Detaljerad dagvattenutredning område A, Kallfors Höjder

Transkript

1 Grap Detaljerad dagvattenutredning område A, Kallfors Höjder Geosigma AB

2 Uppdragsledare: Erik Palmfjord Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 29 Antal Bilagor: - Beställare: Södertälje kommun Beställares referens: Christina Svartsjö Beställares referensnr: Dnr Titel och eventuell undertitel: Detaljerad dagvattenutredning för område A, Kallfors Höjder Författad av: Erik Palmfjord Granskad av: Jonas Robertsson Godkänd av: Tommy Lundberg Datum: Datum: Datum: GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Box 894, Uppsala Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Luleå Varvsgatan Luleå Tel:

3 Sammanfattning Södertälje kommun har beslutat att exploatera fyra områden i samhället Kallfors i Södertälje kommun. Den planerade exploateringen kräver att en ny detaljplan tas fram och i samband med detta har Geosigma AB ombetts att utföra en detaljerad dagvattenutredning. Denna rapport avser område A, även kallat Kallfors Höjder. Detta är en uppdaterad version av dagvattenutredningen där hänsyn har tagits till synpunkter från Länsstyrelsen i Stockholm län och Södertälje Kommun. I dag finns ingen utbyggd dagvattenhantering för stora delar av planområdet. Till den väg som passerar genom planområdet finns ett dagvattendike. De delar av planområdet som gränsar mot golfbanan omgärdas till stor del av avskärande diken som skall hindra ytavrinning från höjdpartiet att nå golfbanan. Förändringen i markanvändning medför en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet. Recipient för dagvatten från området är Moraån, som klassas som en ytvattenförekomst med god kemisk status (med undantag för kvicksilver och bromerade difenyletrar) och måttlig ekologisk status. Delar av planområdet ligger dessutom inom vattenskyddsområdet för grundvattenförekomsten (dricksvattentäkt) Myrstugan. Myrstugan är en grundvattenförekomst med god kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. För att förtydliga lösningsförslag och för att skapa mer representativa flödesberäkningar utifrån terrängen har planområdet delats in i fyra delområden. Delområde 1 motsvarar de södra delarna av höjdpartiet, Delområde 2 motsvarar de centrala delarna av höjdpartiet, Delområde motsvarar de norra delarna av höjdpartiet och Delområde 4 motsvarar vägen. För att skapa en fungerande dagvattenhantering förslås följande åtgärder: Dagvatten som bildas inom Delområde 1 leds till makadammagasin som fördröjer dagvattenflödet ned till dagens nivåer. Utloppet från makadammagasinet sker ut till slänten där dagvattnet tillåts infiltrera. Dagvatten som eventuellt inte kan infiltrera tas om hand av vägdike söder om planområdet. Dagvatten som bildas inom delar av Delområde 2 leds via dagvattenledningar till ett makadammagasin beläget i anslutning till infartsvägen. Därifrån leds vattnet via ett dike till en av golfbanans bevattningsdammar. Infartsvägens dagvatten leds till ett växtdike via självfall. Växtdiket kan byggas med kontakt mot infartsvägens bärlager som fungerar som ett ytterligare fördröjningsmagasin. Från växtdiket leds dagvattnet till bevattningsdammen. Dagvatten som bildas inom Delområde leds till en växtbädd med bräddavlopp mot ett makadammagasin. Utloppet från makadammagsinet sker ut till slänten där dagvattnet tillåts infiltrera. Dagvatten som eventuellt inte kan infiltrera tas om hand av avskärande diken vid gränsen till golfbanan som leder dagvattnet mot ett system av bevattningsdammar. Inom Delområde föreslås också en plats för snöhantering. Platsen bör beredas på ett plant och väldränerat underlag omgärdat av diken med bräddavlopp mot makadammagasinet. Dagvatten som bildas på vägen inom Delområde 4 hanteras idag av ett vägdike. Delområde 4 ligger inom vattenskyddsområdet. För att inte riskera att påverka MKN för grundvattenförekomsten bör vägen förses med ett bottentätat växtdike för rening och utjämning av dagvattenflödet.

4 Innehåll 1 Inledning och syfte Allmänt om dagvatten Material och metod Material och datainsamling Platsbesök Områdesindelning Flödesberäkning Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsberäkning...8 Områdesbeskrivning och avgränsning Markanvändning Nuvarande och planerad Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Markavvattnings- och dikningsföretag Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Flödesberäkningar och föroreningsbelastning Flödesberäkningar Dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsbelastning Lösningförslag för dagvattenhantering Dagvattendike Makadammagasin Växtdiken och regnbäddar årsregn Referenser

5 1 Inledning och syfte Järna kommundelsnämnd beslutade den 5 april 2016 om planuppdrag för fyra detaljplaner i Kallfors, se Figur 1-1. Observera att planområdenas egentliga utbredning skiljer sig från vad som visas i Figur 1-1. Exploatör för de fyra områdena är Rudsjön Entreprenad. Syftet med dagvattenutredningarna är att undersöka möjligheterna till bebyggelse, samt vägar på respektive plats och ta fram lösningsförslag för dagvattenhanteringen. I samband med att planförslaget för den planerade exploateringen av de fyra områdena tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning. För område A har det tidigare gjorts en översiktlig och en detaljerad dagvattenutredning (Geosigma, 2016a, Geosigma, 2016b). Denna utredning tar hänsyn till att planområdet har utökats för att innefatta tillfartsvägen till planområdet. Dessutom tar denna utredning hänsyn till de ändringar som finns i det nya planförslaget. I denna utredning ska det utredas hur dagvattenhanteringen i området påverkas av en exploatering, hur exploateringen påverkar föroreningshalten i dagvattnet, samt hur det påverkar recipientens statusklassificering. Dessutom ska det ges förslag på tekniska lösningar för en hållbar dagvattenhantering. Till grund för principlösningar i dagvattenutredningen ska Södertälje kommuns dagvattenpolicy med tillhörande anvisningar följas och rapporten ska följa riktlinjerna i Svenskt Vattens rapporter P104, P105 och P110. Dagvattenutredningen ska bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet genom sedimentation och fastläggning av partiklar Den planerade byggnationen innebär att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur påverkar dagvattenbildningen. Det är viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkering tas omhand inom respektive kvartersområde så långt det är möjligt. Figur 1-1. Översiktskarta över planområdena, vars ungefärliga placeringar avgränsas med orangestreckade linjer. 5

