En välmående skola från nationella grunder till en lokal läroplan
|
|
- Robert Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 från nationella grunder till en lokal läroplan Helsingfors Åbo Vasa
3 Program Kaffe Välkomsthälsning och inledning Ann-Sofi Loo och Marianne West-Ståhl, Regionförvaltningsverket Tillsammans mot en välmående skola Lunch (på egen bekostnad) Lokalt LP-arbete: från norm till levande verktyg Fruktservering egrunder en dynamisk läroplan Direktörens utmaning
4 Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
5 Regionala utbildningstillfällen i Svenskfinland för en likvärdig nationell och regional läroplansprocess Kommuner och städer enorssi Utbildningsstyrelsen Regionförvaltningsverk Finlands övningsskolor Vasa övningsskola
6 LPstöd2016 II från nationella grunder till en lokal läroplan Modul 2.1 Modul 2.2 Modul 2.3 Modul 2.4 (CLL) En blomstrande skola från nationella grunder till en lokal läroplan helhetssyn på lärandet bedömningskultur som stöd för lärande i en lärande organisation Lärandeprocessen en process som kräver både verktyg och tid Helsingfors, UBS, Hagnäs Åbo, Arken Vasa, ÅA, Strandgatan 2 Den nationella läroplanen som stöd för det lokala läroplansarbetet Grunden för en blomstrande skola Begrepp och förändringar eläroplanen blir en dynamisk läroplan Lokala läroplansprocesser synliggörs Helsingfors Åbo Vasa De årskursvisa helheterna Läroämnenas syfte, mål och innehåll Mångvetenskapliga lärområden och lärmiljöer Undervisningsteknologi som stöd för lärandet Lokala läroplansprocesser synliggörs Helsingfors Åbo Vasa Mångsidig bedömning som en del av studierna och lärande Bedömning som befrämjar kommunikation, interaktion och delaktighet Bedömning av mångvetenskapliga lärområden Slutbedömning Självvärdering för skolutveckling Lokala läroplansprocesser synliggörs November 2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Lärarlett och elevlett lärande Samarbete och individuellt arbete Fokus på kunskap eller på problemlösning Behovet av goda lärstrategier Modeller som redskap för lärande
7 - SYFTEN Stärka och fördjupa kunskap om läroplansplansarbetet. Inspirera och stöda varandra i det lokala läroplansarbetet Ge underlag för en lyckad läroplansprocess genom att sprida kunskap och ge redskap för att leda och koordinera det lokala läroplansarbetet. Analysera och ta ställning till hur vi når en välmående skola Sprida inspirationsmaterial.
8 Mål för dagens utbildning Uppmärksamma och analysera förändringar i LP 2016 Diskutera upplägg och genomförande av centrala nycklar i läroplansprocessen Aktualisera vikten av ett lyckat förändringsarbete Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Inspirera varandra och dela med oss
9 Utbildningens deltagare daghemspersonal klasslärare lektorer tjänstemän speciallärare ämneslärare ämneslärare rektorer skoladministratörer Läroplansprocessen ser olika ut på olika håll vi har olika behov.
10 Lagspel i förändringsarbetet Att övervinna hinder Nu behövs alla spelare på plan! Nigel Barlow, BETT London
11 Vi måste våga dumpa gammal barlast! The illiterate of 21st century will not be those who cannot read and write, but those who cannot learn, unlearn and relearn. Alvin Toffler
12 Ett lyckat förändringsarbete Vision Kunnande Motivation Resurser Plan en välmående skola läroplanen och yrkesprofessionalitet inre - yttre finns i skolan jfr Barlow vägkarta i enlighet med visionerna Fritt efter Raili Gothóni Hur skall vi lyckas engagera varje spelare ut på plan och på plan?
13 En nationell läroplan blir lokal - en vägkarta behövs Grunderna för den grundläggande läroplanen implementeras som ett verktyg i skolans vardag då arbetet utifrån vägkartan framskrider så att de nationellt styrda förändringsförväntningarna förverkligas till fullo då läroplanen tas i bruk i augusti 2016.
