UTBILDNINGSAVTAL. mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. för perioden

Transkript

1 UTBILDNINGSAVTAL mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland för perioden AVTALSPARTER Parter i avtalet är Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland. 2. FÖREMÅL FÖR AVTALET I landskapslagen (2002:81) om Högskolan på Åland, nedan benämnd högskolelagen, finns bestämmelser om högskolan, som landskapet är huvudman för. Enligt högskolelagens 6 skall landskapsregeringen tillsammans med högskolan vart tredje år göra upp ett utbildningsavtal för de kommande tre åren. I avtalet skall åtminstone de kvalitativa och kvantitativa resultatmålen samt resurser och prioriteringar, verksamhetsstruktur, resultatuppföljning och rapportering anges. 3. VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ Utöver vad som särskilt stadgas i högskolelagen om högskolans uppgift (2 ), högskoleutbildning (3 ) och målsättning (4 ) har parterna enats om följande formulering av en vision och verksamhetsidé för Högskolan på Åland: Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på vedertagen kunskap. Högskolan skall också generera ny yrkesrelaterad kunskap som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studie- och arbetsmiljö högskolan erbjuder. 1(9)

2 4. MÅL FÖR HÖGSKOLEVERKSAMHETEN Under denna treåriga avtalsperiod är avsikten att ytterligare fördjupa och förbättra utbildningsuppdragets innehåll och utförande genom att fokusera på tidigare uppställda mål. Parterna eftersträvar således att gemensamt och inom sina respektive ansvarsområden arbeta för följande mål för högskolan. Högskolan på Åland skall vara - en profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan; - en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer; - en samarbetspartner och resurs i relation till landskapets skolor på gymnasialstadiet och Ålands sjösäkerhetscentrum; - en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt; - en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserad på landskapsregeringens utbildnings- och forskningspolitik; - en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning samt - en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar. 2(9)

3 5. HÖGSKOLANS OCH LANDSKAPSFÖRVALTNINGENS UPPGIFTER Utöver de kärnuppgifter för högskolan som anges i högskolelagens 2 har parterna kommit överens om följande arbetsfördelning. Högskolan ansvarar för - information om och marknadsföring av utbildningsmöjligheterna vid Högskolan på Åland, studeranderekryteringen och antagningen till högskolan och det internationella studerande- och lärarutbytet inom högskolans ram; - skötseln av särskilda avtal för högskoledatabaser, -licenser och kopieringsvillkor; - att skapa och upprätthålla relevanta kontakter och samarbetsformer mellan Högskolan på Åland och de omgivande regionernas högskolor/universitet; - att ta initiativ till förändringar i frågor som regleras i landskapsförordningen (2002:87) om Högskolan på Åland, särskilt i fråga om utbildningsutbudet. Landskapsförvaltningen ansvarar för - de övergripande kontakterna med riksmyndigheterna och internationella myndigheter i högskoleärenden; - informationen till riket angående landskapets lagar och förordningar rörande högskolan och verksamheten vid högskolan; - informationen till högskolan om förändringar i den finländska lagstiftningen och om övriga regelverk som berör högskoleområdet med konsekvenser för Högskolan på Åland; - frågor om examensgiltigheten för de utbildningar som ges vid högskolan, samt om extern utvärdering. Vardera parten ansvarar för att informera den andra parten om angelägenheter som är av gemensamt intresse och kan föranleda gemensamma insatser och åtgärder. 6. ÖVERSYN AV UTBILDNINGSUTBUDET Under avtalsperioden skall utbildningsutbudet som regleras i LF (2002:87) om Högskolan på Åland ses över med en strävan till fokusering i syfte att fördjupa och förstärka de kompetensområden inom högskolan som skall vidareutvecklas. 3(9)