6 Figur 1-2. Flygfoto över planområdet som avgränsas med en vitstreckad linje. (Flygfoto Lantmäteriet). 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. 6

7 2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställare) Ledningskartor (erhållet från beställare) Jordartskarta och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator Planskiss Område A, Kallfors höjder EttElva Arkitekter 2.2 Platsbesök Ett platsbesök genomfördes Platsbesöket genomfördes tillsammans med en representant för exploatören. 2. Områdesindelning För att underlätta redovisningen och för att lättare kunna föreslå platsspecifika dagvattenlösningar har planområdet delats in i fyra delområden, se Figur 2-1. Figur 2-1. Indelning av planområdet i fyra delområden (Flygfoto Lantmäteriet). 7

8 2.4 Flödesberäkning Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats för varje delområde. Dagvattenflöden för ytor med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: =( ) (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från en yta med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med ytans rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för den aktuella ytan. Arealerna för ytor med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. Delområdena är relativt små och består av ytor med flera olika typer av markanvändning och därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats för varje enskilt delområde enligt sambandet: =( + +.)/ (Ekvation 2) Det bör noteras att små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. En klimatfaktor på 1,25 har ansatts vid flödesberäkningar som beskriver flödessituationen efter exploatering för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder. 2.5 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt sambandet (Larm & Alm, 2014): =60 ( /1000) (Ekvation ) där V dmax är den dimensionerande utjämningsvolymen (m ) och Q out är den maximala avtappningen från området. V dmax beräknas som en maxfunktion av olika Q dim och t r och sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten, som behöver fördröjas eller utjämnas. 2.6 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet beräknas på schablonhalter i modellverktyget StormTac v Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. 8

9 Områdesbeskrivning och avgränsning Det aktuella planområdet är beläget cirka 2,5 kilometer norr om centrala Järna, i området Kallfors i Södertälje kommun. Inom område A som kallas Kallfors Höjder planeras flerfamiljshus, parkeringsplatser och carportar med tillhörande tillfarts- och kvartersvägar. Dessutom planeras en breddning av delar av den väg som passerar planområdet i öst-västlig riktning. Den del av vägen som planeras att breddas utgörs av Delområde 4. Figur -1. Nuvarande utseende på planområdet, markerat med en vitstreckad polygon. Vita heldragna linjer = planerade vägar, röda linjer = planerade flerfamiljshus, gula linjer = planerade parkeringsplatser, blå linjer = planerade carportar (Flygfoto Lantmäteriet)..1 Markanvändning Nuvarande och planerad Planområdet omfattar drygt 9 hektar mark som idag främst består av skogsmark, men i delar av planområdet finns tillfartsvägar till området, och en golfbana. Golfbanan avgränsar planområdet i norr, i öster och i söder. Området väster om planområdet består av skog. Planområdet befinner sig till stor del på en höjdrygg som sluttar ner från väster mot öster, se Figur -2. Höjdryggen har stora inslag av berg i dagen. Vilka ytor som består av berg i dagen har uppskattats utifrån SGU:s jordartskarta. Vid flödesberäkningarna har markanvändningen inom respektive delområde generaliserats enligt Figur -2. För planområdet planeras nya tillfartsvägar, 12 stycken flerfamiljshus och flertalet parkeringsplatser och carportar. Carportarna är planerade att vara belagda med gröna tak (sedumtak). De delar av planområdet som inte ska bebyggas ska i största möjliga mån få behålla sin karaktär av skogsmark. Vid flödesberäkningarna har markanvändningen inom respektive delområde generaliserats enligt Figur -. 9

10 10

11 Figur -2. Nuvarande markanvändning inom planområdet. Grå = befintlig väg, Genomskinlig gul = golfbana, Genomskinlig grön = berg i dagen, övrig mark har klassificerats som naturmark (Flygfoto Lantmäteriet). 11

12 Figur -. Planerad markanvändning inom planområdet, Lila = takyta på flerfamiljshus, grå = planerade asfaltsytor, grön = gröna tak, Genomskinlig gul = golfbana, Genomskinlig grön = berg i dagen (Flygfoto Lantmäteriet)..2 Hydrogeologi.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell -1 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Tabell -1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 198) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 12

13 Matjord 25 Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från SGU, se Figur -4 och Figur -5, består jordlagren inom planområdet av en blandning av berg i dagen, morän, svallsediment och lera. Infiltrationskapaciteten för berg i dagen redovisas inte eftersom den till stor del beror på hur uppsprucken bergytan är samt aperturen på sprickorna. Det är dock rimligt att anta att dess infiltrationskapacitet är begränsad, framförallt vid regn av dimensionerande storlek. Jordlagrens mäktigheter uppskattas till 0 10 meter. I den geotekniska utredningen som har gjorts inför breddningen av vägen var det generella mönstret att ett lerlager överlagrade ett moränlager. Borrningarna genomfördes i anslutningen till vägens nuvarande sträckning (Delområde 4) och det uppskattade jorddjupet varierade mellan 2,6 7 meter (ÄC-konsult, 2017). 1

14 Figur -4. Jordartskarta från SGU. Vitstreckad polygon visar placeringen av planområdet. 14

15 Figur -5. Jorddjupskarta från SGU. Vitstreckad polygon visar placeringen av planområdet..2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering De delar av planområdet som ska bebyggas ligger på gränsen (vattendelaren) till tre olika delavrinningsområden för grundvatten: Ovan Ogaån, Mynnar i Moraån och Utloppet av Kvarnsjön, se Figur -6. Inom planområdet följer grundvattnets rörelse topografin och grundvattnet fördelar ut sig till de tre olika avrinningsområdena. Grundvattnets rörelseriktning på mer regional skala är riktad mot havet, åt sydost. 15

