Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018. Teknisk sektor

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 Teknisk sektor

2 Innehållsförteckning 1 Vision för barn- och utbildningsnämnden Inledning Uppföljning av prioriterade mål Normer och värden/normer och värden/normer och värden Grundskolan - vända elevernas frånvaro från skolan till närvaro Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper Fritidshemmen: Förmågor beskrivna i läroplanen ska utvecklas utifrån fritidspedagogikens specifika områden Alla elever ska utvecklas till sin maximala potential Inga elever ska avbryta sina studier på nationella program på Gislaveds Gymnasium av andra anledningar än byte av skola och omval Alla avgångselever på nationella program ska ha gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen) Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande Inget prioriterat mål 2016/ Förskola och hem/skola och hem/ Uppföljning, utvärdering och utveckling/bedömning och betyg/bedömning och betyg Inget prioriterat mål 2016/ Förskolechefens ansvar/rektors ansvar/rektors ansvar Inget prioriterat mål 2016/ /Skolan och omvärlden/utbildningsval - arbete och samhällsliv Åtgärder för utveckling Uppföljningsmått Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 2(16)

3 1 Vision för barn- och utbildningsnämnden Vi arbetar för att barn och elever får de kompetenser och kunskaper som behövs idag och i framtiden. Våra barn och elever är kreativa, de ser möjligheter, tar ansvar, är nyfikna och är konstruktivt ifrågasättande. Alla barn och elever är en tillgång i gruppen och möts med respekt. Engagerad personal ger varje barn och elev möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Alla har högt ställda förväntningar på varandra. Tillsammans känner vi glädje, gemenskap och trygghet i lärandet. Lärmiljön inbjuder till olika former av skapande och kreativitet. Metoder och verktyg utvecklas i takt med tiden och Gislaveds kommun ligger i framkant. Barn och elever ges förutsättningar att möta vår globala situation med lyhördhet, samarbetsförmåga och tolerans. Barn och elever kommunicerar över kulturella och språkliga gränser och är aktiva i olika miljöer. Chefer och pedagogisk personal tar ett gemensamt ansvar för barns och elevers lärande och verksamhetens utveckling. Kollegialt lärande genomsyrar verksamheten och personalen känner hög yrkesstolthet. Fastställd av kommunfullmäktige , Inledning Teknisk sektor består av Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Introduktionsprogrammen, Teknikprogrammet, Fordon- och transportprogrammet och Vvs- och fastighetsprogrammet. Det första och de två sista bedrivs som lärlingsprogram. Vid skolårets slut var 310 elever inskrivna på sektorns program. I att utvärdera läsårets arbete och elevresultat, har bland annat enkäter, kursutvärderingar, betygsstatistik och enskilda utvärderingsgruppers resultat sammanställts och ligger till grund för den analys som görs i denna rapport. I rapporten finns också en analys gjord av det utvecklingsarbete som påbörjades för tre år sedan av studie- och yrkesvägledare och rektor, i relation till dåvarande åk 1 på Teknikprogrammet och deras vårdshavare. Vi inledde läsåret med en Sektorskonferens där vi diskuterade övergripande mål att arbeta mot. Fotsatt var, och är, ökad närvaro och en ökad måluppfyllelse prioriterade mål att arbeta mot. Vi vet utifrån aktuell forskning, att skolnärvaro är en förutsättning för att kunna nå en examen, och den har för den enskilde ett större värde, i att vara språngbrädan för fortsatta studier och/eller ett yrkesutövande. Vidare har vi också fortsatt att arbeta med elevernas delaktighet. Dels har eleverna medverkat i de olika programarbetslagens möte, programråd och till det har klassrepresentanterna träffat rektor en gång per termin för att kunna föra fram synpunkter på sin utbildning bland annat. Närvaron och vikten av examen är också något vi diskuterat med föräldrarna i olika sammanhang så som föräldramöte, utvecklingssamtal och vägledande/pedagogiska samtal med studie- och yrkesvägledare och rektor. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 3(16)

