STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND

Transkript

1 STRATEGIDOKUMENT FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Den 9 oktober 2008 Styrelsen för Högskolan på Åland Rektor Agneta Eriksson-Granskog 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Vision Övergripande mål Examensinriktad utbildning Kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med det omgivande samhället Ekonomi Ledningssystem Human Resourse Management Investeringar Handlingsplan.. 12 BILAGOR BILAGA 1 NULÄGESBESKRIVNING OCH STRATEGISK ANALYS 1. Nulägesbeskrivning 1.1 Högskolans uppgift Examensinriktad utbildning Kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med det omgivande samhället Strategisk analys Omvärldsanalys Examensinriktad utbildning Kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med det omgivande samhället De åländska företagens kompetensbehov PEST-analys Kundunderlag och rekryteringsbas Konkurrensanalys SWOT-analys Konkurrensfördelar Kritiska framgångsfaktorer BILAGA 2 UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR I FINLAND..39 2

3 STRATEGI FÖR HÖGSKOLAN PÅ ÅLAND Inledning Den 1 januari 2003 inledde Högskolan på Åland sin verksamhet då Ålands yrkeshögskola och Ålands högskola sammanfördes i en gemensam organisation. Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk som till sin helhet ingick i samarbetsnätverket Ålands yrkeshögskola upphörde samtidigt att vara egna institutioner. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forskningsoch utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. I Finland bedrivs motsvarande examensinriktad utbildning vid yrkeshögskolorna. Motsvarande kursverksamhet erbjuds vid universitet och yrkeshögskolor eller via andra organisationer i samarbete med kursverksamheten vid ett universitet. I Finland finns en universitetslag som reglerar universitetens verksamhet och en yrkeshögskolelag som beskriver yrkeshögskolornas verksamhet. I Sverige bedrivs motsvarande examensinriktade verksamhet vid högskolor och universitet. Där omfattas både högskolor och universitet av samma högskolelag och yrkesinriktade högskoleutbildningar av det slag vi har vid Högskolan på Åland finns där vid olika slags lärosäten. I Sverige finns ingen direkt motsvarighet till den öppna kursverksamheten vid yrkeshögskolor och universitet i Finland. 3

4 I lagen om Högskolan på Åland (2002: 82) finns högskolans uppgift, utbildningen vid högskolan och målsättningen med verksamheten beskrivna i paragraferna 2-4. Ett utdrag ut paragraferna finns även i BILAGA 1. Styrelsen för Högskolan på Åland beslöt våren 2008 att ett strategidokument för den kommande femårsperioden skulle framtas. Trivselundersökningen bland de studerande från februari 2007 och 2008 har givit input till formulering av mål och handlingsplan. Likaså har arbetsklimatundersökningen som gjordes bland personalen i maj 2008 påverkat målen och vilka områden som prioriterats i handlingsplanen. Arbetsklimatundersökningar av samma slag görs vid högskolor och universitet i riket. Näringslivets synpunkter på högskolan och dess utveckling har, vid sidan av dem som framkommit i styrelsen och branschråden, kommit från intervjuer med näringslivsrepresentanter. Robert von Pfaler har intervjuat representanter i arbetslivet från samtliga utbildningsområden om högskolans utbildningar och Barbro Gustafsson och Kurt Waller har intervjuat näringslivsrepresentanter om högskolans roll gällande forskning och utveckling i det åländska samhället. Styrelsens initiativ till utvecklingsarbete vid högskolan har resulterat i detta strategidokument som även ligger till grund för förhandlingarna med landskapsregeringen om ett nytt utbildningsavtal för åren Styrelsens medlemmar har aktivt deltagit i framtagningen av dokumentet och personalens synpunkter har hörts under beredningen. Styrelsens ordförande Carin Holmqvist har lett diskussionerna i styrelsen och rektor Agneta Eriksson-Granskog har varit sekreterare. Strategidokumentet godkändes i styrelsen den 9 oktober Vision Högskolan på Åland är en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. 3. Övergripande mål De övergripande målen för Högskolan på Åland är Högskolan skall ha en större autonomi, för att kunna bedriva en effektivare utveckling. Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning och vedertagen kunskap. 4

