Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016. Teknisk sektor

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 Teknisk sektor

2 Innehållsförteckning 1 Vision för barn- och utbildningsnämnden Inledning Uppföljning av prioriterade mål Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper Inga elever ska avbryta sina studier på nationella program på Gislaveds Gymnasium av andra anledningar än byte av skola och omval Alla avgångselever på nationella program ska ha gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen) Normer och värden/normer och värden/normer och värden Inget prioriterat mål 2015/ Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande Inget prioriterat mål 2015/ Förskola och hem/skola och hem/ Förskolechefens ansvar/rektors ansvar/rektors ansvar Inget prioriterat mål 2015/ /Skolan och omvärlden/utbildningsval - arbete och samhällsliv Inget prioriterat mål Åtgärder för utveckling Uppföljningsmått Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 2(14)

3 1 Vision för barn- och utbildningsnämnden Vi arbetar för att barn och elever får de kompetenser och kunskaper som behövs idag och i framtiden. Våra barn och elever är kreativa, de ser möjligheter, tar ansvar, är nyfikna och är konstruktivt ifrågasättande. Alla barn och elever är en tillgång i gruppen och möts med respekt. Engagerad personal ger varje barn och elev möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina egna förutsättningar. Alla har högt ställda förväntningar på varandra. Tillsammans känner vi glädje, gemenskap och trygghet i lärandet. Lärmiljön inbjuder till olika former av skapande och kreativitet. Metoder och verktyg utvecklas i takt med tiden och Gislaveds kommun ligger i framkant. Barn och elever ges förutsättningar att möta vår globala situation med lyhördhet, samarbetsförmåga och tolerans. Barn och elever kommunicerar över kulturella och språkliga gränser och är aktiva i olika miljöer. Chefer och pedagogisk personal tar ett gemensamt ansvar för barns och elevers lärande och verksamhetens utveckling. Kollegialt lärande genomsyrar verksamheten och personalen känner hög yrkesstolthet. Fastställd av kommunfullmäktige , Inledning Teknisk sektor består av Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Introduktionsprogrammen, Teknikprogrammet, Vvs- och fastighetsprogrammet samt Fordon- och transportprogrammet. De två sistnämnda programmen är lärlingsprogram. Nytt för året är att Introduktionsprogrammen ligger som en del under Teknisk sektor och är inte längre en fristående sektor. Vid skolårets slut var 313 elever inskrivna på sektorn. Inledningsvis var eleverna fler men några bytade program på grund av felval, en del valde en annan skola och några få valde att hoppa av sin utbildning. I att utvärdera läsårets arbete och elevresultat har bland annat enkäter, kursutvärderingar, statistik och enskilda utvärderingsgruppers resultat sammanställts och ligger till grund för den analys som görs i denna rapport. Läsåret 2015/2016 inleddes med bland annat en sektorsdag där vi tillsammans satte upp de mål vi ansåg prioriterade för sektorn. Bland annat diskuterades former för hur vi skulle kunna arbeta med att vända elevernas frånvaro till närvaro. Vi vet genom forskning, att skolnärvaro och en slutförd gymnasieutbildning, är otorligt viktigt för den enskilde eleven. Skolk, skolavbrott och en avsak av ett socialt sammanhang, leder ofta till ett utanförskap, som den enskilde individen kan ha svårt att ta sig ur. Vi ees om att tidigt, redan vid fem procents frånvaro, flagga eleven via rektor till EHT (Elevhälsateamet) och utifrån diskussion i detta sätta in lämpliga åtgärder. Vi har också sett i vår utvärdering att det är svårt att implementera en ny rutin, men arbetet med en ökad närvaro kommer vara ett prioriterat mål även nästa läsår. Vidare har vi under läsåret arbetat med att föbättra APL-arbetet (arbetsplatsförlagt lärande). Under läsåret sökte vi och fick beviljat en insats i form av APL-utvecklare ifrån Skolverket. Dessa två APL-utvecklare träffade initialt ledningsgruppen för att diskutera de områden inom APL som är i behov av förbättringsåtgärder. Några av de områden som identifierades som speciellt viktiga att arbeta vidare med var bland annat former för tre-parts-samtalen, bedömning av elevens APL och programrådets möjlighet Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 3(14)

