UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK STRATEGIDOKUMENT HaLa

Transkript

1 Sidan 1 av 6 HÅ UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MASKINTEKNIK STRATEGIDOKUMENT HaLa Sammanfattning - Stort framtida behov av utbildad arbetskraft inom branschen - Stora investeringar har gjorts i utbildningen, utbildningens faciliteter är konkurrenskraftiga - Inom utbildningsprogrammet har under längre tid byggts upp kompetens, - De som examinerats från maskinteknik är nöjda med utbildningen och placerar sig väl i arbetslivet -Goda omdömen vid externa auditeringar Rekryteringsåtgärder inom ett brett spektrum, omfattande allt från utveckling av utbildningen, branschsamarbete, image och direkt marknadsföring är allt överskuggande prioriteringar den närmaste framtiden. Utbildningsprogrammet för maskinteknik ska ingå som en komponent i ett ultramodernt sjöfartsutbildningscentrum med fysisk och funktionell närhet mellan alla ingående komponenter. Specifika utvecklingsområden och projekt beskrivs under punkterna 9 och 10. Inför detta strategidokuments uppgörande har programansvarig hört personal, studerande, prefekt, sjöfartsansvarig, andra programansvariga och ledningsgrupp. 1. Bakgrund Utbildningsprogrammet för maskinteknik utbildar primärt högre maskinbefäl för sjötjänst. Den åländska maskinbefälsutbildningen har vad gäller läroplansramar följt den fastländska utbildningen. Fram till 1987 utgjorde den högre maskinbefälsutbildningen en treårig teknikerutbildning som omfattade 120 studieveckor kurser exklusive praktik. Mellan 1988 och 1996 antogs studerande till en ingenjörsutbildning som omfattade 168 sv kurser exklusive praktik. Under ett kort mellanspel åren , före STCW 95-konventionens nya krav, antogs också maskinbefälsstuderande till en treårig teknikerutbildning med tilläggskurser som omfattade 138 sv kurser exklusive praktik.

2 Sidan 2 av 6 2. Utbildningsprogrammet för maskinteknik - nuläge Nuvarande yrkeshögskoleutbildning inleddes hösten I denna fyraåriga ingenjörsutbildning ingår 12 månader praktik, som i motsats till tidigare utbildningar också ger studieveckor, så att examen omfattar 144 sv kurser samt 36 sv praktik, totalt 180 sv. Utbildningen är arrangerad så att de två första läsåren ger utbildning till lägre maskinbefäl, vaktmaskinmästare. De studerande kan därför vid behov efter två år göra studieuppehåll och arbeta i befattning t.ex. för att stabilisera sin ekonomi. Det är också möjligt att direkt söka till den tvååriga utbildningen. Till årskurs 1 kan f.n. årligen antas 16 studerande till det fyraåriga utbildningsprogrammet och 12 studerande till den tvååriga vaktmaskinmästarutbildningen. (Dessa gruppstorlekar är inte satta för att motsvara normalt antal sökande utan för att under goda år kunna ta in stora grupper, vilket bör beaktas när beläggningen bedöms.) Erfarenheten visar att de flesta som antagits till tvåårig utbildning fortsätter och avlägger ingenjörsexamen. Utbildningsprogrammet har vid externa auditeringar fått mycket goda omdömen. Via enkätundersökningar har fastställts att tidigare studerande är nöjda med sin utbildning och att den väl svarar mot yrkeslivets krav. Rekryteringen har fram till de senaste åren varit rimlig. Dock har de grupper som de facto inlett sina studier hösten 2003 och 2004 varit små, 5-7 studerande, beroende på stigande antal absentieanmälda studerande och studerande som inte utnyttjar sin studierätt. Se bilaga 1 Ett rekryteringstillskott utgör samarbetet med Åland sjömansskola, där de som inlett vaktmaskinmästarutbildning efter gymnasialstadiet avlägger årskurs 2 vid maskinteknikprogrammet, som alltså får ett tillskott jämfört med antalet studerande på årskurs 1. För närvarande är 52 studerande inskrivna vid programmet. Försämrad rekrytering till tekniska utbildningar är för tillfället en generell trend i Norden och Europa. Inom tekniska yrken finns redan nu en speciellt stor efterfrågan på maskinbefäl lokalt och internationellt, vilket ytterligare kommer att accentueras i framtiden. Både nationellt och internationellt pågår en tilltagande pensionsboom som utbildningsvolymerna inte täckt på ca ett decennium. Andelen studerande som slutfört sina studier är hög. I vissa fall har fler studerande utdimitterats från maskintekniks avgångsklass än som ursprungligen antagits till klassen. Detta beror på att studerande som antagits till tvåårig vaktmaskinmästarutbildning ofta valt att avlägga också årskurs 3 och 4 för ingenjörsexamen. Se bilaga 2 3. Maskintekniks framtida roll i högskolans utbud I sitt anförande vid Högskolans på Åland inskription framhöll professor Göran Djupsund att en högskola aktivt bör styra utbildningsutbudet efter samhälleliga behov. En högskola bör, enligt Djupsund, inte agera vindflöjel och erbjuda