5 Högskolan skall vara väl etablerad och ha en hög status i det åländska samhället. Högskolan skall arbeta för internationalisering, globalisering och digitalisering, bl.a. genom samarbete med andra högskolor. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studieoch arbetsmiljö högskolan erbjuder. Studenterna med examen från Högskolan på Åland skall vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha hög social kompetens samt vana vid näringslivets umgängesregler. Högskolan skall bedriva en verksamhet så att bästa möjliga tvärvetenskapliga synergier tas tillvara och utvecklas i enlighet med näringslivets behov. Högskolan skall bedriva utbildning där nya pedagogiska metoder utnyttjas och högskolebiblioteket används som en pedagogisk resurs. Den examensinriktade utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden. Högskolan skall ha ett kvalitetsledningssystem, för kvalitetssäkring och system för utveckling av utbildningarna den tillämpade forskningen och samverkan med det omgivande samhället. 4. Examensinriktad utbildning Kvalitativa mål De kvalitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Högskolan skall ha examensprogram inom första cykeln i Bolognaprocessen inom Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik (sjöingenjör) Sjöfart (sjökapten) Vård (sjukskötare) Högskolan skall utveckla masterutbildning i samarbete med andra högskolor inom områdena Vård Sjöfartsinriktad utbildning Vidareutveckla det internationella studerande- och lärarutbytet. Internationaliseringen är ett betydande konkurrensmedel i den ökande konkurrensen om såväl lärare 5

6 som studerande. Geografiska prioriteringar är Norden, EU-området och ett utomeuropeiskt område. Internetbaserade lärplattformar införs på utbildningsprogrammen Användandet av lärplattformar underlättar för studerande att avlägga kurser eller delar av kurser på distans. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Bibliotekets resurser, både elektroniska och traditionellt tryckta, utnyttjas optimalt. Utbildningarna skall samverka med arbetslivet Utbildningarna utvecklas så att de bygger mera på relevanta tvärvetenskapliga helheter som motsvarar de krav som finns i näringslivet och samhället av idag. Kvantitativa mål De kvantitativa målen för den examensinriktade utbildningen är Målet är att anta 24 nya studerande till varje utbildningsprogram. Målet är vidare att anta 48 nya studerande till sjöfartsutbildningarna, på grund av den stora efterfrågan på sjöbefäl. Styrelsen beslutar om vilka nybörjarplatser som erbjuds varje år. Målet är att andelen utexaminerade skall uppgå till 60 % inom fem år av dem som inlett sina studier. Målet för distansundervisningen över Internet på utbildningsprogrammen är att sammanlagt tio kurser per år erbjuds på distans. Målet är att varje utbildningsprogram har gästföreläsare från arbetslivet, gör studiebesök på arbetsplatser, informerar om sin verksamhet för arbetslivet och samverkar med arbetslivet gällande examensarbeten, projekt och praktik. 6

7 5. Kursverksamhet Kvalitativa mål De kvalitativa målen för kursverksamheten är Öppna högskolan skall erbjuda kurser på högskolenivå i samverkan med högskolans utbildningsprogram samt med andra högskolor och universitet. Vid Öppna högskolan erbjuds även fortbildningskurser, uppdragskurser och öppna seminarier. Kvaliteten garanteras genom ett intimt samarbete med utomstående expertis och kompetens inom näringsliv och samhälle samt med Åbo Akademi och andra högskolor och universitet. Problembaserad inlärning och andra moderna pedagogiska metoder utvecklas och används. Vid Öppna högskolan erbjuds prov för translatorexamen. Öppna högskolan anordnar tentamenstillfällen för tentamina på högskolenivå, högskoleprov och urvalsprov och inträdesprov för universitet och högskolor. Öppna högskolan informerar såväl arbetslivet som enskilda personer om sin verksamhet och efterhör deras behov av utbildning. Kvantitativa mål De kvantitativa målen för kursverksamheten vid Öppna högskolan årligen är Sammanlagt 800 kursdeltagare på akademiska kurser och öppna programkurser Sammanlagt 900 kursdeltagare på uppdragsutbildning Sammanlagt 300 deltagare i seminarier och öppna seminarier Minst tio av de kurser som bjuds ut är distanskurser Två högskoleprov anordnas för Högskoleverket i Sverige Allmänna tentamenstillfällen anordnas varannan lördag Translatorexamen hålls efter behov, mot ersättning Enskilda tentamina anordnas efter behov, mot ersättning Öppna högskolan uppbär kursavgifter för uppdrags- och fortbildningskurser och terminsavgifter av övriga studerande förutom av dem som studerar vid högskolans utbildningsprogram. 7