14 En bra vägkarta kännetecknas av En tidtabell Delmål Kronologisk uppbyggnad, revidering Resurser i form av tid och rum Samverkan, delaktighet, kommunikation Tid för implementering av läroämnenas gemensamma byggstenar (värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, mångvetenskapliga lärområden, kompetenser, bedömning) Gemensamt läraransvar/förbindelser
15 Vägkartor och webbsidor inspirerar Följ med Padlet
16 Fyra viktiga nycklar i läroplansreformen - Skolan som lärmiljö förändras Elevrollen eleven äger lärandet - samverkan, delaktighet, undersökande och skapande arbete Samhället miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknologi, mobilitet, mångfacetterat samhälle Undervisningen lärarrollen synen på lärande tvärfacklighet samarbete och helhetsskapande Synen på allmänbildning Nyckelkompetenser i fokus mångsidighet, etik, hållbarhet, lärandestrategier, informationsbehandling och växelverkan
17 Kärnfrågor i läroplansrevideringen Pedagogisk förnyelse Fokus på frågan HUR vi lär oss framom VAD Värdegrund, syn på lärande, verksamhetskultur, kompetenser,, lärmiljöer, arbetssätt, handledning och bedömning Helhetsskapande utbildning Mångvetenskapliga lärområden, strategier för verksamheten, årskurshelheter och ämnesövergripande samarbete Verksamhetskulturen förändras Processinriktat läroplansarbete med fokus på pedagogiska diskussioner och självreflektioner av den egna verksamheten Läroplanen som arbetsredskap Målet är att skapa en levande läroplan både nationellt och lokalt (egrunder) FRITT ÖVERSATT EFTER ERJA VITIKKA, UTBILDNINGSSTYRELSEN
18 Centrala frågeställningar för lärare Normer Hur skall den nationella läroplanen fungera som stöd för läraren i skolarbete? Hur återspeglas samhällsförändringen i skolans verksamhetskultur? Verksamhet Kompetens Hurdana färdigheter behöver lärarna? Vad är framtida bildning och hur kan vi bäst främja elevernas lärande? Riktning
19 Var behövs förändring enligt LP 2016? 1. Värdegrund - Varför behövs en revidering av värdegrunden? - Ny läroplan siktar mot framtiden Värdegrundsartikel 2. Syn på lärande - Linnéa - Tankar om lärandets glädje 3. Verksamhetskultur - Designing the school of the future, Helsinki news - The Educator s view - Fritjof Sahlström - Unelmien koulu Min drömskola 4. Mångsidig kompetens - Läroämnen i samverkan Kristian Smedlund - Multilitteracitet 5. Mångvetenskapliga lärområden Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning 6. Lärmiljöer och arbetssätt - En flexibel lärmiljö Minerva-torget - Kiire on mielentila 7. Bedömning Artikel om bedömning
20 1. Värdegrunden Humanitet, bildning och demokrati Nödvändigheten av en hållbar livsstil Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Kulturell mångfald är en rikedom
21 Fyra centrala aspekter Värdegrunden Varje barn är unikt och har rätt till god undervisning Utveckling till humana människor och samhällsmedlemmar som kan ta etiskt ansvar Det finländska kulturarvet, mångfalden av kulturella identiteter och utvecklingen till världsmedborgare Nödvändigheten av hållbar utveckling Värdegrunden ska synas i verksamhetskulturen.