3 Sidan 3 av 6 utbildningar enbart på basen av om de för tillfället är populära om det inte finns framtida arbetsmarknadsbehov. Enligt Djupsund bör följande kriterier uppfyllas av utbildningsprogram värda att upprätthålla på längre sikt, också i tider av försämrad rekrytering: - Behov av utbildad arbetskraft inom branschen finns också i framtiden. - Utbildningen är unik t.ex. språkligt, geografiskt eller vad gäller kompetens. - Stora investeringar har gjorts i utbildningen, utbildningens faciliteter är konkurrenskraftiga. - Inom utbildningsprogrammet har under längre tid byggts upp kompetens som är svårersatt. - De som genomgått utbildningen är nöjda med den och placerar sig väl i arbetslivet. Utbildningsprogrammet för maskinteknik uppfyller exakt dessa kriterier och framstår därför som ett utbildningsprogram som bör ingå i högskolans framtida utbud. Den övergripande strategin för utbildningsprogrammet bör därför vara att bibehålla och fylla dagens utbildningskapacitet. Rekryteringsåtgärder inom ett brett spektrum, omfattande allt från utveckling av utbildningen, branschsamarbete, image och direkt marknadsföring måste vara allt överskuggande prioriteringar den närmaste framtiden. 4. Studerandeantalets inverkan på kostnader i nybörjargrupper Som ekonomisk bakgrund kan konstateras att för årskurs 1 endast ca 35% av läsårets studieveckor ger högre kostnad per studerande om full gruppstorlek inte antas. Resten, d.v.s. ca 65 % av kurserna innebär inte högre kostnader per studerande trots att en liten årskurs tillåts inleda studierna. Detta beror dels på att många kurser är gemensamma med andra program, dels på att kurser är gruppdelade, så att en liten klass innebär färre grupper med lägre totalt lektionsantal och lägre kostnader än en stor klass. 5. Rekrytering Preciserad rekryteringsplan för innevarande läsår presenteras av sjöfartsansvarig. Brådskande strategier och åtgärder för rekrytering omfattar följande områden: - Imagehöjning av yrke -- Förstärkt marknadsföring från HÅ:s sida bidrar men främst måste näringen ge en positiv bild av bransch, framtid och yrke. Åtgärder från näringens sida? Branschråd, sjöfartsansvarig och styrelserepresentanter viktiga kontaktytor -- Föräldrar till potentiella studerande -- Studiehandledare -- Tydliggörande av förkunskapskrav från gymnasialstadiet -- Enkät till gymnasialstadier kartlägger uppfattning och informationskällor

4 Sidan 4 av 6 - Sjöfartsprofilering -- Samarbete med SK och ET inom HÅ (se punkt 9 och 10) -- Samarbete med ÅSSK, MSC -- Mariehamn- allt på ett ställe, simulatorprojekt däck/maskin, -- Praktikplatser och deras nivå, skolfartyg - Växande målgrupper: -- Fortbildning till sjöbehörighet för tekniskt skolade i andra branscher, smidig studiegång, resursfråga! -- Finskspråkiga studerande som vill lära sig skandinaviskt språk, -- Studerande från Sverige norr om Norrköping, -- Glesbygdsbefolkning på Åland, i Finland och Sverige; möjlighet att arbeta i världen och bo hemma -- Ålands lyceum (teknik/databranschen idag den bransch dit de flesta söker sig efter Lusse!) -- Fortbildning av vaktmaskinmästare i framtiden utbildade vid Sydväst - Medvetande om egna konkurrensfördelar -- Alla sjöutbildningar samt näring koncentrerade på en ort -- Praktiskt taget alla MT-ingenjörer har minst VMM-behörighet vid examen, på fastlandet vanligt med bara vaktmansbehörighet vid examen -- Snabbare studier: 2 år till VMM, på fastlandet 3 år, 4 år till ingenjör, på fastlandet 4,5 år -- Jämfört med fastländska utbildningar lång erfarenhet av maskinrumssimulator -- Tillsvidare moderna laboratorier (se punkt 8) -- Nära samarbete med nationellt unik elmästarutbildning -- Ändamålsenliga faciliteter. Programmets behov vid större tillströmning av studerande bör bevakas! - Konkurrensnackdelar -- Studiesociala förhållanden; bostad, bespisning, prisnivå -- Utbildningens omfattning; svårt arrangera individuell studiegång -Hotbilder -- Eventuell svenskspråkig övermaskinmästarutbildning i Åbo Generellt kan noteras att tillsättande av sjöfartsansvarig drastiskt förbättrat möjligheterna till rekryteringsåtgärder. För programansvariga har situationen vad gäller rekryteringsåtgärder hittills varit trängd med tanke på tillgängliga tidsresurser. 6. Praktikplatser - Gemensam problematik med däcksbefälsutbildning: HÅ kan inte garantera praktikplatser! Ansvarsfråga gentemot studerande! Utdrag ur protokoll vid branschrådsmöte : Fasta praktikplatser. Diskussion angående praktikplatser och koordinering av dessa. Idag vet inte utbildningarna med säkerhet hur många praktikplatser man har tillgång till ombord i fartygen. Detta sköts på muntlig väg varje år mellan utbildningarna och rederierna. Efterlystes ett system med garanterade praktikplatser i mån av möjlighet. Avtal?