16 Figur -6. Karta över grundvattenavrinningsområden i planområdets närhet. Figur -7 visar antagna naturliga flödesriktningar för avrinnande ytvatten baserat på topografiska förhållanden. För vägen som ska breddas visas inga flödesriktningar eftersom avrinning från vägen styrs av vägens dosering. På vägens norra sida finns ett vägdike. Söder om vägen finns en öppen vattenyta som är en del av Kallforsmossen. Grässlänter leder ned från vägen till vattenytan. 16

17 Figur -7. Delar av planområdet som är markerat med en vitstreckad polygon, där blå pilar visar naturliga flödesriktningar för avrinnande ytvatten. Höjdpartiet som ska bebyggas är till större delen omringat av dagvattendiken. Vid planområdets södra gräns finns ett vägdike som avleder ytavrinning från vägen och som även fungerar som ett avskärande dike för ytavrinning från höjdpartiet. Strax väster om bebyggelsen finns en vattendelare för vägdiket, se Figur -6. Vatten som når vägdiket väster om vattendelaren rinner västerut och vice versa. Längs större delarna av planområdets östra och norra gräns finns också avskärande diken som skyddar golfbanan från ytavrinning. Längs planområdets norra sida finns en vattendelare för det avskärande diket, se Figur -6. På golfbanan finns ett flertal dammar som används för bevattning av golfbanan, se Figur -8. Öster om planområdet finns en bevattningsdamm (Bevattningsdamm 2) med bräddavlopp mot Kvarnsjön som är en del av Moraån, se Figur -8. Ytavrinning från planområdet når i dagsläget till Bevattningsdamm 2 via det avskärande diket vid den norra plangränsen. Söder om planområdet, väster om klubbhuset finns ytterligare en bevattningsdamm (Bevattningsdamm 1) med utlopp mot ett södergående dike som ansluter till Kallforsån för att slutligen mynna i Moraån. Mellan planområdet och Bevattningsdamm 1 planeras en ny bevattningsdamm som skall sitta samman med Bevattningsdamm 1 via en konstgjord bäck. Norr och nordväst om planområdet finns ett system med bevattningsdammar. Ytvatten från planområdet kan nå vissa av dessa via det avskärande diket vid planområdets norra gräns. Dessa dammar har utlopp mot Kvarnsjön. Det finns inget utbyggt dagvattenledningssystem i planområdets omedelbara närhet. 17

18 Bevattningsdammar Bevattningsdamm 2 Bevattningsdamm 1 Figur -8. Position för de bevattningsdammar som finns på golfbanan..2. Markavvattnings- och dikningsföretag En sökning på Länsstyrelsens webgis ( ) visar att det finns två stycken markavvattningsföretag utanför planområdet, se Figur -9. Cirka 50 m öster om planområdets nordöstra hörn ligger markavvattningsvattningsföretaget Vällingen. Vällingen omringas av det återkallade markavvattningsföretaget Wällingens sänkning. Cirka 200 m sydväst om planområdets västligaste hörn ligger markavvattningsföretaget Ene- Bredsäter. 18

19 Figur -8. Blårasterade ytor med röd begränsningslinje visar markavvattningsföretag i planområdets (gul polygons) närhet.. Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Dagvatten från planområdet mynnar ut i Moraån klassade Länsstyrelsen Moraån och kom då fram till att vattendraget har måttlig ekologisk status och att vattendraget inte uppnår god kemisk status på grund av halterna av kvicksilver och bromerade difenyletrar är för höga. Statusklassningen när hänsyn inte tas till bromerade difenyletrar och kvicksilver är dock god. Ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status, Den ekologiska statusen är i dagsläget måttlig. Kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus Undantag ges för bromerade difenyleter och kvicksilver då dessa ämnen generellt är över gränsvärdena för hela Sverige. Planområdet (Delområde 4) ligger delvis inom vattenskyddsområdet för dricksvattentäkten Myrstugan, se Figur -9. Myrstugan är ett grundvattenmagasin med goda eller mycket goda uttagsmöjligheter för dricksvatten för de bästa delarna av magasinet. Uttagsmöjligheterna ligger i storleksordningen 1-5 L/s. Grundvattenmagasinet har god kemisk och kvantitativ status enligt den senaste klassningen från Länsstyrelsen. Kvalitetskraven är fortsatt god kemisk och kvantitativ status. Enligt den riskbedömning som finns i VISS finns det ingen risk 19

20 för att den kemiska eller kvantitativa statusen inte skall vara fortsatt god år Figur -9. Vattenskyddsområdets läge i förhållande till planområdet (gul polygon). 20

21 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-1. Ett undantag är dock avrinningskoefficienten för berg i dagen som har sänkts till 0, från 0,75 eftersom utbredningen av berg i dagen inom planområdet enligt SGU:s jordartskarta är överdriven. Vid platsbesöket kunde det konstateras att de flesta ytor som klassificerats som berg i dagen SGU hade ett jordtäcke. I P110 är dock berg i dagen klassificerat som en naken bergyta vilket innebär att avrinningskoefficienten i det här fallet skulle vara för hög om den vedertagna avrinningskoefficienten användes. Planområdet är litet och består av flera olika typer av markanvändning och därför har en dimensionerande avrinningskoefficient (se Tabell 4-1) beräknats enligt sambandet: =( + +.)/ (Ekvation 4) Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. I Tabell 4-1 ses också hur stor den procentuella förändringen (ökningen) blir för den dimensionerande avrinningskoefficienten till följd av att markanvändningen förändras inom respektive delområde. För att förtydliga hur stora dagvattenflödena är för olika delar av planområdet så har det delats in i fyra delområden, se Figur 4-1. Figur 4-1. Delområdesindelning. Delområde 1 avgränsas av vit polygon, Delområde 2 avgränsas av rosa polygon, Delområde avgränsas av gul polygon, Delområde 4 avgränsas av röd polygon. 21

22 Delområde 1 utgörs av den södra delen av höjdpartiet som planeras innefatta de södra flerbostadshusen. Delområde 2 utgörs av de centrala delarna av höjdpartiet som planeras innefatta den centralt belägna bebyggelsen (flerbostadshus och carports). Delområde utgörs av den norra delen av höjdpartiet som planeras innefatta carports och parkeringsplatser. 22

