Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014. Teknisk sektor

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Teknisk sektor

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppföljning av prioriterade Utveckling och lärande / Kunskaper/Kunskaper Inget prioriterat 2013/ Andelen elever på nationella program som avbröt studierna under årskurs 1 ska vara högst 3 % Andelen avgångselever på nationella program med gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen) ska vara minst 85 % Normer och värden/normer och värden/normer och värden Inget prioriterat 2013/ Barns inflytande / Elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande Inget prioriterat 2013/ Förskola och hem / Skola och hem/ Inget prioriterat 2013/ Uppföljning, utvärdering och utveckling / Bedömning och betyg/bedömning och betyg Inget prioriterat 2013/ Förskolechefens ansvar / Rektors ansvar/rektors ansvar Inget prioriterat 2013/ Åtgärder för utveckling Uppföljningsmått Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 2(13)

3 1 Inledning Teknisk sektor består idag av Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Industritekniska programmet, Teknikprogrammet, VVS- och fasitighetsprogrammet samt Fordon- och transportprogrammet. De två sistnämnda programmen erbjuder endast lärlingsutbildning. Handels- och administrationsprogrammet är nu åter förlagt till Ekonomisk sektor. 272 stycken elever har under läsåret varit inskrivna på programmen i teknisk sektor. Läsåret 2013/2014 inleddes med en översyn av hur vi hanterar åtgärdsprogrammen. Det mot bakgrund av den kritik som framkom i förra årets kvalitetsresovisning. Specialpedagogerna har under det gångna läsåret genomlyst utredningsuppdrag och upprättade åtgärdsprogram och har förtydligat när åtgärdsprogram ska upprättas. De pedagoger som har upplevt svårigheter i att bedöma har haft möjlighet att via specialpedagogerna få hanledning i de fall det har behövts. Idag upprättas färre åtgärdsprogram men de är tydligare till sin struktur. de åtgärder som kan utföras inom ramen för den ordinarie undervisningen kräver inget enskilt åtgärdsprogram. Nytt är också att samtliga åtgärdsprogram numera dokumenteras i PMO. Vi har inom sektorn haft som prioriterat att öka elevernas delaktighet i planerandet av deras studier och tillika utbildning. På ett program har vi infört programarbetslag där eleverna har fått medverka, och lyfta frågor som känts aktuella för eleverna. I årets utvärdering framgick det att eleverna har sett positivt på denna medverkan. Trots det visar elevenkätens utvärdering ett försämrat värde i hur eleverna upplever möjlighet till delaktighet. Möjligvis är värdet missvisande då enkäten av okänd orsak endast är besvarad av elever i åk 1 till största del. Under hösten 2013 omcertifierades Teknikprogrammet på Gislaveds Gymnasium och får fortsättningsvis titulera sig Teknikcollege. Certifieringen gick igenom utan anmärkning och konceptet står nu i paritet med riktlinjerna för Gy11. Den lokala styrgruppen med representanter från näringslivet i majoritet, har på ett förtjänstfullt sätt medverkat och underlättat för skolan gällande samarbetet med näringslivet. Vi upplever att det arbete styrgruppen utförde med anledning av omcertifieringen har på alla sätt främjat förutsättningarna för ett fortsatt bra samarbete med näringslivet. Viktigt med tanke på de omstruktureringar som utreds på nationell nivå gällande Teknikprogrammet och det Industritekniska programmet, och inte minst om vi i Gislaved får möjlighet att driva ett fjärde år på Teknikprogrammet, vilket vi eftersträvar. I samband med utvärderingen av likabehandlingsplanen framkom det många bra och konstruktiva synpunkter på att den i vissa delar behöver revideras. Under hösten 2014 kommer en grupp att tillsättas och den kommer att arbeta med att ta fram nytt material och arbetsrutiner för hur likabehandlingsplanen ska bli ett levande dokument i verksamheten. 2 Uppföljning av prioriterade 2.1 Utveckling och lärande / Kunskaper/Kunskaper Inget prioriterat 2013/2014 Vi hade som prioriterat att antal UF-företag skulle öka under läsåret 2013/2014. Tyvärr konstaterar vi att inte ett enda UF-företag drevs inom Teknisk sektor under Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 3(13)

