Högskolan på Åland. Högskolestyrelse Ordförande Henning Lindström. Rektorat. Agneta Eriksson-Granskog

Transkript

1 Högskolan på Åland Högskolestyrelse Ordförande Henning Lindström Rektor Agneta Eriksson-Granskog Ledningsgrupp Rektoratet, enhetschefen, ekonomi- och personalchefen, programledarna, bibliotekschefen, IT-chefen och kvalitetsansvarig Branschråd Antagningsnämnd Examensnämnd Forskningsnämnd Inernationell nämnd Biblioteksnämnd Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning Öppna högskolan Högskolebiblioteket Rektorskansli Vicerektor Henrik Karlsson Enhetschef Brittmari Wikström Bibliotekschef Suzanne Donner Rektor Agneta Eriksson-Granskog Utbildningsprogram Kursverksamhet Studerandeservice Rektorat Företagsekonomi Akademiska kurser Rektor Agneta Eriksson-Granskog Programledare Christer Kullman Sjöfartskurser Forskningsbibliotek Vicerektor Henrik Karlsson Fortbildning Elektroteknik Uppdragsutbildning Informatiker Ekonomi- och personalfrågor Programledare Matias Waller Seminarier Ekonomi- och personalchef Jeanette Höstman Konferenser Hotell- och restaurangservice IT-avdelningen Programledare Stefan Lång Tentamensservice IT-chef Johan Furu Informationsteknik Studerandekansli Kvalitetsledning Programledare Dennis Kurtén Kvalitetsansvarig Hans Lavonius Maskinteknik - Maskinbefäl Programledare Hans Lavonius Sjöfart - Sjökapten Programledare Carola Maxenius-Mickelsson Vård Programledare Anette Häggblom Studerandeservice Fastighetskötsel Lokalvård

2 Högskolan på Åland /rektor FÖRSLAG Beslut Kalendarium för styrelsen läsåret Innehåll: Lagstadgade ärenden och ärenden rörande högskolans utveckling och resultat under läsåret, utvecklingsfrågor enligt utbildningsavtalet. Vid mötena under läsåret behandlas vid sidan av de i kalendariet upptagna ärendena sådana personalärenden som beslutas om av styrelsen, skrivelser till styrelsen samt olika aktuella frågor för högskolans ledning. Möte Kalendarium för läsåret Rapport från kommittén för utveckling av sjöfartsutbildningen på Åland Ny fördelning av budgetansvar Studieguiden Öppna högskolans kurskatalog Nya studerande Inskription Presentation av m/s Eckerö Möte Studerandestatistiken per den 20 september Presentation av andra högskolor Möte Beslut om antagning av nya studerande 2007 Marknadsföringsplan Möte Beslut om grunderna för antagningen av de studerande (ÅFS 81/ ) Presentationer av examensarbeten Examensfest Möte Budget för landskapet Åland Avstämning för utbildningsavtalet Drogpolicy Möte Genomgång och analys: Kostnad per utbildningsprogram och per student Kostnad för forskning Kostnad för Öppna Högskolan Kostnad för Högskolebiblioteket Externfinansierade projekt Verksamhets- och ekonomiplan för 2007 (ÅFS 81/ ) Fördelning av budgetanslagen för 2007 (ÅFS 81/ )

3 Möte Jämställdhetspolicy Miljöpolicy Möte Budget för 2008, förslag (ram) Verksamhetsberättelse 2006 (ÅFS 81/ ) Möte Auditering Presentationer av examensarbeten Möte Budgetförslag för 2008 med förslag till investeringar och tjänsteförändringar Diskussion, ärendet bordläggs till mötet i juni. Ansökningar till utbildningsprogrammen Examensfest Möte Budgetförslag för 2008 (ÅFS 81/ )

4 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport SJÖFARTSUTBILDNINGEN PÅ ÅLAND OPTIMERAD RESURSANVÄNDNING, FLEXIBILITET, KVALITET... förslag till åtgärder som optimerar resursanvändningen och ökar möjligheterna att skapa en mer flexibel och kvalitativ utbildning i relation till framtidens behov och efterfrågan. Mariehamn 2006

5 Till Ålands landskapsregering Sjöfartsutbildningskommittén, som arbetat i enlighet med landskapsregeringens uppdrag med en mandatperiod fram till , har ingående satt sig in i och skapat sig en helhetsbild av de verksamheter som på olika sätt berör den sjöfartsrelaterade utbildningen i landskapet. Kommittén har avgett en mellanrapport till landskapsregeringen. Rapporten har antecknats för kännedom och sänts ut på remiss. Uppgifterna i mellanrapporten och de avgivna yttrandena har beaktats i föreliggande slutrapport. Kommittén har med stöd av hörande av sakkunniga och SWOT-analyser gjort en inventering av de nuvarande resurserna och strukturerna för den sjöfarts- och sjöfartsrelaterade utbildningen. Inventeringen ledde till att två huvudfrågor identifierades, å ena sidan frågan om samarbete, koordinering och profil i sjöfartsutbildningen och å andra sidan frågan om utbildningsuppdraget. Efter noggranna överväganden och analys av det material som insamlats och de synpunkter som erhållits har kommittén kommit fram till att en omorganisering av sjöfartsutbildningen är nödvändig för att uppnå en optimerad resursanvändning och ökade möjligheter att skapa en mera flexibel och kvalitativ utbildning i relation till framtidens behov och efterfrågan. Kommittén har arbetat med fem alternativa organisationsmodeller. Modellerna har värderats och analyserats i relation till ett antal mål som kommittén ställt upp för utbildningen. Modellerna har på detta sätt kunnat rangordnas, vilket har legat till grund för kommitténs utformning av förslagen till åtgärder. Kommittén framför härmed i sin slutrapport en beskrivning av de faktorer som lett fram till kommitténs slutsatser. I rapporten presenteras de fem organisationsmodellerna samt beskrivs hur de jämförts och prioriterats. Rapporten utmynnar i kommitténs förslag till fortsatta utrednings-, berednings- och verkställighetsåtgärder. Kommittén inlämnar härmed sin slutrapport till landskapsregeringen och anser därmed att uppdraget är slutfört. Mariehamn den 11 augusti 2006 Mikaela Björkholm, ordförande Johan Ehn (fs) Henrik Lagerberg (s) Veronica Thörnroos (c) Gösta Helander, sekreterare

