Fakta om åkerinäringen

Transkript

1 Fakta om åkerinäringen

2 Fakta om Åkerinäringen 2013 I den här broschyren presenterar vi statistik om åkerinäringen. Sveriges Åkeriföretag är åkerinäringens branschorganisation. Organisationen representerar cirka medlemsföretag som tillsammans har cirka fordon. Regionalt representeras medlemmarna av organisationens regionkontor. Regionalt finns också 12 åkeriföreningar. Sveriges Åkeriföretag arbetar för att förbättra villkoren för medlemsföretagen och den svenska åkerinäringen i stort. Sveriges Åkeriföretag är anslutet till den internationella vägtransportunionen, IRU. Vår vision är: Stolta och lönsamma åkeriföretag på en sund och attraktiv marknad Källor för broschyrens statistik är huvudsakligen Trafikanalys och SCB. Alla trycksaker är statiska. När du läser denna statistiksamling finns det säkert nytt material. Besök gärna vår webbplats: för att hålla dig informerad om näringens utveckling. 2

3 Inrikes transporterad godsmängd, miljoner ton 2011 transporterades 405 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 325 miljoner ton med lastbil. 80 procent av allt inrikes gods transporterades således med lastbil. Lastbilen har en ledande ställning på transportmarknaden nådde mängden transporterat gods i inrikes trafik 617,5 miljoner ton. En ökad industriproduktion och en omfattande byggverksamhet låg bakom, bl. a. 60-talets miljonprogram. Mot slutet av 70-talet bromsades den ekonomiska aktiviteten i Sverige. Byggoch anläggningsverksamheten minskade liksom industrins efterfrågan på transporter. Den här statistiken omfattar endast svenskregistrerade lastbilar. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. Järnvägens siffror inkluderar även utlandstrafik och transporterat gods på malmbanan. Transporter med lastbil kan ske på cirka kilometer vägar och gator. (Varav km statliga vägar, km kommunala gator och vägar samt km enskilda vägar med statsbidrag och km enskilda vägar utan statsbidrag.) Transporter med järnväg är begränsade till cirka kilometer järnvägsspår. På järnväg transporteras främst skrymmande och tunga godsvolymer över långa avstånd. Cirka 7 miljoner ton transporteras i kombinerad lastbils- och järnvägstrafik. 3

4 Inrikes godstransportarbete, miljarder tonkm Det sammanlagda inrikes transportarbetet för de tre transportslagen sjöfart, järnväg och lastbil uppgick år 2011 till 63,6 miljarder tonkm. Mer än hälften av det inrikes transportarbetet, uttryckt i tonkm (antalet km x mängden gods), utförs med lastbil. Sedan 1970 har lastbilarnas och järnvägens inrikes transportarbete ökat medan sjöfartens har minskat. Hänsyn har inte tagits till den del av sjötransporterna som sker på svenskt vatten till och från utlandet. I den här statistiken ingår transporter med svenskregistrerade lastbilar över 3,5 ton totalvikt. Utöver dessa transporter utförs inrikes transportarbete i Sverige i viss mån med utländska lastbilar, s.k. cabotagetrafik. Järnvägens siffror inkluderar även utlandstrafik och transporterat gods på malmbanan. 4

5 Transporterade inrikes godsmängder 2011, miljoner ton 2011 transporterades 405 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 325 miljoner ton med lastbil. 80 procent av allt inrikes gods transporterades således med lastbil. Lastbils- och järnvägstransporter kompletterar varandra i hög utsträckning. Det finns visserligen konkurrens mellan vissa typer av transporter, men den gemensamma konkurrensytan är liten. Lastbilstransporterna omfattar svenskregistrerade lastbilar enligt den officiella statistiken. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. Enligt Trafikanalys transporterade utländska lastbilar 27 miljoner ton i Sverige år

6 Inrikes godstransporter efter varukategori fördelade på transportavstånd år 2011 Lastbilar används främst på korta avstånd, inte minst för transport av material som jord, sten och sand. Långa sträckor färdas livsmedel och styckegods. Ju längre den mörka stapeln är desto kortare sträcka färdas godset. Av allt gods som transporteras inrikes på svenska lastbilar körs endast 9,8 procent på avstånd över 300 km. Det handlar om 31,7 miljoner ton som teoretiskt är den godsmängd som är utsatt för konkurrens av andra transportslag. Inom denna mängd finns förstås gods till och från orter som saknar såväl järnvägsspår som hamnar, exempelvis transport av livsmedel, distribution av olja med mera och upphämtning av mjölk längs långa stråk i inlandet. Räknas dessa godsvolymer bort, minskar den konkurrensutsatta delen betydligt. 6