4 3 Uppföljning av prioriterade mål 3.1 Normer och värden/normer och värden/normer och värden Grundskolan - vända elevernas frånvaro från skolan till närvaro Vi har precis som i grundskolan elevernas närvaro som prioriterat mål. Närvaro i skolans undervisning är en förutsättning för att en elev ska nå kunskapskraven i samtliga kurser. I inledningen av varje nytt läsår informerar vi om vikten av närvaro. Lots/lotsar följer sedan kontinuerligt upp elevernas närvaro, dels genom egen kontroll, men också i klasslärarlag i dialog med andra undervisande lärare. Hög frånvaro kommuniceras med EHT-team och rektor. Den totala frånvaron är fortsatt hög i årskurs 3 och till del också i åk 2. Vi misstänker att en del av frånvaron i åk 3 som anmäls giltig, inte är det, eftersom det är en markant ökning av giltig frånvaro efter det att ungdomarna fyllt 18. Efter en analys av frånvaron kommer vi att erbjuda vårdshavare att ha fortsatt insyn i sin sons/dotters skolgång, genom att ett kontrakt undertecknas av vårdshavare och elev, innan eleven fyller 18, i syfte att bibehålla en god närvaro, eftersom vårdshavare då fortsatt får insyn i V- klass och kan följa sin son/dotters skolgång. Den största frånvaron inom Teknisk sektor är fortsatt den som Introduktionsprogrammens (IM) elever står för. Frånvaron redovisas inte i de värde som lagts in i rapporten för gymnasiet men det är fortsatt dessa elever som till störst del behöver motiveras till skolgång. Många av eleverna på IM är långt ifrån behöriga till ett nationellt program, och en del av dem har ingen fungerande skolgång och saknar rutiner för en fungerande sådan. Här görs ett enormt arbete dels i dialog med eleverna men också med vårdshavare i att motivera och uppmuntra eleverna till närvaro i skolan. En del når vi men tyvärr ser vi att väldigt många av våra elever på IM behöver både ett, två, och ibland tre år på sig, för att bli klara för ett nationellt program. Att det tar lång tid beror dels på hög frånvaro men också, som jag påtalade innan, på en tidigare haltande skolgång, rutiner för att "gå i skolan" saknas. Här finns ett stort behov av ett fortsatt utvecklingsarbete. När pedagoger och stödfunktioner analyserar hur ett sådant skulle kunna se ut tror många att det är viktigt att synliggöra närvaron för eleven på tydligt och konstruktivt sätt. V-klass har bra funktioner där eleven i färg kan se sin egen närvaro och under lotstid finns möjlighet att i samtal med eleven föra dialog om konsekvenser av en hög frånvaro tidigt. En annan parameter som är fundamental för att elever ska lyckas i sina studier är att de känner trygghet i skolan under sin skoldag. Vi har under läsåret 2017/2018 haft två allvarliga incidenter på skolan som vi tror har fått värdet på upplevd trygghet att sjunka. Det är av oerhörd vikt att vi ständigt arbetar för en ökad trygghet. Några av de förslag till åtgärder som framkommer i analysen är att jobba mycket med förbyggande insatser, och få skolans elever att känna tillit till varandra, och en förståelse för styrkorna i varandras olikheter. Även arbetet med värdegrunden har sin naturliga plats i detta arbete. Områdets mål Indikator Utfall Mål Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 4(16)

5 Områdets mål Indikator Utfall Mål Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Eleverna ska känna sig bra bemötta av lärare och annan personal på skolan. Elevenkät 4, ,17% Upplevelsen av trygghet har ett lägre värde än förra läsåret. Troligtvis beror det av att vi haft två allvarliga händelser på gymnasiet som skapat oro och möjligen kan värdet också påverkats av att enkäten kom ut i direkt anslutning till en av händelserna. Elevenkät 4,4 6 73,33% Värdet är det samma som i fjol och utifrån analys är det bra. Värdet kan absolut bli bättre men det är ändå glädjande att värdet ligger stabilt och inte har försämrats. Vända frånvaro till närvaro Antal till rektor anmälda fall av diskriminering eller kränkande behandling på gymnasieskolan. 1 Ett fall av kränkande behandling har inkommit till rektor vilket hanterats enligt gällande lagkrav. Andel elever i gymnasiets åk 1 med > 10 % ogiltig frånvaro 1% 3% 300% Vi har ett fortsatt bra värde avseende den ogiltiga frånvaron. Det är enstaka elev som har frånvaro som är ogiltig och över 10%. Dock ska vi vara medvetna om att IM inte redovisas i dessa siffror. Andel elever i gymnasiets åk 2 med > 10 % ogiltig frånvaro 6,9% 3% 43,48% Tyvärr finns det i åk 2 några få individer som har en ogiltig frånvaro som överstiger 10%. Vi arbetar med att motivera dessa elever till skolgång på olika sätt. Andel elever i gymnasiets åk 3 med > 10 % ogiltig frånvaro 4,5% 3% 66,67% Vi förbättrar vårt värde rätt rejält men eftersom den totala frånvaro ska sättas i relation till den ogiltiga så är det fortsatt en liten del elever som har väldigt hög frånvaro. Det är också ibland dessa vi hittar de elever som inte når en examen. Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 1 gymnasiet 21% Fortsättningsvis går värdet på frånvaron ner för elever i åk 1 på gymnasiet. Det är den totala frånvaron och eleverna på IM finns inte med i dessa redovisade siffror. Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 2 gymnasiet 29% 29% av eleverna har en total frånvaro som överstiger 10% i åk 2. Här finns den giltiga frånvaron i form av t ex sjukdom registrerad. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 5(16)