6 INNEHÅLL Kommittén och dess uppdrag Inledning Beskrivning av arbetet Sjöfartens betydelse för Åland Utgångspunkter och problemställningar Utbildningsbehovet Resursanvändning, flexibilitet och kvalitet inom sjöfartsutbildningen Optimering av resursanvändningen, flexibiliteten och kvaliteten i sjöfartsutbildningen Tio prioriterade målsättningar Tydlig organisation Examensinriktade program på gymnasial- och högskolenivå Åländskt kunnande som försäljningsprodukt i balans med den examensinriktade utbildningens behov Optimerad dimensionering av utbildningen på manskaps-, befäls- respektive spetsnivå Helhetssyn på sjöfartsutbildningen Klar sjöfartsprofil Tydlig ansvarsfördelning mellan alla nivåer och aktörer Överlappande funktioner och dubbelarbete elimineras Samarbete/integration mellan alla nivåer och aktörer Tydlig utbildningsväg från manskap till befäl Fem organisations- och samarbetsmodeller ALFA BRAVO CHARLIE DELTA ECHO Värdering och analys Avstämning av modellerna mot målsättningarna Övriga vägande synpunkter Konklusion och sammanfattning Behov av organisatoriska förändringar Den prioriterade samarbetsmodellen Samarbetsmodellens för- och nackdelar Ekonomiska konsekvenser Lagstiftningsåtgärder Övriga synpunkter Förslag till åtgärder Referensmaterial... 37

7 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Kommittén och dess uppdrag Ålands landskapsregering beslöt tillsätta en Sjöfartsutbildningskommitté (U32/05/1/9) för mandattiden , med senare förlängd tid till Kommitténs uppdrag: Att utifrån en analys av nuvarande resurser och strukturer för den sjöfarts- och sjöfartsrelaterade utbildningen på Åland utarbeta förslag till åtgärder som optimerar resursanvändningen och ökar möjligheterna att skapa en mer flexibel och kvalitativ utbildning i relation till framtidens behov och efterfrågan. Kommittén bör höra sakkunniga och arbeta i dialog med berörda enheter, näringslivsinstanser och övriga intressenter. Kommittén ska avge en mellanrapport, samt en slutrapport. I slutrapporten bör kommittén framföra konkreta förslag till åtgärder och peka på vilka konsekvenser åtgärderna kan få. Kommitténs sammansättning: Mikaela Björkholm, pol.lic., ordförande Johan Ehn, vice talman (fs) Henrik Lagerberg, lagtingsledamot (s) Veronica Thörnroos, lagtingsledamot (c) --- Kommitténs sekreterare: Gösta Helander, byråchef.

8 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Inledning 1.1 Beskrivning av arbetet Kommittén avgav en mellanrapport, som antecknades för kännedom av landskapsregeringen, och därefter sändes ut på remiss. Mellanrapporten baserade sig på en inventering av funktioner och strukturer inom sjöfartsutbildningen på Åland samt på hörande av sakkunniga och på de SWOT-analyser som uppgjordes av dessa. De sakkunniga representerade berörda enheter och näringslivet samt tidigare sjöfartsstuderande. Kommittén har även erhållit synpunkter från andra berörda intressenter. Vidare har kommittén tagit hänsyn till de krav som berör den sjöfartsrelaterade utbildningen både lokalt, nationellt och internationellt samt analyserat utbildningsmodeller för sjöfartsutbildning i våra närområden. Kommittén har i sitt fortsatta arbete med slutrapporten beaktat de remissutlåtanden som givits över mellanrapporten. Hänsyn har också tagits till planerade eller genomförda förändringar som skett efter tiden för mellanrapporten. Sådana förändringar är Högskolans på Åland beslut om överförande av sjöfartskursverksamheten till Öppna högskolan och om ny organisation från , liksom den förändringsplanering av hela gymnasialstadieutbildningen som sker inom Struktur-07-arbetet. Kommittén har även efter mellanrapporten hört sakkunniga, samt behandlat aktuellt material om utbildningsutbudet på Åland och om utbildningens tillgång och efterfrågan i ett större perspektiv både nu och med sikte på framtiden. Kommittén har hållit 26 protokollförda möten inklusive möten för hörande av sakkunniga. Därtill har kommittén arbetat med hjälp av bland annat e-post och en egen webbsida. Kommitténs mellanrapport upptas i bilagan över referensmaterial. Kommittén har hört följande sakkunniga: Organisationer: Birka Cargo Birka Line Eckerö Linjen Finlands fraktfartygsförening r.f. Godby Shipping Högskolan på Åland Kommittén Struktur-07 Lundqvist Rederierna Rederi Ab Gustaf Erikson Rederi Ab Lillgaard Räddningsverket, Mariehamns stad Skolfartygets ledningsgrupp VD Stefan Axberg VD Wiking Johansson och VD Anders Ingves Sjöfartschef Bo-Gustav Donning VD Olof Widén VVD Eva Mikkola-Karlström Styrelseordförande Henning Lindström, styrelseledamöterna Bo- Gustav Donning, Kaj Jansson och Kim Wasström, samt rektor Agneta Eriksson-Granskog Prefekt och programansvarig Josefine Lindblom, prefekt Göran Henriksson Enhetschef Brittmari Wikström Kursplanerare Susanna Könönen Simulatorföreståndarna Henrik Nordlund och Key Ginman, Högskolan på Åland Ordförande, landskapsregeringsledamot Camilla Gunell och sekreterare Elisabeth Storfors Personalchef Jonas Lindholm VD Gun Erikson-Hjerling Rederitjänsteman Sixten Johansson Ordförande i räddningsnämnden Stig Dahlén och brandchef Leif Ahlqvist Ordförande Göran Påvals

9 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Viking Line Ålands investerings Ab Ålands hotell- och restaurangskola Ålands Redarförening r.f. Ålands sjömansskola Ålands sjösäkerhetscentrum Övriga sakkunniga: Riksdagsman f.d. studerande Prefekt, Yrkeshögskolan Sydväst VD, Posten Åland Riksdagsmannens assistent f.d. studerande Utvecklingsplanerare Personalchef Ove Karlsson VD Carin Holmqvist Direktionsordförande Gunnar Lemquist och rektor Diana Axén VD Hans Ahlström Direktionsordförande Gun Erikson-Hjerling och rektor Lars Selander Styrelseordförande Stig Mattsson och chef Leif Lindman Roger Jansson Sandra Jansson Per-Olof Karlsson Henrik Lundberg Yngve Mörn Daniel Olsén Johan Sjölund Remissvar: Högskolan på Åland Ålands sjömansskola Ålands sjösäkerhetscentrum Sjöfartens arbetsmarknadsparter, gemensamt remissvar Finlands Sjömans-Unions Ålandsavdelning r.f. Ålands Handelskammare r.f. Styrelsen prefekter/programansvariga Lärarkollegiet och övrig sjöfartsutbildningspersonal Lektor Samu Mäkelä Direktionen Fartygsmästare Christoffer Qvarnström Styrelsen Ålands Redarförening r.f., Fraktfartygsföringen r.f., Finlands Skeppsbefälsförbund r.f., Finlands Maskinbefälsförbund r.f., Finlands Sjömans-Union r.f 1.2 Sjöfartens betydelse för Åland Åland är i högsta grad beroende av en livskraftig sjöfartsnäring. Sjöfartsnäringen dominerar den åländska ekonomin. Sjöfartens andel av den åländska BNP var 36 % år 2000 eller 289 miljoner euro. 1 År 2002 stod den sammanlagda åländska transport-, post- och telesektorn, inklusive sjötransportsektorn, för 318 miljoner euro eller 38,5 % av den åländska BNP. 2 Den åländska sjöfartsnäringen genererar över sjöarbetsplatser. År 2004 sysselsatte den åländska sjöfarten ombordanställda, varav 756 ålänningar, dvs. 24 %. 3 Totalt sysselsatte sjötransportsektorn ålänningar den , dvs. 11,8 % av totalt sysselsatta ålänningar. 4 Sjöfartsnäringen står även för en betydande sysselsättningseffekt i kringnäringarna, det s.k. sjöfartsklustret. De viktigaste till sjöfarten kopplade verksamheterna återfinns främst inom finans- och försäkringssektorn, delar av partihandeln och olika typer av serviceverksamheter, viss småindustri och reparationsverksamhet och delar av den offentliga sektorn. Den sjöfartsrelaterade 1 Ålands sjöfartsarbetsgrupp. Betänkande s Statistisk årsbok för Åland 2005 s Statistisk årsbok för Åland 2005 s Statistisk årsbok för Åland 2005 s. 133.