4 läsåret. Det vi har kunnat identifierat som kan vara en av anledningarna till att inga företag drevs är att programstrukturerna inom Teknikprogrammet idag inte möjliggör att eleverna inom ramen för de 2500 poängen kan driva ett UF-företag. På de yrkesförberedande programmen upplevs anledningen vara den samma, även om det fanns elever som funderade på att driva UF-företag i kursen Gymnasiearbetet. Dock blev det aldrig aktuellt. Vi bjöd i slutet av läsåret in UF från Jönköping för att titta på hur vi kunde möjliggöra förändring i programstrukturen och därmed ge eleverna förutsättningar att driva UFföretag. I nuläget är det dock inte enkelt att få till ett hållbart koncept utan vi behöver titta på det över längre tid. I arbetet måste vi också ta hänsyn till kommande utredningssvar angående den omarbetning teknikprogrammet står inför gällande programmets inriktningar/utgångar och hur det Industritekniskaprogrammet ska inkorporeras i Teknikprogrammet. Utredningssvaret kommer tidigast våren 2015 och det kan vara svårt att få till en program som också tar hänsyn till UF och det entreprenöriella lärandet även om det är avsikten enligt gällande läroplan. Vi får försöka hitta former för att få till en bra lösning. Elevernas individuella val kan vara en väg till lösning. Områdets Antal UFföretag på sektorn ska öka. Antal UFföretag på sektorn ska öka % 2014 Teknisk sektor har haft svårigheter att få in UFföretagandet som ett naturligt val på programmen vilket vi under läsåret har arbetat med. Vi har tagit hjälp av UF-företagets organisation och bjudit in dem i ett samarbete med programmen för att hitta vägar i att skapa förutsättningar för eleverna att driva UF-företag. Vi har också inom sektorn, för att få till ett hållbart koncept där UFföretagande är ett naturligt val, börjat titta på de olika programmens strukturer och förutsättningar för att bedriva UF. Redan nu vet vi att vissa elever på Teknikprogrammet kommande läsår kommer att bedriva UF- Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 4(13)

5 Områdets företag Andelen elever på nationella program som avbröt studierna under årskurs 1 ska vara högst 3 % Färre elever på de nationella programmen avbröt sina studier under årskurs 1 vilket var ett prioriterat. För att minska siffran ytterligare tror vi att de omarbetade rutinerna för Elevhälsans arbete kan vara ett framgångskoncept inför kommande läsår. Det är viktigt att snabbt fånga upp elever som av en eller annan anledning inte trivs på det program de har valt. Ju tidigare desto bättre för då möjliggör vi också ett tidigt omval till ett program som kanske bättre passar eleven. Områdets Andel elever på nationella program som avbrutit studierna under årskurs 1 2,13% 3% 129% Andelen avgångselever på nationella program med gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen) ska vara minst 85 % Vi når inte riktigt et. I utvärderingen har tyvärr nästan inga elever i åk 3 besvarat elevenkäten, och resultatet av den ger således inga direkta svar på vari det brister, eller vad eleverna upplever är svårigheterna med att nå kunskapskraven. Det är viktigt att vi försöker hitta former för hur vi arbetar med elever som inte når kunskapskraven i kurserna. Kanske måste vi på ett bättre sätt följa upp elevernas studieplaner och med hjälp av lots/mentor återkommande återvända till studieplanen för att kontrollera att eleven har insikt i sina studier och vilka kurser som eleven eventuellt måste genomgå prövning i. Vi arbetar idag väldigt strukturerat och konstruktivt i Fokus med de elever som är i behov av studiehjälp och utan den verksamheten skulle betydligt fler elever inte nå en examen. Fokus verksamhet utvärderas kontinuerligt och de har tagit fram rutiner för hur de ska hantera olika ärenden så som utredningsuppdrag, åtgärdsprogram och provsituationer. Numera dokumenteras alla utredningsuppdrag och åtgärdsprogrom i PMO, och lärare har också möjlighet att få handledning i upprättandet av åtgärdsprogram i de fall det behövs. Vidare finns det på bestämda tider varje vecka möjlighet att få hjälp i ämnen så som matematik och engelska. Dessa är pedagoger är schemalagda på Fokus, vilket av eleverna upplevs som mycket bra. Fokus är en framgångsfaktor i alla avseenden. Områdets Jämförtal åk 3, gymnasieskolan 11, ,86% 2014 Vi når inte uppsatt. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 5(13)