6 Områdets mål Indikator Utfall Mål Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 3 gymnasiet 42% Det är en liten förbättring men fortfarande är den totala frånvaron, oavsett vilken sorts frånvaro det rör sig om, hög. Det finns även i denna årskull en handfull elever som har haft svårt att motivera sig till att vara närvarande och med hög frånvaro är det svårt att nå kunskapskraven i kurserna. Medelvärdet av elevsvaren på gymnasieskolan på enkätfrågan "Jag känner mig lugn inför redovisningar och prov" 3,5 3,8 92,11% Värdet är marginellt förändrat och vi upplever det som rimligt i relation till att eleverna, precis som alla som varit i samma situation, är lite nervös inför prov eller liknande moment. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag känner mig trygg på skolan" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 4,45 5,1 87,25% Ett försämrat värde som troligtvis hänger ihop med de två allvarliga händelser som ägde rum på gymnasiet under läsåret. Möjligen kan värdet också påverkats av att enkäten utkom i direkt anslutning till en av händelserna. 3.2 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper Fritidshemmen: Förmågor beskrivna i läroplanen ska utvecklas utifrån fritidspedagogikens specifika områden Alla elever ska utvecklas till sin maximala potential När vi pratar om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är det viktigt att definiera för sig själv vad en avser med ett sådant arbetssätt. Först och främst är det viktigt att arbetssättet kännetecknas av ett tillåtande klimat, höga förväntningar, meningsfullhet och utmande uppgifter. Det är också viktigt att undervisningen präglas av en variation, som utmanar eleverna att ta för sig av talutrymmet i såväl stora som små grupper. Det är också viktigt att medvetet i undervisningen utöka ordförrådet och därtill begreppsförståelsen i, och inom, relevanta områden i relation till vald utbildning för eleven. Vidare behöver eleven stöttning. Gibbons (2013:39) formulerar stöttning i att inte vara vilken hjälp som helst utan " hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse. Det är viktigt att vara klar över distinktionen. Mot bakgrund av ovan formulerade meningar skulle jag vilja säga att vi alla arbetar på detta sätt, medvetet, språk- och kunskapsutvecklande, men analysen visar på att vi har mycket kvar att göra inom området. Vi behöver fortsätta att prata om hur undervisningen behöver utformas och vilka områden läraren behöver betona i Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 6(16)

7 densamma. Området behöver därmed vara ett fortsatt utvecklingsområde som vi behöver arbeta vidare med. Detta till trots så lyckas vi ändå väldigt bra när vi analyserar årskurs tres avgångsbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat och det är fler elever än tidigare år som når en gymnasieexamen/yrkesexamen. Särskilt glädjande är det att så många på El- och energiprogrammet, lärlingsprogrammen och Teknikprogrammet lyckas ta en examen. Det är endast ett fåtal som inte når relevant examen. Områdets mål Indikator Utfall Mål Den genomsnittliga betygspoängen ska öka. Den genomsnittliga betygspoängen ska öka % Vi når vårt mål och det är särskilt roligt att notera att yrkesprogrammen El- och energi-, Fordon- och transport- och Vvsoch fastigetsprogrammen har flest elever som når examen. Byggoch anläggningsprogrammet har fler elever som inte når examen. Teknikprogrammets elever når också till ett större antal examen Inga elever ska avbryta sina studier på nationella program på Gislaveds Gymnasium av andra anledningar än byte av skola och omval. Områdets mål Indikator Utfall Mål Andelen elever som avslutade utbildningen i förhållande till hur många som påbörjade utbildningen 3 år tidigare, gymnasieskolan 82,25% År 2015 påbörjade 107 elever studier på Teknisk sektors program. 88 stycken avslutade våren I dessa siffror ska hänsyn tas till att en del elever har valt att studera på andra program inom vår gymnasieskola. Andel elever på nationella program som avbrutit studierna under årskurs 1 av andra skäl än byte av skola eller omval. 0,05% 98 elever påbörjade studier på de nationella programmen på Teknisk sektor. Fem elever avbröt under läsåret sina studier av andra orsaker än flytt och byte av program. De flesta angav personliga skäl. Många av de elever som har avbrutit sina studier har gjort så av privata skäl. Vi försöker hela tiden motivera till studier och i de fall det har handlat om ett felval har vi försökt, så långt det har varit möjligt, att få in eleven på det önskade programmet. Dock är det inte alltid det är lösningen utan ibland handlar det om att skolformen inte är den rätta och då är studie- och yrkesvägledare den instans som försöker navigera i bästa möjliga val för berörd elev utifrån förutsättningar och behov. Om det beror på andra faktorer så meddelar vi alltid ansvariga i det kommunala aktivitetsansvaret, att en elev har avbrutit sina studier och de får ta över där vi misslyckas. I att förhindra studieavbrott har vi sett att det viktigaste är att tidigt fånga upp de elever Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 7(16)