10 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport sysselsättningen inom dessa branscher beräknas uppgå till storleksordningen minst 400 arbetsplatser. 5 I betydande utsträckning rekryteras personal med sjöutbildning och - behörighet samt sjöpraktik för de landbaserade arbetena. En egen sjöfart är också en viktig del av krisberedskapen. Försörjningsberedskapscentralen i Finland anser att minst 40 % av Finlands import respektive export bör gå på finländska kölar. 6 2 Utgångspunkter och problemställningar 2.1 Utbildningsbehovet Den åländska och finländska sjöfartsbranschen använder åtminstone tillsvidare huvudsakligen inhemsk arbetskraft på sina nationellt flaggade fartyg och rekryterar både på Åland och på fastlandet. Åländska sjömän konkurrerar således om arbetsplatserna i första hand med fastländska sjömän. Därmed samverkar den åländska sjöfartsnäringens behov med den finländska. För närvarande upplevs på den nationella arbetsmarknaden en brist på befaret och behörigt sjöfolk, speciellt maskinbefäl och kvalificerat manskap och läget kommer att förvärras i och med den stora pensionsvågen. Den nuvarande medelåldern på handelsfartygen i utrikesfart är för däcksbefälet 40 år, för maskinbefälet 47 år och för manskapet 38 år. 7 Också internationellt råder brist på sjöarbetskraft. I en av BIMCO/ISF nyligen publicerad Manpower Update 8 uppskattas tillgången på sjöfolk globalt till befäl och manskap. Motsvarande efterfrågan är respektive Det finns alltså ett uppskattat underskott av befäl på , dvs. 2 % av arbetsstyrkan, och ett överskott av manskap på Även om situationen inte ser så mörk ut som vid senaste Manpower Update är behovet större än vad man år 2000 uppskattade att det skulle vara år Utbudet på sjöfolk är större än vad man tidigare beräknade beroende på ökad utbildning i Indien och Asien och ett Östeuropa på frammarsch. Samtidigt har behovet ökat pga. att antalet stora fartyg med större besättningar har ökat. Det beställs också flera nybyggen medan färre fartyg skrotas. Ytterligare reduceringar i bemanningsnumerär är inte att vänta pga. nya arbetstidsbestämmelser och ISPS-krav 9 samt med beaktande av de kommersiella krav som styr verksamheten. En uppskattning utgående från en fortsatt moderat tillväxt av antalet fartyg 1 % per år såsom tidigare är att det kommer att finnas ett underskott på befäl år 2015, ca 6 % av arbetsstyrkan, medan överskottet på manskap ökar till För vissa fartygstyper och befattningar är befälsbristen större än genomsnittet och det förekommer regionala skillnader pga. hinder för rörlighet, såsom t.ex. språk, kultur, brist på internationell erfarenhet och nationalitetskrav. Det är vidare osäkert om det stora överskottet på manskap verkligen kommer internationell sjöfart tillgodo. 5 Ålands sjöfartsarbetsgrupp. Betänkande s Sjöfartens arbetsmarknadsparters arbetsgrupp för en nationell sjöfartspolitik ( 3+3 gruppen ) s Sjöfartens arbetsmarknadsparters arbetsgrupp för en nationell sjöfartspolitik ( 3+3 gruppen ) s BIMCO/ISF Manpower Update, december The International Ship and Port Facility Security Code, SOLAS, IMO

11 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Pensionsvågen inverkar även globalt. Världshandelsflottan förlitar sig starkt på OECDsjöfolk från bl.a. USA, Västeuropa och Japan. Dessa blir stadigt äldre. 25 % är över 50 år och mer än 50 % över 40 år. De flesta äldre sjömän finns i höga befattningar, såsom befälhavare och maskinchefer. Även om en stor del av de ombordanställda kommer från Indien, Asien och Östeuropa är det tveksamt om de kan kompensera bortfallet av OECD-befäl. Asiater och Indier stannar inte till sjöss utan går som regel i land när de fyller 50 år och hinner därför inte avancera i graderna. Östeuropéernas handlingsmönster är oklart, men torde klarna under nästa femårsperiod. Sjöfartsutbildningen och sjöfartsnäringens ekonomiska förutsättningar samspelar och sjöfartsnäringens ekonomiska hotbild innebär omedelbart ett hot också för utbildningen. En eventuell stagnation inom näringen leder till färre nationellt flaggade fartyg, utflaggningar och färre nysatsningar i rederiverksamheten och därmed till färre arbetsplatser på den för finländska och åländska sjömän traditionella sjöarbetsmarknaden. Sålunda kan en förväntad stagnation inom näringen påverka rekryteringen till utbildningen. Förverkligas hotbilden finns det också risk för att utbildningen kommer att lida brist på resurser till följd av sjöfartens dominans i den åländska ekonomin. Men även om den åländska sjöfartsnäringens verksamhetsförutsättningar är viktiga för sjöfartsutbildningen på Åland är de inte avgörande. Sjöfartsyrkena är oberoende av flaggstat och det finns goda arbetsmöjligheter också under andra flaggor. Även om arbete under främmande flaggor kan inverka negativt på samhällets skatteintäkter och därmed påverkar de sociala strukturerna, kan man inte bortse från att de inkomster som sjöfolket inhämtar på främmande fartyg i huvudsak används hemma och på så sätt inverkar positivt på samhällsutvecklingen. Genom detta arbete upprätthålls och utvecklas också sjöfartskunnandet på Åland. Sjötransporterna är av central betydelse för den internationella handeln. Inom Östersjön ökar fartygstrafiken stadigt, bl.a. på grund av den ökande handeln på Ryssland och som världens största handelsregion är Europa högst beroende av fungerande sjötransporter. Sjöfarten transporterar 90 % av EU:s externa handelsvolymer och 42 % av transporterna inom Europa går på fartygskölar. I och med handelstillväxten inom EU ökar sjöfarten och därmed är också sjöarbetsmarknaden i tillväxt. Sålunda är EU beroende av en stark och effektiv sjöfartsnäring. Tillgången på sjöfolk är därmed en ödesfråga för den europeiska ekonomin och har föranlett att frågan om rekrytering och utbildning har förts upp på EU:s agenda. 10 Ett bibehållet sjöfartskunnande är viktigt för Åland även om åländsk sjöfart under åländsk/finländsk flagga kan komma att minska under de närmaste åren. Sannolikt är att sjöfartsnäringen, och därmed också behovet av kompetent personal, består även om fartygen opereras under andra flaggor. De erfarenheter och kunskaper som finns på Åland ger också unika utvecklingsmöjligheter i ett klusterperspektiv både på Åland och i Östersjöområdet. 11 Framgången för de maritima klustren är i hög grad beroende av den kompetens som tidigare aktivt sjöfolk tillför klustren. 12 Det gäller emellertid för det åländska sjöfolket att hävda sig i konkurrensen på den nationella och internationella sjöarbetsmarknaden. Kunskap och attityd är det främsta konkurrensmedlet 10 EU Commission staff working document on the establishment of a sustainable European Maritime Labour Force of Quality (EU-kommissionens grönbok ) SEC(2005) Sjöfartens arbetsmarknadsparters arbetsgrupp för en nationell sjöfartspolitik ( 3+3 gruppen ) s. 24. Ålands landskapsregering. Avdelningschef Olof Erland: Det som komma kan Åland som en konkurrenskraftig, dynamisk autonomi s EU Commission staff working document on the establishment of a sustainable European Maritime Labour Force of Quality (EU-kommissionens grönbok ) SEC(2005) 1400 s. 3.