6 Områdets Andelen elever som avslutade utbildningen i förhållande till hur många som påbörjade utbildningen 3 år tidigare, gymnasieskolan Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får regelbunden information från mina lärare om mina studieresultat utifrån en för kurserna/betygskriterierna" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag känner att lärarna tror på mig och min förmåga att lära" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 74,07% 88% 84,17% 3,3 4 82,5% ,4 4,5 75,56% 2014 Tyvärr, de få elever som har besvarat enkäten upplever inte att de fortlöpande får information om sina studieresultat. Trots riktade insatser kring formativ bedömning ökar inte värdet. Värdet sjunker i förhållande till förra läsåret. Troligtvis speglar inte värdet verksamheten i stort eftersom det baseras på ett väldigt litet urval. Värdet måste ändock analyseras utifrån den elevgrupp i åk 1 som besvarat enkäten. 2.2 Normer och värden/normer och värden/normer och värden Inget prioriterat 2013/2014 I samband med utvärderingen av sektorns likabehandlingsplan framkom det att många av avsnitten behöver ses över och eventuellt revideras. Dessa synpunkter inkom från såväl elever som lärare. Skoljouren påtalade att den mobbning som förekommer på sociala medier är svår att komma åt men får många gånger följdförlopp i skolan. Inför kommande läsår kommer vi att tillsätta en arbetsgrupp som kommer arbeta fram rutiner för hur vi ska arbeta med denna sorts ärenden. Vi har även beställt hem ett arbetsmaterial "Hat på nätet" som vi kommer använda oss utav och arbeta med bland Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 6(13)

7 annat under elevernas lotstid. Det är viktigt att eleverna känner trygghet och arbetsro under sin skoldag. Även om svarsfrekvensen är låg och det till största del bara är elever i åk 1 som har besvarat enkäten får värdet i att eleverna känner sig väl bemötta av lärare och annan personal på skolan ett lågt värde. Det känns givetvis inte bra och något vi måste försöka förändra. Möjligtvis handlar det om att eleverna upplever en stor skillnad mellan årskurs 9 på grundskolan och årskurs 1 på gymnasiet. Det är en förändring på många plan som säkert känns jobbig för en del elever. Områdets Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Elevenkät 4,4 6 73,33% 2014 Värdet har sjunkit något. Tilläggas ska att vi i år har en sämre svarsfrekvens på elevenkäten än föregående år. Vissa program på teknisk sektor har inte besvarat enkäten över huvudtaget och på andra program har endast ett fåtal elever svarat. Därav är förutsättningarna för en bra utvärdering i år inte de bästa. Rutinerna för besvarandet av enkäter överlag kommer att ses över. Eleverna ska känna sig bra bemötta av lärare och annan personal på skolan. Elevenkät 3,8 6 63,33% 2014 Antal till rektor anmälda fall av diskriminering eller kränkande Värdet är betydligt sämre än förra året. En anledning til det kan vara att utfallet i stort är beräknat utifrån endast två klassers svar i åk 1, en byggklass och en teknikklass. Svarsfrekvensen är väldigt låg. Inga fall inkomna under läsåret. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 7(13)