22 2. Synen på lärande i en välmående skola Eleven har en aktiv roll och lär sig ställa upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Positiva upplevelser, glädje och kreativ verksamhet stöder lärande och uppmuntrar till att utveckla det egna kunnandet. Lärandet sker i växelverkan med andra elever, vuxna och i olika sammanhang. En känsla av sammanhang (hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet) ger förutsättningar för ett autonomt handlande. Lärandet sker individuellt och tillsammans med andra. Det handlar om tanke, planering, handledning och mångsidig bedömning av processerna. Uppmuntrande handledning under lärprocessen stärker elevens jagbild och självkänsla. Detta påverkar hurudana mål elevens ställer för sitt lärande. FRITT EFTER ERJA VITIKKA, UTBILDNINGSSTYRELSEN
23 Vad sker i de rum där synen på lärande förverkligas enligt LP 2016? Bunge skolmuseum, Gotland
24 3. Verksamhetskultur i en välmående skola
25 Verksamhetskulturen är en helhet bestående av normer och mål för verksamheten ledning och organisation, planering, förverkligande och utvärdering skolsamfundets samlade kunnande och utveckling fortbildning och spridning kollegialt lärande och nätverkande pedagogik och yrkesstolthet växelverkan, atmosfär, vardagsrutiner och inlärningsmiljöer
26 4. Kompetensområden Mål för den grundläggande utbildningen och mångsidig kompetens - kunskap - färdighet - värden - attityd - vilja 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 1. Förmåga att tänka och lära sig 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att växa som människa och medborgare 5. Digital kompetens 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagskompetens 4.Multilitteracitet
27 EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande Kombination av kunskaper, färdigheter och attityd i olika sammanhang. 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Life skills
28 4. Kompetensområden 1. Förmåga att tänka och lära sig 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Mångsidig kompetens 5. Digital kompetens 3. Vardagskompetens 4.Multilitteracitet Kompetenser syns i läroämnesmål
29 The Flitch Green Academy med kompetenserna i fokus Enable children to become creative, innovative and enterprising learners who embrace challenge. The Flitch Green Academy
30 The Flitch Green Academy Life skills Life skills 5 kompetenser: Creative Navigator Confident Character Cool Collaborator Challenge Conqueror Critical Thinker...kreativitet, självförtroende, samarbete, utmaningar, kritiskt tänkande
31 Kompetenser i process Öppna begrepp, diskutera, reflektera, samverka, medvetandegöra, förverkliga, revidera... Undervisningens innehåll och elevernas arbetssätt är verktyg för elevernas kompetensutveckling. En början är att vi som lärare når samförstånd om kompetenserna: vad betyder de? Hur jobbar vi kontinuerligt för att göra eleverna medvetna om läroplanens kompetenser och hur de kan tränas?
32 5. Mångvetenskapliga lärområden, ML Studieperioder som ger ett helhetsperspektiv pa undervisningen och grundar sig pa samarbete mellan la roa mnena. Grund för arbetet Arbetsredskap Mål för arbetet MA L Fra mja elevernas utveckling och skapa grund fo r allma nbildning Spegla skolans va rden och syn pa la rande Utveckla verksamhetskulturen Stödja utvecklingen av ma ngsidig kompetens
33 6. Lärmiljöer och arbetssätt Mål utveckling och undervisning Synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Sta rka motivationen, gla dje i la randet Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande och kommunikation Läraren handleder och väljer arbetssätt i samråd med elever Informations- och kommunikationsteknik betonas som ett sätt att stöda lärandet Taxonomiska färdigheter: hämta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information
34 På väg mot en välmående skola med nyfikna elever Jag fortsätter försöka, också då jag kör fast Jag lär mig då jag fixar och trixar Jag undersöker, anpassar och kombinerar Jag tar risker och lär av mina misstag Jag förstår att det kan bli rörigt då man fixar Jag tar uppgiften på allvar men på ett lekfullt sätt Jag ser och utforskar samband Jag tänker och känner med mina händer Jag delar det jag gör med andra Jag störs inte av att jag inte kan allt Jag ser och inspireras av min omgivning Jag bygger gemenskap där alla är välkomna med Jag stannar upp för att reflektera över det jag gör Fantasi, förundran och frågor finns alltid på min Jag tillverkar, agenda inte bara förbrukar För att vara lycklig något att göra något att älska något att hoppas på