12 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport när det gäller möjligheten till jobb. Rent utbildningsmässigt innehar de åländskt utbildade sjömännen samma internationellt gångbara behörigheter som sina konkurrenter. Konkurrensfördelar vinns genom att inneha goda specialkvalifikationer och genom att vara väl motiverad i sitt yrke. 2.2 Resursanvändning, flexibilitet och kvalitet inom sjöfartsutbildningen Den inventering av resurser och strukturer för den sjöfarts- och sjöfartsrelaterade utbildningen på Åland, som kommittén redovisar i sin mellanrapport, ger vid handen följande: Den behörighetsgivande sjöfartsutbildningen på Åland handhas idag av Ålands sjömansskola, Högskolan på Åland, Ålands sjösäkerhetscentrum och Mariehamns räddningsverk. Sjöfartsrelaterad utbildning bedrivs både inom gymnasialstadiet som helhet och Högskolan på Åland. Här bör framför allt hotell- och restaurangutbildningen nämnas, men också utbildning inom ekonomi, teknik och IT. Med undantag för Mariehamns räddningsverk har utbildningsenheterna samma huvudman företrädd av landskapsregeringen. ORGANISATION OCH LEDNING AV SJÖFARTSUTBILDNINGEN PÅ ÅLAND 13 LR Mariehamns stad Ledningsgr. Skolfartyg ÅSSK Direktion HÅ Styrelse ÅSC Styrelse MRV Räddningsnämnd Rektor Chef Brandchef Branschråd (Sjö) Prefekt Sjöfart Rektor Prefekt teknik Programansvarig Sjöfart Programansvarig Maskin Programansvarig Elektro Sjöfartsutbildningen Gemensamma / överlappande / skilda funktioner och resurser Tillsammans erbjuder enheterna sjöfartsutbildning både på gymnasial- och högskolenivå samt kurs- och fortbildningsverksamhet för aktivt sjöfolk. Sammantaget förfogar enheterna över omfattande och värdefulla resurser, både personella och materiella. Särskilt kan nämnas högskolans simulatorer, sjösäkerhetscentrets anläggningar och skolfartyget ms Michael Sars, som landskapet inköpte i mars 2005 och som förvaltas av sjömansskolan. Vidare planeras ett nytt simulatorcenter i sjömansskolans f.d. övningsbassäng. 13 Figuren presenterades i kommitténs mellanrapport. Sedan dess har högskolans organisation förändrats från så att prefekterna har ersatts av en vicerektor, som ansvarar för alla högskoleprogram. Sjöfartens kursverksamhet har överförts till Öppna högskolan.

13 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Dagens organisation innebär att sjöfartsutbildningen leds och utvecklas av parallella organ utan samordningsfunktioner. Vidare ingår överlappande och parallella funktioner och utbildningar i de operativa verksamheterna, t.ex. genomförs utbildning för vaktmans behörighet, vaktstyrmans och vaktmaskinmästares behörighet både vid Åland sjömansskola och vid Högskolan på Åland. Även dubblering av kortkurser förekommer, t.ex. i första hjälp. Detta är ett tecken på dålig samordning i sjöfartsutbildningen och är varken ekonomiskt eller kvalitetsmässigt försvarbart. Utbildningsvägarna blir otydliga när samordning saknas, t.ex. är utbildningsvägen från en befälsexamen på gymnasialstadiet till en högskoleexamen som högsta befäl oklar. Med beaktande av antalet studerande som väljer denna utbildningsväg är det tveksamt huruvida det åländska utbildningssystemet har råd att satsa på särskilda utbildningsprogram för dem. De gymnasialstadieutbildade vaktstyrmännen och vaktmaskinmästarna bör i stället smidigt integreras i gängse högskoleprogram på en nivå som motsvarar deras tidigare kunskaper så att dubbleringar i utbildningen undviks. Den splittrade organisationen och det faktum att de landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteterna förvaltas av olika enheter medger inte ett optimalt utnyttjande av resurserna. Dels finns det risk för intressekonflikter mellan de olika användarna, dels är det svårt att skapa den översikt som behövs för att överkapacitet skall kunna säljas ut på ett önskvärt sett. Kommittén anser att en optimering av resursanvändning, flexibilitet och kvalitet förutsätter en högre grad av helhetssyn på utbildningen samt samarbete och koordinering mellan de åländska utbildningsaktörerna än vad som idag är fallet. På detta sätt tillvaratas det samlade åländska sjöfartskunnandet på bästa sätt och kvaliteten i sjöfartsutbildningen tryggas. Vidare kan användningen av de materiella och personella resurserna optimeras och kostnadsinbesparingar uppnås. Genom samordning kan också utbildningsvägarna tydliggöras och effektiveras, vilket verkar till fördel för rekryteringen och de studerandes rättssäkerhet. Högskoleutbildningen på Åland har, enligt vad som framkommit i SWOT-analyserna och under hörandet av sakkunniga, i stor utsträckning förlorat den profil som är nödvändig för att utbildningen skall upprätthålla internationellt renommé som en ledande sjöfartsutbildning. Det finns risk för att sjöfartsutbildningen på gymnasialstadiet går samma utveckling till mötes vid ett eventuellt förverkligande av Ålands gymnasieskola, där sjöfart föreslås sammanförd med teknik i samma ansvarsområde. 3 Optimering av resursanvändningen, flexibiliteten och kvaliteten i sjöfartsutbildningen De av kommittén hörda sakkunniga har anfört två alternativa lösningar på de problem som idag kännetecknar den åländska sjöfartsutbildningen. Å ena sidan förespråkas en samordning av sjöfartsutbildningarna genom organisatoriska förändringar. Å andra sidan framhålls att en helhetssyn på sjöfartsutbildningen kan uppnås genom ett tydligare uppdrag från huvudmannen med en klar och genomtänkt ansvarsfördelning mellan utbildningsaktörerna i kombination med en kontroll- och uppföljningsfunktion, som är konstruerad så att utbildningsuppdragets mål och resultat kan mätas, följas upp, utvärderas och vid behov justeras eller regleras.

14 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Kommittén understryker att det är viktigt att landskapsregeringen är tydlig i utbildningsuppdraget till skolorna och att man klargör hur ansvarsfördelningen mellan utbildningsenheterna skall ske. Dessutom bör uppföljningen av det uppdrag som getts bli regelbunden och tydlig. Kommittén anser emellertid att en optimerad resursanvändning, flexibilitet och kvalitet i sjöfartsutbildningen också förutsätter organisatoriska förändringar. Kommittén har ställt upp fem tänkbara organisationsmodeller och värderat i vilken utsträckning dessa möter de övergripande målsättningar, som landskapsregeringen formulerade i sitt uppdrag till kommittén. Värdering och analys har gjorts utifrån tio prioriterade delmålsättningar, som rör - organisation - nivåer och strukturer, samt - samarbete, koordinering och profil De tio delmålsättningarna och de fem organisationsmodellerna presenteras närmare i rapportens kapitel 4 och 5. 4 Tio prioriterade målsättningar 4.1 Tydlig organisation Kommittén anser att sjöfartsutbildningen måste organiseras tydligt inom utbildningssystemet och möjliggöra en helhetssyn. Idag är utbildningen splittrad på flera olika utbildningsaktörer där beslutsvägarna och ansvarsområdena är oklara. 4.2 Examensinriktade program på gymnasial- och högskolenivå Kommittén anser att organisationsmodellen skall omfatta examensinriktade program både på gymnasialstadie- och högskolenivå. I BIMCO/ISF:s rapport och i EU-kommissionens grönbok framhålls betydelsen av att erbjuda befälsutbildning på högskolenivå för att gynna rekryteringen samt möjliggöra vidareutbildning och alternativa karriärer inom sjöfartsklustret. Modellen måste beakta utbildningsstrukturerna som helhet och inte leda till negativa konsekvenser för samordningar på högskole- respektive gymnasialstadienivå, inkluderande icke sjöfartsinriktade utbildningar. 4.3 Åländskt kunnande som försäljningsprodukt i balans med den examensinriktade utbildningens behov Kommittén anser att både de examensinriktade utbildningarna och det åländska sjöfartskunnandet som försäljningsprodukt är viktiga, men ingendera verksamheten får ske på den andras bekostnad. Däremot stöder verksamheterna varandra och gynnas av en samlad marknadsföring. Modellen måste skapa goda förutsättningar för extern försäljning av utbildning och överkapacitet (skolfartyg, simulatorer mm).

15 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Sakkunnigutlåtanden gav belägg för förväntningar på att särskilt analysera och vidareutveckla den externa säljverksamheten av fortbildning och spetsutbildning. Synpunkter har också framförts om att den externa kursverksamhetens lönsamhetsförutsättningar bör analyseras och förbättras. Marknadsundersökningar bör göras för att ge svar på hur kursutbudet skall utvecklas och anpassas till efterfrågan. 4.4 Optimerad dimensionering av utbildningen på manskaps-, befäls- respektive spetsnivå Kommittén anser att sjöfartsutbildningen skall dimensioneras på ett sätt som motsvarar arbetsmarknadens behov både idag och med sikte på framtiden. Modellen måste möjliggöra en helhetssyn och så att dimensioneringen kan anpassas över tid. Sakkunnigutlåtandena gav vid handen att tillgången på kvalificerat manskap och högre maskinbefäl idag är otillräcklig medan det finns ett överutbud på vaktstyrmän. Vidare prioriteras befäl som har en manskapsutbildning och -erfarenhet i botten. Manskapsbehörighet bör därför ingå som en naturlig del av befälsutbildningen. Gymnasialstadiets manskapsutbildning skall emellertid vara den primära rekryteringsbasen för befälsutbildning. I BIMCO/ISF:s rapport och i EU-kommissionens grönbok framhålls möjligheten att tillfredsställa behovet av befäl genom att uppgradera manskap till befäl. Figuren Utbuds- och nivåtriangel nedan avspeglar förhållandena i en optimal rekryteringsbas för gymnasialstadiet, högskolan och spetsutbildningen. Sp HÅ Gy-stadiet Utbuds- och nivåtriangel Kommittén anser att det inte är ekonomiskt försvarbart att en egen utbildning för mastersexamen anordnas på Åland, utan detta skall ske i samarbete med omvärlden. 4.5 Helhetssyn på sjöfartsutbildningen Kommittén anser att en helhetssyn på sjöfartsutbildning är nödvändig för en optimering av resursanvändning, flexibilitet och kvalitet. Modellen måste möjliggöra en sådan helhetssyn. 4.6 Klar sjöfartsprofil