8 Områdets behandling på gymnasieskolan. Andel elever i gymnasiets åk 1 med > 10 % ogiltig frånvaro Andel elever i gymnasiets åk 2 med > 10 % ogiltig frånvaro Andel elever i gymnasiets åk 3 med > 10 % ogiltig frånvaro Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 1 gymnasiet Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 2 gymnasiet Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 3 gymnasiet Medelvärdet av elevsvaren på gymnasieskolan på enkätfrågan "Jag känner mig lugn inför redovisningar och prov" Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag känner mig trygg på skolan" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,4% 3% 88,24% ,2% 3% 71,43% ,7% 3% 6,29% 33,71% 25% 65,16% 40,8% 35% 83,43% ,22% 60% 112,97% ,2 3,8 84,21% ,4 5,1 86,27% 2014 Färre elever med mer än 10% ogiltig frånvaro i åk 1 på Teknisk sektor. Bättre värde än förra läsåret. Marginell minskning men ändock en minskning. Ett förbättrat värde men ändock för högt. Fortfarande är stressen det som eleverna pekar ut som den största anledningen till att de inte känner lugn inför redovisningar och prov. Värdet har sjunkit och vi måste analysera varför. Värdet har sjunkit något och sektorn kommer fortsätta att arbeta med att alla ska känna trygghet under tiden de vistas i Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 8(13)

9 Områdets skolan. 2.3 Barns inflytande / Elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande Inget prioriterat 2013/2014 Prioriterat inom sektorn var i år att vi skulle öka elevernas inflytande på sin undervisning och i förlängningen sin utbildning. På ett av våra programarbetslag har vi låtit eleverna medverka med jämna mellanrum och framföra synpunkter och frågor som rört deras utbildning. I enskilda samtal med elever framgår det att de sett positivt på att få medverka och framföra åsikter om saker som de anser kan bli bättre i deras utbildning. Det som framkom vid dessa möten var bland annat att eleverna upplevde en enorm stress över alla inlämningar och prov, som ofta sammanföll i samma veckor och tillsammans med alla läxor, blev det många gånger svårt att hantera arbetsbördan. Det har lett till att vi idag på programmet har ett schema i Fronter där alla undervisande lärare kan lägga in prov, inlämningar och/eller andra händelser som påverka elevernas studier. I och med detta har det blivit tydligt för eleverna, men också för lärarna hur studiesituationen ser ut för eleverna varje vecka. Trots dessa insatser så upplever inte eleverna att det har ett ökat inflytande. Möjligtvis är det beroende av vilken årskurs eleven läser, och åk 1 som då är de som till största del har besvarat enkäten kanske inte upplever att de kan påverka sina studier i någon utsträckning det första läsåret. Vi kommer att fortsätt arbetet med elevernas delaktighet. Under läsåret gjordes också en satsning på formativ bedömning och hur vi med fördel kan arbeta enligt denna metod. Vi hade under några studiedagar förmånen att få ta del av formativ bedömning som arbetssätt, i relation till kunskapskraven, av föreläsaren och tillika läraren Olof Procopé. Under dessa dagar fick kollegiet lära sig hur formativ bedömning kan implementeras i den dagliga verksamheten och med fördel användas tillsammans med bedömningsmatriser utifrån kunskapskraven. Satsningen på formativ bedömning har visats sig ha mycket bra genomsalgskraft hos de allra flesta pedagoger och många använder sig utav metoden idag. Områdets Öka elevernas möjlighet att påverka undervisningen. Öka elevernas möjlighet att påverka undervisningen. 2,9 6 48,33% 2014 Trots riktade insatser på vissa program så känner inte eleverna att de har möjlighet att påverka sin undervisning. Vi måste fortsätta arbeta för att eleverna fortsättningsvis kan vara med och påverka sin utbildning. På ett Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 9(13)