8 som tenderar att visa ointresse för valt program, och som tidigt ha en ogiltig frånvaro. Lyckas vi identifiera dessa elever och hitta lösningar som de känner kan fungera för dem är det mer troligt att de lyckas i sina studier. Aktiviteter Pedagogisk planering Senaste kommentar Vi arbetar flitigt med att alla elever ska ha tillgång till en pedagogisk planering via V-klass i de olika kurserna. Det är ett arbete som vi måste hålla i och utveckla så att vi senare kan koppla dessa till de kunskapsmatriser lärarna skapar för eleverna utifrån kunskapskravens formuleringar Alla avgångselever på nationella program ska ha gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen). Områdets mål Indikator Utfall Mål Kollegialt lärande på Introduktionsprogrammen Kollegialt lärande på Introduktionsprogrammen. Delvis uppnått Uppnått 50% Vi har nu börjat planera för ett fortsatt kollegialt lärande där vi har ett stort fokus på undervisningens kvalité för en ökad måluppfyllelse. Arbetslaget arbetar med att delge varandra goda exempel på hur en väl genomförd undervisning kan se ut. Pedagogerna uppmuntras även att besöka varandras lektioner i syfte att lära av varandra. Jämförtal åk 3, gymnasieskolan 14 Vårt jämförtal ökar. Fler elever tar en examen. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får regelbunden information från mina lärare om mina studieresultat utifrån målen för kurserna/kunskapskrav" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,9 3,76 103,72% Eleverna har till stor del den information de behöver i de kurser de läser i v-klass och där kan de också se vilka förmåger som avses prövas. Dock måste vi fortsätta detta utvecklingsarbete för att ytterligare förtydliga kunskapskraven. Värdet är marginellt försämrat. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag känner att lärarna tror på mig och min förmåga att lära" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 4 4,1 97,56% Värdet är marginellt försämrat. Vi måste fortsätta att visa att vi tror på elevernas förmåga. Det är viktigt att visa eleverna detta, genom att inbjuda till dialog för att bättre förstå var eleverna upplever att svårigheterna ligger när det handlar om deras studier. Betydligt fler når i år en yrkesexamen/gymnasieexamen. Dock är siffran den lägsta på länge på Bygg- och anläggningsprogrammet där endast 53% når en yrkesexamen. En ska ha i minnet att 2015 års avgångselever är sista kullen i en skolförlagd timplan och Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 8(16)