16 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Kommittén anser att en enhetlig sjöfartsprofil är viktig för att synliggöra den åländska sjöfartsutbildningen och de karriärmöjligheter som sjöfarten erbjuder och för att skapa tydliga utbildningsvägar för de studerande. Modellen måste skapa förutsättningar för en sjöfartsprofil. 4.7 Tydlig ansvarsfördelning mellan alla nivåer och aktörer Kommittén anser att ansvarsfördelningen mellan utbildningsenheterna måste tydliggöras. Ansvaret för manskapsutbildningen skall ligga på gymnasialstadiet och för befälsutbildningen på högskolan. Till den del manskapskurser ingår i befälsutbildningen eller vice versa skall de arrangeras inom ramen för den ansvariga enhetens kvalitetssystem. Modellen måste säkerställa ansvarsfördelningen. 4.8 Överlappande funktioner och dubbelarbete elimineras Kommittén anser att överlappande funktioner och dubbelarbete måste elimineras för att skapa ekonomiskt och kvalitetsmässigt hållbara lösningar. Modellen måste säkerställa detta. 4.9 Samarbete/integration mellan alla nivåer och aktörer Kommittén anser att samarbete och integration mellan alla nivåer och aktörer är grundläggande för att uppnå de av landskapsregeringen uppställda målen. Modellen måste säkerställa detta Tydlig utbildningsväg från manskap till befäl Kommittén har erfarit att utbildningsvägarna från manskap till befäl är otydliga och skapar återvändsgränder, t.ex. förefaller det oklart hur gymnasialstadieutbildat befäl kan fortsätta sina studier vid högskolan. Tydliga utbildningsvägar från manskap till befäl är nödvändiga för att manskapsutbildning skall kunna utgöra den primära rekryteringsbasen för befälsutbildningen (se tidigare punkt 4.4). Klara utbildningsvägar är också viktigt med tanke på den studerandes rättssäkerhet samt ur rekryteringssynpunkt. Modellen måste säkerställa en helhetssyn på utbildningsvägarna. 5 Fem organisations- och samarbetsmodeller Kommittén har studerat fem alternativa organisations- och samarbetsmodeller. Modellerna, som har benämnts Alfa, Bravo, Charlie, Delta och Echo presenteras nedan utan inbördes rangordning. En värdering och analys av modellerna mot de av kommittén uppställda målsättningarna följer i rapportens kapitel 6.

17 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport ALFA... Beskrivning av modellen Modell Alfa innebär införandet av en samarbetsgrupp sammansatt av de utbildningsansvariga från å ena sidan gymnasieskolans och å andra sidan högskolans sjöfartsutbildningsprogram. Ålands sjösäkerhetscentrum och dess verksamhet underställs högskolan som en egen avdelning (ÅSC). De landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteterna förvaltas av ÅSC. - Sjöfartsutbildningen på gymnasialstadienivå handhas av gymnasieskolan (GY) - Sjöfartsutbildningen på högskolenivå handhas av högskolan (HÅ) - Verksamheten vid Ålands sjösäkerhetscentrum jämte alla landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteter (simulatorer, skolfartyg, övningsbassäng och -hamn) förs till en avdelning under högskolan under ledning av en avdelningschef - Gemensam profilering av den åländska sjöfartsutbildningen, gemensam marknadsföring, samordning av verksamheterna och användningen av faciliteterna, ansvarsfördelning och verksamhetsdimensionering mm. koordineras i samarbetsgruppen. Personerna i samarbetsgruppen utses av respektive enheter. Kommittén anser att en lämplig sammansättning skulle bestå av gymnasieskolans rektor för sjöfart och teknik, högskolans vicerektor och avdelningschefen för ÅSC - Samarbetsgruppen kan tillsätta undergrupper för olika samordningsprojekt både inom och mellan utbildningsenheterna såsom programansvariggrupper och lärarlag.

18 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Samarbetsgruppens verksamhet återspeglar sig i första hand i den operativa verksamheten och i initiativ och förslag nerifrån upp, såsom t.ex. budgetförslag. Dessa verkningar förutsätter emellertid implicit konsensus inom samarbetsgruppen samt lyhördhet i organisationernas ledningsorgan. För att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan utbildningsenheterna föreslår kommittén att gymnasieskolan i första hand ansvarar för utbildning på manskapsnivå (inkl. STCW II/4 och III/4) medan högskolan ansvarar för utbildning på befälsnivå (inkl. STCW II/1-3 och III/1-3). Behörighetsgivande helheter och kurser ingår i respektive ansvarig utbildningsenhets kvalitetssystem och ansvaret för att kvaliteten upprätthålls vilar på denna enhet. Till den del manskapskurser ingår i befälsutbildningen och vice versa kan de antingen upphandlas av den kvalitetsansvariga enheten eller anordnas, om det är ekonomiskt försvarbart, själv förutsatt att detta sker med kvalitetsansvarig enhets godkännande och under dess kvalitetskontroll. Kvalitetsansvaret för utbildning inom radiokommunikation (STCW Kap. IV), specialutbildning för särskilda fartygstyper (STCW Kap.V) och säkerhetsutbildning (STCW Kap. VI) ankommer på ÅSC, underställd högskolan. Modellen förutsätter att högskolans sjöfartskurser organisatoriskt överförs från Öppna högskolan till ÅSC. Den sjöfartsinriktade brandskyddsutbildningen upprätthålls såsom idag i samarbete med Mariehamns räddningsverk inom ramen för kvalitetsledningssystem. Om en tydligare styrning från landskapsregeringen önskas bör en tjänsteman från utbildningsavdelningen ingå i samarbetsgruppen. Sålunda kan en god kommunikation upprätthållas mellan sjöfartsutbildningen och landskapsregeringen med ömsesidig bättre insyn och kunskap i aktuella sjöfartsutbildningsfrågor. Verksamheten i samarbetsgruppen kan på detta sätt smidigt tas i beaktande vid landskapsregeringens beslut om budget, dimensioneringar och ansvarsfördelning. Ekonomiska konsekvenser Modellen har inga ekonomiska konsekvenser av betydelse. Ett fungerande samarbete kan emellertid leda till vissa samordningsvinster. Lagstiftningsåtgärder Modellen förutsätter att LL (2003:17) om Ålands sjösäkerhetscentrum och LL (2002:81) om Högskolan på Åland måste ses över. 5.2 BRAVO Beskrivning av modellen Modell Bravo är sjöfartens arbetsmarknadsparters förslag i deras gemensamma remissutlåtande över kommitténs mellanrapport. Arbetsmarknadsparterna föreslår att den åländska sjöfartsutbildningen byggs upp enligt följande:

19 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport En sjöfartshögskola som inrättas inom ramen för Högskolan på Åland - Sjömansskolan blir ett fristående gymnasium inom ramen för övrig gymnasial utbildning på Åland. - Ett gemensamt branschråd bildas med beslutandemakt som samarbetar med styrelsen för Högskolan på Åland och en eventuell Gymnasieskolas styrelse och som är sammansatt av personer med mycket goda erfarenheter av sjöfart. För att ge ett gott samarbete mellan de olika organisationerna, Högskolan på Åland, Ålands Maritima Utbildningscenter och gymnasieskolornas blivande organisation är det väsentligt att delar av branschrådet också ingår i styrelserna för de andra utbildningsorganen. - Under branschrådet tillsättes en sjöfartsrektor som koordinerar utbildningen. - Under sjöfartsrektorn kurschefer för de olika utbildningslinjerna, sjöfart, teknik och gymnasial utbildning. - Ledningen för sjöfartshögskolan administrerar skolfartyget och sjösäkerhetscentret. - Den nya utbildningen får marknadsföringsnamnet Ålands Maritima Utbildningscenter. Kommittén ger nedan sina kommentarer över modellens ekonomiska konsekvenser och behovet av lagstiftningsåtgärder. Ekonomiska konsekvenser Modellen förutsätter ett eget budget- och resultatansvar för Ålands Maritima Utbildningscenter under moderskolorna. Den samordning som erhålls genom den gemensamma organisationen leder till resursoptimeringar med kostnadsinbesparande effekt inom sjöfartsutbildningen. Möjligheterna att nå samordningsvinster med övriga gymnasialstadie- och högskoleutbildningar är osäkra. Nettobudgetering kan effektivera den externa säljverksamheten.