4 i utvecklandet av respektive yrkesprogram. Förra läsåret hade vi också i sektorn som mål att öka elevernas delaktighet i att påverka sin utbildning och utformningen av densamma. I årets utvärdering ser vi att eleverna till större del anser att de idag har möjlighet att påverka innehållet i sin utbildning och likaledes framföra kritik inom områden vi i skolan behöver uppmärksamma och förbättra. Glädjande är också att eleverna fortsättningsvis upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver i att nå kunskapskravens kriterier för betyg. Men vi kan också konstatera att några enkätvärden är försämrade i förhållande till förra årets utvärdering vilket givetvis är oroande. Ett annat utvecklingsarbete vi påbörjat är ett arbete med att förfina rutinerna kring våra utvecklingssamtal. Dels när i tid de ligger men också vilken typ av utvecklingssamtal vi avser att hålla. I åk 1 har vi till exempel kommit fram till att ett relationsbyggande utvecklingssamtal bör hållas tidigt på höstterminen i nära anslutning till skolstarten. Vi tror att det skapar förutsättningar för ett bättre och nära samarbete med vårdshavare och elev, som gynnar eleven i dennes kunskapsutveckling. Arbetet kommer att fortgå även nästa läsår. Förra året framgick det också att sektorns Likabehandlingsplan behövde revideras. Den har till del förändrats och nya övningar och undervisningsfilmer har tagits fram i att uppdatera planen och göra den aktuell. Lärare, elever, ledning och elevhälsan har samtliga varit en del av utvärderingen. 3 Uppföljning av prioriterade mål 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper Inga elever ska avbryta sina studier på nationella program på Gislaveds Gymnasium av andra anledningar än byte av skola och omval. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Andelen elever som avslutade utbildningen i förhållande till hur många som påbörjade utbildningen 3 år tidigare, gymnasieskolan 86% 100% 86% År 2013 påbörjade 100 elever studier på program inom Teknisk sektor och år 2016 avslutade 86. Andel elever på nationella program som avbrutit studierna under årskurs 1 av andra skäl än byte av skola eller omval. 0% 0% 100% Inga elever på Teknisk sektor i åk 1 har avbrutit sina studier av andra skäl än att de bytt skola och/eller gjort ett omval till annat program. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 4(14)

5 Under läsåret arbetade vi medvetet med att tidigt diskutera elevernas val av program. Motsvarar programmet dina förväntningar? Känns det som att du kommer att klara dina studier på valt program? Detta gjordes bland annat i ett relationsbyggande första utvecklingssamtal på några program tidigt under höstterminen för elever i åk 1. Resultatet blev att vi fick några elever som tidigt valde att byta program som felaktigt gjort ett val till ett program utifrån att kompisen skulle gå programmet. Några valde att byta program för att valt program upplevdes vara för svårt eller inte alls motsvarade förväntningarna. Vidare tror vi att vår förnyade rutin i Elevhälsaarbetet förbyggande tidigt ringat in elever som av en eller annan anledning befunnit sig på fel program. Ibland har detta även framkommit i hälsosamtalen och ibland vid spontana besök hos elevhälsan, som behjälpligt kunnat vägleda eleven rätt. Ett nära samarbete mellan skolan olika professioner anser vi i alla led gynnar eleven i dennes skolsituation. Andra förbyggande åtgärder vi provat, för att motverka sena skolavbrott och misslyckande, är ett uppföljningssamtal med elever i åk 1. Studie- och yrkesvägledare, tillsammans med rektor, genomförde i år för första gången ett uppföljningssamtal, med elever och vårdshavare, på Teknikprogrammet utifrån signaler i klasslärarlagen om elever som troligtvis, med nuvarande studieresultat, inte kommer att nå en fullständig examen i årskurs tre. Samtalen belyste situationen för eleven och dennes föräldrar och åtgärder sattes in för att eleven skulle ha förutsättning att nå betyg i samtliga kurser. Insatsen har vid utvärderingen visat på ett mycket gott resultat, men kommer förläggas tidigare i tid nästa år och även genomföras på de yrkesförberedande programmen. Alla insatser som främjar att eleverna når en examen är bra och ska bibehållas Alla avgångselever på nationella program ska ha gymnasieexamen (yrkesexamen eller högskoleförberedande examen). Områdets mål Styrmått Utfall Mål Kollegialt lärande på Introduktionsprogrammen Kollegialt lärande på Introduktionsprogrammen. Jämförtal åk 3, gymnasieskolan Uppnått Uppnått 100% 13,81 14,8 93,31% Vi når inte uppsatt mål men har ändock ett förbättrat värde inom sektorn. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får regelbunden information från mina lärare om mina studieresultat utifrån målen för kurserna/kunskapskrav" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,8 4 95% Glädjande förbättrar vi för andra året i rad värdet om än marginellt. Vi har medvetet arbetat med att få eleverna delaktiga i sina studier och sakta men säkert når vi framgång. Medelvärde för 4,2 4,5 93,33% Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 5(14)

6 Områdets mål Styrmått Utfall Mål instämmande i påståendet "Jag känner att lärarna tror på mig och min förmåga att lära" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät Vi förbättrar vårt värde och vårt medvetna arbete tillsammans med eleverna i planerandet av upplägget för deras utbildning ger resultat även om vi inte når vårt uppsatta mål. Beroende på program så har insatserna och arbetssätten sett olika ut. På Introduktionsprogrammen har vi arbetat utifrån ett kollegialt lärande med en av våra förstelärare som handledare i detta arbete. Eleverna på Introduktionsprogrammen ska förhoppningsvis bli klara för studier på ett nationellt gymnasieprogram inom ett år men för en del kan det ta längre tid än så. Det kollegiala lärandet har haft fokus på att göra eleverna medvetna om vad det är för kunskapskrav de arbetar mot, hur de ska nå dessa, och hur deras kunskaper ska mäta de förmågor de ska behärska. Arbetet har varit processinriktat och kommer att fortgå även kommande läsår. Det är otroligt viktigt att göra kunskapsutvecklingen för varje enskild elev så konkret som möjligt för att eleverna ska kunna följa, och förstå, sin egen kunskapsutveckling. Väldigt många elever på Introduktionsprogrammen blev glädjande i år behöriga för ett nationellt program. På de nationella programmen inom sektorn har vi ökat elevernas delaktighet i bland annat arbetslagsmöten där eleverna med sitt deltagande har haft möjlighet att lyfta och peka på faktorer vi behöver fundera över och eventuellt förändra. Eleverna uttrycker i elevenkäten att möjligheten till att träffa lärarna på detta sätt skapar en förståelse för varandras situation, och de framför även att lärarna bättre förstår hur eleverna upplever sin situation när alla kan prata om problemen förutsättningslöst och objektivt. Elevers medverkan i arbetslagen kommer att fortgå. Kommande läsår kommer vi också inom sektorn att försöka ytterligare öka elevernas möjlighet till inflytande. På lotstiden ska tid avsättas för diskussioner om arbets- och redovisningsformer. I att lyfta dessa frågor får eleverna möjlighet att uttrycka hur deras situation ser ut över läsåret och vilka behov av variation de önskar. Gemensamt kan lärare och elever sedan komma överens om hur arbetet ska fortgå. Andra värden som är bra i elevenkäten är att eleverna på Teknisk sektor upplever att lärarna tror på deras förmåga att lära sig. Höga förväntningar skapar ett bra studieklimat i klassrummet, och i dialogen mellan lärare och elev. Något vi ska värna om att vi har. Men det är också viktigt att vi skapar förutsättningar för eleverna att nå så långt de vill i sin kunskapsutveckling och det gör vi genom att informera eleverna tidigt och kontinuerligt om deras studieresultat i relation till kunskapskraven. Vi har bra värde i även detta påstående men vi kan förbättra det ytterligare. 3.2 Normer och värden/normer och värden/normer och värden Inget prioriterat mål 2015/2016 Vi har inom sektorn haft som prioriterat mål att arbeta med att vända elevers frånvaro till närvaro. Inledningsvis bestämde vi i samband med läsårets start att alla elever med mer än 5 % frånvaro, där frånvaron inte var anmäld eller giltig, skulle meddelas rektor. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 6(14)

7 Utifrån anmälan skulle sedan eleven lyftas i EHT-mötet för att tidigt komma tillrätta med en eventuellt ökande frånvaro med allt vad det innebär. Vi kan konstatera att vi har ett bra resultat i åk 1 där vi har en hög närvaro hos våra elever vilket vi i förlängningen tror ska visa sig i goda studieresultat och en examen i åk 3. Arbetet med närvaron är långsiktigt och kommer att fortgå kommande läsår. Tyvärr kan vi konstatera att närvaron för eleverna i åk 2 är fortsatt dålig medan den i åk 3 har förbättrats även om värdet för frånvaro fortfarande är för högt. Något vi är oroade över är att eleverna generellt på sektorerna på skolan till större del än tidigare känner en otrygghet på skolan. Dock är inte detta något som är uttalat på Teknisk sektor, men vi anser att det finns anledning att fundera över orsaker till den ökande otryggheten och motverka densamma. Vi kommer på Teknisk sektor ta upp frågan vi ett arbetslag där eleverna medverka för att kunna identifiera på vilket sätt och varför eleverna känner sig otrygga. I år sjönk värdet gällande lärares bemötande men eleverna gjorde klokt i att i frisvaren förklara varför värdet sjunker. Det beror inte av att lärare generellt bemöter elever sämre utan det beror på att enstaka lärare inte bemöter elever på ett korrekt sätt, vilket återspeglar sig i att värdet sjunker. Detta är enskilda fall som behöver analyseras och följas upp. Vi kanske ska förändra våra frågeställningar för att undvika missvisande värde? Som vi ställer frågor får vi svar. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Eleverna ska känna sig trygga på skolan. Elevenkät 4, % Förra året oroades vi över att eleverna på Teknisk sektor kände sig otrygga i skolan. Vid det tillfället besvarades inte elevenkäten av så många elever och detta läsår var vi därför väldigt tydliga med att enkätens svarsfrekvens skulle öka för att bättre kunna analysera de svar enkäten visar på. Enkäten besvarades på Teknisk sektor av 213 elever vilket motsvarar 68%. Eleverna på Teknisk sektor upplever sen större tygghet i skolan än övriga sektorers elever. Varför är svårt att analysera och kräver följdfrågor för att få underlag för en fullständig analys. Eventuellt kan det vara ett ämne att diskutera vid ett arbetslagsmöte där eleverna medverkar. Eleverna ska känna sig bra bemötta av lärare och annan personal på skolan. Elevenkät 3,8 6 63,33% Oroande sjunker värdet ner till samma som läsåret 2013/2014. Eleverna är till större del missnöjda med lärarnas bemötande. Dock uttrycker eleverna i frisvaren att frågan är felställd. Oftast riktar sig kritiken bara till enskilda lärare men eftersom frågan är ställd som den är blir inte svaret rättvisande. De allra flesta lärarna bemöter eleverna på ett bra sätt vilket också frisvaren poängterar. Vända frånvaro till närvaro Antal till rektor anmälda fall av diskriminering eller kränkande behandling på gymnasieskolan. 0 Inga fall har inrapporterats till rektor. Andel elever i gymnasiets åk 1 med > 10 % ogiltig frånvaro 1,5% 3% 200% Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 7(14)

8 Områdets mål Styrmått Utfall Mål Fler elever är till större del närvarande i skolan. Det kan till del bero på att vi aktivt har haft som mål att arbeta med att vända frånvaro till närvaro. I åk 1 har arbetet haft en tydlig effekt. Det är andra året i rad vi förbättrar värdet. Den största frånvaron har vi fortsättningsvis på Introduktionsprogrammen. Andel elever i gymnasiets åk 2 med > 10 % ogiltig frånvaro 6% 3% 50% En klar förbättring i från i fjol även om vi inte når målet. En förbättrad EHT-rutin och arbetet med att vända frånvaro till närvaro har gett effekt även i åk 2. Andel elever i gymnasiets åk 3 med > 10 % ogiltig frånvaro 18,6% 3% 16,13% Fortfarande är elevernas närvaro i åk 3 inte bra även om vi inom sektorn avsevärt förbättrat våra siffror jämfört med föregående läsår då mer än 55% av eleverna hade mer än 10 procents frånvaro. Det är fortfarande svårt att motivera elever som är skoltrötta att komma till skolan och arbeta för att klara sina studier. Det är i denna elevgrupp vi hittar de flesta som inte når en examen. Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 1 gymnasiet 43% Vi får även i år ett försämrat värde jämfört med i fjol. Till del kan det förklaras med att vi i år har en del elever som valt fel program och har tidigt vetat att de kommer att göra ett omval till annat program i samband med skolårets slut. Andra faktorer som spelar roll är att vi har en grupp av elever som mår dåligt på grund av omständigheter som inte är skolrelaterade men som i sin tur påverkar närvaron i skolan. Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 2 gymnasiet 38,9% Vi förbättrar värdet något även om många är borta mer än 10 procent. Varför eleverna är borta kan bero på många saker och i detta fall är det svårt att sia om varför. Även i åk 2 har vi arbetat med att vända frånvaro till närvaro och EHT-teamet arbetar med att tidigt fånga upp de elever som har en tendens att vara borta mycket. Det arbetet kommer att fortgå. Andel elever med > 10 % total frånvaro under läsåret i åk 3 gymnasiet 50% Exakt 50% av eleverna har en total frånvaro som överstiger 10% under läsåret. Rent värdemässigt är det en förbättring men det är i sig ett dåligt värde. I värdet ingå en handfull elever som under sin skoltid varit sjukskrivna en del av terminen. Andra anledningar till det dåliga värdet är att vi i denna elevgrupp har haft väldigt svårt att Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 8(14)

9 Områdets mål Styrmått Utfall Mål motivera eleverna till skolnärvaro och i en del av fallen har det funnits andra former av problematik som lett till att enskilda elever varit frånvarande i stor utsträckning. Medelvärdet av elevsvaren på gymnasieskolan på enkätfrågan "Jag känner mig lugn inför redovisningar och prov" 3,7 3,8 97,37% Värdet är något förbättrat. Dock upplever fortsättningsvis elever till del stress inför prov speciellt om det ligger många i samma vecka. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag känner mig trygg på skolan" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 4,86 5,1 95,29% Som tidigare diskuterats känner eleverna i Teknisk sektor sig trygga i skolan i större utsträckning än elever på andra program och sektorer. Dock är det oroande att skolan inte känns trygg för alla elever. Här måste en bredare analys göras för att kunna identifiera de parametrar som skapar den ökade otryggheten. 3.3 Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande/elevers ansvar och inflytande Inget prioriterat mål 2015/2016 Under läsåret 2015/2016 har vi vid några tillfällen haft anledning att fundera över inriktningarna på Teknikprogrammet och El- och energiprogrammet. Väldigt få elever valde inriktningen Dator- och kommunikationsteknik på El- och energiprogrammet och väldigt få valde inriktningen Information och medieteknik på Teknikprogrammet. På förekommen anledning kommer vi att se över inriktningspaketen på båda programmen och titta på möjligheter till samläsning då vissa kurser är gemensamma för de båda inriktningarna. Vi tror att det är viktigt om vi ska få behålla de elever som har ett intresse för inriktningarna. Som de har varit nu väljer de att läsa inriktningen i en annan kommun när vi inte startar här. Ett val till en annan kommun utifrån att vi inte startar en inriktning kan vara en anledning till att eleverna inte rekommenderar utbildningen till ungdomar som står inför att göra sitt gymnasieval. Vidare måste vi se över innehållet i de olika paketen inom specifikt Teknikprogrammet. Till läsåret 2017/2018 kommer antalet kurser som är behörighetskrav för att få läsa TE4 att öka. Det för med sig att dessa kurser måste ges inom programmet i inriktningen Design - Produktion som är det naturliga spåret för de elever som väljer att läsa fjärde året på Teknikprogrammet. Med den revideringen kommer vi också se över strukturerna på de övriga inriktningarna. I övrigt i avseende på våra värden i hur eleverna ser på sina möjligheter att påverka sin undervisning, hur de får information om ämnesplaner och kunskpskrav och om eleverna upplever att de får de stöd de behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser, så har vi inom Teknisk sektor generellt bra värden. Vi arbetar givetvis för att värdena ska Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/2016 9(14)

10 förbättras och vi upplever att vår medvetenhet om vårt bemötande och förhållningsätt i frågorna, har genererat en bra dialog med våra elever och vi har hittat samarbetsformer där vi kan mötas i bra samtal. Områdets mål Styrmått Utfall Mål Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag har möjlighet att påverka undervisningen" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,6 4 90% Glädjande når vi nästan målet. Vi har träget arbetat med att göra eleverna delaktiga i sin utbildning och att samtidigt kunna påverka densamma. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får bra information om ämnesplaner och kunskapskrav" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,9 4,3 90,7% Vi har under läsåret, utifrån förra årets enkätresultat, arbetat med att förtydliga kunskapskraven och tydliggöra för eleverna vilka förmågor de ska arbeta med. Medelvärde för instämmande i påståendet "Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla ämnen" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 4,3 4,6 93,48% En marginell förbättring men vi kan bli bättre på att stödja eleverna i deras kunskapsinhämtning. Glädjande är att vi bibehåller en nivå i paritet med förra årets värde. Medelvärde för instämmande i påståendet "Klassrådet/lotstiden ger mig möjlighet att påverka" i Gislaveds Gymnasiums elevenkät 3,6 4 90% Lotstiden används idag på ett bättre sätt. Vi når nästan vårt mål och det är vår förhoppning att vi når uppsatt mål nästa läsår. 3.4 Förskola och hem/skola och hem/- Vi har under läsåret arbetat med att förbättra kontakten med våra elever och deras vårdshavare. Ett led i arbetet har varit att tidigt på höstterminen ha ett första relationsbyggande utvecklingssamtal för att skapa förutsättningar för ett bra samarbete mellan skolan och hemmet under elevens tre år hos oss på gymnasiet. Vidare har vi för första gången i år på ett program valt att kalla elever som riskerar att inte nå en fullständig examen redan i slutet av första läsåret för att diskutera hur vi kan Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/ (14)

11 avhjälpa situationen så betyg nås i de kurser som är examensgrundande. Till detta möte kallar rektor och Syv vårdshavare och elev. Insatsen har varit fruktsam och färre elever behöver i år gå sommarskola i matematik 2c och ingen behöver pröva för betyg i matematik 1c. Vi kommer införa denna typ av samtal på samtliga program nästa läsår. Utvärderingen har dock visat att samtalen behöver ligga tidigare än i maj. Förslagsvis någon gång efter påsklovet på vårterminen i stället. 3.5 Förskolechefens ansvar/rektors ansvar/rektors ansvar Inget prioriterat mål 2015/2016 Områdets mål Styrmått Utfall Mål Ge eleverna det stöd de behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser. Förbättra värdet i elevenkäten på påståendet " Jag får det stöd jag behöver för att uppnå godkänd nivå i alla kurser" 4,3 5 86% Ytterligare en marginell förbättring av värdet. Eleverna upplever fortsättningsvis att de får det stöd de behöver för att lyckas i sina studier även om det är en bit kvar tills målet är uppfyllt. Antal elever/årsarbetare i gymnasieskolan 10, ,17% I årsarbetarna är personal i vår stödorganisation, Fokus, medräk. Den personalen arbetar övergripande över alla sektorer och påverkar därmed värdet. I arbetet med att nå en högre måluppfyllelse är det viktigt att sprida alla goda exempel, förbättra och anpassa undervisningen så att förutsättningar ges för alla elever att nå kunskapskraven. Ett sådant arbete kräver gemensamma ansträngningar där vi arbetar målmedvetet tillsammans mot samma mål. För att nå framgång i detta är det viktigt att vi vågar granska vårt arbete och diskutera områden i vilka vi upplever svårigheter. Det kollegiala lärandet, att lära oss hur elever lär sig, att förstå lärandets processer och att lära av varandra, är alla vägar till att lyckas med att nå uppställda mål. Vi ska också vara medvetna om att det ibland krävs anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen för att elever ska lyckas och ibland även ett särskilt stöd. I slutet av vårterminen, efter Skolinspektionens granskning, har vi nu utarbetat nya rutiner för hur vi hanterar elevers rätt till dessa anpassningar och, i de fall det behövs, ett särskilt stöd. Vår stödorganisation Fokus är också en viktig del i att ge elever förutsättningar att lyckas och till det nå optimal kunskapsutveckling. Fokus är välbesökt av alla kategorier av elever, studiemotiverade såväl som elever med svårigheter. Det är viktigt att Fokus bibehålls och är välbemannat av goda pedagoger, något vi inför kommande läsår jobbat mycket för att få till. Tyvärr är specialpedagoger en bristvara och därför välkomnar vi den möjlighet som nu ges att legitimerade lärare som är intresserade av att läsa till specialpedagog kan göra det med visst stöd. Vi anser det också viktigt att värna om att stödorganisationen håller kvalitet och att vi har duktiga pedagoger i Fokus. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/ (14)

12 3.6 -/Skolan och omvärlden/utbildningsval - arbete och samhällsliv Vi har fått gemensam information om planen vid skolårets uppstart av våra studie- och yrkesvägledare och utvecklingsstrateg Pia Adolfsson. Alla har informerats om planens syfte och fått reda på hur den ska implementeras i verksamheten och hur det är tänkt att Gislaved kommuns skolor ska arbeta med planen. Vidare har det informerats om vem som kan tillfrågas om någon har frågor som rör planen och hur arbetet med den ska fortgå. Planen har på Teknisk sektor inneburit att vi anpassat planen till att liga i linje med det arbete som redan görs inom sektorn. I de fall det har behövts har vi vidareutvecklat arbetet. Till exepel har vi vidtagit vissa förändringar som redovisas nedan i tänkta kontakter med näringslivet i avseende på att göra studierna mer meningsfulla för eleverna genom tidiga företagskontakter med en så kallad yrkesdag. Teknisk sektor har en mycket god och väl fungerande kontakt med det regionala näringslivet och branschen. Det sker dels genom vårt Teknikcollegearbete på Teknikprogrammet, där en första kontakt tas redan i åk 1 genom studiebesök på olika företag. Vi har också på samtliga program i sektorn, Introduktionsprogrammen undantagna, programråd där branschen deltar och kommer med förslag på förändringar och förbättringar vi i skolan bör uppmärksamma för att ligga i linje med näringslivets behov kompetensmässigt. I ett led att skapa meningsfulla studier för våra elever tror vi att det är viktigt att ha ett nära samarbete med näringslivet. På några program kommer de att till hösten bjuda in till en yrkesdag för att låta branschen inom olika områden berätta vad utbildningen kan leda till för yrken och arbeten. Om eleverna får målbilder att arbeta mot att uppnå skulle det, tror vi skapa meningsfulla studier på ett mer konkret sätt. I detta arbete kommer även våra studie- och yrekesvägledare vara behjälpliga. Vi kommer även att fortsätta, som vi tidigare kort redogjort för, vårt utvecklingsarbete med det arbetsplatsförlagda lärandet, APL, i att utveckla former för hur tre-partssamtalen ska genomföras och hur vi i samtalet med APL-handledaren säkrar arbetsmiljön för eleverna. Det är ett stadgat lagkrav som vi inte kan välja bort och därför är det viktigt att vi från skolan tidigt informerar om vad som gäller avseende arbetsmiljön. I detta arbete kan vi bli bättre. Rutiner för för arbetet ska utvecklas och förfinas på respektive yrkesprogram under kommande läsår. Områdets mål Styrmått Utfall Mål APL-utveckling på yrkesprogrammen Fungerande APL-rutin på yrkesprogrammen. Delvis uppnått Uppnått 50% Under läsåret 2015/2016 ansökte vi om att få tillgång till APLutvecklare ifrån Skolverket eftersom det fanns ett behov av att utveckla och förbättre APL-hanteringen i sektorn. Dels i avseende på rutiner men också i betyg och bedömning. Vi har kommit en bra bit på väg men det finns fortfarande förbättringsområden att fokusera som vi kommer att arbeta vidare med kommande år. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/ (14)

13 3.6.1 Inget prioriterat mål 4 Åtgärder för utveckling I redovisningen har redogjorts för att vi fortsättningsvis behöver arbeta med att vända elevers frånvaro till närvaro med en förbättrad och aktiv rutin kring elevers frånvaro. Vi har även redogjort för att vi fortsättningsvis ska utveckla och förbättra våra rutiner kring APL och utvecklingssamtalens struktur. Utöver det kommer vi att mer aktivt arbeta med elevernas delaktighet i sin utbildning genom fler arbetslagsmöten där elever är representerade och rektor deltar. Vi tror att bra och relevanta frågor kan genomlysas i ett sådant forum och förutsättningarna för en god dialog blir bättre. Det skapar också en förståelse för varandras situationer - elevers såväl som lärares. 5 Uppföljningsmått Vi tycker att vi har arbetat långsiktigt och bra med de mål vi har satt upp inom sektorn och vi har även kommit en bra bit i att uppfylla de övergripande mål förvaltning och huvudman satt upp. I vår analys står det klart att vi lyckas bättre när vi har några få, men väldigt konkreta mål, att arbeta mot. Vi tycker också att det är glädjande att vi i vårt arbete till större del ha fått eleverna delaktiga på ett flertal arenor. Detta tror vi är en framgångsfaktor. Samtidigt skapar det en vi-känsla att det är vi tillsammans som skapar den skola vi vill ha. Att vi också inledningsvis på några program strategiskt arbetat med ett kollegialt lärande har gett eleverna på dessa program ett verktyg att lära sig att lära och förstå vilka krav som ställs på dem utifrån kunskapskraven. Det är för dessa elever idag konkret och tydligt hur de ska nå kunskapskraven och på vilket sätt. I ett sådant arbetssätt byggs den trygga relationen och ur den föds motivationen. En sak som inte tidigare tagits upp i rapporten är de låga värde skolmaten får i enkäten och att eleverna inte äter i matsalen i den utsträckning vi trott. Här måste göras en större analys i dialog med eleverna. Frisvaren i enkäten ger en viss vägledning men för att geomlysa frågan grundligare kommer rektor och någon elevhälsarepresentant ta upp frågan i sektorns klasser för att bättre ta reda på vad som bör förändras och förbättras. Gruppering Mått Mål Utfall Kommentar Antal elever Antal elever i gymnasieskolan Jämförtal Sektorns elever var 336 elever till antalet i mitten av november på höstterminen. Några elever bytade sent till andra program, och siffran på Introduktionsprogrammen kom att sjunka drastiskt i samband med att några elever gjorde ett avbrott sent under vårterminen. 13,82 Jämförtalet ökar för dem på Teknisk sektor som når fullständig examen. Gymnasieskolans uppföljningsmått Andel elever med utökat program 30 36,05% Något färre elever har läst ett utökat program. Vi har inom sektorn funderat över de elever som väljer att läsa ett utökat program och sedan inte Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/ (14)

14 Gruppering Mått Mål Utfall Kommentar Andel elever på högskoleförberedande program med högskolebehörighet Andel elever med gymnasieexamen Andel satta A för avgångselever Andel ej satta kursbetyg för avgångselever Andel satta F för avgångselever Andel elever på yrkesprogram med högskolebehörighet % 0% 10% 10 lyckas nå en examen. Här är en aspekt att fundera över. Elever som väljer att läsa utökat, tror vi, ska ha förutsättningar att först och främst klara ordinarie kurser inom programmet, så att examen nås, innan utökade kurser läses. Därav har vi också sänkt målet för utökade kurser till ,3% Tyvärr ett försämrat värde. Anledningen är att vi i en klass på Teknikprogrammet har haft elever med låg motivation för sina studier vilket lett till att många inte nått en examen. 71% Tyvärr når i år ett mindre antal elever examen procentuellt. På Byggoch anläggningsprogrammet når 71,4 % en yrkesexamen, på El- och energiprogrammet 67,6 %, på Teknikprogrammet når 72,3 % av eleverna en gymnasieexamen och på VVS-programmet når 100% av eleverna en yrkesexamen. 6% På Teknikprogrammet sätts 9 % A och på Eloch energiprogrammet 9,5 %. Bygg- och anläggningsprogrammet har ingen elev som uppnått något A och inte heller på VVS- och fastighetsprogrammet. 1,5% Tyvärr finns det några få elever som inte uppnått betyg i en del kurser vilket gör att värdet tyvärr ökat i jämförelse med i fjol. 9% Minst F, 2%, sätts på Eloch energiprogrammet och på VVS- och fastighetsprogrammet. På Bygg- och anläggningsprogrammet är siffran 8% och på Teknikprogrammet 9%. 0% Tyvärr har ingen av eleverna på sektorns två yrkesprogram nått högskolebehörighet. Teknisk sektor, Systematiskt kvalitetsarbete 2015/ (14)