5 Sidan 5 av 6 Tillsvidare har inga konkreta resultat uppnåtts. - Nivå på handledd praktik: vägen till behörighet avsevärt avkortad mot tidigare utbildningar, utbildningen därmed känsligare för praktikens nivå och innehåll. - Skolfartyg, gemensamt projekt mellan MT och SK samt ÅSSK, central betydelse för praktik och profilering 7. Kvalitet och spetskunskap hos lärarkåren - Generellt krav på tusenkonstnärer följd av begränsad personalstyrka. Flexibilitetsfördelar, nackdelar vad gäller spetskompetens - Rimlig mängd undervisning förutsättning för att lärare ska kunna upprätthålla sin professionella kompetens inom breda områden - Fortbildning, praktik hos näring utöver F&U-projekt intressant lösning - Årsarbetsavtal skulle ge större flexibilitet för olika slags arbetsuppgifter utöver undervisning. Ett sådant avtal löser dock inte i sig frågan om fortbildning för lärare, eftersom fortbildning ökar lönekostnaderna och därmed är en budget- och policyfråga. 8. Generella investeringsbehov - Maskinlaboratorieutrustningen rätt tillräcklig. Dock behövs grundinvesteringar som gasturbin (färdig projektering finns), samtidigt som de senaste årens investeringsstopp lett till att moderniseringsinvesteringar börjar bli akuta. De flesta tunga komponenter är från mitten av 70-talet varför större förnyelseinvesteringar blir aktuella inom 5, allra senast 10 år. - Simulatorutrustning bör inom några år kunna finansieras för gemensam däcks-. och bryggsimulator 9. Viktiga samarbetsområden med däcksbefälsutbildning och andra - Rekrytering och sjöfartsprofilering enligt ovanstående - Praktikplatser enligt ovanstående - Fortsatt utveckling av gemensamma kurser med SK - Fortsatt samarbete med ET inom kurs- och lärarutbyte - Skolfartygsprojekt - Simulatorprojekt, sammanbyggd brygga - maskin, rörlig - Miljö för säkerhets- och fortbildningskurser: MSC -simulator maskinhall Klintkajen - skolfartyg - Pedagogiska fortbildningsprojekt kopplade till simulatorer - Logistik, för däcksbefäl frakter för maskinbefäl underhåll, reservdelsadministration - Examensarbeten, samprojekt MT och SK, också ET, IT och FEK Projektinitiativ från näring

6 Sidan 6 av Forskning och utvecklingsprojekt enligt näringens behov - Samarbete med ET kring elektrisk propulsion och distribuerade elsystem - Simulatorsamkörning och krishantering tillsammans med SK och MSC - Underhållslogistik tillsammans med FEK, ET och SK Näringen bör formulera sina behov! Fåtalig personal, nuvarande avtalssystem och arbetsbelastning begränsande faktorer. 11. Internationellt samarbete - Måttligt intresse bland studerande, borta hemifrån varje sommar på praktik - Personal: lärarutbyte, samprojekt inom simulatoranvändning, säkerhetskurser, logistik, skolfartyg 12. Övrigt - Frågan om kraftverksbehörighet bör klarläggas med LR, trots upprepade påstötar inga entydiga besked. Risk för att precisering i förordningstext blir ofullständig p.g.a. okunskap på tjänstemannahåll (och ovilja involvera sakkunniga vid programmet). 13. Konklusion - Stort framtida behov av utbildad arbetskraft inom branschen - Stora investeringar har gjorts i utbildningen, utbildningens faciliteter är konkurrenskraftiga - Inom utbildningsprogrammet har under längre tid byggts upp kompetens - De som examinerats från maskinteknik är nöjda med utbildningen och placerar sig väl i arbetslivet -Goda omdömen vid externa auditeringar Rekryteringsåtgärder inom ett brett spektrum, omfattande allt från utveckling av utbildningen, branschsamarbete, image och direkt marknadsföring är allt överskuggande prioriteringar den närmaste framtiden. Utbildningsprogrammet för maskinteknik ska ingå som en komponent i ett ultramodernt sjöfartsutbildningscentrum med fysisk och funktionell närhet mellan alla ingående komponenter. Hans Lavonius programansvarig

