilar på 80-talet Fler generiska komponenter Minska värdet på de unika detaljerna Ex: Måste backspeglar matcha lacken? Modularisering Färre varianter, lättare prognostisera Ex: Scania Postponement Ex 1: Benetton färgar vita tröjor nära marknaderna Ex 2: Volvo 140 och 170 hk bara mjukvaruskillnad 20

21 Northern LEAD Forskningssamarbete mellan Chalmers och Göteborgs universitet Grundplåt från högskolorna och Logistik och Transportstiftelsen LTS Personal Professorer 8 Docenter 4 Övriga disputerade 16 Doktorander 48 Totalt 76 Forskningskompetenser: Rel: Affärsrelationer Dist: Distributionsstrukturer Pur: Inköp och försörjningsnätverk MH: Materialhantering MPC: Produktionsplanering och -styrning LogSer: Logistiktjänster och godstransport IntMod: Intermodala transporter QL. Kvantitativ logistik ITS: Intelligenta transportsystem Logistik och transportekonomi HGU Int Mod QL Dist Log Ser Fysisk distribution ITS Rel Industriell marknadsföring Pur MH MPC Helhetssyn! Materialflöde Produktionslogistik Optimeringslära Forskningsfokus Efterfrågan (materialflöde) Transportmarknad Tillgång (lastbärarflöde) Transportflöde Efterfrågan (fordons- och farkostflöde) Trafikmarknad Tillgång (kapacitet) Infrastruktur 21

22 Chalmers Sustainable Transport Initiative Ansökan inom ramen för forsknings- och innovationspropositionens förslag om strategiska forskningsområden Hälften logistik, hälften trafiksäkerhet 85% Chalmers, 15% GU Utvärderingen Stark grundutbildning Starkt internationellt akademiskt nätverk och starka i EU-projekt Starka industriella kopplingar, men samhällskopplingen kan stärkas Föreslår 46 Mkr/år i ökade basanslag 180 Mkr första fem åren KTH, Linköping och VTI föreslås få 31 Mkr/år Förväntade effekter Prestige och styrka sockerbit Både kräver och ger möjlighet att planera och agera strategiskt Timing - Vi kan forska och samarbeta direkt och inte vänta på projekt Professionalisering av roller ger forskarna tid att forska Förbättrad inomvetenskapligt renommé Nu väntar vi på budget-proppen! Makroperspektiv Mikroperspektiv Tekniskt perspektiv er tag Individ & föret Transport och trafik Kulturgeografi och ekonomisk geografi Logistik och Transportekonomi Transportjuridik Fysisk distribution Produktionslogistik Optimeringslä Design & Human Factors Tillämpad informationsteknologi Produktion Energi Material ra Fartygsdesign IKT Infrastruktur & policy Urban Futures 22

23 Lighthouse Centrum för nordisk sjöfartskompetens Utbildning, forskning och samverkan Samarbete mellan Chalmers, Handelshögskolan vid GU, Sveriges Redarförening och Västra Götalandsregionen Vinnova Sjöfartsverket Indelat i Business ship Cargo ship Ergo ship Safe ship Ca 170 Mkr över tio år Projektet - Ett konkret innehåll i Northern Lead Koldioxidreduktion med bibehållen konkurrenskraft! Tre forskningsmiljöer Sex seniorforskare och sex doktorander Fem fokusområden med olika aktörsperspektiv Samhället Transportköpare Speditör/transportförmedlare Transportör Branschen Finansiering totalt ca 20 Mkr Vinnova (ungefär hälften) Logistik och Transport Stiftelsen LTS och Volvo Logistics Schenker, Stora Enso, Västra Götalandsregionen, Trafikkontoret i Göteborgs Stad, Högskolorna 23