10 Områdets Starta ett programelevråd på något program Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag har möjlighet att påverka undervisningen" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får bra information om kursplaner och betygskriterier" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla ämnen" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät Medelvärde för instämmande i påståendet "Klassrådet/lotstiden ger mig möjlighet att påverka" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 2,9 4 72,5% ,3 4,3 76,74% ,9 4,6 84,78% % 2014 av sektorns program har vi bjudit in eleverna till en del programarbetslag där de har fått framföra elevernas synpunkter i olika avseenden. I frisvaren från eleverna framgår det att de ser positivt på en sådan medverkan. Eleverna i åk 1, som utgör urvalet, upplever inte att de har möjlighet att påverka undervisningen. Värdet sjunker marginellt. Dock är urvalet av svarande begränsat och därav är det svårt att göra en bra analys. Konstaterar att värdet har sjunkit, och att urvalet av elever som besvarat enkäten till väldigt stor del bara utgörs av elever i åk 1. Lotstiden måste vi arbeta med och göra meningsfull. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/ (13)

11 2.4 Förskola och hem / Skola och hem/ Inget prioriterat 2013/2014 I utvärderingen av sektorns Likabehandlingsplan framkom det att det föräldramöte som hölls i samband med skolans ANT-dag föll väldigt väl ut. Föräldrar hörde av sig till skolan efteråt och berättade att de fått mycket användbar information rörande unga människors vägar in i missbruk och missbruksproblematik. Föräldramötet var ett samarbete mellan kommunens socialtjänst, öppenmottagningen Snäckan, polisen och gymnasieskolan. ANT-dagens ämne för eleverna var det samma, och berörde unga människors väg in i olika typer av missbruk och de problem som ofta följer av det. En satsning där vi involverade både skola och hem som visade sig vara mycket informativt och bra. 2.5 Uppföljning, utvärdering och utveckling / Bedömning och betyg/bedömning och betyg Inget prioriterat 2013/2014 Vi tror att formativ bedömning under inlärningsprocessen är ett sätt att nå bättre och högre resultat både i avseende på betyg men också i kunskapsutvecklingen. Att under kursernas gång arbeta med tydliga checklistor och bedömningsmatriser, enligt den formativa bedömningsmetoden, kan underlätta för eleverna i deras kunskapsutveckling och i förlängningen leda till att eleverna känner en tydligare delaktighet i deras egen kunskapsutveckling. Det i sin tur kan skapa trygghet och säkerhet inför prov och inlämningsuppgifter. Även kommande läsår har vi en studiedag inbokad med Olof Procopé som då kommer att återkoppla till oss i vår inlärningsprocess kring formativ bedömning. 2.6 Förskolechefens ansvar / Rektors ansvar/rektors ansvar Inget prioriterat 2013/2014 Ett prioriterat läsåret 2013/2014 var att förbättra och utveckla arbetet med eleverna i stödorganisationen Fokus. I början av läsåret hade vi två heltisdsanställda specialpedagoger men behovet av ytterligare tjänst visade sig snart vara överhängande i och med att även komvuxeleverna sökte sig till Fokus i syfte att få hjälp med sina studie. Vuxensektorn gick därför in med en tjänst till och under större delen av läsåret har det funnits tre heltidsanställda pedagoger i Fokus och mindre än så ska inte bemanningen vara. Till det har vi förlagt vissa pedagogers delar av tjänst i Fokus och det är bland annat pedagoger i matematik och engelska. Elevhälsomötena (EVM) bedrivs idag på ett sätt som vi under läsåret kommit fram till inte är optimalt. Elevhälsan har därför under läsåret tagit fram nya arbetsrutiner för hur dessa möten ska genomföras. Det arbetssättet tar sin början i samband med läsåret 2014/2015 start och ska utvärderas vid läsårets slut. Rutiner för prövningar och omprov har också genomlysts och även här, i avseende på omprov, kommer rutinerna att se annorlunda ut. Eftersom Fokus är en övergripande stödorganisation för hela gymnasiet, och komvux, är Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/ (13)

