Dagvattenutredning för fastigheten Kallhäll 1:34 och del av Kallhäll 1:1, Järfälla kommun

Transkript

1 Grap Dagvattenutredning för fastigheten Kallhäll 1:34 och del av Kallhäll 1:1, Järfälla kommun Geosigma AB Sidan 1 (24)

2 Uppdragsledare: Per Askling Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 24 Antal Bilagor: Beställare: Svenska Vårdbyggen AB Beställares referens: Liz Wirdenius Beställares referensnr: Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för fastigheten Kallhäll 1:34 och del av Kallhäll 1:1, Järfälla kommun Författad av: Daniel Karlsson Granskad av: Per Askling Datum: Datum: GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Box 894, Uppsala Vattholmavägen 8, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Luleå Varvsgatan Luleå Tel: Sidan 2 (24)

3 Sammanfattning Järfälla kommun tar fram en detaljplan för uppförandet av ett äldreboende på fastigheten Kallhäll 1:34 och del av Kallhäll 1:1, Järfälla kommun. Enligt planförslaget skall området rymma ett äldreboende med cirka 54 bostäder, parkerings- och gatuytor, samt parkmark. På området som omfattas av planförslaget återfinns idag en allmän parkering, viss del parkmark och en tom byggnad som tidigare har använts för restaurangändamål. I samband med att planförslaget för den planerade exploateringen tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning för Svenska Vårdbyggen AB. Befintlig dagvattenhantering inom planområdet är idag begränsad till ett antal dagvattenbrunnar, som är påkopplade på dagvattensystemet genom markförlagda ledningar Dagvatten från fastigheten transporteras till recipienten och ytvattenförekomsten Mälaren-Görväln, som ingår i den sekundära skyddszonen av vattenskyddsområdet för östra Mälaren. Länsstyrelsen har utfärdat skyddsföreskrifter för denna del av Mälaren, som är dricksvattentäck för ett flertal kommuner i området. Enligt statusklassning från år 2009 uppnår recipienten god ekologisk- och kemisk ytvattenstatus. Vid planerad exploatering bedöms föroreningsmängderna inte påverka recipientens status negativt. En förändring av planområdet medför ökade dagvattenflöden med cirka 46 % för ett dimensionerande 10-årsregn och cirka 57 % för årsflöden. Följande lösning för dagvattenhantering inom planområdet föreslås: Dagvatten från planområdets parkerings- och gatuytor leds antingen till regnbäddar i den västra delen av den planerade parkeringsytan eller till den södra delen av gatuytan. Regnbädden fördröjer och renar merparten av områdets dagvatten och möjlighet ges för dagvattnet att infiltrera till grundvattnet genom att använda ett genomsläppligt material runt regnbädden. Regnbädden förses med bräddavlopp till det kommunala dagvattensystemet. För fördröjning och rening av dagvatten från takytan på äldreboendet leds förslagsvis dagvattnet till regnbäddar norr- och öster om vårdboendet och mot äldreboendets gårdsmiljö. Regnbädden förses med bräddavlopp till det kommunala dagvattensystemet När planområdet höjdsätts utförs detta så att dagvatten inte riskerar att ledas in i det angivna lågområdet, se Figur 4-1. Kantsten bör undvikas då det förhindrar dagvatten från att tillrinna områden där dagvatten ges möjlighet att naturligt infiltrera marken. Kantsten bör endast användas för att förhindra dagvatten från att tillrinna lågpunkter där det finns en eventuell risk för översvämningar. Sidan 3 (24)

4 Innehåll 1 Inledning och syfte Allmänt om dagvatten Material och metod Material och datainsamling Platsbesök Flödesberäkning Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsberäkning Områdesbeskrivning och avgränsning Markanvändning Nuvarande Markanvändning Planerad Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Vattenskyddsområde Specifika riktlinjer kring dagvattenhantering i Järfälla kommun Specifika riktvärden och flödesbegränsningar för dagvatten Flödesberäkningar och föroreningsbelastning Flödesberäkningar Dimensionerande utjämningsvolym Föroreningsbelastning Konsekvenser för vattenskyddsområde och miljökvalitetsnormer (MKN) Extremregn och lågpunkter Lösningsförslag för dagvattenhantering Generella rekommendationer Regnbäddar Extremregn Referenser Sidan 4 (24)