7 Yrkesmässig trafik och firmabilar 2011 Yrkestrafik Firmabilstrafik Antal lastbilar (rs) Antal lastbilar över 3,5 ton totalvikt (rs) Lastvikt i ton, medelvärde (us) Presterade tonkm/lastbil (us) Medeltransportlängd i km (us) rs = registerstatistik us = undersökning Transporter med lastbil utförs antingen som yrkesmässig trafik (åkeribilar) eller av företag som har egna transportbilar i så kallad firmabilstrafik fanns sammanlagt lastbilar i trafik. Av dessa tillhörde firmabilstrafiken medan gick i yrkesmässig trafik. Bland de större lastbilarna är yrkesbilarna betydligt fler än firmabilarna. Antalet tyngre firmabilar över 3,5 tons totalvikt har minskat sedan 1990 medan antalet i den yrkesmässiga trafiken har ökat. Yrkesbilarna lastar mer och kör betydligt längre än firmabilarna. Bilar i yrkesmässig trafik används med andra ord mer effektivt. Statistiken omfattar endast svenskregistrerade lastbilar. Utländska lastbilars transportarbete på svensk mark ingår inte. 7

8 Åkerinäringens struktur Antalet åkerier Procent ,1 55,3 51,3 48,9 48, ,1 34,9 36,6 36,1 35, ,3 6 7,2 8,6 8, ,5 1,8 2,2 2,8 2, ,7 3,5 4,2 Totalt ,0 Antal lastbilar i yrkesmässig trafik Procent ,5 19,2 15,9 13,3 12, ,6 33,7 32,2 28,1 25, ,5 15,6 16,5 17,4 17, ,2 7,9 8,4 9,8 9, ,2 23, ,4 35,6 Totalt , fanns det åkeriföretag i Sverige hade antalet minskat till Samtidigt som företagen inom åkerinäringen blir färre blir de större. Andelen enbilsåkerier minskar. Enbilsåkeriernas andel av det totala antalet åkerier var procent och procent De större företagen med 16 bilar eller fler har under samma tid fördubblat sin andel, från 2 till 4 procent. Antalet fordon (över 3,5 ton) minskade inom åkerinäringen från bilar 1990 till bilar Sedan 1997 har dock antalet bilar ökat och var De största åkerierna, med 16 bilar eller fler, innehar 35 procent av fordonsflottan. 45 procent av fordonsflottan tillhör åkerier som har 11 fordon eller fler. 8

9 Större åkeriföretag Gemensamt ägda företag, lastbilscentraler åkerier Transportförmedlingsföretag, speditionsföretag Specialtransportföretag Alla åkeriföretag säljer inte sina tjänster direkt till slutkund. Många av åkerinäringens företag samverkar inom gemensamt ägda transportföretag såsom åkerieller lastbilscentraler som ombesörjer marknadsföring, kundkontakt, transportplanering och administration. Det finns också specialföretag som samlar åkerier som kör en viss typ av transporter, tex skogstransporter. VSV Frakt och Skogsåkarna är exempel på sådana företag. Därutöver finns större självrådande åkeriföretag som själva har kontakt med kund, egen marknadsföring, transportplanering osv. Många åkerier har avtal med transportförmedlingsföretag/speditionsföretag och får sina uppdrag genom dessa. Schenker och DHL är de två dominerande företagen för transportförmedling i Sverige vilka även ingår i stora internationella koncerner. De har till viss del skaffat sig egna fordonsflottor genom köp av åkerier. Schenker bedriver på så sätt det egna åkeriet Schenker Åkeri AB. 9

10 Antal lastbilscentraler En stor andel, särskilt av de mindre åkerierna är anslutna till en lastbilscentral. Dessa arbetar i huvudsak med lastbilstransporter och maskinverksamhet. Utöver detta förekommer också en betydande affärsverksamhet i form av till exempel varuförsäljning, grusförsäljning och betongtillverkning. Antalet lastbilscentraler har stadigt minskat sedan 1970-talet. Den främsta förklaringen till minskningen är sammanslagningar. 10

11 Åkerinäringens omsättning Omsättningen i åkerinäringen har stadigt ökat omsatte näringen 51,3 miljarder kronor ,8 miljarder. De huvudsakliga intäkterna för åkeriföretagen är ersättning för utförda transporttjänster. En mindre del av omsättningen utgörs av intäkter från en del företags sidoverksamheter som försäljning av maskintjänster och varuförsäljning av jord, sten, grus och sand års siffra är hämtad från åkeriföretagens momsdeklarationer, SCB. Övriga års tal är hämtade från SCBs statistikdatabas: Basfakta för industri-, bygg- och tjänstesektorn enl. näringsgren SNI