23 Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för nuvarande och planerad markanvändning för respektive delområde. Förändringen visar hur många procent den avvägda avrinningskoefficienten förändras till följd av förändrad markanvändning. Delområde 1 Delområde 1 (planerad) Delområde 2 Delområde 2 (planerad) Delområde Delområde (planerad) Delområde 4 Delområde 4 (planerad) Markklassificering Area (ha) Avrinningskoefficient Dimensionerande avrinningskoefficient Golfbana 0,12 0,10 Naturmark 1,45 0,10 Berg i dagen 1,40 0,0 0,20 Vägyta 0,01 0,80 Takyta 0,1 0,90 Vägyta 0,01 0,80 Naturmark/gräsyta 1,40 0,10 0,26 Berg i dagen 1,1 0,0 Golfbana 0,12 0,10 Förändring (%) +0 Naturmark 1,18 0,1 Vägyta 0,02 0,8 Berg i dagen 1,78 0, 0,22 Golfbana 0,2 0,1 Naturmark 0,72 0,1 Berg i dagen 1,08 0, Sedumtak 0,24 0,6 Takyta 0,18 0,9 0,42 Golfbana 0,20 0,10 Vägyta 0,80 0,80 Förändring (%) +91 Naturmark 0,972 0,10 Berg i dagen 0,45 0,0 0,14 Golfbana 0,61 0,10 Naturmark 0,75 0,10 Berg i dagen 0,14 0,0 Golfbana 0,626 0,10 0,25 Vägyta 0,250 0,80 Sedumtak 0,11 0,60 Förändring (%) +79 Naturmark 0,66 0,10 Vägyta 0,4 0,80 0,4 Naturmark 0,56 0,10 0,41 0,44 0,80 Vägyta Förändring (%) +21 2

24 I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 10-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden. Bostadsbebyggelsen har klassats som gles. Även flöden för ett 100-årsregn har beräknats. Dagvattenflöden från respektive delområde vid ett 10-årsregn för nuvarande och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.4 och visas i Tabell 4-2. Vid flödesberäkningarna för planerad markanvändning har regnets varaktighet satts till 10 min för samtliga delområden baserat på uppskattad rinntid och att dimensionerande varaktigheter som är mindre än 10 min inte ska användas enligt P110. Vid flödesberäkningarna för nuvarande markanvändning baseras regnets varaktighet på respektive delområdes rinntid. I tabellen visas även förändringen i dimensionerande flöde och årsmedelflöde. Vid beräkningarna av 10-årsregn och 100-årsregn har en klimatfaktor på 1,25 multiplicerats för fallet med planerad markanvändning. Enligt beräkningar utförda enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010) motsvarar ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet en regnintensitet på 228 liter/sekund hektar. Årsnederbörden har satts till 66 millimeter. Den procentuella förändringen är större för det dimensionerande flödet för ett 10-årsregn än för årsmedelflödena. Detta beror på att årsmedelflödena inte är beroende av ett enskilt regns intensitet och därmed inte heller rinntid och varaktighet. 24

25 Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning vid dimensionerande flöde för ett 10-årsregn, årsmedelflöden (årsnederbörd 66 millimeter) och 100-årsregn. Markklassificering Golfbana Varaktighet (min) Dimensionerande flöde för ett 10- årsregn (liter/sekund) Årsmedelflöde (liter/sekund) Dimensionerand e flöde för ett 100-årsregn (liter/sekund) 25 Delområde 1 Delområde 1 (planerad) Delområde 2 Delområde 2 (planerad) Delområde Delområde (planerad) Delområde 4 Delområde 4 (planerad) Naturmark Berg i dagen Vägyta , 240 Takyta Vägyta Naturmark/gräsyta ,1 480 Berg i dagen Golfbana Förändring (%) Naturmark Vägyta Berg i dagen ,6 120 Golfbana Naturmark Berg i dagen Sedumtak Takyta ,4 660 Golfbana Vägyta Förändring (%) Naturmark Berg i dagen , Golfbana Naturmark Berg i dagen Golfbana ,18 10 Parkeringsyta Sedumtak Förändring (%) Naturmark Vägyta , Naturmark Vägyta ,1 250 Förändring (%)

26 Takytan i Delområde 1 står för 80 liter/sekund av de 220 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn. Tak- och asfaltsytorna inom Delområde står för 79 liter/sekund av de 140 liter/sekund vid ett dimensionerande 10-årsregn. De förändringar som föreslås inom respektive delområde medför att det dimensionerande flödet från ett 10-årsregn ökar. Den största procentuella ökningen av dimensionerande dagvattenflöde finns i Delområde 2. Det beror på att andelen hårdgjord yta där är högre än i övriga delområden. Att dagvattenflödena ökar beror på att andelen hårdgjorda ytor ökar, rinntiderna minskar vilket innebär att mer intensiva regn blir dimensionerande, samt att en klimatfaktor på 1,25 har multiplicerats för planerad markanvändning. 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym Den dimensionerande utjämningsvolymen för respektive delområde har beräknats enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.5. När utjämningsvolymen har beräknats för respektive delområde har målbilden varit att utflödet från området inte ska öka vid en byggnation i jämförelse med de dimensionerande flödena som har beräknats för dagens förhållanden. För att fördröja dagvattnet från takytorna inom Delområde 1 från 80 liter/sekund till 12 liter/sekund krävs ett makadammagasin med en totalvolym på 190 m (varav 58 m utgör del egentliga utjämningsvolymen). För att fördröja Delområde 2:s dagvatten från 90 liter/sekund till 56 liter/sekund krävs en utjämningsvolym på 00 m. För att fördröja det dagvatten som bildas på bebyggda ytor inom Delområde från 79 liter/sekund till 15 liter/sekund krävs en utjämningsvolym 55 m. För Delområde 4 har inga utjämningsvolymer beräknats eftersom det där redan idag finns en fungerande dagvattenhantering i form av ett vägdike. 4. Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden (årsmedelvärden) från modellen StormTac v använts, se Tabell 4-1. För de olika delområdena redovisas halten av olika ämnen i dagvattnet som det ser ut idag och hur halterna förändras i och med byggnationen, se Tabell 4- till 4-6. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten från olika markanvändningstyper. Schablonhalterna baseras oftast på flera olika vetenskapliga studier och blir därför ett slags medelvärde för föroreningshalten i dagvattnet från en viss typ av markanvändning. Användaren tillåts förändra schablonhalterna utifall denne anser sig ha en bättre estimering av föroreningshalten än vad som finns i databasen. Detta har inte gjorts i detta fall. Beräknad föroreningshalt från schablonhalterna jämförs med riktvärden för delavrinningsområden uppströms utsläppspunkt till recipient, Nivå 2M, enligt RTK:s riktvärdesindelning (Regionplane- och trafikkontoret, 2009). 26