5 1 Inledning och syfte Järfälla kommun tar fram en detaljplan för uppförandet av ett äldreboende vid korsningen Smedvägen-Kallhällsleden, Järfälla kommun. Enligt planförslaget skall området rymma ett äldreboende med cirka 54 bostäder, mark för allmän parkering, parkmark och yta för återvinningsstation. På området som omfattas av planförslaget återfinns idag en allmän parkerings, gräs- och parkmark, samt en tom byggnad som tidigare har använts för restaurangändamål. I samband med att planförslaget för den planerade exploateringen tas fram har Geosigma AB ombetts att utföra en dagvattenutredning av Svenska Vårdbyggen. Den planerade byggnationen i planområdet (se Figur 1-1) kan innebära att det sker en förändring av andelen hårdgjorda ytor, vilket i sin tur kan påverka dagvattenbildningen. En ökad flödesbelastning på dagvattensystem kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringar tas omhand inom respektive kvartersområde så långt det är möjligt. Förändringar av markanvändningen kan även innebära att högre halter av föroreningar riskerar att ledas till mottagande recipient, vilket kan kräva rening av områdets dagvatten. Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration och fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerade dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin för att reducera dagvattnets flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet. Till grund för principlösningar i dagvattenutredningen ska i första hand Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering användas. Sidan 5 (24)

6 Figur 1-1. Översiktskarta över planområdet, vars ungefärliga placering avgränsas med en rödstreckad polygon. I öster löper Kallhällsleden och i väster Smedvägen. 1.1 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område och det är Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har för dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. Sidan 6 (24)

7 2 Material och metod 2.1 Material och datainsamling Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta och höjddata (erhållet från beställaren) Detaljplan (erhållet från beställaren) Järfällas riktlinjer för dagvattenhantering (erhållet från beställaren) Plankarta (erhållet från beställaren) Tidigare undersökningar av WSP och DHI (erhållet från beställaren) 2.2 Platsbesök Ett platsbesök genomfördes den 31 augusti Planområdets södra del karakteriseras av parkmark, gräsmark och en lövskogsdunge med synligt berg i dagen, se Figur 2-1. Här återfinns även en tom byggnad som tidigare använts för restaurangändamål. Figur 2-1. Gräsmark och lövskogsdunge med synligt berg i dagen (t.v.) och parkmark (t.h.). Den centrala delen av planområdet utgörs främst av en allmän parkering och en återvinningsstation, se Figur 2-2. Figur 2-2. Allmän parkering (t.v.) och återvinningsstation (t.h.). Sidan 7 (24)

8 I norr består planområdet i huvudsak av en öppen gräsyta, se Figur 2-3. Figur 2-3. Öppen gräsyta i planområdets norra del. 2.3 Flödesberäkning Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: (Ekvation 1) där Q dim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på t r som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor. Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktorn 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och klimatfaktorn 1,2 används för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Sidan 8 (24)

9 I enlighet med Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering vid mindre detaljplaner i redan exploaterade områden har klimatfaktorn satts till 1,25 vid 10- årsregn. 2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs enligt bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation: 0,06 (Ekvation 2) där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m 3 /hektar red ), t rinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (liter/sekund hektar red ). För att kompensera för att avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3. V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteten, vilket innebär att sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas. 2.5 Föroreningsberäkning Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac v Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. Sidan 9 (24)

10 3 Områdesbeskrivning och avgränsning Planområdets areal uppgår till knappt 0,5 hektar och är beläget vid Smedvägen- Kallhällsleden i Kallhäll, Järfälla kommun. Området omfattas av fastigheten Kallhäll 1:34 och del av fastigheten Kallhäll 1:1. På Kallhäll 1:34 finns det för närvarande en tom byggnad som tidigare har använts för restaurangändamål. Fastigheten Kallhäll 1:34 är i enskild ägo. Byggherren Svenska Vårdbyggen AB har genom ett avtal med fastighetsägaren option på att förvärva fastigheten. Övrig mark inom planområdet, fastigheten Kallhäll 1:1 ägs av Järfälla kommun. 3.1 Markanvändning Nuvarande Planområdet utgörs i dagsläget främst av parkmark, gräsmark och en lövskogsdunge med synligt berg i dagen. De centrala delarna utgörs till huvuddel av parkeringsytor och en återvinningsstation, och i norr angränsar en öppen gräsmark Källhällsleden. I Figur 3-1 visas den nuvarande markanvändningen inom planområdet. Den tomma restaurangbyggnaden på Kallhäll 1:34 presenteras i figuren som takyta. Figur 3-1. Nuvarande markanvändning inom planområdet. Gränsen för planområdet är markerad med en rödstreckad polygon. 3.2 Markanvändning Planerad Enligt byggnadsförslaget, framtaget av Svenska Vårdbyggen AB, kommer det nya äldreboendet att inrymma cirka 54 bostäder och är tänkt att utformas som en vinkelbyggnad i tre våningar, med en fjärde indragen våning på del av byggnaden. En inhägnad skyddad trädgård för de boende skapas i sydvästläge och på varje våningsplan utförs gemensamma balkonger. Äldreboendets gårdsmiljö planeras för Sidan 10 (24)