20 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Organisationen torde kunna genomföras med befintliga personella resurser. En översyn av lärarnas arbets- och lönevillkor är dock nödvändig pga. att de är verksamma i samma enhet. Lagstiftningsåtgärder Modellen kräver lagstiftningsåtgärder. LL (2003:17) om Ålands sjösäkerhetscentrum, LL (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå och LL (2002:81) om Högskolan på Åland måste ses över, varvid både lagen om utbildning på gymnasialstadienivå och lagen om Högskolan på Åland bör reglera organisation och ansvar för Ålands Maritima Utbildningscenter. 5.3 CHARLIE Beskrivning av modellen Modell Charlie är en klusterorganisation där en sjöfartsutbildningsenhet bildas av å ena sidan gymnasieskolans och å andra sidan högskolans sjöfartsutbildningsprogram. Sjösäkerhetscentret underställs denna enhet och förvaltar samtliga landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteter. Den röda streckade linjen i organisationsplanen anger ansvarsområde för respektive moderskola. Den blåa streckade linjen anger ansvarsområdet för sjöfartsutbildningsenheten.

21 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Gymnasieskolans och högskolans styrelser i samarbete tillsätter en kombinerad rektor (GY) / enhetschef (HÅ) för sjöfartsutbildningsenheten - Ett rådgivande branschråd utses av gymnasieskolans och högskolans styrelser i samråd - Rektorn/enhetschefen leder i sin egenskap av rektor ett ansvarsområde för sjöfartsutbildning inom gymnasieskolan = sjöfartsgymnasiet och har samma ansvar och befogenheter som övriga rektorer inom gymnasieskolan - Rektorn/enhetschefen leder i sin egenskap av enhetschef en enhet för sjöfartsutbildning inom högskolan = sjöfartshögskolan och har samma ansvar och befogenheter som vicerektor i fråga om övriga högskoleprogram - Rektorn/enhetschefen rapporterar till gymnasiechefen i gymnasialstadieutbildningsärenden och till högskolans rektor i högskoleärenden - Rektorn/enhetschefen ansvarar för STCW-kvalitet medan gymnasiechefen och högskolans rektor ytterst ansvarar för kvaliteten i respektive examina. Rektorn/enhetschefen ingår i ledningsgruppen för respektive moderskola - Moderskolorna ansvarar för administration och stödfunktioner. Gymnasiechefen respektive högskolans rektor bär det övergripande ekonomiska och administrativa ansvaret - Lärarna är anställda vid respektive moderskola, men verkar flexibelt inom hela sjöfartsenheten. Därtill behövs personella resurser för studievägledning och praktikhantering - De studerande är inskrivna vid respektive moderskola - Samtliga landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteter förvaltas av en avdelning (ÅSCavdelningen) underställd rektorn/enhetschefen. Denna avdelning ansvarar också för extern kursverksamhet och säljer ut överkapacitet gällande skolfartyg, simulatorer mm. - Verksamhetsledaren för ÅSC-avdelningen tillsätts av rektorn/enhetschefen - Den sjöfartsinriktade brandskyddsutbildningen upprätthålls såsom idag i samarbete med Mariehamns räddningsverk inom ramen för kvalitetsledningssystem - Modellen förutsätter att högskolans sjöfartskurser organisatoriskt överförs från Öppna högskolan till ÅSC-avdelningen. Ekonomiska konsekvenser Modellen förutsätter ett eget resultatansvar för sjöfartsutbildningsenheten och finansiering från moderskolorna i förhållande till t.ex studerandeantal. Inkomster från extern verksamhet kommer sjöfartsutbildningsenheten till godo. Nettobudgeteringen kan effektivera den externa säljverksamheten. Ett eget budgetmoment för investeringar och för samhällsnyttig verksamhet kan övervägas, liksom inledningsvis även medel för täckande av de höga driftskostnader som sjöfartsutbildningsfaciliteterna medför (modell Michael Sars ). Kommittén anser dock att driftskostnaderna för den externa verksamheten bör täckas genom inkomster från densamma. Den samordning som erhålls genom den gemensamma organisationen leder till resursoptimeringar med kostnadsinbesparande effekt. Möjligheterna att nå samordningsvinster med övriga gymnasialstadie- och högskoleutbildningar är osäkra.

22 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Organisationen torde kunna genomföras med befintliga personella resurser. En översyn av lärarnas arbets- och lönevillkor är nödvändig pga. att de är verksamma i samma enhet.

23 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Lagstiftningsåtgärder Ett genomförande av organisationsmodellen förutsätter lagstiftningsåtgärder. LL (2003:17) om Ålands sjösäkerhetscentrum, LL (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå och LL (2002:81) om Högskolan på Åland måste ses över, varvid både lagen om utbildning på gymnasialstadienivå och lagen om Högskolan på Åland bör reglera enhetens organisation och ansvar. 5.4 DELTA Beskrivning av modellen Modell Delta är en klusterorganisation där en sjöfartsutbildningsenhet bildas av å ena sidan gymnasieskolans och å andra sidan högskolans sjöfartsutbildningsprogram. Ålands sjösäkerhetscentrums organisation har lämnats intakt och förvaltar samtliga landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteter. - Gymnasieskolans och högskolans styrelser i samarbete tillsätter en kombinerad rektor (GY) / enhetschef (HÅ) för sjöfartsutbildningsenheten - Ett rådgivande branschråd utses av gymnasieskolans och högskolans styrelser i samråd