27 Tabell 4-. Föroreningsbelastning i dagvatten från Delområde 1, för nuvarande och planerad markanvändning, efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Regionplane- och trafikkontoret, 2009). Orange = halten överstiger nuvarande halt/mängd, Grön = halten understiger riktvärde. Riktvärde 2M Ämne Föroreningshalt (µg/l) Föroreningshalter (µg/l) Föroreningsmängd (kg/år) Nuvarande 1 Planerad, Planerad, Nuvarande efter med, rening rening Delområde 1 Fosfor ,55 0,66 Kväve ,1 Bly 10,7 2,7 0,05 0,021 Koppar 0 9,9 8 0,094 0,064 Zink ,19 0,14 Kadmium 0,5 0,16 0,18 0,0015 0,0014 Krom 15 1,6 1,2 0,015 0,0099 Nickel 0 1,2 1, 0,011 0,01 Kvicksilver 0,07 0,019 0,012 0, , Suspenderad substans Olja ,9 1,1 PAH Saknas 0,5 0,21 0,00 0,0017 Benso(a)pyren 0,07 0,006 0,00 0, , Beräkningarna indikerar att samtliga jämförda ämnen ligger under riktvärden uppsatta av Regionplane- och trafikkontoret, vilket indikerar att områdets dagvatten inte är förorenat i förhållande till riktvärdena. Efter föreslagen rening i makadammagasin av takvattnet ökar belastningen på recipient för ett fåtal ämnen jämfört med nuvarande förhållanden (innan exploatering). Detta är naturligt då naturmark exploateras och markanvändningen i området blir asfalts- och takytor. Efter rening i makadammagasin kommer det att ske ytterligare rening av dagvattnet i och med att vattnet tillåts avrinna på markytan och till viss del infiltrera till grundvattnet. Denna rening har dock inte tagits med i beräkningarna eftersom reningsgraden är svår att uppskatta. Tillsätts dessutom biokol till makadammagasinet kan dess reningsgrad öka ytterligare (Rent Dagvatten, 2017). 27

28 Tabell 4-4. Föroreningsbelastning i dagvatten från Delområde 2, för nuvarande och planerad markanvändning, efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger nuvarande halt, Grön = halten understiger nuvarande halt. Riktvärde 2M Ämne Föroreningshalt (µg/l) Föroreningshalter (µg/l) Föroreningsmängd (kg/år) Nuvarande Planerad, efter rening Nuvarande Planerad, efter rening Delområde 2 Fosfor Kväve Bly Koppar Zink Kadmium 0, Krom Nickel Kvicksilver 0, Suspenderad substans Olja PAH Saknas Benso(a)pyren 0, Schablonhalterna indikerar att samtliga jämförda ämnen ligger under riktvärden uppsatta av Regionplane- och trafikplkontoret, vilket indikerar att områdets dagvatten inte är förorenat i förhållande till riktvärdena. Efter föreslagen rening i makadammagasin och växtbäddar ökar belastningen på recipient för ett fåtal ämnen jämfört med nuvarande förhållanden (innan exploatering). Detta är naturligt då naturmark exploateras och markanvändningen i området blir asfalts- och takytor. 28

29 Tabell 4-5. Föroreningsbelastning i dagvatten från Delområde, för nuvarande och planerad markanvändning, efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Rött = halten överstiger riktvärde, Orange = halten överstiger nuvarande halt/mängd, Grön = halten understiger nuvarande halt. Riktvärde 2M Ämne Föroreningshalt (µg/l) Föroreningshalter (µg/l) Föroreningsmängd (kg/år) Nuvarande Planerad, med, rening Delområde Nuvarande Fosfor ,48 Planerad, efter rening 0,5 Kväve ,6 6,7 Bly 10, 2,6 0,016 0,015 Koppar 0 9,4 7,9 0,046 0,044 Zink ,084 0,08 Kadmium 0,5 0,16 0,11 0, ,00065 Krom 15 1,2 2,2 0,0057 0,012 Nickel 0 1,2 1,1 0,0058 0,0064 Kvicksilver 0,07 0,014 0,014 0, , Suspenderad substans Olja ,79 0,91 PAH Saknas 0,22 0,18 0,0011 0,001 Benso(a)pyren 0,07 0,0022 0,0029 0, , Schablonhalterna indikerar att samtliga jämförda ämnen ligger under riktvärden uppsatta av Region- och trafikplanekontoret, vilket indikerar att områdets dagvatten inte är förorenat i förhållande till riktvärdena. Efter föreslagen rening i växtbäddar ökar belastningen på recipient för sex ämnen jämfört med nuvarande förhållanden (innan exploatering). Efter rening i växtbäddar kommer det att ske ytterligare rening av dagvattnet i och med att vattnet tillåts avrinna på markytan och till viss del infiltrera till grundvattnet. Denna rening har dock inte tagits med i beräkningarna eftersom reningsgraden är svår att uppskatta. Tillsätts dessutom biokol till växtbäddarna kan dess reningsgrad öka ytterligare (Rent Dagvatten, 2017). 29