11 en sinnenas trädgård, vilket bland annat innebär att man väljer vatten och olika markmaterial för att stimulera sinnena. Den befintliga parkmarken vid korsningen Smedvägen-Kallhällsleden kommer att ersättas med en ny i ungefär samma läge. Marken norr om den befintliga parkeringsplatsen föreslås som kvartersmark för parkering. Parkeringen ska uppfylla det nya äldreboendets behov, samt till privataoch allmänna parkeringar. Tillsammans med nya kantstensparkeringar utmed Smedvägen bedöms att cirka av dagens 48 allmänna parkeringsplatser ska kunna återskapas. Den befintliga återvinningsstationen föreslås få en ny placering inom området. Den planerade markanvändningen efter exploatering visas i Figur 3-2. Den planerade byggnationen kommer att medföra en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet. Figur 3-2. Planerad markanvändning inom planområdet. Gränsen för planområdet är markerad med en rödstreckad polygon. Sidan 11 (24)

12 3.3 Hydrogeologi Infiltrationsförutsättningar och geologi Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, K S. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper. Tabell 3-1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Marken inom planområdet består av ett tunt lager morän enligt kartan över de geologiska förhållandena i kommunen, i den översiktliga skredriskkarteringen för Järfälla kommun (WSP ). Vid platsbesöket noterades att området där byggnationen av äldreboendet planeras består av ett tunt moränlager och berg i dagen. Mäktigheten hos moränlagret bedöms öka norrut inom planområdet Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering Nivåskillnaderna inom planområdet är små. Marknivån varierar mellan cirka +25,5 +26,5 meter. Merparten av marken sluttar in mot mitten av planområdet, samt mot dess nordvästra del. I väster sluttar marken svagt ut mot Smedvägen. Baserat på platsbesöket presenteras i Figur 3-3 de antagna naturliga flödesriktningarna för avrinnande dagvatten inom planområdet. Befintlig dagvattenhantering inom planområdet är idag begränsad till ett antal dagvattenbrunnar, som är påkopplade på dagvattensystemet genom markförlagda ledningar. Sidan 12 (24)

13 Figur 3-3. Översiktskarta över planområdet, där blå pilar visar naturliga flödesriktningar för avrinnande dagvatten och gröna linjer är befintliga dagvattenledningar. 3.4 Recipient Miljökvalitetsnormer (MKN) Dagvattnet från planområdet transporteras mot recipienten och ytvattenförekomsten Mälaren-Görväln. Miljökvalitetsnormen är ett styrinstrument som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till 2015 och att statusen inte får försämras. Om prognosen är att statusen kan komma att försämras måste åtgärder vidtas för att bibehålla vattenkvaliteten. Mälaren-Görvälns statusklassificering är från 2009: Ekologisk status Status: God ekologisk status 2009 Kvalitetskrav: God ekologisk status 2015 Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) Status: God kemisk ytvattenstatus 2009 Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus 2015 Undantag ges för bromerade difenyleter och kvicksilverföreningar, då dessa ämnen generellt överskrider gränsvärdena för hela Sverige. Sidan 13 (24)

14 Figur 3-4. Mälaren-Görvelns ytvattenförekomst ( Röd cirkel visar den ungefärliga positionen av planområdet Vattenskyddsområde Dagvatten från planområdet avvattnas mot Mälaren-Görväln, som ingår i den sekundära skyddszonen av vattenskyddsområdet för östra Mälaren. Länsstyrelsen har utfärdat skyddsföreskrifter för denna del av Mälaren, som är dricksvattentäckt för ett flertal kommuner i området. Skyddsföreskrifterna anger att utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenföroreningar föreligger, till exempel större vägar, broar och parkeringsanläggningar, inte får ske direkt till ytvatten utan föregående rening. 3.5 Specifika riktlinjer kring dagvattenhantering i Järfälla kommun Järfälla kommuns ståndpunkt är att kraftigt förorenat dagvatten renas bäst lokalt inom den fastighet där det uppkommer. Därför ställs särskilda krav på dagvattenhantering från ytor där föroreningsgraden normalt är högre, så som från industriområden, parkeringar och större vägar. Kommunens dagvattenhantering skall även bidra till att begränsa risken för översvämningar, samt de skador som uppstår, något som är extra viktigt i och med framtida klimatförändringar. Detta innebär i praktiken bland annat att: Dagvatten ska tas omhand lokalt, i första hand genom infiltration, och i andra hand genom fördröjning och rening på annat sätt. Avskiljning av olja och sediment krävs för dagvatten från parkeringsplatser för över 40 personbilar. För alla nya och ändrade detaljplaner, samt andra exploateringar gäller att recipientens vattenstatus inte får försämras. Sidan 14 (24)

15 Infiltration av förorenat dagvatten ska inte göras i närheten av grundvattentäkter eller i områden med förorenad mark, för att inte riskera att förorena grundvatten. Nya områden ska planläggas så att översvämningar kan undvikas vid 10- årsregn och skador på bebyggelse inte uppstår vid 100-årsregn och vid beräknat högsta flöde. Nya dagvattensystem ska utformas och dimensioneras enligt Svenskt vattens funktionskrav och vara dimensionerade för 10-års återkomsttid för regn vid fylld ledning med klimatfaktor 1, Specifika riktvärden och flödesbegränsningar för dagvatten Specifika riktvärden för dagvatten inom Järfälla kommun gällande Mälarens avrinningsområde presenteras i Tabell 3-2 och 3-3. Gällande flödesbegränsningar för Mälarens avrinningsområde presenteras i Tabell 3-4 och 3-5. Tabell 3-2. Riktvärden för totalfosfor, suspenderad substans och olja. Riktvärde Avrinningsområde Totalfosfor Suspenderad substans Oljeindex Mälaren 100 µg/l 40 mg/l 0,5 mg/l Tabell 3-3. Riktvärden för metaller och miljögifter. Avrinningsområde Riktvärde Pb Cd Hg Cu Zn Ni Cr BaP µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Mälaren 3,0 0,3 0,04 9, ,05 Tabell 3-4. Gällande flödesbegränsningar. Avrinningsområde Maximalt tillåtet flöde vid 10-årsregn I fastighetsgräns I planområdesgräns Mälaren 70 l/s, ha 70 l/s, ha Tabell 3-5. Flödesbegränsningarna uttryckta som erforderlig fördröjningsvolym vid olika Markanvändning. Markanvändning (avrinningskoefficient) Beräknad fördröjningsvolym för maximalt tillåtna flöden 70 l/s, ha 30 l/s, ha Stadsstruktur (0,6) 75 m 3 /ha 120m 3 /ha Sidan 15 (24)

16 4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning 4.1 Flödesberäkningar I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter (φ) enligt Svenskt Vatten P110 använts, se Tabell 4-1. Generella markanvändningstyper har ansatts olika ytor och därför har en avvägd avrinningskoefficient beräknats enligt sambandet:! " " # # $ $./! (Ekvation 3) Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt beräknade avvägda avrinningskoefficienter för nuvarande och planerad markanvändning. Markanvändning φ (-) Område med äldreboende Area nuvarande markanvändning (m 2 ) Area planerad markanvändning (m 2 ) 0, Gata 0, Park 0, Parkering 0, Gräsmark 0, Gång- och cykelväg 0, Takyta 0, Totalt φ Atot (-) nuvaran de markanvändning φ Atot (-) planerad markanvändning 0,47 0,67 I enlighet med Svenskt Vatten P110 har ett återkommande 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 använts för beräkning av dimensionerande flöden. Dagvattenflöden från fastigheten vid ett 10-årsregn för nuvarande och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4-2. Regnets varaktighet har satts till planområdets rinntid, vilken uppskattats enligt de schabloniserade vattenhastigheter som redovisas i Svenskt Vatten P110. Dimensionerande regnintensiteter har beräknats enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010). Årsnederbörden har satts till 636 millimeter. Sidan 16 (24)

17 Tabell 4-2. Beräknade dimensionerande dagvattenflöden för nuvarande och planerad markanvändning för ett 10-årsregn, samt årsmedelflöden (årsnederbörd 636 millimeter). Nuvarande markanvändning Planerad markanvändning Procentuell flödesökning Varaktighet (min) Dimensionerande flöde för ett 10-årsregn (liter/sekund) Dimensionerande flöde för ett 100-årsregn (liter/sekund) Årsmedelflöde (liter/sekund) , , % 57 % Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet och därför ska de redovisade flödena främst ses som indikatorer på hur flödena kan förändras vid den planerade markanvändningen. En exploatering av planområdet enligt föreslagen planskiss skulle medföra ökade dagvattenflöden med 46 % för ett dimensionerande 10-årsregn 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym Den dimensionerande utjämningsvolymen har beräknats med bilaga 10.6 i Svenskt Vattens publikation P110, enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4. För att fördröja planområdets dagvatten så att ingen ökad belastning på befintligt dagvattensystem kommer att ske i framtiden krävs en utjämningsvolym på 75 m 3. I praktiken innebär detta en belastningsminskning då dagvattenflödet efter planerad exploatering är beräknat med klimatfaktor 1, Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v använts, se Tabell 4-3. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Beräknad föroreningsbelastning från schablonhalterna har i första hand jämförts mot Järfälla kommuns specifika riktvärden för dagvatten i Mälarens avrinningsområde. I de fall riktvärden saknats har föroreningsbelastningen jämförts mot RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Sidan 17 (24)

18 Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet för nuvarande och planerad markanvändning, samt föroreningshalter efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). För föroreningsbelastning har i första hand Järfälla kommuns specifika riktvärden för dagvatten i Mälarens avrinningsområde använts. I de fall riktvärden saknats har föroreningsbelastningen jämförts mot RTK:s riktvärden (Region- och trafikplanekontoret, 2009). Grönt = Under riktvärde och nuvarande förhållande, Orange = Under riktvärde men över nuvarande förhållande, Röd = Över riktvärde. Ämne Enhet Riktvärde Föroreningshalter Nuvarande Planerad Efter föreslagen rening Fosfor µg/l Kväve µg/l Bly µg/l 3, ,5 Koppar µg/l 9, ,1 Zink µg/l Kadmium µg/l 0,3 1 0,38 0,62 0,055 Krom µg/l 8, ,5 3,2 Nickel µg/l 6,0 1 3,3 5,5 1,0 Kvicksilver µg/l 0,04 1 0,038 0,049 0,020 Suspenderad Substans µg/l , Olja (mg/l) µg/l PAH (µg/l) µg/l Saknas 1,2 0,76 0,12 Benso(a)pyren µg/l 0,05 1 0,042 0,064 0, Järfälla kommuns specifika riktvärde för Mälarens avrinningsområde 2 RTK:s riktvärden Schablonhalterna indikerar att över 2/3 av de jämförda ämnena, för planerad markanvändning innan rening, ligger över de angivna riktvärdena. Detta indikerar att planområdets dagvatten kan vara förorenat. Efter föreslagen rening i regnbäddar minskar koncentrationerna för alla ämnen jämfört med nuvarande markförhållanden (innan exploatering). Alla jämförda ämnen är efter föreslagen rening med marginal under koncentrationerna för de uppsatta riktvärdena. I Tabell 4-4 redovisas beräknade årliga föroreningsmängder för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts med StormTac (Larm, 2000). Förutom krom och PAH ökar föroreningsmängderna efter exploatering jämfört med nuvarande förhållanden, vilket är att förvänta då planområdet idag består av en stor andel parkeringsyta. Efter föreslagna reningsåtgärder är föroreningsbelastningen förutom för kväve lägre jämfört med situationen innan exploateringen. Den ökade kvävehalten beror mest troligt på anläggning av grönt tak på vårdbyggnaden. Förändringarna i föroreningsmängder bedöms inte påverka recipientens status negativt. Sidan 18 (24)