12 Sysselsättningen Mellan åren 1990 och 1995 minskade antalet sysselsatta från nästan till drygt för att sedan stadigt öka igen. År 2011 sysselsatte åkerinäringen personer varav var kvinnor, 12,5 procent. Allt fler kvinnor utbildar sig till lastbilschaufförer samtidigt som fler också intar rollen som företagsledare i åkeriföretag. År 1990 var andelen kvinnor som högst, 13 procent. Därefter har andelen kvinnor sjunkit även om antalet ökat. 12

13 Kostnadernas fördelning De största kostnaderna i åkeriföretagen är kopplade till personal och drivmedel. Övriga stora kostnader är administration och avskrivningar. Kostnaderna för fordonen varierar. Här redovisas exempel på hur kostnadsfördelningen kan se ut för tre olika typer av fordon. Källa: Sveriges Åkeriföretag. 13

14 Miljöpåverkan De skärpta avgasreglerna inom EU för tunga fordon gör att utsläppen från nya fordon har minskat kraftigt. Skillnaden i utsläpp enligt standarden Euro 0 (1990) och Euro 6 (2014) är för koloxid 87 procent, för kolväte 82 procent, kväveoxid 97 procent och partiklar 97 procent. Även bullernivån har minskat betydligt sedan 1970-talet. Specialisolering, introduktionen av däck med lågt rullmotstånd och andra ljudkontrollerande tekniker göra att 24 lastbilar tillsammans idag bullrar mindre än en enda lastbil från 1970-talet. Mellan 1990 och 2010 har utsläppen av koldioxid (CO2) från vägtrafiken ökat med 6 procent. Orsakerna till ökningen är bland annat att trafikarbetet med lastbilar har ökat. De totala utsläppen av koldioxid 2010 var tusen ton varav vägtrafiken (inklusive arbetsmaskiner) svarade för tusen ton. (Handbok för vägtrafikens luftföroreningar, Trafikverket 2012) Vägtrafiken (exklusive arbetsmaskiner) släppte ut tusen ton koldioxid varav tunga lastbilar svarade för 4520 tusen ton och personbilar för tusen ton samt lätta lastbilar för 1560 tusen ton. (Trafikverket PM ) 14

15 Åkeriföretagens verksamhet Sveriges Åkeriföretag har cirka åkeriföretag och lastbilscentraler som medlemmar. Deras verksamhet är av skiftande slag och kan delas upp i olika typer av transporter. Figuren bygger på uppgifter som medlemsföretagen rapporterat om sin verksamhet. Eftersom många åkeriföretag ägnar sig åt flera verksamheter överstiger procenttalen i figuren 100 procent. Bygg- och anläggningstransporter dominerar. Många företag ägnar sig åt fjärrtransporter som omfattar inrikes linjetrafik och internationella transporter. Närdistribution som omfattar styckegodstransporter, budförsändelser, post- och småpaket, är också en vanlig verksamhet. Bland övriga transporter hittar vi transporter av bilar, bilbärgning, maskin- och tungtransporter samt bohags- och kontorsflyttningar. 15

16 Sveriges Åkeriföretag Huvudkontor: Sveriges Åkeriföretag Box 7248, Stockholm Tel: , Fax: E-post: Besök: Kungsgatan 24 Regionkontor: Falun Box 1958, Falun Tel: Besök: Ölandsgatan 6 Gävle Beckasinvägen Gävle Tel: Göteborg Importgatan 2A Hisings Backa Tel: Halmstad Fräsaregatan Halmstad Tel: Härnösand Nattviksgatan Härnösand Tel Jönköping Trädgårdsgatan Jönköping Tel: Karlstad Box 2043, Karlstad Tel: Besök: Säterivägen 3 Luleå Storgatan 11, Luleå Tel: Malmö Box 405, Malmö Tel: Besök: Jörgen Kocksgatan 1 B Skövde Norregårdsvägen Skövde Tel: Stockholm Fagerstagatan Spånga Tel: Umeå Storgatan 28F Umeå Tel: Uppsala Berlingsgatan Uppsala Tel: Visby Box Visby Tel: Besök: Skarphällsgatan 20 Växjö Kungsvägen Växjö Tel: Örebro Box Örebro Tel: Besök: Transportgatan 4 Östersund Pedagogens väg Östersund Tel: