Åkerlund Therese Skickat: den 4 oktober :42

Transkript

1 Från: Åkerlund Therese Skickat: den 4 oktober :42 Till: Regelrådet Ämne: Konsekvensutredning av Vattenmyndigheternas föreskrift om ändring av föreskrift för kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster i Sveriges fem vattendistrikt Bifogade filer: Konsekvensutredning Vattenmyndigheterna.docx; MKNföreskrift_BHVD_ för tryck.docx; MKN-föreskrift_BVVD_ för tryck.docx; MKN-föreskrift_NÖVD_ för tryck.docx; MKNföreskrift_SÖVD_ för tryck.docx; MKN-föreskrift_VHVD_ för tryck.docx Vattenmyndigheterna önskar svar på remiss gällande Vattenmyndigheternas föreskrift om ändring av föreskrift för kvalitetskrav för yt- och grundvattenförekomster i Sveriges fem vattendistrikt. Vattenmyndigheterna ser gärna att svar kommer så snart som möjligt då föreskrifterna förväntas beslutas den 17 och 18 oktober. Med vänlig hälsning Therese Åkerlund Therese Åkerlund Miljöekonom Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt Enheten för miljöutredningar och fiske Postadress: HÄRNÖSAND Besöksadress: Nybrogatan 15 Telefon: ,

2 Konsekvensutredning Therese Åkerlund Regelrådet Therese.akerlund@lansstyrelsen.se Box Stockholm Konsekvensutredning av Vattenmyndigheternas föreskrift om ändring av föreskrift för kvalitetskrav för yt - och grundvattenförekomster i Sveriges fem vattendistrikt Dnr Bottenvikens vattendistrikt Dnr Bottenhavets vattendistrikt Dnr Norra Östersjöns vattendistrikt Dnr Södra Östersjöns vattendistrikt Dnr Västerhavets vattendistrikt 1. Inledning I december 2016 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattendistrikt om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för vattendistriktens vattenförekomster för förvaltningsperioden Miljökvalitetsnormernanger vilken vattenkvalitet som ska uppnås i våra vatten och till vilken tidpunkt, och åtgärdsprogrammet beskriver hur dessa ska kunna följas. Dessa beslut ligger nu till grund för den fortsatta förvaltningen av vattendistrikten s grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten under vattenförvaltningscykel n Med anledning av än dringar i EU - direktiv (genom direktiv 2013/39/EU) som bland annat innebär tolv nya prioriterade ämnen på vattenpolitikens område, har vattenmyndigheterna tagit fram särskilda åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa ämnen. Dessa ska beslutas och r apporteras till EU senast den 22 december Eftersom problem med höga halter av PFAS i dricksvattentäkter uppmärksammats har vattendelegationerna beslutat att även PFAS (summa 11) i grundvatten ska ingå i besluten. Utöver det har vattenmyndigheterna ta git fram reviderade miljökvalitetsnormer för i ett antal vattenförekomster. Anledningen till detta är att bedömningsgrunderna för koppar och zink, som ingår som särskilda förorenande ämnen i, har ändrats. Förslagen till åt gärdsprogram och reviderade miljökvalitetsnormer var ute på samråd under perioden den 1 november 2017 till den 30 april Samrådsmaterialet innehöll också en samhällsekonomisk konsekvensanalys enligt 5 kap. 6 andra stycket 6 miljöbalken. Analysen ska innehålla en bedömning av såväl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna av Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 1 ( 27 )

3 Konsekvensutredning åtgärderna, varvid kostnader och nytta ska kvantifieras. Analysen liknar denna konsekvensutredning i stora delar. Efter samrådet har handlingarna reviderats med hänsyn til l inkomna synpunkter. Denna revidering av föreskrifte rna är resultatet av krav från EU om att fastställa miljökvalitetsnormer för de tolv nya prioriterade ämnena senast den 22 december I ramdirektivet för vatten fastställs et t system för att hantera kemisk förorening av ytvatten och grundvatten. Bland annat listas p rioriterade ämnen a som är kemiska föroreningar som EU valt ut för att de bedömts utgöra ett särskilt miljöproblem inom EU:s ytvatten. I direktiv 2008/105/EG fastställs miljökvalitetsnormer (gränsvärden för god kemisk ) för dessa ämnen. Detta har i sin tur införlivats i svensk lagstiftning. Föreliggande revidering av föreskrifterna görs för att uppfylla 4 kap. 4 p. 3 i förordning (2004:660 om förvaltning av kv aliteten på vattenmiljö n) som anger att kvalitetskraven för ytvatten ska: senast den 22 december 2018 fastställaså att ytvattenförekomsterna i fråga om ämnena i del A i bilaga I till direktiv 2008/105/EG senast den 22 december 2027 uppnår en sådan god kemisk ytvattens tatus som enligt direktivet ska ha nåtts vid den tidpunkten. Utöver de prioriterade ämnena ingår även kvalitetskrav för PFAS (summa 11 i grundvatten) och kvalitetskrav för (koppar och zink). I förskrifterna anges vilka kvalitetskrav (mil jökvalitetsnormer) som ska gälla för varje vattenförekomsterna i respektive distrikt. Denna utredning syftar till att belysa konsekvenserna av de beslut om miljökvalitetsnormer för yt - och grundvattenförekomster i Sveriges fem vattendistrikt som Vattenmyndigheterna avser att fatta i oktober Miljökvalitetsnormer för de fem vattendistri kten redovisas i respektive läns föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet. I de förslag till reviderade föreskrifter som ingår i detta samråd omfattas nya kvalitetskrav för de tolv nya prioriterade ämnena och PFAS (summa 11), samt r eviderade miljökvalitetsnormer för koppar och zink. I föreskrifternas bilagor, liksom för respektive vattenförekomst i VISS, anges de miljökvalitetsnormer, eventuella undantag och andra bestämmelser som beslutats för respektive vattenförekomst. I VISS fram går vilken kvalitetsfaktor som ligger till grund för respektive undantag per vattenförekomst. För tillfället återfinns inte de nya prioriterade ämnena specifikt i delen som redogör för miljökvalitetsnormer i VISS. Det pågår en teknisk utveckling av VISS fö r att även kunna visa de normer som gäller för nya prioriterade ämnen. Kvalitetskravet för dessa ämnen är att god kemisk ytvattenka uppnås senast år 2027 för samtliga vattenförekomster. Nedan visas de fem föreskrifterna som beslutas i oktober Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 2 ( 27 )

4 Konsekvensutredning Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter (25 FS 2016:32) om kvalitetskrav för vattenför ekomster i Bottenvikens vattendistrikt - Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) föreskrifter ( 22FS 2016:16) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt - Länsstyrelsen i Västmanlands läns (Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västmanlands läns (Vattenmyndigheten i No rra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter (19FS 2016:10) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Norra Östersjön vattendistrikt - Länsstyrelsen i Kalmars läns (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Kalmar läns (Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikts) föreskrifter (08FS 2016:15) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Södra Östersjön vattendistrikt - Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrik ts) föreskrifter om ändring i Länsstyrelsen i Västra Götalands läns (Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikts) föreskrifter (14 FS 2016:58) om kvalitetskrav för vattenförekomster i Västerhavets vattendistrikt 2. Problem och lösning 2.1. Problemformulerin g De tolv nya prioriterade ämnen som berörs av ändringar av bedömningsgrunderna för kemisk för ytvatten ( ämnen a nr i bilaga 6 till HVMFS 2013:19 ) är dikofol (34), PFOS och dess derivat (35), kinoxifen (36), dioxin och dioxinlika föreningar (37), aklonifen (38), bifenox (39), cybutryn (40), cypermetrin (41), diklorvos (42), hexabromcyklododekan (HBCDD) (43), heptaklor och heptaklorepoxid (44) samt t erbutryn (45). Fem av dessa ämnen har känd förekomst i halter över gällande gränsvärden i sammanlagt 344 yt vattenförekomster, och har därmed förorsakat en sänkt kemisk ytvatten i berörda vattenförekomster. En kort beskrivning av de nya prioriterade ä mnena finns i Tabell 1.1. De fem ämnen som har identifierats i klassificeringen markeras med blå celler i tabellen. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 3 ( 27 )

5 Konsekvensutredning Tabell 1 De tolv nya prioriterade ämnena och deras användning, samt miljö - och hälsoegenskaper för de sex ämnen som ingår i åtgärdsprogrammet (blå celler) Nr Ämne namn Användning Tillåte t/ förbjudet i Sverige Miljö - och hälsoegenskaper 34 Dikofol Dikofol har ingått i medel för kvalsterbekämpning i frukt och grönsaksodling. 35 PFOS och dess derivat Har använts i brandskum, framför allt har höga halter hittats i anslutning till försvarets brandövningsplatser på flygfält. Har även använts i många andra sammanhang, som ytbehandling (textilier, förpackningar mm), i hårdförkromning och många andra sammanhang. 36 Kinoxifen Växtskyddsmedel, fungicid, använd mot mjöldagg på spannmålsprodukter. Förbjudet sedan 1990 Förbjudet sedan 2008 Förbjudet sedan 1988 Kan skada det ofödda barnet, kan skada spädbarn som ammas, misstänks kunna orsaka cancer, orsakar skada på organ, skadlig vid förtäring, skadlig vid inandning, giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekte r Mycket svårnedbrytbar a. 37 Dioxin och dioxinlika föreningar Stor grupp av föreningar. Bildas oavsiktligt vid förbränning. 38 Aklonifen Växtskyddsmedel, m ot ogräs i odlingar av ärter, potatis, morötter, sättkepalök, dill för fröproduktion, palsternacka, jordärtskocka och kummin samt i skogsplantskolor och energiskog (salix). Tillåtet i Sverige Giftiga, persistenta, och bioackumulerande. Negativa effekter redan vid låga halter : påverkar immun -, hormon -, nerv - och reproduktionssystem samt kan orsaka cancer. Misstänks orsaka cancer, mycket giftigt för vattenlevande organismer, mycket giftigt för vattenle vande organismer med långtidseffekter i vattenmiljö (kronisk giftighet), kan orsaka allergisk hudreaktion. 39 Bifenox Herbicid, mot ogräs i odlingar av vårraps och mot ogräs i utsädesodlingar av gräs insått i höst - och vårraps. 40 Cybutryn Produktnamn : Irgarol. Biocid. Organisk kopparförening, används mot algbeväxning i vatten. 41 Cypermetrin Insekticid, nervgift. Används främst inom jordbruket, men också mot förrådsskadeinsekter (bland annat myrmedel), för kontroll av parasiter på boskap samt inom skogsbruket mot s nytbagge. 42 Diklorvos Växtskyddsmedel och biocid (insekticid), mot förrådsskadeinsekter och ohyra inomhus och i växthus, lagring av spannmål, råttfällor. Användes direkt på organismer, sprayades ej på grödor 43 Hexabrom - cyklododekan (HBCDD) 44 Heptaklor och heptaklor - Bromerat flamskyddsmedel Pesticid, insektic id. Tillåtet i Sverige Förbjudet i antifouling - produkter i nom EU sedan 2016 Tillåtet i Sverige Förbjudet i Sverige sedan 1990 och inom EU sedan 2021 Förbjudet sedan 1 aug 2015 Har aldrig varit tillåtet Fastläggs ofta i sediment Mycket giftigt för vattenlevande organismer, mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter i v attenmiljö, kan orsaka allergisk hudreaktion. Mycket giftigt för vattenlevande organismer, mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter i vattenmiljö, kan orsaka organskador, giftig vid förtäring, kan orsaka irritation i luftvägar. giftigt för bin. Mycket giftig f ör vattenlevande organismer (akut giftighet), dödlig vid inandning, giftig vid förtäring, giftig vid kontakt med hud, kan orsaka allergisk hudreaktion. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 4 ( 27 )

6 Konsekvensutredning epoxid 45 Terbutryn Herbicid. A nvändes bland annat till höstvete, höstkorn, solrosor, ärtor, och potatis. Har också använts för kontroll av nedsänkt och fritt fly tande ogräs och alger i vattendrag, reservoarer och fiskdammar. som bekämpnings medel i Sverige Förbjudet sedan Ytvatten För kemisk ytvattenka miljökvalitetsnormen fastställas till god kemisk, oavsett om det finns ämnen som överskrider gränsvärdena eller inte. Un dantag tillämpas sedan per ämne och i form av tidsfrister eller mindre strängt krav. För mindre strängt krav ska det anges i motiveringstexten vilken påverkanskälla som orsakat en sänkt samt vilken eller vilka kvalitetsfaktor er (ämnen) som undantas från att nå god. F ör övriga kvalitetsfaktorer (ämnen) ska god uppnås. Utgångspunkten för normsättningen i den här klassificeringsomgången, som betrakta som en förlängning av vattenförvaltningscykel 2 ( ), är vilken kemisk ytvattensta tus en vattenförekomst har för de nya prioriterade ämnena (nummer 34-45, enligt Bilaga 6 i Havs - och vattenmyndighetens författningssamling 2013:19). T idpunkten eller målåret för k valitetskravet för ytvattenförekomsterna fastställ så att de senast den 22 december 2027 ska uppnå en god kemisk ytvatten (4 kap. 4 3 p. förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF)). Detta betyder att de nya prioriterade ämnena har ett annat målår än övriga prioriterade ämnen och inte kan f å någon tidsfrist eftersom undantag inte kan sätt a s bortom 2027, förutom i vissa enskilda fall som inte omfattar de nya prioriterade ämnena. Mindre st r änga krav tillämpas i dagsläget inte heller för de nya prioriterade ämnena, eftersom det ännu saknas underlag för en sådan tillämpning. Alltså är kvalitetskravet för samtliga nya prioriterade ämnen god kemisk ytvatten med 2027 som målår Grundvatten Enligt SGU:s föreskrifter ska miljökvalitetsnormer fastställas för grundvattenförekomster som risk erar att inte uppnå god. För att säkerställatt försämringsförbudet upprätthålls, har vattenmyndigheterna fastställt normerna god kemisk grundvatten och god kvantitativ för samtliga grundvattenförekomster. Vattenförekomster med kem iska parametrar som idag har otillfredsställande har antingen fått undantag i form av en tidsfrist till 2021 eller 2027 för att uppnå god kemisk grundvatten, eller ett mindre strängt krav. För kemisk grundvatten i förlängning av vatten f örvaltningscykel 2 ( ) ska miljökvalitetsnormen fastställaså att artikel 4b i Ramdirektivet för vatten ( 2000/60/EG ) uppfylls. Vattenmyndigheterna har för detta ändamål fastställt ett riktvärde för parametern PFAS (summa 11) i enlighet med ett tid igare fattat inriktningsbeslut av vattendelegationerna Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 5 ( 27 )

7 Konsekvensutredning ( Vattenmyndigheter na, Inriktningsbeslut ). För parametern PFAS (summa 11) där trenden är uppåtgående, och där halten riskerar att överstiga riktvärdet, har normen uppåtgående trend faststäl lts. Syftet är att bryta trenden innan otillfredsställande uppstår. Utgångsvärde för att vända trend har fastställts av vattenmyndigheterna i enlighet med det ovan nämnda inriktningsbeslutet ( Vattenmyndigheter na, Inriktningsbeslut ). I tab ell redogörs för miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster per distrikt. Tabell 2 Miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster för PFAS (summa 11) i förlängning av vattenförvaltningscykel 2 ( ). Uppgifte rna är hämtade från VISS , Antal grundvattenförekomster Totalt antal grundvattenförekomster MKN för kemisk grundvatten Bottenviken Bottenhave t Norra Östersjö n Södra Östersjö n Västerhave t Sverig e Kvalitetskrav: kemisk kemisk med tids f rist till 2021 kemisk med tids f rist till Få undersök t a vattenförekomster brist på tillgänglig data E nbart ett fåtal av Sveriges vattenförekomster hittills är undersökta med avseende på dessa ämnen. Därför verkar problemet med ämnena vara litet om man bara tittar på antalet vattenförekomster som inte uppnår god, eller om man enbart jämför med det t otala antalet vattenförekomster som finns i Sverige. D et är dock bara c irk a två procent av alla Sveriges ytvattenförekomster som har fått någon klassificering som baseras på en eller flera mätningar av de nya prioriterade ämnena. Detta beror på databrist då dessa ämnen inte har varit ett krav att undersöka tidigare. För övriga 98 procent av ytvattenförekomsterna saknas det information om förekomsten av de aktuella ämnena och dessa vattenförekomster har därför inte bedömts i detta avseende. Av de två procen t som är klassificerade med stöd av mätdata är det c irk a hälften som har fått klassificeringen uppnår ej god kemisk ytvatten. Dessa klassificeringar omfattar bara sex av de tolv nya prioriterade ämnen som anges i Havs - och vattenmyndighetens föresk rifter (HVMFS 2013:19). För grundvattenförekomster är det c irk a åtta procent som har fått en klassificering baserad på en eller flera mätningar av kvalitetsfaktorn PFAS (summa 11). Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 6 ( 27 )

8 Konsekvensutredning Det är alltså högst sannolikt att dessa ämnen förekommer i halter över grä ns - respektive riktvärdena i många fler vattenförekomster än klassificeringen har visat Avgränsning kopplad till databrist Det ovanstående innebär också att konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet och denna konsekvensutredning grundas på ett mycket begränsat underlag. De bedömda konsekvenserna av åtgärdsprogrammets genomförande utgår från åtgärdsbehovet i de 348 ytvattenförekomster och 12 grundvattenförekomster som har klassificerats till sänkt kemisk på grund av påverkan från nya prioriterad e ämnen eller PFAS (summa 11). Detta innebär dock inte att åtgärdsprogramet är begränsat till enbart de vattenförekomster som rent faktiskt har bedömts på grund av befintliga mätdata. Åtgärdsprogrammets utformning innebär att berörda myndigheter och kommu ner under åtgärdsprogrammets genomförandetid ska vidta åtgärder som är relevanta för att motverka eller förebygga problem med samtliga identifierade nya prioriterade ämnen och PFAS (summa 11), i alla vattenförekomster där det behövs. Det innebär att åtgärd sprogrammets genomförande behöver anpassas i takt med att kunskapsunderlaget förbättras och det framkommer data eller annan information om påverkan från dessa ämnen på fler vattenförekomster. Med hänsyn till åtgärdsprogrammets karaktär av övergripande plan eringsverktyg och dess långa löptid, är det inte möjligt och rimligt att utforma det så att det bara tar sikte på nu kända problem i klassificerade vattenförekomster. Det omfatta r alltså även vattenförekomster som riskerar att ha eller få en sänkt vattenst atus på grund av de aktuella ämnena, oberoende av om detta beror på en tillkommande störning, en risk för försämring eller på ett förbättrat kunskapsunderlag för påverkans - och bedömningar Målformulering Med det föreslagna beslutet fastställs det en klar och tydlig målsättning för vilken vattenkvalitet som behöver uppnås i Sveriges vattenförekomster. Därmed skapas det också förutsättningar för att besluta om vilka åtgärder som är mest relevanta för att uppnå god yt - och grundvatten. Ett annat syfte med regleringen är att fullgöra de skyldigheter som vilar på Vattenmyndigheten genom bestämmelserna i miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och Havs - och vattenmyndighetens och SGU:s föreskrifter. Ytterst är det fråga om en reglering som behöv s för att uppfylla Sveriges åtaganden enligt ramdirektivet för vatten och de direktiv som är anslutna till detta. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 7 ( 27 )

9 Konsekvensutredning Nollalternativet Nationell a miljö kvalitets mål I den fördjupade utvärderingen 2012 av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö konstaterades att va rken det tillstånd som miljökvalitetsmålet uttrycker, eller förutsättningarna för måluppfyllelse kan uppnås till 2020 med hittills beslutade och planerade åtgärder. I miljömålsuppföljningens fördjupade utvärdering 2012 av miljökvalitetsmålet Grundvatten a v god kvalitet konstateras att det inte är möjligt att nå miljötillståndet som beskrivs i miljökvalitetsmålet 2020 med idag beslutadeller planerade styrmedel. Detta då återhämtningstiden i mark och vatten är lång, och miljötillståndet bedöms inte kunna uppnås förrän på ytterligare längre sikt Miljöproblemet till 2021 Fullständiga underlag för att uppskatta påverkan och risker för spridning av miljögifter i vattenmiljö saknas delvis även i denna förvaltningscykel. Fler vattenförekomster har inför denna cykel klassats ned på grund av problem relateratill miljögifter. Detta bör emellertid främst ses i ljuset av det bättre underlag för klassning som tagits fram sedan 2009 och inte som en reell försämring av förhållandena i miljön. Med nuvarande pro gnos för berörda branscher och diffusa utsläppskällor görs bedömningen att miljögiftspåverkan till vattenmiljöer kan, med negativ inverkan på människors hälsa och miljö som följd, förväntas öka om vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inte genomförs. Utveckl ingen går i en svagt positiv riktning för miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Framsteg har skett i arbetet med skydd av grundvattenresurser, bevarande av naturgrustillgångar och avseende påverkan på grundvattennivåer, men ytterligare insatser krävs. En potentiell risk för grundvatten, som kan förväntas öka, bland annat på grund av klimatförändringar, är mikrobiologisk påverkan, här anses parasiter vara de mest oroväckande mikroorganismerna och humanfekalier den mest oroväckande föroreningskällan (Livs medelsverket, 2013) Påverkanskällornas prognos till 2021 Många metaller och organiska miljögifter har sedan talet uppvisat en nedåtgående trend i avloppsvatten. Nya miljöskadliga kemikalier, till exempel läkemedelsrester, tillkommer emellertid kontinuerligt och bedömningen görs att påverkan från diffusa källor i urban miljö kopplat till avloppsvatten därmed förväntas öka under Förorenad mark kommer också fortsätta att vara en källa till utsläpp men Naturvårdsver kets och länsstyrelsernas arbete med sanering av förorenad mark (EBH) förväntas fortgå och bör leda till en minskning av dessa utsläpp över perioden Kadmiumhalter förväntas ligga kvar på nuvarande nivåer under medan det för kvicksilver kan förväntas en ökning av halterna i vissa vatten. Detta följer av att höga kvicksilverhalter redan finns lagrade i mark som läcker, till exempel i samband med skogsavverkning, och ytterligare späder på halterna i våra vatten. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 8 ( 27 )

10 Konsekvensutredning Påverkansbilden för dioxin är idag är diffus och storskalig med en mix av nationella och internationella källor, något som troligtvis kommer bestå i framtiden. För PFAS och PFOS är de högsta halterna förknippade med fram för allt brandövningsplatser men även här finns storskaligt d iffust påverkanstryck Alternativa lösningar Enligt Vattenmyndighete r n a s bedömning saknas det i praktiken alternativ till den aktuella regleringen. Av de författningar som finns framgår det att v attenmyndigheten ska besluta om miljökvalitetsnormer i enlig het med det föreslagna beslutet i syfte att säkerställatt god, kemisk och kvantitativ uppnås i Sveriges vattenförekomster. A v Havs - och vattenmyndighetens och SGU:s föreskrifter på området framgår det hur v attenmyndigheten ska gå till vä ga för att besluta om sådana miljökvalitetsnormer. De svenska författningar som har redovisats ovan syftar alla till att genomföra de tre EG - direktiven på området; ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och direktivet om miljökvalitetsnormer för p rioriterade ämnen. Det föreslagna beslutet följer alltså både av Sveriges förpliktelser enligt de ovan nämnda direktiven och av de svenska författningar som genomför dessa direktiv. Vattenmyndigheten har i stort sett inte något handlingsutrymme i det avsee ndet. Konsekvensernav att inte fatta det föreslagna beslutet är ytterst att Sverige inte kommer att uppfylla sina förpliktelser enligt ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen. De nämnd a direktiven innebär bland annat krav på Sverige att upprätta åtgärdsprogram för att uppnå direktivens målsättningar att samtliga vattenförekomster har god yt - eller grundvatten. Vattenmyndigheten kan bara besluta om åtgärdsprogram enligt 5 kap miljö balken för att se till att miljökvalitetsnormer uppfylls. En förutsättning för att kunna besluta om sådana åtgärdsprogram alltså att det först fastställs miljökvalitetsnormer i enlighet med de föreslagna beslute n. Enligt direktivet om miljökvalitetsnorm er för prioriterade ämnen ska Sverige tillämpa de miljökvalitetsnormer för sådana ämnen som anges i direktivet. Av den svenska reglering som genomför direktivet ska vattenmyndigheterna fastställa sådana miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom respe ktive vattendistrikt. Till följd av det gällande svenska regelverket på området är alltså även Sveriges uppfyllande av sina förpliktelser enligt direktivet om miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen beroende av att vattenmyndigheterna fattar sådana bes lut som nu är aktuella. En mer omedelbar konsekvens av att inte fatta det föreslagna beslutet skulle vara att Vattenmyndigheten inte uppfyller det krav på fastställande av miljökvalitetsnormer (kvalitetskrav) som följer av 4 kap vattenförvaltningsförordnin gen samt Havs - och vattenmyndighetens och SGU:s föreskrifter. Alternativ a sätt att skriva föreskriften på ser inte vattenmyndighete r n a som möjligt eftersom att samtliga yt - och grundvattenförekomster ska ha en egen miljökvalitetsnorm. Föreskriften är Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 9 ( 27 )

11 Konsekvensutredning därfö r i huvudsak en lista med varje enskild vattenförekomst med utpekad miljökvalitetsnorm och vilket år som miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld Finansiering Centrala statliga myndigheter De administrativa åtgärderna som kommer att läggas till för de nati onella myndigheterna handlar främst om att utveckla arbetet med miljögifter på respektive myndighet och vägleda och ta fram vägledningar till berörda myndigheter och övriga berörda. De administrativa kostnaderna som uppskattats är små i förhållande till my ndigheternas totala verksamheter och kommer med stor sannolikhet att kunna, med hjälp av prioriteringar, rymmas inom befintliga budgetar. Alternativet är att det äskas mer pengar från staten för att kunna genomföra de administrativa åtgärderna i tid. När det gäller de fysiska åtgärder som behöver genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna så kommer statlig finansiering krävas för de flygplatser med tillhörande brandövningsplatser som ägs av Luftfartsverket. Naturvårdsverket har dessutom befintliga fin ansiering i det så kallade EBH - stödet där förorenad mark som behöver efterbehandling. Vattenmyndigheten bedömer att samtliga efterbehandlingsåtgärder kan prioriteras inom Naturvårdsverkets åtgärdsstöd och kommer inte ge en ytterligare konsekvens på grund a v dessa föreskrifter. Försvarsmakten behöver finansiera åtgärderna för de förorenade områden som ligger inom deras mark Länsstyrelserna Länsstyrelserna, som är regionala statliga myndigheter, har i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen till åtgärd sprogrammet tillsyn och omprövning till följd av tillsyn som kostnadsuppskattad e administrativ a åtgärd er. Länsstyrelserna kan ta ut tillsynsavgifte r för sin tillsyn av verksamhetsutövare. Till skillnad från kommunerna, vars tillsynsavgift går direkt tillba ka till kommunens verksamhet, går länsstyrelsens tillsynsavgift istället till statskassan och inte till länsstyrelsen. Detta medför att incitamenten för att ta ut en avgift inte är lika starka. I analysen antas ändå att länsstyrelserna tar ut avgifter av v erksamhetsutövarna fullt ut för tillsynsbehovet och därför fördelas tillsynskostnaden på verksamhetsutövare. Det kan också noteras att även om tillsynsavgiften inte direkt kan kopplas till finansieringen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet, bidrar avgifterna ändå till att finansiera statens kostnader på en övergripande nivå. Det får därför antas att det finns en över ensstämmelse mellan avgifterna och finansieringen av länsstyrelsernas ( statens ) åliggandenligt åtgärdsprogrammet i den här delen. Omprövningskostnaderna är svåra att fördela. Vem som i slutändan står för domstolskostnader, utredningskostnader etc. visas först efter omprövningen är klar. Kostnaderna för omprövning har i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen fördelats på länsstyrelsen. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 10 ( 27 )

12 Konsekvensutredning Kommunerna Konsekvenserna för kommunern av detta åtgärdsprogram framförallt ett ökat behov av tillsyn. Kommunerna har, i denna konsekvensanalys, tillsyn som enda kostnadsuppskattad administrativ åtgärd. Som nämnts tidigare, kan kommunerna ta ut en tillsynsavgift av verksamhetsutövare. Denna tillsynsavgift går direkt till kommunen som kan använda inkomsten till att finansiera mer tillsyn. I detta system finns incitament att ta ut en tillsynsavgift och det är därför högst troligt att kommunen använder det. Kostnader na för tillsyn, kopplade till administrativa åtgärder för kommunerna, fördelas alltså även här på verksamhetsutövare. I en del fall kan inte tillsynen kopplas till verksamhetsutövare eller att tillsynen kräver ökade utredningskostnader, då kommer inte den tillsynsavgiften som kommunerna har möjlighet att ta ut att räcka vilket medför en merkostnad för kommunen. I vissa kommuner kan även andra insatser krävas i samband med ett ökat tillsynskrav, detta kan vara exempelvis behov av utbildningsinsatser och kuns kapsuppbyggnad av personal, omarbetning av planer, framtagande av nya föreskrifter, nya rutiner och informationsmaterial. Detta kommer också medföra en kostnad för kommunerna som är svår att uppskatta. Kostnad för fysiska åtgärder för kommunerna kommer at t handla om exempelvis åtgärder i avloppsreningsverk, vilket kan finansieras via höjda vatten - och avloppsavgifter, och räddningstjänsternas brandövningsplatser, vilket kan finansieras via prioriteringar inom den kommunala verksamheten och/ eller befintliga åtgärdsfonder Verksamhetsutövare En stor del av kostnaderna för att minska utsläpp av miljögifter betalas av företag med utsläpp redan idag, enligt principen om att förorenaren betalar. Främst regleras det via prövning och tillsyn som följer av miljöb alken. De tänkbara fysiska åtgärderna kan beröra många olika aktörer, som till exempel markägare med förorenad mark, industri, avloppsreningsverk, gruvor, försvarsmakten, infrastruktur - och transportsektorn, jordbruk och småbåtsägare. Verksamhetsutövarna k ommer att få ta kostnaderna för den tillsyn som kommer att genomföras av länsstyrelserna och kommunerna. Verksamhetsutövarna i form av industrier kommer att finansiera större delen av de fysiska åtgärder som följer åtgärderna kopplat till punktkällor i de tta åtgärdsprogram. 3. Identifiera konsekvenser 3.1. Myndigheter och kommuner som ska genomföra åtgärdsprogrammet för att uppnå målen i föreskriften De som direkt berörs av beslutet om miljökvalitetsnormer är alla myndigheter och kommuner som tillämpar bestämme lser inom ramen för miljöbalkens tillämpningsområde. Av 5 kap 3 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 11 ( 27 )

13 Konsekvensutredning miljöbalken följer det att myndigheter och kommuner ska ansvara för att miljökvalitetsnormer följs. Det innebär att de ska se till att normerna tillämpas både i sin myndighetsutövning mot en skilda (vid prövning och tillsyn av verksamheter och åtgärder), vid rådgivning, information och annan service till enskilda, när de fattar andra typer av beslut som kan påverka vattenmiljön ( om föreskrifter, områdesskydd, vägledningar, bidrag m.m.) och nä r de vidtar egna åtgärder (till exempel i restaureringsprojekt eller när de på andra sätt agerar som verksamhetsutövare). Även tillståndsprövande myndigheter är skyldiga att tillämpa miljökvalitetsnormerna inom ramen för sin verksamhet (t.ex. mark - och milj ödomstolar och länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer). Miljökvalitetsnormer är också bindande för de myndigheter som tillämpar lagstiftning utanför miljöbalkens direkta tillämpningsområde. Exempelvi ska miljökvalitetsnormerna följas vid planläggnin g och i andra ärenden enligt plan - och bygg lagen, se 2 kap. 10 plan - och bygglagen (2010:900). Det innebär att normerna är bindande för kommuner i både planärenden och t.ex. vid handläggning av bygglovsärenden. Vidare finns det bestämmelser i bl.a. vägla gen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, luftfartslagen ( 2010:500 ) m.fl. författningar, som innebär att miljökvalitetsnormer ska följas vid olika beslut enligt dessa lagar. De åtgärdsprogram som v attenmyndighete r n a ska upprätta för att se till att miljökvalitetsnormerna följs riktar sig till myndigheter och kommuner (enligt 5 kap 6 första stycket 2 och 5 kap 8 miljöbalken) och de ansvarar för att åtgärder vidtas, inom sina respektive områden, så att miljökvalitetsnormerna följs. Det inn ebär att de myndigheter och kommuner som anges i åtgärdsprogrammen kan sägas ha ett primärt ansvar för att se till att miljökvalitetsnormerna följs, eftersom vattenmyndigheterna har bedömt att det främst är dessa myndigheters och kommuners åtgärder som beh övs för att normerna ska kunna följas. Men som det har påpekats ovan, gäller skyldigheten att se till att miljökvalitetsnormerna följs även för de myndigheter och kommuner som inte direkt omfattas av åtgä rdsprogrammen. Det innebär exempelvis att även mark - och miljödomstolar och länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer berörs av de föreslagna besluten om miljökvalitetsnormer. Följaktligen kommer det föreslagna beslutet att beröra samtliga kommuner i Sverige, alla 21 länsstyrelser inklusiv e deras miljöprövningsdelegationer, nationella statliga myndigheter som anges i tabell en nedan, mark - och miljödomstolarna vid Umeå, Östersund, Vänersborg, Växjö och Nacka tingsrätt er, M ark - och m iljööverdomstolen vid Svea hovrätt och Högsta domstolen. De nationella myndigheter som anges i tabell 3 berörs direkt av den ändrade föreskriften genom att de har fått ansvar för en eller flera åtgärder i åtgärdsprogrammet som krävs för att miljökvalitetsnormerna ska följas. De kan också vara indirekt part då de är utpekade i åtgärder där de inte har huvudansvaret, men behöver samverka i frågan med den ansvariga myndigheten. Som det har påpekats ovan kan dock även andra myndigheter än de som anges nedan komma att tillämpa bestämmelser i miljöbalken eller annan la gstiftning som medför ett krav på att följa de miljökvalitetsnormer som anges i det föreslagna beslutet. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 12 ( 27 )

14 Konsekvensutredning Tabell 3 Nationella myndigheter som berörs av de ändrade föreskrifterna Nationella myndigheter Boverket Energimyndigheten Försvarsinspektören för hälsa och miljö ( f.d. Generalläkaren ) Havs - och vattenmyndigheten Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket fartsverket Skogsstyrelsen Statens geotekniska institut Sveriges geologiska undersökning Tillväxtverket Transportstyrelsen 3.2. Branscher som berörs genom ändrade förutsättningar till följd av föreskriften Indirekt kommer det föreslagna beslutet om miljökvalitetsnormer att beröra en betydligt större krets av aktörer. I princip kan alla personer fysiska och juridiska som bor och/eller verkar vid eller i anslutning till de vattenförekomster som anges i beslutet komma att beröras. Detta gäller även personer eller verksamhetsutövare som bara tillfälligtvis vid tar en åtgärd i anslutning till en sådan vattenförekomst. Även den som vidtar åtgärder på mark som inte ligger i direkt anslutning till vattenförekomster kan beröras av miljökvalitetsnormerna, liksom den som vidtar åtgärder i eller vid vattendrag, sjöar el ler grundvattenmagasin som inte utgör vattenförekomster enligt v attenmyndighete r n a s kartläggning. Det beror på att det vid tillämpningen av miljökvalitetsnormer är nödvändigt att beakta alla åtgärder som direkt eller indirekt kan påverka möjlighetern att följa normerna. Detta följer av att de myndigheter och kommuner som ansvarar för att säkerställatt normerna uppfylls kommer att behöva vidta en mängd olika administrativa åtgärder som påverkar andra aktörers handlande på olika sätt. All myndighetsutövning enligt miljöbalken och de andra författningar som har nämnts ovan ska ju ske med beaktande av miljökvalitetsnormerna. Ett exempel på hur de föreslagna miljökvalitetsnormerna kan få en indirekt verkan för enskilda personer eller verksamhe tsutövare är om en kommun ändrar en antagen detaljplan för att säkerställatt dess genomförande inte leder till att en norm inte kan uppfyllas. Kommunen kan t.ex. bedöma att det inte längre är möjligt att medge anläggandet av industrier eller bostäder i a nslutning till en vattenförekomst som har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk på grund av en alltför stor föroreningsbelastning. Om den befintliga detaljplanen Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 13 ( 27 )

15 Konsekvensutredning medger sådan bebyggelse, kan det föreslagna beslutet om miljökvalitets normer föranleda kommunen att ändra detaljplanen, vilket i sin tur kan innebära att möjligheten att bebygga en viss fastighet på avsett sätt upphör. Ett annat exempel på normernas inverkan är att en mark - och miljödomstol eller en miljöprövningsdelegation kan behöva föreskriva mer ingripande villkor än vanligt för ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet, med hänsyn till verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten i en vattenförekomst. I 2 kap 7 andra stycket miljöbalken finns det t.ex. uttryckligt stö d för att prövningsmyndigheten i en sådan situation kan meddela villkor som i ett annat fall skulle bedömas vara orimligt betungande för verksamhetsutövaren, om det rör sig om så kallade gränsvärdesnormer enligt 5 kap. 2 första stycket 1 miljöbalken. Enl igt praxis kan det ställas sådana strängare krav även för att följa andra typer av miljökvalitetsnormer för vatten, till följd av slutsatserna i EU - domstolens.k. Weser - dom (EU- domstolens dom den 1 juli 2015 i mål nr C - 461/13). Detta har också förtydligat s i ny lagstiftning om tillämpning av miljökvalitetsnormer för vatten som kommer att träda i kraft den 1 januari 2019 (se t.ex. nya lydelser av 5 kap. 4-6 miljöbalken, enligt prop. 2017/18:243, bet. 2017/18:CU31). Om det är fråga om en nytillkommande ve rksamhet, kan det t.o.m. bli fråga om att tillstånd inte kan meddelas. Det kan bli fallet om verksamheten medför att miljökvalitetsnormen för en vattenförekomst inte kan följas, t.ex. genom ökade utsläpp av förorenande ämnen till en ytvattenförekomst eller genom ett alltför stort grundvattenuttag från en grundvattenförekomst. Som det framgår ovan kommer miljökvalitetsnormernatt kunna få vitt spridda konsekvenser för många olika verksamhetsutövare och andra aktörer. De som framförallt kommer att beröras a v beslutet, bör vara de verksamhetsutövare och andra som bedriver eller planerar att påbörja någon form av stadigvarande verksamhet i relativt nära anslutning till de aktuella vattenförekomsterna. För dess aktörer kan det bli aktuellt med skärpta krav, oc h i vissa fall kanske t.o.m. inskränkningar i verksamheten, om det bedöms nödvändigt för att uppnå de föreslagna miljökvalitetsnormerna (se mer om detta i nästa avsnitt) Samhällssektorer som framförallt kan komma att beröras av beslutet Det går inte att i detalj förutse vilka företag, privatpersoner och andra verksamhetsutövare som direkt kommer att beröras av det föreslagna beslutet. Syftet med den här utredningen är att belysa de föreslagna miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammets konsekvenser för företagen. Redovisningen avgränsas därför till de sektorer, branscher och verksamheter som uppskattningsvis kan komma att beröras av en tillämpning av miljökvalitetsnormerna i mål och ärenden enligt miljöbalken och andra lagar, med hänvisning till 5 kap. m iljöbalken. Beroende på verksamhetens typ kan tre huvudkategorier definieras. Den första kategorin berör landbaserad miljöfarliga verksamheter, som prövas enligt 9 kap. miljöbalken. Den andra kategorin, vattenverksamheter, prövas enligt 11 kap. miljöbalken. Den tredje kategorin, som i stor utsträckning överlappar de två föregående, är infrastrukturverksamheter. Regleringens påverkan i detta fall är begränsad, med undantag för flygplatser och deras brandövningsplatser. Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 14 ( 27 )