19 Tabell 4-4. Årliga föroreningsmängder från planområdet för nuvarande och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Ämne Enhet Föroreningsmängder Nuvarande Planerad Efter föreslagen rening Fosfor kg/år 0,16 0,41 0,15 Kväve kg/år 1,9 3,7 2,1 Bly kg/år 0,037 0,042 0,0059 Koppar kg/år 0,052 0,061 0,016 Zink kg/år 0,18 0,25 0,032 Kadmium kg/år 0, ,0012 0,00013 Krom kg/år 0,019 0,015 0,0074 Nickel kg/år 0,0057 0,011 0,0023 Kvicksilver kg/år 0, , , Suspenderad substans kg/år Olja (mg/l) kg/år 1,0 1,8 0,63 PAH (µg/l) kg/år 0,0021 0,0020 0,00028 Benso(a)pyren kg/år 0, , , Konsekvenser för vattenskyddsområde och miljökvalitetsnormer (MKN) Enligt gällande skyddsföreskrifter avseende vattenskyddsområdet för Mälaren- Görveln, föreskriver Länsstyrelsen i Stockholms län i bilaga 2, 9 att utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger inte får ske direkt till ytvatten utan föregående rening. I dagsläget avvattnas planområdet utan att föregående rening sker, vilket medför att föroreningar direkttransporteras till recipienten. Genom föreslagen dagvattenlösning omhändertas dagvattnet och renas lokalt innan vidaretransport till recipienten. Föroreningsbelastningen efter den föreslagna reningen bedöms understiga både Järfälla kommuns specifika riktvärden för Mälarens avrinningsområde och RTK specifika riktvärden. Dagvattenlösningen bedöms därför innebära en förbättring av dagvattenkvaliteten, vilket bidrar till en statusförbättring för recipienten och att MKN kan upprätthållas. 4.5 Extremregn och lågpunkter År 2001 utförde DHI en utredning gällande översvämningsrisken för dagvatten inom Järfälla kommun. Utredningen baseras på laserscannad höjddata, dagvattenledningsnät (ledningar och brunnar), samt viss annan bakgrundsdata. I planområdet, se Figur 4-1 finns en lågpunkt (röd pil) som kan förväntas skapa nivåförändringar mellan 0,1 0,25 meter vid ett 100-årsregn. Sammantaget att jordarten består av morän inom planområdet, och att hänsyn tas när planområdet höjdsätts, bedöms översvämningsrisken vara liten. Sidan 19 (24)

20 Figur 4-1. Översvämningsrisk för dagvatten inom Järfälla kommun utfört av DHI. Planområdet ryms inom den röda rektangeln. Röd pil markerar lågpunkten inom planområdet och gröna linjer visar befintligt dagvattennät. Sidan 20 (24)

21 5 Lösningsförslag för dagvattenhantering 5.1 Generella rekommendationer Den föreslagna exploateringen av fastigheten Kallhäll 1:34 och del av Kallhäll 1:1, enligt gällande planskiss, kommer att medföra ökade dimensionerande flöden med cirka 46 %, se Tabell 4-2. Efter exploatering av planområdet kommer antalet parkeringsplatser att understiga 40 stycken, vilket medför att Järfälla kommuns krav på avskiljning av olja och sediment ifrån dagvatten inte krävs. I den del av planområdet där vårdboendet planeras att byggas består marken av ett tunt moränlager och berg i dagen, vilket minskar förutsättningarna för infiltration av dagvatten till grundvatten. I områdets norra del bedöms det finnas bättre förutsättningar för infiltration och därför utformas dagvattenlösningar för att möjliggöra infiltration, men dimensioneras för att kunna hantera ett 10-årsflöde från planområdet. Planområdets dagvatten föreslås därför att hanteras med regnbäddar som fördröjer, renar och möjliggör infiltration av områdets dagvatten. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en oförändrad belastning på befintligt dagvattensystem och på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet föreslås följande åtgärder: Dagvatten från planområdets parkerings- och gatuytor leds antingen till regnbäddar i den västra delen av den planerade parkeringsytan eller till den södra delen av gatuytan. Regnbädden fördröjer och renar merparten av områdets dagvatten och möjlighet ges för dagvattnet att infiltrera till grundvattnet genom att använda ett genomsläppligt material runt regnbädden. Regnbädden förses med bräddavlopp till det kommunala dagvattensystemet. För fördröjning och rening av dagvatten från takytan på vårdboendet leds förslagsvis dagvattnet till regnbäddar norr- och öster om vårdboendet och mot vårdboendets gårdsmiljö. Regnbädden förses med bräddavlopp till det kommunala dagvattensystemet När planområdet höjdsätts utförs detta så att dagvatten inte riskerar att ledas in i det angivna lågområdet, se Figur 4-1. Kantsten bör undvikas då det förhindrar dagvatten från att tillrinna områden där dagvatten ges möjlighet att naturligt infiltrera marken. Kantsten bör endast användas för att förhindra dagvatten från att tillrinna lågpunkter där det finns en eventuell risk för översvämningar. Figur 5-1 visar en principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. Den angivna ytan för regnbäddarna, streckade områden i Figur 5-1, är ungefärligt placerade och är var för sig större än vad som är nödvändigt för den erforderliga magasinsvolymen. Fördröjning och rening inom planområdet föreslås att lösas med hjälp av regnbäddar. Det väsentliga är att erforderlig utjämningsvolym uppfylls, vilket är 75 m 3 för hela planområdet och motsvarar en anläggningsyta på cirka 130 m 2. De föreslagna ytorna i Figur 5-1 har en sammanlagd area om cirka 700 m 2, vilket innebär att ytan som krävs för att hantera dagvattnet vid exploatering av området motsvarar ungefär 20 % Sidan 21 (24)

22 av vad som presenteras i Figur 5-1. Placeringen av regnbäddarna kan med fördel lokaliseras längs byggnader och utmed hårdgjorda ytor för att samla upp dagvatten på ett effektivt sätt. I Kapitel 5.2 följer rekommendationer och utformningsförslag för den föreslagna dagvattenhanteringen, vilket medför en minskad föroreningsbelastning på recipienten för samtliga ämnen, genom fördröjning och rening i regnbäddar. Recipientens status bedöms därför inte påverkas negativt om föreslagna åtgärder genomförs. Figur 5-1. Principskiss med ungefärliga placeringar av föreslagen dagvattenhantering. Smala blå pilar visar hur dagvatten leds från hårdgjorda ytor inom planområdet och tjock blå linje visar hur dagvatten leds ut från planområdet. Streckade ytor symboliserar förslagen på ungefärlig placering av regnbäddar inom planområdet. 5.2 Regnbäddar Regnbäddar är planteringar som anläggs i bebyggda områden med syfte att vara både estetiskt tilltalande och en effektiv lösning för dagvattenhantering. Dagvatten fördröjs och renas i regnbäddar som är en form av biofilter. En fördel med regnbäddar är att de kan skapa en tilltalande utomhusmiljö med rik och variationsrik växtlighet, vilket skulle passa i vårdboendets gårdsmiljö med sinnenas rum. Regnbädden byggs upp av ett dräneringslager i botten för att överlagras av en mineraljord och överst en jordblandning (växtbädd) som ger förutsättningar för växterna att klara sig. Ur dagvattensynpunkt är det fördelaktigt med en hög vattengenomsläpplighet i det översta jordlagret medan för växtligheten är det i de flesta fall fördelaktigt med en jordart som kan hålla en större vattenmängd. Magasinsvolymen utgörs dels av en fördröjningszon där det kan bildas en vattenspegel vid intensiva regn och dels av porvolymen i jordlagren. Sidan 22 (24)

23 Grapnummer Regnbäddarna förses med bräddavlopp till det kommunala dagvattensystemet. Ett exempel på en regnbädds uppbyggnad och utseende visas i Figur 5-2 och 5-3. Figur 5-2. Illustration av uppbyggnaden av en regnbädd (StormTac, 2016) Figur 5-3. Exempel på en regnbädd placerad vid kanten av en parkeringsyta. 5.3 Extremregn För att planområdet skall klara av att hantera extremregn, exempelvis ett 100årsregn, och minimera översvämningsrisken skall höjdsättningen av planområdet utföras så att instängda lågpunkter undviks. Vid extremregn och eventuella översvämningar av befintligt dagvattensystem bör det säkerställas att dagvattnet kan ledas ut via parkeringsytor och vägar mot Mälaren. Sidan 23 (24)

24 6 Referenser Larm T Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA- FORSK-rapport Regionplane- och trafikkontoret, Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. VAV, P46 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD. Svenska Vatten- och Avloppsföreningen Svenskt Vatten, P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Svenskt Vatten, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Svenskt Vatten, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande. Järfälla kommuns riktlinjer för dagvattenhantering DHI Översvämningskartering för Järfälla kommun WSP Översiktlig ras- och skredriskkartering Länsstyrelsen i Stockholms län, Skyddsföreskrifter, Östra Mälarens vattenskyddsområde, Bilaga 2. Sidan 24 (24)