35 7. Bedömningskultur som stöder lärande Kännetecknas av uppmuntran främjar kommunikation, interaktion och elevernas delaktighet arbetssätt som synliggör elevens framsteg under hela inlärningsprocessen rättvisa och etik mångsidighet själv- och kamratbedömning samarbete med hemmen lärarrespons användning av bedömningsinformation för planering av undervisning och skolarbete verktyg för lärarens självbedömning och reflektion över sitt arbete
36 Var behövs förändring? Värdegrund Syn på lärande Mångsidig kompetens Verksamhetskultur Lärmiljöer och arbetssätt Mångvetenskapliga lärområden Bedömning
37 There is no box! Joris Toonders
38 Mångsidig kompetens som mål Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen lägger grund för utvecklingen av kompetens. Varje läroämne bygger upp kompetensen genom att tillämpa innehållet och metoderna inom den egna vetenskapsgrenen. Hur kompetensen utvecklas beror på både de innehållsområden man behandlar och i synnerhet hur man arbetar och hur kommunikationen mellan eleven och omgivningen fungerar. Responsen som eleverna får samt handledningen och stödet för lärande inverkar framför allt på attityderna, motivationen och viljan att agera. (s 18)
39 Vi har en kompetensinriktad läroplan. Målet med verksamheten är att eleven skall uppnå mångsidiga kompetenser. Hur skall vi arbeta i en välmående skola där kompetenserna är målet? Ge idéer och problematisera. 1. Diskutera parvis 2. Gör en tankekarta i Popplet. 3. Publicera tankekartan t ex i form av en skärmdump i Facebook Lp 2016 en va lma ende skola
40 POPPLET
41
42 Då förändringarnas vind blåser är det bättre att bygga väderkvarnar framom skyddsmurar.
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo 24.9.2014
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Åbo 24.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-11.30 Inledning och tillbakablick Frågor som avgörs på lokalnivå Annika Lassus
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merFacebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016
En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo
Läs merLäroplanen som verktyg i en helhetskapande skola
Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS
Läs merLäroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors 23.9.2014
Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Helsingfors 23.9.2014 Dagens program 9.00-9.10 Välkommen, Camilla Forsberg, CLL 9.10-9.30 Inledning och tillbakablick Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Annika
Läs merFinlands nya läroplan och IKT kompetenser. Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland
Finlands nya läroplan och IKT kompetenser Jukka Tulivuori, Utbildningsstyrelsen, Finland Vad är Utbildningsstyrelsen? Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklandet av utbildningen och internationaliseringstjänster
Läs merLP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015
LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs merGun Oker-Blom 1
Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och
Läs merVasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet
Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merLP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm
LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning
Läs merLP 2016 Läroämnen i samverkan 23.9. 2014
LP 2016 Läroämnen i samverkan 23.9. 2014 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Vad är centralt i LP-reformen? 7 centrala mångsidiga kompetenser och allmänbildning i framtidens skola Principerna för
Läs merVägkost från Utbildningsstyrelsen
Vägkost från Utbildningsstyrelsen LPstöd2016 Modul 2.2 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Vad nytt? Grunderna för förskoleundervisningens läroplan i bokform (20 ) http://verkkokauppa.oph.fi/epages/oph.sf/sv_fi/?objectpath=/shops
Läs merRevidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen
Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning
Läs merLÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL
LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens
Läs merLäroplansinspiration. Tammerfors
Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio
Läs merRevidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.
Revidering av grundskolans läroplan När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen. Målsättning Stärka enhetligheten och likvärdigheten mellan skolor
Läs merKontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen
Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen Läroplanens tre nivåer i Finland Undervisning och lärande Det övergripande
Läs merwww.ops-tyokalupakki.fi/vasa En likvärdig nationell och regional läroplansprocess Kommuner och städer enorssi Utbildningsstyrelsen Regionförvaltningsverk Finlands övningsskolor Vasa övningsskola 1. Lappland
Läs merLärare kan totta kai!
Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merA2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför. Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund
A2. LP2016: Att skapa en digital verksamhetsmiljö hur och varför Utvecklingsdagarna 8.12.2014 Christina Anderssén Kristian Smedlund LP2016 Barnets/elevens roll förändras - att göra tillsammans, att delta
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merGYMNASTIK ÅRSKURS 1 2
GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning
Läs merVi7 workshop
Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merSAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6
SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 4-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att
Läs merFINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.
FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper
Läs merFramtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom
Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merÖppna i webbläsaren /8
Öppna i webbläsaren 17.8.2017 1/8 Välkommen till FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS 2017 EN LÄRANDE GEMENSKAP 25-26.9.2017 på Hanaholmens kulturcentrum, Esbo Utbildningskonferensen riktar sig både till
Läs merBildkonst årskurserna 7 9
Bildkonst årskurserna 7 9 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera
Läs merHUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HUSLIG EKONOMI ÅRSKURS 7 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i huslig ekonomi är att stödja eleverna att utveckla kunskaper, färdigheter,
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merVision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02
Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor
Läs merLahden kaupunki
Ändringar och kompletteringar som berör undervisningen i A1- språket i årskurs 1 2 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen in Lahtis 1.8.2019 2 (9) Sisällys 13. Årskurs 1 2......
Läs merAktuellt inom utbildningssektorn
Aktuellt inom utbildningssektorn Gun Oker-Blom, direktör Utbildningsstyrelsen,Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik 11.5.2016 Gun Oker-Blom 1 Aktuella frågor Regeringens spetsprojekt: Finland
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merStrategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola
Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande
Läs merMångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merLedarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad
Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig
Läs merFredsborgskolans matematik och språkprofiler.
Fredsborgskolans matematik och språkprofiler. MATEMATIK OCH SPRÅKPROFILER EUs åtta nyckelkompetenser 1. Kommunikation på modersmålet: förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar,
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merAtt synliggöra lärandet i en lärande gemenskap
Finlandssvensk utbildningskonferens 2018 med fokus på grundläggande utbildning, förskoleundervisning och småbarnspedagogik Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap 26.9 på Scandic Park Helsinki och
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematiskt tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merKompetens som målet anknyter till
FÖRDJUPADE STUDIER I BILDKONST ÅK 8 (1åvt), DIGISKAPANDE Läroämnets uppdrag Studiehelhetens uppdrag är att ge en fördjupning i digitala verktyg och digitalt skapande. Mål för lärmiljöer och arbetssätt
Läs merAtt synliggöra lärandet i en lärande gemenskap
Finlandssvensk utbildningskonferens 2018 med fokus på grundläggande utbildning, förskoleundervisning och småbarnspedagogik Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap 26.9 på G18 och 27.9 på Utbildningsstyrelsen
Läs merLäroämnets uppdrag Mål för lärmiljöer och arbetssätt i musik i årskurs 1 2 Handledning, differentiering och stöd i musik i årskurs 1 2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MUSIK I ÅRSKURS 2 Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merUtbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016
Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs merRELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merLäroämnets uppdrag Lärmiljöer och arbetssätt
1 ELEVHANDLEDNING ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Elevhandledningen har en central betydelse ur såväl elevernas och skolans som ur samhällets perspektiv. Handledningsverksamheten ska bilda en sammanhängande
Läs merKAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN
KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 4.1 Betydelsen och utvecklandet av verksamhetskulturen Den grundläggande utbildningen ska utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogiskt
Läs merKAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE
Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala
Läs merDet nationella läroplansarbetet. LPstöd2016 Tammerfors Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén
Det nationella läroplansarbetet LPstöd2016 Tammerfors 18.11.2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Den allmänbildande utbildningen revideras: Läroplansarbetet 2012 2017 2012 2013 2014 2015 2016
Läs merÅrskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag
Läroämnets uppdrag Årskurserna 7 9 Undervisningen i religion har som uppdrag att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och livsåskådningsmässig allmänbildning innebär
Läs merInformation från. Information från
Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merMUSIK. Läroämnets uppdrag