30 Tabell 4-6. Föroreningsbelastning i dagvatten från Delområde 4, för nuvarande och planerad markanvändning, efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Föroreningsbelastningen kan jämföras med RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Orange = halten överstiger nuvarande halt eller mängd, Grön = halten understiger riktvärde. Riktvärde 2M Ämne Föroreningshalt (µg/l) Föroreningshalter (µg/l) Föroreningsmängd (kg/år) Planerad, Nuvarande, efter rening med, rening Delområde 4 Nuvarande, efter rening Planerad, efter rening Fosfor ,2 0,16 Kväve ,8,9 Bly 10 2, 0,9 0,006 0,0029 Koppar ,4 0,09 0,021 Zink ,078 0,026 Kadmium 0,5 0,14 0,04 0,0004 0,00011 Krom 15 4,,1 0,012 0,01 Nickel 0 2,2 0,98 0,0062 0,002 Kvicksilver 0,07 0,052 0,029 0, , Suspenderad substans Olja ,45 0,71 PAH Saknas 0,1 0,019 0, , Benso(a)pyren 0,07 0,0069 0,001 0, , Schablonhalterna indikerar att samtliga jämförda ämnen ligger under riktvärden uppsatta av Region- och trafikplanekontoret. Vid breddning av vägen ökar belastningen från olja jämfört med dagsläget. Vid beräkningarna har det tagits hänsyn till den rening som sker i vägdiket. Den sammanlagda effekten av planens genomförande borde inte påverka MKN för Moraån eftersom beräkningarna visar att samtliga ämnen ligger under riktvärdena för utsläppspunkt uppströms recipient. Det sker en ökning av halt och mängd för vissa föroreningar trots att reningsåtgärder för dagvattnet har införts. Detta är dock att förvänta när naturmark exploateras. Man ska dock ha i åtanke att det kommer att ske ytterligare rening för dagvattnet från Delområde 1 och Delområde i och med att dagvattnet, efter rening, tillåts avrinna/infiltrera på markytan för att sedan transporteras vidare i diken ut från planområdet. Det har dock inte tagits någon hänsyn till denna reningseffekt eftersom den är svår att beräkna. Mycket av dagvattnet från planområdet kommer heller inte att nå Moraån eftersom det till stor del kommer att återvändas för golfbanans bevattning. 0

31 Större delen av planområdet befinner sig utanför Myrstugans vattenskyddsområde. Vattenskyddsområden ska vara inrättade på sådant sätt att vattenskyddsområdet omfattar hela grundvattentillgångens tillrinningsområde (Naturvårdsverket, 2011). Det är med andra ord det regn som faller inom vattenskyddsområdet som till största del bidrar till grundvattenbildningen till grundvattentillgången. I Myrstugan utgörs grundvattentillgången av det grundvatten som finns tillgängligt i jordlagren som överlagrar berggrunden. Det dagvatten som bildas inom planområdet kommer att genomgå någon form av fördröjande och renande effekt innan det tillåts infiltrera till grundvattnet. Andelen dagvatten som kommer att infiltrera till grundvattnet inom planområdet bedöms vara begränsad på grund av den stora andelen berg i dagen. Det dagvatten som trots allt når grundvattnet i berggrunden kommer, på regional skala, föras ut mot havet och borde inte påverka grundvattnet i Myrstugans vattentäkt. Dagvattnet föreslås också avledas till bevattningsdammar och diken på golfbanan vilket ökar utspädningen, rening i form av sedimentation och upptaget hos växter av eventuella föroreningar. Dikena och bevattningsdammarna för inte dagvattnet direkt mot Myrstugan utan avledningen sker söderut (mot Moraån) och norrut mot Kvarntorpssjön. Kvarntorpssjön avvattnas förvisso till Kallforsån som passerar genom den inre skyddszonen för vattenskyddsområdet, men sannolikt sker grundvattenströmningen mot Kallforsån och inte från Kallforsån mot vattentäkten vilket minskar riskerna för påverkan på vattentäkten. Dessutom sker en betydande utspädning på vägen från planområdet innan dagvattnet kan nå Kallforsån. Delområde 4 är den del av planområdet som befinner sig innanför vattenskyddsområdet. De åtgärder i form av rening som föreslås minskar enligt beräkningarna belastningen för alla ämnen förutom för olja jämfört med nuläget. Det ska dock påpekas att de beräknade halterna för olja även ligger väl under riktvärdena för nivå 1M, utsläpp direkt till recipient, vilket är de hårdast ställda riktvärdena som tagits fram av Regionplane- och trafikkontoret. Dessutom föreslås avledningen av dagvatten från vägen ske i bottentätade växtdiken för att minska infiltrationen av dagvatten till grundvattnet. Sammantaget sker alltså en förbättring i jämförelse med dagens förhållanden eftersom ytavrinningen från vägen idag direkt når Kallforsmossen och vägdiket som inte är uppbyggt med tätskikt. Den sammanlagda bedömningen är att dagvattenhanteringen inom planområdet inte kommer att påverka MKN för vattentäkten Myrstugan. 1

32 5 Lösningförslag för dagvattenhantering Planområdet har tunna jordlager (0 meter) och stora inslag av berg i dagen, vilket medför att naturlig infiltration till grundvattnet är begränsad. Dessutom medför de topografiska skillnaderna på platsen att det finns begränsat med ytor där det är lämpligt med storskalig dagvattenhantering ovan mark. Delområde 1 Dagvatten som bildas på takytorna leds via rörledningar till makadammagasin (1 per hus). Makadammagasinen ska ha en sammanlagd totalvolym av 05 m, varav den faktiska fördröjningsvolymen är 58 m (19 m inklusive makadam). Övriga 112 m utgörs av en makadamfylld reningsvolym. Placeringen av makadammagasinen är inte klarlagd utan styrs av det faktiska jorddjupet på plats. Dessutom får de inte placeras så att fornlämningen påverkas. Efter rening och fördröjning i makadammagasinen leds dagvattnet ut på slänterna för infiltration och för att slutligen nå vägdiket som går vid planområdets södra gräns, se Figur 5-1. Närmare vägen är jorddjupet större och man kan förvänta sig mer infiltration än vad som är att förvänta högre upp i slänten. Vid dimensionerande regn är det troligt att inte allt regn hinner infiltrera vilket ger upphov till ytavrinning. Makadammagasinen är dock dimensionerade för att klara av att minska flödena så mycket att inte dagvattenflödet ut från Delområde1 ökar i jämförelse med vad naturmarken genererar idag. Vägdiket leder större delen av dagvattnet österut mot ett dikes- och dammsystem på golfbanan. 2