4 7. RESULTATMÅL FÖR HÖGSKOLAN Med hänsyn till vad som avtalats i punkt 6 ovan om utbildningsutbudet gäller följande precisering av dimensioneringen och resultatmålen inom olika delar av verksamheten. Dimensioneringstabellerna är riktgivande för avtalsåren. För det första avtalsåret, 2006, baserar sig resultatmålen på de uppgifter som ingår i landskapets budget för högskolan för år Verktyg för dimensioneringen av de anslag som landskapsregeringen intar i budgetförslagen för 2007 och 2008 samt precisering av mål och resultatmätningen utarbetas inom två månader efter detta avtals undertecknande. Se även kapitel 11, Resurser, resultatmätning och resultatansvar. 7.1 Examensinriktad högskoleutbildning Till högskolans examensinriktade utbildningar antas studerande för studier till de examina som regleras i LF (2002:87) om Högskolan på Åland. Målen för åren framgår av följande tabell Examensinriktad högskoleutbildning MÅL Antal sökande per år 250 Antal studerade (20/9) 420 Antal avlagda studiepoäng per år Målet för antalet utexaminerade vid högskolan under perioden är att 60 procent av dem som påbörjat studierna skall ha avlagt examen inom fem år. Procentsatsen utgör ett glidande medeltal under en treårsperiod. Strävan under perioden är att anta 24 studerande till de utbildningsprogram där sökandetrycket är stort och behovet av ökad antagning är relevant i förhållande till efterfrågan av utbildningen. 7.2 Kursverksamhet Inom högskolan ansvarar Öppna högskolan för kursverksamheten som omfattar akademiska kurser, kursverksamhet i anslutning till högskolans utbildningsprogram, fortbildnings- och uppdragsverksamhet. Målen för åren framgår av följande tabell Kursverksamhet MÅL Antal kursdeltagare per år: - Akademisk kursverksamhet Yrkeshögskolekurser Fortbildning Uppdragsutbildning 450 Totalt antal kursdeltagare Antal avlagda studiepoäng per år (9)

5 7.3 Uppdragsverksamhet Högskolan kan åta sig uppdrag som är externt beställda och finansierade. Högskolans mål är att den externfinansierade verksamhetens intäkter uppgår till euro sammanlagt för hela treårsperioden. 7.4 Utveckling och tillämpad forskning Högskolans utvecklings- och forskningsuppdrag kan indelas i a) högskolans bidrag till utvecklandet av ett innovationssystem på Åland b) högskolans egna profilskapande forsknings- och utvecklingsprojekt c) lärarnas forskarstudier och forskning. Högskolan bidrar till innovationssystemet genom att ta fram ny yrkesrelaterad kunskap inom de områden där högskolan verkar. Högskolan skall bedriva utvecklings- och forskningsprojekt inom sina kompetensområden tillsammans med näringslivet och/eller med andra högskolor och organisationer, där extern finansiering kan sökas från till exempel EU:s fonder, TEKES och VINNOVA samt från det privata näringslivet. Målet är att de externa anslagen uppgår till cirka euro per år. För lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen euro enligt styrelsens beslut om den interna anslagsfördelningen. För projektet Ålands kyrkor, som genomförs enligt avtal mellan högskolan och Åbo Akademi och pågår ända fram till avsätts behövliga anslag inom högskolans budget, vilket beaktas vid landskapsregeringens tilldelning av årliga anslag för högskolan. Även för andra projekt av särskilt intresse för landskapet och där det är ändamålsenligt att högskolan åtar sig ett lednings- eller partsansvar kan riktade medel tilldelas i landskapets årliga budgetanslaget för högskolan. Dylika projekt preciseras vid behov genom avtal mellan berörda parter. 5(9)

6 8. INFORMATION OCH SAMVERKAN MED ARBETSMARKNAD, NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE Under avtalsperioden lyfts denna uppgift fram som ett särskilt prioriterat område. Högskolan skall vidareutveckla sin roll som en aktiv och drivande part i samspelet mellan samhället/näringslivet den offentliga sektorn och högskolan. Uppgiften är en del av högskolans bidrag till innovationssystemet på Åland och innebär att bygga upp nätverk, knyta kontakter med arbetsplatser, utveckla former för relevant kunskapsutbyte och informationsförmedling, utarbeta handlingsplaner och bevaka utvecklingen inom högskolans kompetensområden. Vidare skall högskolan i samarbete med landskapsregeringen och andra parter arbeta med omvärldsbevakning, entreprenörskap och samhällsutveckling baserad på kunskap och kompetens. Målet är att under avtalsperioden utveckla indikatorer, mätinstrument och finansieringsmodeller för resultat och prestationer inom detta uppgiftsområde. Landskapsregeringen ansvarar för finansieringen och klargör möjligheterna att få finansieringsbidrag från EU. 9. SÄRSKILDA UTVECKLINGSFRÅGOR Avtalsparterna har utöver vad som framgår ovan särskilt kommit överens om att prioritera följande utvecklingsfrågor. - Med syftet att trygga högskolans autonomi och faktiska ekonomiska ansvar skall en vidareutveckling av högskolans organisationsform utredas, där även bildandet av högskolan som en helt fristående juridisk person övervägs. - Parterna skall samtidigt utreda frågan om fastighetsförvaltningen och det ekonomiska och juridiska ansvaret för de fastigheter som högskolan disponerar. - Som ett led i reformeringen av organisationsformerna utvecklas ett verktyg för dimensioneringen av de anslag som landskapsregeringen intar i de årliga budgetförslagen. Landskapsregeringen bestrider utrednings- och utvecklingskostnaderna för denna och de två föregående åtgärderna. - Även undervisningssektors tjänstekollektivavtal gällande högskolan skall ingå i reformeringsarbetet. - Högskolans utbildningar, kursutbud, uppdragsverksamhet och samverkan med arbetslivet utvecklas på ett sådant sätt att samhällets behov tillgodoses och att utbildning sker inom färre antal prioriterade områden, bland vilka finns sjöfart, turism, vård och omsorg. - Högskolan skall i sin verksamhet beakta miljö-, jämställdhets- och medbestämmandefrågor. - De rättigheter och behörigheter som hör till högskolans utbildnings- och examinationsansvar utvecklas i enlighet Bolognaprocessen. - Högskolan skall bidra till att Åland utvecklas till en konkurrenskraftig och dynamisk kunskapsbaserad ekonomi i enlighet med Lissabonstrategin, där utvecklandet av fungerande innovationssystem på Åland är en del. 6(9)

7 - Parterna skall under avtalsperioden utveckla även de formella samarbetsmodellerna och samarbetsavtalen med i första hand riket och Sverige så, att högskolan ansvarar för samarbetsfrågorna med andra högskolor, universitet och relevanta institut, medan landskapsregeringen ansvarar för samarbetsfrågorna med berörda nationella instanser och myndigheter. - Parterna klargör frågan om skötseln av de studiesociala förmånerna. - Sjöfartsutbildningen granskas som helhet av avtalsparterna efter att Sjöfartsutbildningskommittén avgett sin slutrapport. 10. INVESTERINGAR Samtidigt som frågan om fastighetsförvaltningen och ekonomin utreds enligt punkten ovan eftersträvar parterna att finna ekonomiskt genomförbara lösningar för investeringar som tryggar högskolans behov av ändamålsenliga utrymmen och lokaliteter, tidsenliga undervisningsfaciliteter och möjligheter till vidareutveckling av särskilda kompetensområden, bl.a. ett simulatorcentrum. 7(9)