7 Page 1 of 1 BILAGA 1 MT ANTAGNING AV MASKINBEFÄL ÅREN Siffrorna gäller studerande som påbörjat studier Gula fält anger utbildningar efter yrkeshögskolereform Läsår MT inkl. VMM Tillägg från platser 1) ÅSSK-VMM (årskurs 2) Summa Nominellt max. antal 304 Beläggning % 1) 51,32 1) Dessa gruppstorlekar är inte satta för att motsvara normalt antal sökande utan för att under goda år" kunna ta in stora grupper, vilket måste beaktas när beläggningen bedöms Bilaga_1.xls

8 Page 1 of 1 BILAGA 2 MT AVGÅNGSKLASSER FÖR MASKINBEFÄL ÅREN Gula fält anger utdimitterade enligt YH-läroplaner Läsår YH-ingenjörer Undermaskinmästare Vaktmaskinmästare Inkluderar ing.stud. som fått VMM-behörighet x) x) x) Summa x) ingenjörs- och teknikerutbildning parallellt ålänningar ca 66 % fastlänningar ca 31% från Sverige ca 3 % Variationerna dock stora årskursvis Bilaga_2.xls

9 Högskolan på Åland oktober 2004 /A E-G Underlag till en diskussion i styrelsen om utveckling och förändring av högskolans reglemente. Nya textförslag är nedan angivna i rött. Följande paragrafer bör tas upp till diskussion inför förnyelsen av reglementet: 6 4:e stycket Nuvarande text byts mot: Rektor har det övergripande personalansvaret och ansvarar för högskolans pedagogiska linje samt för kvalitetsarbetet. I rektors ansvarsområde ingår även att vara ordförande i ledningsgruppen, forskningsnämnden, examensnämnden, antagningsnämnden samt i studerandesamverkansgruppen, att avgöra disciplinfrågor samt att fastställa befattningsbeskrivningar och fortbildningsplanen för högskolans personal. 8 Diskussion vid styrelsemötet om en prorektorsbefattning. Nuvarande text byts ut mot: Prorektor Högskolans styrelse utser en prorektor för en treårsperiod efter att ha hört högskolans personal och studerande. Prorektor ersätter rektor vid frånvaro samt har som egna ansvarsområden de områden styrelsen eller rektor beslutar. 9 2:a stycket Ledningsgruppens sammansättning bör ses över vid årsskiftet 2004/ :e stycket

10 Diskussion om behovet av institutionsråd vid högskolan, om underlag för ett sådant beslut skall framtas eller om frågan vilar tills den aktualiseras av lärare, övrig personal eller studerande. 16 2:a stycket Nuvarande text byts mot: Den programansvariga läraren ansvarar för utvecklingen av det utbildningsprogram han eller hon förestår utgående ifrån godkänd examensordning, godkänd utbildningsplan och föreskrifter i detta reglemente. 17 Förvaltningen Förvaltningens uppgifter behöver ses över m a p lokalförsörjning, information, internationella frågor. Vilka ärenden skall skötas centralt och vilka vid institutionerna för att få god arbetsledning och klar ansvarsfördelning. Diskussion i styrelsen om fördelningen. 32 Behörighetskrav Förslag: en ny punkt som beskriver ekonomi- och personalansvarig skjuts in före punkt 2) 1) för tjänst som enhetschef person med lämplig högre högskoleexamen och/eller behörighet som överlärare eller lektor inom högskolans undervisningsområde, förtrogenhet med undervisning som hör till högskolans verksamhetsområde samt erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter, 2) för tjänst som ekonomi- och personalansvarig lämplig högskoleexamen vari ingår studier inom företagsekonomi, juridik och personaladministration, förtrogenhet med budgetarbete, ekonomisk analys, planering av personalfortbildning, personalvård, tjänstekollektivavtal, kvalitetsledningssystem samt ledarskap. 3) för tjänst som studiesekreterare etc. 8) Av särskilda skäl kan beviljas undantag från de i 1) 7).

11 Ett nytt kapitel för att komplettera lagen och förordningen gällande den examensinriktade utbildningen vid högskolan. Kapitel 7 Styrdokument inom den examensinriktade utbildningen 38 Utbildningsplaner 39 Kursbeskrivningar