33 Figur 5-1. Lösningsförslag för Delområde 1. Makadammagasin representeras av rödstreckad polygon och vägdike representeras av blåstreckad linje. Delområde 2 Dagvattnet som bildas på takytor och asfaltsytor på den södra asfaltsvägen leds via markförlagda dagvattenledningar till ett makadammagasin som förläggs i anslutning till infartsvägen, se Figur 5-2. Efter fördröjning och rening i makadammagasinet avleds dagvattnet ut från planområdet till ett dike som i sin tur leder till en av golfbanans bevattningsdammar. Makadammagasinet bör ha en total volym på ca 1000 m varav 490 m utgörs av reningsvolym och cirka 500 m utgörs av en fördröjningsvolym. Bevattningsdammen står i sin tur i kontakt med Bevattningsdamm 1 som ligger i höjd med golfbanans klubbhus. Denna damm står i sin tur i kontakt med ett dike som avleder söderut mot Moraån.

34 Infartsvägen förses med ett grönt dike (växtbädd) som ligger mellan gång- och cykelbana och körbana. Dagvatten leds till det gröna diket genom att vägen skjuvas mot diket. Det gröna diket står i kontakt med en dagvattenledning under körbanan som diket kan brädda till när utjämningsvolymen i diket överskrids. För att uppnå ytterligare fördröjning och rening kan grönt dike istället kopplas via en brunn till körbanans bärlager. Bärlagret fungerar i detta fall som ytterligare ett fördröjningsmagasin. Detta är dock inte nödvändigt för att uppnå den fördröjning och rening som beskrivs i kapitel 4. Utsläpp av dagvatten från det gröna diket sker till samma dike som för makadammagasinet. Figur 5-2. Lösningsförslag för Delområde 2. 4

35 Delområde Dagvattnet som bildas på takytor och asfaltsytor leds via självfall till en växtbädd norr om parkeringsytan, se Figur 5-. Växtbädden behöver ha en yta om cirka 150 m 2 för att klara av att reducera ett 10-årsregn från 79 liter/sekund till 15 liter/sekund. Växtbädden förses med ett bräddavlopp mot ett makadammagasin med en totalvolym på cirka 20 m. I makadammagasinet sker ytterligare rening och flödesutjämning. Efter makadammagasinet tillåts dagvattnet infiltrera och avrinna mot det avskärande dike som avgränsar skogsslänten från golfbanan. Diket leder dagvattnet västerut mot ett system av bevattningsdammar på golfbanan. För att hantera de snömängder som uppstår till följd av snöröjning inom planområdet bör en särskild plats utses där snön kan dumpas. Eftersom snö kan innehålla föroreningar från luftdeposition, trafik, partiklar från vägslitage, salter för halkbekämpning med mera (Havsoch vattenmyndigheten, 2017) bör platser där stora eller mycket förorenade snömängder deponeras förses med någon form av rening för det dagvatten som uppstår till följd av snösmältningen. Vid normala snöfall kommer snömängderna inte vara så pass stora att de inte kan hanteras genom att ploga ut dem mot sidan av vägar och parkeringsytor. Det bör dock finnas en särskilt utsedd plats där snö kan placeras om snömängderna blir stora, se Figur 5- för rekommenderad placering. Platsen bör beredas så att den är plan till ytan och bör byggas upp av ett väldränerat material. Ytan bör också förses med gräs som kan fånga upp partikulära föroreningar. Runt om ytan bör det finnas växtbeklädda diken som kan magasinera delar av smältvattnet och även bidra till rening av smältvattnet. Dikena bör förses med bräddavlopp mot det makadammagasin som planeras i Delområde för att undvika att stora mängder smältvatten bräddar ut mot slänten. I makadammagasinet sker ytterligare rening av dagvattnet. 5

36 Figur 5-. Lösningsförslag för Delområde. Makadammagasin representeras av rödstreckad polygon och dagvattendike representeras av blåstreckad linje. Delområde 4 En breddning av vägen medför ökade dagvattenflöden och ökade trafikmängder medför ökade föroreningshalter i orenat vägdagvatten. Dessutom ligger vägen inom Myrstugans vattenskyddsområde (yttre skyddszon). Där råder ett förbud mot att släppa ut avloppsvatten på mark eller i diken (Skyddsbestämmelser för Myrstugans vattenskyddsområde) Idag räknas dagvatten inom detaljplanelagt område som avloppsvatten enligt miljöbalken. Därför har Geosigma gjort tolkningen att det krävs en tät avledning av vägdagvattnet för att undvika infiltration till grundvattnet. För att lösa detta föreslås att ett växtdike anläggs vid sidan av vägen som fångar upp vägdagvattnet. Växtdiket förses med tätande material såsom gummiduk för att undvika infiltration till grundvattnet. 6