9 en del av de eleverna är så kallat IMPRO-elever. Det påverkar således resultatet till viss del eftersom några av de eleverna inte har lyckats nå betyg i t ex matematik eller engelska från grundskolan. Eller har klarat grundskolenivån i ämnena, men senare misslyckats i påföljande kurser på gymnasienivå. Det finns således faktorer bakom den låga siffran på berört program. På El- och energiprogrammet når 91% en examen vilket är mycket glädjande resultat. EE15 har varit en studiemotiverad klass med hög ambitionsnivå vilket har genomsyrat inlärningsklimatet i klassen. På Fordon- och transport och på Vvs- och fastighetsprogrammet når 100% en examen. Eleverna är inte många till antalet men samtliga når en examen och alla har enligt egen utsago arbete efter avslutade studier. På Teknikprogrammet når 89,4% en examen och i rena siffror så är det endast fem elever av 47 stycken som inte klarar av att nå en examen. Teknikprogrammet var för tre år sedan först ut i det utvecklingsarbete vi påbörjade avseende målet - en examen för alla på programmet. Under elevernas första läsår runt påsk, satte vi, studie- och yrkesvägledare och rektor, oss ner och kallade samtliga elever och deras föräldrar till samtal, där vi efter en analys av elevernas omdömen i åk 1, samtal med lots och kontroll av närvaron; identifierade de elever som vi redan i det skedet kunde se att de inte skulle nå en gymnasieexamen. Totalt kallade vi 13 elever där vi uppmärksammade dem och föräldrarna i vad vi sett och kunde se att eleverna behövde arbeta med för att nå en examen. Långsiktiga studieplaner och åtgärdsprogram upprättades och med facit i hand lyckades åtta av de elever vi kallade till samtal med målet att ta en examen. Av samtliga elever var det endast fem elever i avgående årskull som inte nådde en examen. Dessa fem återfinns alla i den grupp av elever vi hade samtal med och där kan vi också konstatera att våra åtgärder inte lyckades. Vi har fortsatt samtalen på Teknikprogrammet men också påbörjat samtal med vårdshavare och elever på yrkesprogrammen av samma anledning. Det ska bli spännande att följa resultatet. 3.3 Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande Inget prioriterat mål 2016/2017 Vi fortsätter träget som tidigare att arbeta med elevernas delaktighet i sin utbildning. Mycket handlar om att medvetandegöra eleverna om vad de kan påverka och på vilket sätt. Inom sektorn arbetar vi med elevmedverkan på olika sätt. En del arbetslag bjuder in klassrepresentanterna några gånger per läsår till programarbetslaget där de ges möjlighet att lyfta olika frågor. Det är en möjlighet som uppskattas av eleverna och som de i sin tur har pekat på som mycket positivt i den elevdel (möte) klassrepresentanterna har med rektor en gång per termin. Många lärare låter också eleverna, i väldigt stor utsträckning, bestämma hur de vill examineras i olika arbetsområden och hur deras förmågor ska prövas. Något som också uppskattas. Detta till trots så anser eleverna fotfarande att det finns en del att utveckla. Värdena i nedanstående enkätfrågor har inte förändrats särskilt mycket men de har inte heller blivit bättre jämfört med förra läsåret. Något värde ligger också kvar på förra läsårets nivå. Slutsatsen pekar ändock på att eleverna på Teknisk sektor har möjlighet att påverka till viss del. De värden som särskilt sticker ut på programnivå är värdena på Introduktionsprogrammen. Dessa ligger generellt något högre än värdena på de nationella programmen. Troligtvis motiveras det av att utbildningen för enskild elev på Introduktionsprogrammen är väldigt individuell och utformad utifrån elevens behov ochg förutsättningar. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/2018 9(16)

10 Områdets mål Indikator Utfall Mål Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag har möjlighet att påverka undervisningen" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,8 4 95% Vi ligger kvar på samma värde vilket är glädjande. Vårt arbete ger resultat. Vi har träget arbetat med att göra eleverna delaktiga i sin utbildning och de ges samtidigt möjlighet att påverka densamma, sen kan vi alltid bli bättre men det finns också delar i undervisningen som eleverna inte kan påverka. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får bra information om ämnesplaner och kunskapskrav" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 4 4,3 93,02% Värdet är oförändrat. V-klass har blivit det verktyg i vilket lärarna lägger upp kursernas planering så att eleverna kan följa sin kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven. Det blir på så sätt synligt för eleven vilka förmågor lärarna bedömer och vad som förväntas att eleven ska kunna efter fullgången kurs. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla ämnen" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 4,3 4,6 93,48% Värdet är marginellt försämrat. Vi fortsätter vårt arbete med att förtydliga kunskapskraven och hur de hänger ihop med de förmågor eleven ska visa att de behärskar. Medelvärde för instämmande i påståendet "Klassrådet/lotstiden ger mig möjlighet att påverka" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät % Lotstiden upplevs meningsfull och ett forum för möjlighet till påverkan. 3.4 Förskola och hem/skola och hem/- Det är med viss försiktighet vi drar en optimistisk slutsats av vår analys, att vårt utvecklingsarbete i att genomföra pedagogiska samtal med vårdshavare och elev i slutet av åk 1 bär frukt. På Teknikprogrammet är det i alla fall så. På yrkesprogrammen började vi också med dessa samtal förra läsåret och vi hoppas kunna se att det även på dessa program gör skill. Att tidigt medvetandegöra elev och föräldrar i vad som krävs för att nå en examen på de olika programmen, och få en möjlighet att träffas i ett annat sammanhang för diskussion, tror vi är en framgångsfaktor. Det ger också mig som rektor en djupare inblick i elevens behov och klassen sammansättning av individer, vilket i sin tur ger en förståelse för de behov av extra anpassningar och särskilt stöd som eventuellt föreligger i gruppen och för den enskilde eleven. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)