8 11. RESURSER, RESULTATMÄTNING OCH RESULTATANSVAR För att finansiera den i högskolelagen och detta avtal nämnda verksamheten föreslår landskapsregeringen årligen ett anslag i landskapsbudgeten. Anslagen för högskolan utgör i landskapets budget för år 2006 ett tvåårigt reservationsanslag (VR) om för verksamhetsutgifter ( ) samt ett reservationsanslag (R) om euro för grundreparationer och ombyggnader ( ). Högskolan följer nettobudgeteringsprincipen. Den allmänna kostnadsutvecklingen skall beaktas vid dimensioneringen av anslagen för åren 2007 och Anslagens storlek år 2006 baserar sig på de uppgifter som framkommit under budgetberedningen 2005 och bland annat resulterat i de mål- och resultatuppgifter för år 2006 som anges i budgetskrivningarna. Dessa uppgifter är också utgångspunkt för de mål- och resultatuppgifter som ingår i kapitel 7 ovan, Resultatmål för högskolan. Under början av våren 2006 bör, som ett led i reformeringen av organisationsformerna för högskolan enligt kapitel 8 ovan, ett verktyg utarbetas för dimensioneringen av de anslag som landskapsregeringen intar i budgetförslaget för de följande åren och inom ramen för vilka högskolan sedan uppgör sitt budgetförslag. Under början av våren 2006 preciseras således mål- och resultatuppgifterna och de behövliga indikatorerna, kriterierna och mätetalen för åren 2007 och 2008 för att kunna tas in i verktygen och modellerna för anslags- och resursdimensioneringen och resultatmätningen. Vardera partens resultatansvar betonas. Genom förbättrade verktyg och modeller för mål- och resultatanalys blir det lättare att både förutse resursbehoven och att följa upp och värdera resursanvändningen och de uppnådda resultaten. 12. STRATEGIER OCH VERKSAMHETSPLANER Inom ramen för vad som stadgats i högskolelagen och överenskommits i detta avtal är det högskolans ansvar att utarbeta strategier och planer för högskolans verksamhet så att resultaten kan uppnås i enlighet med detta avtal. 8(9)

9 13. UPPFÖLJNING OCH RAPPORTERING Under avtalsperioden gäller följande punkter för uppföljning och rapportering. - Rapportering från högskolan sker genom en årlig verksamhetsberättelse. - Ett gemensamt årligt uppföljningsmöte hålls mellan representanter för högskolans styrelse, samt högskolans rektor och representanter för Ålands landskapsregering. Vid mötet kan parterna framföra förslag till smärre justeringar eller kompletteringar av avtalet. Förslagen kan, efter behandling av vardera parten, leda till beslut om justeringar/kompletteringar, förutsatt att parterna är överens. - Vardera parten har utöver det årliga uppföljningsmötet rätt och skyldighet att kalla till möte med den andra parten om det finns risk för väsentliga avvikelser från avtalet för att informera om orsakerna till de eventuella avvikelserna och överenskomma om behov av avtalsjusteringar. - Högskolan har ett kvalitetssystem. Extern utvärdering av kvalitetssystemet sker vart femte år. Internutvärdering av kvalitetssystemet sker varje år. - Ärenden som gäller den behörighet som yrkeshögskoleexamina avlagda vid högskolan medför i riket avgörs genom beslut av den samrådsdelegation för högskoleutbildning som utsetts med stöd av 2 i republikens presidents förordning om yrkeshögskoleexamina avlagda i landskapet Åland (FFS 548/2005, ÅFS 2005/36). - De centrala uppgifterna i anslutning till utvärderingen av Högskolan på Åland sköts i enlighet med vad som stadgas i 1 i ovannämnda presidentförordning och i 3 i förordningen om rådet för utvärdering av högskolorna (FFS 1320/1995). 14. AVTALSPERIOD Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. Avtalet träder i kraft då vardera parten undertecknat det och det gäller för treårsperioden Mariehamn den / 2006 Mariehamn den / 2006 Ålands landskapsregering, genom Högskolan på Åland, genom Roger Nordlund L a n t r å d Henning Lindström Styrelseordförande Camilla Gunell Landskapsstyrelseledamot Agneta Eriksson-Granskog Rektor 9(9)