12 det oerhört viktigt att denna organisation fungerar fullt ut och upplevs som en tillgång av både elever och personal. Förbättrade rutiner och tydlig struktur för stödet på skolan har gjort att vi idag har en mycket väl fungerande stödfunktion att erbjuda samtliga elever på skolan. Områdets Ge eleverna det stöd de behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser. Förbättra värdet i elevenkäten på påståendet " Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser" Antal elever/årarbetare i gymnasieskolan 3,9 5 78% , ,75% Tyvärr sjunker värdet på Teknisk sektor och utifrån svarsfrekvensen ser vi att det är elever i åk 1 som upplever detta. Vi måste vidare analysera värdet och se vad det står för. 3 Åtgärder för utveckling Vi måste, för att kunna göra en mer rättvis utvärdering av elevenkäten, analysera och komma tillrätta med vad det är som förhindrar att enkäten görs. I årets enkät är det till största del bara elever i åk 1 på två program som besvarat enkäten inom teknisk sektor. Det gör at enkätens svar endast kan sägas gälla för dessa program och inte övergripande för sektorn i stort. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet med Teknikcollege i relation till Gy11. De kontakter vi idag har med näringslivet är bra och väl värda att värna om. Arbetet i styrgruppen och de företagsledare som sitter med där arbetar hårt på att på alla sätt underlätta samarbetet mellan skola och näringsliv. De hjälper oss att skapa förutsättningar för möten, studiebesök, feriepraktik och sommarjobb för våra elever. Vidare måste vi även titta på teknikprogrammets och övriga yrkesprograms programstruktur och förutsättningarna för elever att driva UF-företag. Det ska också tas hänsyn till att vi inom en snar framtid troligtvis får en förändrad programbild på teknikprogrammet, beroende på vad regeringens uppdragsanalys angående industritekniska-programmet kommer att presentera. I det ligger även att ta hänsyn till ett sökbart fjärde år på teknikprogrammet, som kommer att bli en ny möjlighet för elever som vill skaffa sig en gymnasieingenjörsexamen. det är således mycket som kommer att kunna påverka teknikprogrammet framöver. Vi kommer inom sektorn fortsättningsvis även att utveckla arbetet med elevernas inflytande och arbetet med den formativa bedömningen. Dessa två utvecklingsområden har beröringspunkter där vi tror oss se att om vi får till väl fungerande arbeten inom båda, så kommer det lyfta eleverna i deras kunskapsutveckling. Det i sin tur kommer förhoppningsvis ge bättre resultat och högre betyg. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/ (13)

13 Vi kommer också inom sektorn mer aktivt lägga tid på att vända frånvaro till närvaro. Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och olika former av sociala problem som till exempel kriminalitet och missbruk (Social rapport, 2010). Elever som inte är närvarande i skolan löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav, vilket kan få många negativa konsekvenser för den enskilde individen men också för samhället. I ett sådant arbete handlar det mycket om bemötande och hur vi skapar relationer med elever och förebygger frånvaro. 4 Uppföljningsmått I Åtgärder för utveckling har jag beskrivit hur vi inom sektorn ska försöka förbättra verksamheten. Jag har också tryckt på de faktorer som vi ser som viktiga i verksamheten och vilka vi kommer att arbeta vidare mot. Tyvärr är underlaget från årets elevenkät och utvärderingen av den samma inte representativ för verksamheten i stort. Därför är det viktigt att den görs av samtliga elever kommande läsår. Det är alltid lättare att utvärdera en verksamhet om samtliga bidrar. Gruppering Mått Mål Utfall Antal elever Gymnasieskolans uppföljningsmått Antal elever i gymnasieskolan 272 Jämförtal 11,88 Andel elever med utökat program Andel elever på högskoleförberedande program med högskolebehörighet Andel elever med gymnasieexamen Andel satta MVG för avgångselever Andel ej satta kursbetyg för avgångselever Andel satta IG för avgångselever Andel elever på yrkesprogram med högskolebehörighet % 0% 10% 70,54% 59,6% 68,4% 12% 2% 12% 12,76% Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2013/ (13)