1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens
Läs merLÄROPLAN 2016. Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015. Mångvetenskapliga lärområden
LÄROPLAN 2016 Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015 Mångvetenskapliga lärområden Programmet idag Kl. 9.00-11.00: 1) Var står vi nu i läroplansarbetet? 2) Introduktion till ett ämnesöverskridande
Läs merA-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merEtt ode till gymnasieutbildningen. Processen med
Ett ode till gymnasieutbildningen Processen med Målet är en inspirerande och engagerande process som förenhetligar gymnasieundervisningen Målet är att förnya gymnasiets läroplansprocess Samma fräscha grepp
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet
Läs merNorra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "
Fokusområde verksamhetsåret 2018-2019 "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola " Vision Förskolan har en viktig roll, att inge hopp och framtidstro. Barnen ska ingå i ett meningsfullt sammanhang,
Läs merHISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7-9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i historia i årskurs 7 9
HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Historieundervisningens uppdrag är att utveckla elevernas historiemedvetande och kulturkunskap samt att sporra eleverna att utvecklas till ansvarsfulla och okratiska
Läs merLP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv
LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv Michael Uljens och Rolf Sundqvist Toppkompetens 2 UBS, 8.9.2016 LP2016 som utgångspunkt! Nya målsättningar (VARFÖR)
Läs merLokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson
Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter
Läs merA-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag
A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merUtveckling av bedömningskulturen. Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017
Utveckling av bedömningskulturen Direktör Gun Oker-Blom Undervisningsrådet Maj-Len Engelholm 2017 Bedömningens två uppgifter Att leda, stödja och sporra i studier och inlärning, samt att utveckla elevens
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merVerktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande
Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet
Läs merHÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9. Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9
HÄLSOKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 Centralt innehåll som anknyter till målen för hälsokunskap i årskurs 7 9 Utgående från målen ska man skapa undervisningshelheter som framskrider i takt med åldern. Undervisningshelheterna
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merReligion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag
Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En
Läs merINTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla
INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...
Läs merPlugga smart! Björn Liljeqvist
Plugga smart! Björn Liljeqvist 0730-39 4199 bjorn@braingain.se www.braingain.se BrainGain http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/html/?uri=legissum:c11090 EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande
Läs merDigital kompetens och pedagogisk digital kompetens
Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merEngelska A2 årskurs 7-9
Engelska A2 årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen
Läs merDET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola
DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus Vasa övningsskola alassus@abo.fi Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språkstudierna ger underlag för att forma
Läs meretwinning nätverket för skolor i Europa
etwinning nätverket för skolor i Europa etwinningworkshop vid FORUM FÖR FINSKLÄRARE, Tammerfors 23:e januari 2017 Yrjö Hyötyniemi etwinningteamet vid Utbildningsstyrelsen yrjo.hyotyniemi@oph.fi Bilder:
Läs merSEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen
SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den
Läs merBedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.
Relevant kunskap Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Inspiration Utvecklingsidéer Simon Hjort www.effektivundervisning.se Utmaning Återkoppling Engagemang Problemlösning Ansträngning
Läs merHandledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak. Kohur Sonja Andersson
Handledning i enlighet med nya läroplanen handledning är alla lärares sak Kohur 28.04.2016 Sonja Andersson De nya läroplansgrunderna och lärarens roll Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merEntreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar
Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Hasseludden 6 november 2006 Marielle Peterson & Christer Westlund Betydelsefulla kompetenser Med utgångspunkt i det samhälle som finns idag. Vilka 10 kompetenser
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merLyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik. Vägkarta för en lyckad process Siv Saarukka
Lyft språken! en språkmedveten småbarnspedagogik Vägkarta för en lyckad process 24.1.2019 Siv Saarukka Pedagogisk dokumentation som stöd för barnets språkutveckling Genom den pedagogiska dokumentationen,
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merVerksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans
Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och
Läs merKvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs mer