11 Vi kommer i sektorn att fortsätta arbetet med dessa samtal och det är vår förhoppning att vi får minst lika bra resultat nästa läsår på Teknikprogrammet, och att samtalen även på yrkesprogrammen ger ett liknande resultat. Andra insatser som främjar samarbetet mellan hem och skola är de tidiga relationsbyggande utvecklingssamtalen som ger en första, och mycket viktig, kontakt med hemmet. 3.5 Uppföljning, utvärdering och utveckling/bedömning och betyg/bedömning och betyg Inget prioriterat mål 2016/2017 Områdets mål Indikator Utfall Mål Fortsätta utveckla den formativa bedömningen i sektorn. Formativ bedömning är ett naturligt inslag i undervisningen. Delvis uppnått Uppnått 50% På många program och i många kurser är formativ bedömning en del av den dagliga undervisningen och praktiseras av merparten av pedagogerna. Dock finns det ett utvecklingsarbete att göra i form av att vidareutveckla arbetet med formativ bedömning till att bli en del av ett kollegialt lärande. Vissa program har kommit väldigt långt och arbetar formativt i ett kollegialt lärande och håller i det arbetet på att förfina sina metoder. Andra program har inte kommit lika långt utan håller på att arbeta fram former för ett gemensamt lärande i arbetslagen. Ett utvecklingsarbete som kommer att ta tid och fortgå under många år. Att arbeta formativt är ett förhållningssätt och ett mindset som bygger på samarbete, delaktighet och ett undersökande arbetssätt. Vår analys av nuläget är att väldigt många arbetar formativt och håller på att utveckla och förfina sitt arbetssätt. Detta är något vi måste fortsätta att arbeta med på sektorn och det gör vi allra bäst i ett kollegialt lärande, där vi utbyter ideér och uppmuntrar varandra i att pröva nya tankar. Fortsatt är det undervisningens kvalité och genomförande som är prioriterat och det är dessa faktorer som skapar förutsättningar för att våra elever ska nå en optimal kunskapsutveckling. 3.6 Förskolechefens ansvar/rektors ansvar/rektors ansvar Inget prioriterat mål 2016/2017 Områdets mål Indikator Utfall Mål Ge eleverna det stöd de behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser. Förbättra värdet i elevenkäten på påståendet " Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser" 4,3 6 71,67% Ytterst marginell försämring av värdet. Vi behöver fortsätta att förtydliga vårt arbete med hur kunskapskraven hänger ihop med de förmågor eleverna ska uppvisa att de behärskar. Antal elever/årsarbetare i gymnasieskolan ,67% I årsarbetarna är personal i vår stödorganisation, Fokus, medräk. Den personalen arbetar övergripande över alla sektorer och påverkar därmed värdet. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)

12 I att analysera resultat är det viktigt att göra det utifrån olika perspektiv. Om vi betänker värdet ovan är det, som uttalat, en marginell försämring på någon tiondel, och det är väldigt viktigt anser vi på sektorn att elever får det stöd de behöver för att nå en godkänd nivå i alla kurser. En sak tas det dock inte hänsyn till när vi rakt upp och ner analyserar siffrorna, för det är just de det är, siffror som i sitt sammanhang inte säger mer än om en elev har lyckats nå godkänt (E) eller inte. Siffrorna berättar inget om elevens förutsättningar, utgångsläge och/eller tidigare skolgång. När vi tittar specifikt på värdena i enkäten som gäller för programmen på Teknisk sektor så är det de facto vissa program som har ett högre värde än tidigare läsår. Ibland dessa återfinns Bygg- och anläggningsprogrammet och Introduktionsprogrammet, exklusive Språkintroduktionen. För att statuera exempel vill jag säga något om just eleverna på Introduktionsprogrammen (IM). Många av dem har gjort en fantastisk kunskapsutveckling, och till det stärkt sig själv och fått en bättre självkänsla och ett bättre självförtroende, och vågar kanske för första gången på länge tro på den egna förmågan och till det den inneboende kraft de besitter. Det handlar många gånger om elever med dålig skolerfarenhet, som efter motiverande samtal, stöttning och uppmuntran tar det där första steget och återvänder till skolan, för att våga pröva sina vingar, igen. Denna resa kan aldrig mätas i siffror och är många gånger så mycket större än ett E i ett ämne. Kanske krävs det mer än ett år på ett Introduktionsprogram innan de blir fullt behöriga, men de har fått något väldigt viktigt med sig. En tro på sig själv. Det jag vill ha sagt är kort och gott att det finns väldigt mycket arbete bakom, ibland missvisande siffror, som inte syns, men som jag vill lyfta. Jag tror det är särskilt viktigt i avseende på IM, eftersom det inte är lika synligt vilket arbete som görs i dessa klasser. Givetvis görs ett lika digert arbete på övriga program på sektorn i att stötta eleverna till måluppfyllelse och vi behöver alltid genomlysa det arbetet för att utveckla och förbättra detsamma. Men det är viktigt att synliggöra det arbete som görs på IM då siffrorna många gånger inte "berättar" hela sanningen /Skolan och omvärlden/utbildningsval - arbete och samhällsliv I skrivande stund råder i Sverige en högkonjuktur. Varför är det relevant att ta upp i denna rapport? Vi ser effekter av den på olika sätt i vår verksamhet. Till exempel kan nämnas fjärde året på Teknikprogrammet. De senaste två åren har vi inte haft någon sökande till utbildningen och anledningarna är säkert många. Några av dem som nämns när vi pratar (fokusintervjuer) med eleverna själv är att den utbildning vi tillhandahåller på Teknikprogrammet, i stora delar kan ges av företagen själv under en anställning. Dessutom uppbär den anställde samtidigt lön, vilket eleverna framhåller som ett "plus i kanten". Andra saker som påtalas är att det inte är lika lockande att fortsätta ett fjärde år på gymnasiet när utbildningar på högskola och universitet slår högre rent utbildningsmässigt i vad elever anses kunna när denne senare söker ett arbete. Vidare är det inte många av våra elever i grannkommunerna som söker sig till Gislaved för att gå ett fjärde år trots att vi försökt marksföra utbildningen på olika mässor och andra event. Trots att situationen är som den är med fjärde året så har vi ändock ett gott samarbete med näringslivet och omkringliggande företag. Under ett läsår finns kontakter och beröringspunkter frekvent förekommande i form av yrkesdagar, studiebesök, Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)