16 Konsekvensutredning Det kan vara lämpligt att här göra ett påpekande om miljökvalitetsnormernas genomslag vid tillämpningen av plan - och bygglagen. Planläggning, planering och prövning av ärenden enligt plan - och bygglagen påverkar en betydligt större och mer varierad krets av aktörer både privatpersoner, föret ag inom i stort sett alla sektorer och offentliga organ. Det är därför inte någon särskild kategori av verksamheter som berörs av miljökvalitetsnormerna i detta avseende. Istället omfattar den kommunala planeringen och planläggningen i princip alla de verk samhetstyper som nämns i de följande avsnitten, samt andra verksamheter och aktiviteter som utförs av företag, privatpersoner, statliga och kommunala organ och olika typer av organisationer. Det kan därför inte anses rimligt och ändamålsenligt att inom ram en för denna utredning försöka förutse hur de föreslagna normerna kommer att påverka verksamheter och sektorer/branscher som berörs av olika frågor enligt plan - och bygglagen. Miljöfarlig verksamhet och v attenverksamheter enligt 9 och 11 kap. miljöbalken Begreppet miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken kan omfatta en mängd olika slag av verksamheter och aktiviteter på fast mark. En del av dessa prövas inom ramen för tillstånds - eller anmälningsplikt enligt 9 kap. miljöbalken, medan andra omfatt as av andra specialbestämmelser, tillsynsbestämmelserna i 26 kap. miljöbalken och miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Regleringens direkta påverkan på vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken bedöms vara begränsad. Följande miljöfarliga verksamheter kan påverkas av vattenmyndigheternas föreslagna föreskrift: - Industriverksamheter med utsläpp till luft av prioriterade ämnen (olika typer av anläggn ingar där förbränning sker exempelvis anläggningar för energi och fjärrvärmeproduk tion, stål - och metallindustri) - Verksamheter som omfattar efterbehandling av föroreningsskadade områden enligt 10 kap. miljöbalken - Deponier och avfallsanläggningar (deponier för farligt a vfall, deponier för avloppsslam och avfall sanläggningar ) - Flygplatser, särskilt till hörande brandövningsplatser - Jordbruks - och d jurhållningsverksamheter (exempelvis jordbruk som använder biocider och växtskyddsmedel på grödor eller lagring/förråd och djurhållningsverksamhet som använder biocider för kontroll av parasiter) - Andra anmälning s - och tillståndspliktiga industriverksamheter där vattenmiljön står som recipient för utsläpp av förorenan de och prioriterade ämnen (exempelvis avloppsreningsverk, räddningstjänst med tillhörande övningsverksamhet, militär verks amhet med brandövningsplats er och textilindustri) - Skogsbruk ( exempelvis skogsbruk som använder bekämpningsmedel mot snytbagge) - Dricksvattenproducenter ( vattenverk), dessa påverkas positivt av åtgärderna Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 15 ( 27 )

17 Konsekvensutredning Effekter av betydelse för företag Hur näringsidkare och företagsverksamhet påve rkas av vattenmyndigheternas föreskrift er om miljökvalitetsnormer beror dels på vilka styrmedel som används av de myndigheter och kommuner som är skyldiga att vidta åtgärder enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Åtgärdsprogramme n innehåller mer eller mindre specificerade krav på de styrmedel eller andra administrativa åtgärder som myndigheter eller kommuner ska använda, med den gemensamma inriktningen att de alla ska bidra till att miljökvalitetsnormerna kan följas. Ett flertal åtgärder innebär också krav på att öka eller prioritera redan befintligt åtgärdsarbete, t ill exempel med tillsyn, rådgivning och information. Gemensamt för samtliga åtgärder är att de inte specifikt anger vilken eller vilka enskilda verksamhetsutövare eller påverkanskällor som å tgärderna syftar till att åtgärda. Den specifika effekten av åtgärdsprogrammets genomförande på enskilda företag är därför svår att bedöma. Störst effekt bedöms falla på energiproduktion, avfallsförbrännings och avfallsdeponeringsverksamheter. I vissa fall kan jordbruksverksamheter påverkas, särskilt då deras verksamhet bedrivs inom vattenskyddsområden för dricksvattenproduktion. Utöver detta kommer besluten om miljökvalitetsnormer att kunna beröra en mängd olika verksamhetsutövare till följd av tillämpningen av miljökvalitetsnormer i enskilda mål och ärenden enligt miljöbalken, vid planläggning och andra ärenden enligt plan - och b ygglagen (2010:900), och vid tillämpning av de andra författningar som nämnts ovan. Omfattningen på detta är dock i princip omöjlig att bedöma i dagsläget, med hänsyn till att det är en mycket stor och obestämd krets av verksamhetsutövare som kan komma att påverkas av sådana krav eftersom miljökvalitetsnormerna gäller för alla yt - och grundvattenförekomster i hela landet. Det går inte heller att förutse på någon mer konkret nivå vilka kommande verksamheter och projekt som kan påverkas av krav för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten, eftersom det beror på var och när verksamheter och projekt ska påbörjas och vilken karaktär och omfattning de har. Det saknas därför förutsättningar att rent kvantitativt beskriva vilka effekter som kommer att uppstå för verksamhetsutövare eller andra enskilda aktörer till följd av vattenmyndigheternas beslut om miljökvalitetsnormer Samråd med berörda aktörer Vattenmyndigheterna har haft en kontinuerlig samverkan med berörda myndigheter under processens gång i framtagande av föreskrift och metoder för att sätta miljökvalitetsnormer och utformningen av åtgärder i åtgärdsprogrammet. Förslagen till åtgärdsprogram och reviderade miljökvalitetsnormer var ute på samråd under perioden 1 november 2017 till 30 april Även allmänheten och verksamhetsutövare har givits möjligt att yttra sig. Efter samrådet har handlingarna reviderats med hänsyn till inkomna synpunkter. Samrådsmaterialet skickades till ett stort antal aktörer enligt listan i bilaga K onsekvenser av föreskriften Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Väs tmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida 16 ( 27 )