24 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Rektorn/enhetschefen leder i sin egenskap av rektor ett ansvarsområde för sjöfartsutbildning inom gymnasieskolan = sjöfartsgymnasiet och har samma ansvar och befogenheter som övriga rektorer inom gymnasieskolan - Rektorn/enhetschefen leder i sin egenskap av enhetschef en enhet för sjöfartsutbildning inom högskolan = sjöfartshögskolan och har samma ansvar och befogenheter som vicerektor i fråga om övriga högskoleprogram - Rektorn/enhetschefen rapporterar till gymnasiechefen i gymnasialstadieutbildningsärenden och till högskolans rektor i högskoleärenden - Rektorn/enhetschefen ansvarar för STCW-kvalitet medan gymnasiechefen och högskolans rektor ytterst ansvarar för kvaliteten i respektive examina. Rektorn/enhetschefen ingår i ledningsgruppen för respektive moderskola - Moderskolorna ansvarar för administration och stödfunktioner. Gymnasiechefen respektive högskolans rektor bär det övergripande ekonomiska och administrativa ansvaret - Lärarna är anställda vid respektive moderskola, men verkar flexibelt inom hela sjöfartsenheten. Därtill behövs personella resurser för studievägledning och praktikhantering - De studerande är inskrivna vid respektive moderskola - Samtliga landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteter förvaltas av Ålands sjösäkerhetscentrum vars organisation inte berörs av modellen. Ekonomiska konsekvenser Modellen förutsätter eget resultatansvar för sjöfartsutbildningsenheten och finansiering från moderskolorna i förhållande till t.ex. studerandeantal. Budgetansvaret för centret kvarstår. Den samordning som erhålls genom den gemensamma organisationen och genom att samtliga utbildningsfaciliteter förvaltas av sjösäkerhetscentret leder till resursoptimeringar med kostnadsinbesparande effekt. Möjligheterna att nå samordningsvinster med övriga gymnasialstadie- och högskoleutbildningar är osäkra. Organisationen torde kunna genomföras med befintliga personella resurser. En översyn av lärarnas arbets- och lönevillkor är dock nödvändig pga. att de är verksamma i samma enhet. Lagstiftningsåtgärder Ett genomförande av modellen förutsätter att både LL (1997:52) om utbildning på gymnasialstadienivå och LL (2002:81) om Högskolan på Åland ses över, varvid båda lagarna bör reglera sjöfartsutbildningsenhetens organisation och ansvar. LL (2003:17) om Ålands sjösäkerhetscentrum berörs primärt inte av modellen. Kommittén framhåller dock att lagen om Ålands sjösäkerhetscentrum bör förtydligas gällande försäljningsuppdraget. 5.5 ECHO... Beskrivning av modellen

25 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport Modell Echo kan betecknas som en formaliserad samarbetsorganisation där en enhet för samordning, marknadsföring och profilering av åländsk sjöfartsutbildning upprätthålls av gymnasieskolan och högskolan gemensamt. Enheten, i det följande SJÖ-enheten, står också som samordnare, arrangör och upphandlare av sjöfartskurser och praktik, förvaltar de landskapsägda sjöfartsubildningsfaciliteterna samt ansvarar för extern försäljning av kurser och överkapacitet. De gröna streckade linjerna i organisationsmodellen betecknar enhetens inköpsverksamhet (upphandling och kvalitetskontroll) medan de röda streckade linjerna betecknar enhetens försäljningsverksamhet (försäljning och kundens kvalitetskontroll). - Gymnasieskolans och högskolans styrelser i samarbete tillsätter en styrelse för SJÖenheten. Styrelsen består av fem personer: gymnasieskolans rektor för sjöfart och teknik, högskolans vicerektor, två branschrepresentanter och en tjänsteman från landskapsregeringen - Styrelsen för SJÖ-enheten utser en enhetschef - Enhetschefen och de programansvariga för sjöfartsprogrammen vid respektive moderskola bildar en ledningsgrupp - Ledningsgruppen kan tillsätta undergrupper för olika samordningsprojekt både inom och mellan moderskolorna t.ex. nivåöverskridande lärarlag - Respektive moderskola ansvarar för utbildningsprogrammens examenskvalitet - Ansvaret för behörighetsgivande utbildning fördelas så att gymnasieskolan i första hand ansvarar för utbildning på manskapsnivå (inkl. STCW II/4 och III/4), högskolan ansvarar för utbildning på befälsnivå (inkl. STCW II/1-3 och III/1-3) och SJÖ-enheten ansvarar för

26 Sjöfartsutbildningskommittén Slutrapport utbildning inom radiokommunikation (STCW Kap. IV), specialutbildning för särskilda fartygstyper (STCW Kap.V) och säkerhetsutbildning (STCW Kap. VI). Behörighetsgivande helheter och kurser ingår i respektive ansvarig utbildningsenhets kvalitetssystem och ansvaret för att kvaliteten upprätthålls vilar på denna enhet. Modellen förutsätter att högskolans sjöfartskurser organisatoriskt överförs från Öppna högskolan till SJÖ-enheten - Lärarna anställs vid respektive moderskola. Instruktörer för kurser inom det egna utbildningsansvarsområdet (STCW IV-V-VI) anställs vid SJÖ-enheten liksom personella resurser för administration, studievägledning och praktikhantering - De studerande är inskrivna i respektive moderskola. Uppgifter för SJÖ-enheten - Gemensam marknadsföring av de åländska sjöfartsutbildningarna inklusive studieinformation och -vägledning av studerande. En person som söker utbildning (kortkurser, behörighet eller examen) skall vända sig till SJÖ-enheten för information och vägledning - Samordning av de examensinriktade utbildningarnas kursbehov avseende både internt och externt arrangerade kurser, härunder även samordning av gymnasialstadiets behov av befälskurser och högskolans behov av manskapskurser. Till den del det uppstår behov av externa sjöfartskurser upphandlar SJÖ-enheten dessa enligt dagens modell för tillhandahållande av sjöfartsinriktad brandskyddsutbildning - Praktiksamordning och -upphandling - Extern kurs- och fortbildningsverksamhet. Kurspaket kan sys ihop genom att upphandla tjänster internt, t.ex lärare från gymnasieskolan eller högskolan, eller externt, t.ex hotelloch resetjänster - Förvaltning av de landskapsägda sjöfartsutbildningsfaciliteterna samt koordinering av utbildningsprogrammens användningsbehov och försäljning av överkapacitet. Ekonomiska konsekvenser Modellen förutsätter eget resultatansvar för SJÖ-enheten. Verksamheten finansieras i första hand av moderskolornas inköp av kurser och tjänster samt genom extern försäljningsverksamhet. Inledningsvis bör även medel för täckande av de höga driftskostnader som sjöfartsutbildningsfaciliteterna medför tilldelas SJÖ-enheten i förhållande till moderskolornas nyttjandegrad. Inkomster från extern verksamhet kommer SJÖ-enheten till godo och minskar därmed kostnaderna för moderskolorna. Nettobudgeteringen kan effektivera den externa säljverksamheten. Driftskostnaderna för den externa verksamheten bör täckas genom inkomster från densamma. Medel för investeringar och samhällsnyttig verksamhet äskas av moderskolorna i samråd. Den samordning som erhålls i den gemensamma enheten leder till resursoptimeringar med kostnadsinbesparande effekt. Möjligheter att nå samordningsvinster med övriga gymnasialstadie- och högskoleutbildningar finns också. Organisationen torde kunna genomföras med befintliga personella resurser. Modellen påverkar inte lärarnas arbets- och lönevillkor eftersom lärarna är knutna till och verkar inom respektive moderskolas organisation.