13 Teknikcolleges medverkan, UF-företagande och inte minst APL-en på våra yrkesprogram, som goda exempel på väl fungerande samarbete, även om det senare fortsatt är under utveckling i att förfina rutinerna. Områdets mål Indikator Utfall Mål APL-utveckling på yrkesprogrammen Fungerande APL-rutin på yrkesprogrammen. Delvis uppnått Uppnått 50% 4 Åtgärder för utveckling Vi arbetar fortsatt med att utveckla arbetet med APL (arbetsplatsförlagt lärande). Arbetet med att skapa rutiner är nu bra men det som fortsatt är mödosamt att få till det är fungerande treparts-samtal med APL-handledare, elever och lärare. Små företag där produktion och tillhandahållande av tjänster är a och o för företagets överlev, har svårt att avsätta den mängd tid som dessa treparts-samtal tar. Vidare är det också av samma anledning, utifrån analys, svårt att få handledarna på företagen att genomföra handledarutbildningen. I det betygsunderlag jag har för åk 2 så har jag kunnat konstatera att det på yrkesprogrammen fortfarande finns många elever som inte når betyg i en hel del kurser. I analysen har vi inte direkt kunnat identifiera vad de underkända betygen beror på fullt ut, utan det kommer vi behöva titta vidare på. Vi hade läsåret i åk 1 samtal med alla som vi kunde se inte kommer nå en yrkesexamen när de avslutar sina studier vid gymnasiet. I samtalen planerades olika insatser, och kontakt togs med lots, specialpedagog och Elevhälsa för att vara eleven behjälplig med ytterligare stödåtgärder för en ökad måluppfyllelse. Tyvärr har vi inte fullt ut nått i land med det arbetet. Vi måste i en tidig inledning av åk 3 ta en förnyad kontakt med berörda elever och lotsar, och tillsammans med relevant profession gå igenom åtgärdsprogrammen och se vilka ytterligare åtgärder som behöver lyftas in. Det är ett angeläget och prioriterat arbete eftersom det handlar om elevernas måluppfyllelse. Vi kommer även fortsättningsvis att genomföra samtal med elever i åk 1, och deras vårdshavare, på vårterminen i de fall vi ser att en elev inte kommer nå examen i åk 3. Vi har också i sektorn valt att prioritera undervisningen i allmänhet och undervisningens genomförande och kvalité i synnerhet. I de olika programarbetslagen kommer vi att prioritera kollegiala och pedagogiska samtal i att utveckla undervisningen och i det arbetet bland annat förtydliga kunskapskraven för eleverna. Vi behöver arbeta med att upprätta matriser och "översätta" kunskapskraven till tydliga förmågor som eleverna ska uppnå. Detta arbete blir sedan tillgängligt för eleverna och vårdshavare i V-klass där de kan följa elevens kunskapsutveckling. I att förbättra undervisningen är det också viktigt att utvärdera den nuvarande och dess former, och kollegialt utbyta tankar, idéer och askultera i varandras undervissningssituationer, för att kunna få nya uppslag till en förbättrad undervisning. Det är ni vi samarbetar och öppet vågar ta oss an en uppgift tillsammans som vi ser goda resultat av vårt utvecklingsarbete. Sist men inte minst kommer vi att fortsätta vårt arbete med att vända frånvaro till närvaro. Det är ett arbete vi behöver hålla i och hålla ut i, och ständigt diskutera hur vi kan förbättra och utveckla detsamma. Möjligen kan vi hitta bättre och fungerande rutiner via arbetet i vår lotsutvecklingsgrupp där lotskapet och dess innehåll är prioriterat. Ska bli spännande att följa. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)