37 5.1 Dagvattendike Dagvattendiken samlar upp dagvatten för vidare transport mot recipienten. Jämfört med en dagvattenledning sker en viss rening och fördröjning i dagvattendiken. Reningen och fördröjningen går att öka ytterligare i dagvattendiken genom att till exempel trappa eller meandra dikena. Ett dagvattendike kan utformas enligt Figur ,5 m 0 % 0,5 m Figur 5-4. Exempel på utformning av ett dagvattendike 5.2 Makadammagasin Dagvatten fördröjs och renas i ett makadammagasin innan vidare infiltration och avrinning till diken för Delområde 1, Delområde 2 och Delområde. Magasinsvolymen utgörs av porvolymen i makadamen, vanligtvis cirka 0 %. Makadammagasinet byggs upp av en makadam av grov och välsorterad fraktion under gräsarmering. Det är viktigt att makadammagasinet avskiljs från omgivande material med en geotextil för att inte riskera att magasinets funktion försämras över tid genom att porerna sätts igen av finmaterial. De ytor som skall kopplas till respektive makadammagasin förses med gallerbrunnar eller stuprör som sedan leder dagvattnet till makadammagasinen via dagvattenledningar. Makadammagasinen i Delområde 1 och Delområde förses med utlopp som leder vidare ut i slänterna så att dagvattnet kan infiltrera och avrinna till närmaste dike. Närmare golfbanan och vägen är jorddjupet större vilket ökar jordens infiltrationsförmåga. Makadammagasin har en bra rening, gällande metaller och suspenderad substans, och en god flödesutjämnande förmåga (Nilsson, 201). För suspenderad substans är den genomsnittliga reningsgraden över 80 %, för kväve cirka 50 %, och för samtliga tungmetaller över 50 %: Zink, bly, koppar, krom cirka % Kadmium, nickel cirka % För att med säkerhet veta att grundvatten inte riskerar att tränga upp i makadammagasinet krävs övervakning av grundvattennivåerna för att utreda de dimensionerande nivåerna. Om grundvatten stiger upp i makadammagasinet minskar den fördröjande volymen och detta ökar risken för ett överbelastat dagvattensystem. Övervakningen av grundvattennivåer bör inledas innan exploatering, i samband med att placeringen av makadammagsinens exakta placering utreds. Makadammagasinen bör underhållas och skötas av fastighetsägaren. Makadammagasin behöver underhållas vid behov (ungefär någon gång per år) där det ingår rensning av in- och utlopp till magasinen, samt rensning av eventuella brunnar och ledningar till makadammagasinen. 5. Växtdiken och regnbäddar Regnbäddar är planteringar som anläggs i bebyggda områden med syfte att vara både estetiskt tilltalande och en effektiv lösning för dagvattenhantering. Dagvatten fördröjs och renas i regnbäddar som är en form av biofilter. Magasinsvolymen utgörs dels av en fördröjningszon där det kan bildas en vattenspegel vid intensiva regn och dels av porvolymen 7

38 i jordlagren. En fördel med regnbäddar är att de kan skapa en tilltalande boendemiljö med rik och variationsrik växtlighet. Regnbädden byggs upp av en dräneringslager i botten för att överlagras av en mineraljord och överst en jordblandning (växtbädd) som ger förutsättningar för växterna att klara sig. Ur dagvattensynpunkt är det fördelaktigt med en hög vattengenomsläpplighet i det översta jordlagret medan för växtligheten är det i de flesta fall fördelaktigt med en jordart som kan hålla en större vattenmängd. Ett exempel på en regnbädds uppbyggnad visas i Figur 5-5 och Figur 5-6. Figur 5-5. Illustration av hur en regnbädd kan byggas upp (Illustration Åsa Wellander och foto från City of Maplewood). 8

39 Figur 5-6. Exempel på de olika lagrens uppbyggnad i en regnbädd. Den vertikala svarta rektangeln symboliserar bräddavloppet. Illustration från programvaran StormTac. En regnbädd föreslås användas i Delområde där den ska omhänderta dagvatten från parkerings- och vägytor. Från regnbädden kopplas en bräddledning som leder ned till makadammagasinet. För Delområde 2 föreslås en regnbädd (växtdike) användas mellan cykel- och gångbana och körbanan. I detta fall kan även körbanans underbyggnad utnyttjas som ett extra fördröjningsmagasin dit dagvatten från regnbädden kan brädda via en brunn som sprider dagvattnet i underbyggnaden via en spridarledning. Brunnen står även i kontakt med dagvattenledningen. Detta tillåter dagvatten att först nå regnbädden för att sedan nå underbyggnaden. I de fall underbyggnaden fylls kan dagvattnet brädda mot en dagvattenledning via brunnen, se Figur 5-7. Figur 5-7. Exempel på hur samspelet mellan växtbädden och vägens underbyggnad kan byggas upp. Illustration från Rent Dagvatten. I Delområde 4 föreslås också att ett växtdike (regnbädd) används för fördröjning och rening av vägdagvatten. Denna bör dock förses med tät botten för att undvika infiltration till grundvattnet eftersom Delområde 4 befinner sig inom Myrstugans vattenskyddsområde årsregn För att planområdet skall klara av att hantera extremregn, exempelvis 50- och 100-årsregn, bör planområdet höjdsättas så att när planerad dagvattenlösning bräddar så rinner överskottsvattnet ut på omkringliggande grönytor för infiltration och vidare transport i diken. Eftersom planområdet lutar så finns det goda förutsättningar för att leda ut dagvattnet mot de slänter som kommer att omge bostadsområdet. Denna lösning medför att risken för skador på hus och grundläggning minskar. Några byggnader är dock mer utsatta eftersom de befinner sig nedanför en sluttning, se Figur

40 Figur 5-8. Område 1, markerade med grönstreckade polygoner, där ytavrinnande vatten riskerar att bli stående. Område 1 och Område 2 Marken sluttar ner mot carportarna, vilket leder till att ytavrinnande vatten riskerar att stängas inne mellan carportarna och höjden. Här föreslås det att avskärande diken anläggs som skyddar carportarna från ytavrinnande vatten. Område Området är flackare än omkringliggande mark vilket leder till att vatten kan bli stående. Detta riskerar dock inte att påverka några byggnader. Påverkan på omkringliggande mark och markavvattningsföretag Vid mycket kraftiga regn kommer det att ske ytavrinning ned från höjdpartiet ut på omkringliggande ytor. Norr och öster om höjdpartiet är det framförallt golfbanan som berörs. För att inte golfbanan ska ta skada vid mycket kraftiga regn föreslås att de avskärande diken som till stor del omringar planområdet i anslutning till golfbanan förstärks. I anslutning till planområdets södra gräns finns två tomter. De ligger söder om vägen och skyddas därför från ytavrinning av det vägdike som ligger norr om vägen. Diket kan dock behöva förstärkas. Markavvattningsföretaget väster om planområdet påverkas inte av dagvattenhanteringen från planområdet eftersom det ligger uppströms planområdet. Markavvattningsföretaget öster om planområdet påverkas inte av dagvatten från planområdet eftersom dagvatten från planområdet når ett system av bevattningsdammar på golfbanan som ligger uppströms markavvattningsföretaget. Dagvattenanläggningarna inom Delområde är dimensionerade för att begränsa flödet till det som kan förväntas i dagsläget vilket medför att det inte sker någon förändring i den mängd dagvatten som når markavvattningsföretaget. 40