14 5 Uppföljningsmått Vi har ett bättre resultat, på de allra flesta program, jämfört med tidigare år rätt långt tillbaka i tiden. Det är glädjande på många sätt att våra arbetsinsatser och vårt utvecklingsarbete bär frukt. Sen är det viktigt att det håller över tid, och att vi kan se fortsatt förbättrade resultat över tid. I det här arbetet är också Elevhälsan engagerad och bidrar till att komplettera med sina professioner när så behövs vilket också har påverkat resultatet. Sist, men inte minst, har vi väldigt engagerade lärare på Teknisk sektor, som har varit här under lång tid, vilket har lett till kontinuitet i kollegiet. Det är en framgångsfaktor med en stabil lärarkår som känner eleverna, skolan och organisationen i stort (Blossing, Jarl, Andersson, 2017). Fler elever än tidigare år når en yrkesexamen/gymnasieexamen på alla våra program, förutom Bygg- och anläggningsprogrammet. Det kan till viss del förklaras med att det är sista årskursen i den gamla strukturen med skolförlagt program och IMPRO-elever. Det är för en del elever svårt att läsa in ämnesbetyg ifrån grundskolan och samtidigt hålla fokus på sina gymnasiestudier. Alla klarar inte det trots hjälp i form av extra anpassningar och särskilt stöd. Fler elever än vanligt har läst utökat program på yrkesprogrammen och det är i avseende på El- och energiprogrammet lärarnas förtjänst som tillhandahållit en kurs i robotteknik för särskilt intresserade elever. Sådana initiativ uppmuntras. Gruppering Mått Mål Utfall 2017 Antal elever Antal elever i gymnasieskolan 310 Något fler elever på sektorn totalt i år. Nationella program (NP) totalt 270 elever. På introduktionsprog rammen (IM), exklusive Språkintroduktion en, har 40 elever fullföljt sitt första, andra eller tredje år på programmet. Jämförtal Ett förbättrat värde vilket är glädjande. Gymnasieskola ns uppföljningsmåt t Andel elever med utökat program 30 45,45% Även i år har en stor del elever läst ett utökat program. Det är även i år elever på El- och energiprogramme t som getts möjlighet att läsa en utökad kurs i robotteknik i åk 3. Andel elever på högskoleförbered ande program 80 89,4% Fler elever når i år en gymnasieexamen Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)

15 Gruppering Mått Mål Utfall med högskolebehörigh et Andel elever med gymnasieexamen Andel satta A för avgångselever Andel ej satta kursbetyg för avgångselever Andel satta F för avgångselever 80 10% 0% 10% 2017 på Teknikprogramm et. Vårt mål satte vi precis som förra året till 80 procent, även om målet alltid är att 100 % ska lyckas, och glädjande är att vi når vårt mål med råge. 84,1% Betydligt fler når i år en yrkesexamen/gy mnasieexamen. Dock är siffran den lägsta på länge på Byggoch anläggningsprogr ammet där endast 53% når en yrkesexamen. På El- och energiprogramme t når 91% en examen, på Fordon- och transport 100%, på Teknikprogramm et är det 89% och på Vvs- och fastighetsprogra mmet är siffran 100%. 9% På Bygg- och anläggningsprogr ammet sätts 1,5% A, på Eloch energiprogramme t 5,8%. På Fordon- och transportprogram met är siffran 0%, vilket den också är på Vvs- och fastighetsprogra mmet. På Teknikprogramm et sätts 13,2% A. 0,01% Det är två program som har några få elever som inte når kursbetyg i några enstaka kurser. 5% Vårt mål är att ingen elev ska få F eller streck i någon kurs men per defintion vill Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)

16 Gruppering Mått Mål Utfall Andel elever på yrkesprogram med högskolebehörigh et vi aldrig att värdet ska överstiga 10%, därav målet på 10%. Flest F sätts på Byggoch anläggningsprogr amnmet, 5,7% där avgående årskurs är den sista enligt den gamla antagningen i det att programmet är skolförlagt med IMPROelever. På El- och energiprogramme t sätts 2,5% F, på Fordon- och transportprogram met 17% F (endast 1 elev), på Teknikprogramm et 3% och Vvsoch fastighet 1% F. 12% 12% av totalt 41 elever på yrkesprogramme n har läst så att de har skaffat sig allmän behörighet till högskolan. Samtliga fem elever finns på El- och energiprogramme t. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2017/ (16)