8 Nettoinkomsten för uppdrags- och fortbildningskurser uppgår till cirka Terminsavgifterna uppgår till cirka Informera arbetslivet och enskilda personer om sin verksamhet samt efterhöra deras behov av utbildning varje höst och vår. 6. Tillämpad forskning och utveckling Mål Målen för högskolans forskning och utveckling är Tillämpad forskning och utveckling bedrivs i anslutning till samtliga utbildningsprogram. Ett forskningspolitiskt program skall utarbetas och antas. Antal externfinansierade projekt ökas och projekten ska ha relevans och anknytning till de regionala behoven i Landskapet Åland. För lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet är strävan att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen I arbetsuppgifterna för den som får del av fakultetsmedlen för forskning ingår vetenskaplig produktion såsom licentiat- och doktorsavhandlingar samt bidrag till vetenskapliga konferenser och tidskrifter. Högskolan skall ha adjungerade professurer i anslutning till utbildningsprogrammen. Utveckla projekt med olika samarbetspartner inom de områden som är intressanta för det åländska samhället, där även de tvärvetenskapliga aspekterna beaktas. Högskolan arbetar för att Ålands landskapsregering skall ha en fond för såddfinansiering för forskningsprojekt 8

9 7. Samverkan med det åländska samhället Målen för samverkan med omgivande samhället är Åland som studieort bör utvecklas. Andelen examensarbeten som ges i uppdrag av näringslivet och arbetslivet ökar. Företagsbesök genomförs från alla utbildningsprogram. Föreläsningstimmar från representanter från arbetslivet ökar. Branschråden ges en aktivare roll. Gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt med företag och organisationer. Kommunikationen om Högskolan och dess verksamhet till det omgivande samhället utvecklas. 8. Ekonomi Målen för högskolans ekonomi är En basfinansiering ska tryggas för den prioriterade grundutbildningen och dess utveckling. En basfinansiering ska tryggas för de övriga uppgifterna Uppdrags- och kursverksamhet Tillämpad forskning och utveckling Samverkan med näringslivet och funktionerna Högskolebibliotek IT-teknik och support Budget och den ekonomiska uppföljningen bör koordineras med verksamheten så det är möjligt att följa upp och styra verksamheten. 9

10 Ett antal nyckeltal ska utvecklas för högskolan, så att det går lättare att följa den ekonomiska utvecklingen och genomföra benchmarking med andra högskolor. En finansiering av utvecklingsprojekt ska säkerställas så att högskolan utvecklas på ett ändamålsenligt sätt och att högskolan kan fungera som ett kompetenscentrum i landskapet. 9. Ledningssystem Med nuvarande organisation kan styrelsen inte genomföra en effektiv utveckling av högskolan eftersom styrelsen saknar avgörande styrinstrument. Målen för ledningssystem för högskolan är Högskolan ges utökad autonomi och styrelsen ökade befogenheter i förhållande till politiker och tjänstemän. Styrelsen ges en tydligare roll och måste förfoga över de instrument som kan bidra till en utveckling av högskolan Styrelsen ansvarar självständigt för anställningen av personalen och att tillfälliga arbetsförhållanden används såsom lagen föreskriver. 10

11 10. Human Resource Management Kvalitativa mål Högskolan skall vara en attraktiv arbetsplats där det finns tillräckliga resurser för att uppfylla de uppsatta målen, den personliga utvecklingen i arbetet beaktas, var och en respekteras och en vänlig och trivsam atmosfär råder. Kvantitativa mål Högskolan ska ha minst tre fasta tjänster inom de prioriterade utbildningsområdena samt tillräckligt antal tjänster inom övriga relevanta områden. Lärarnas fortbildning omfattar minst 18 vh per år. Programledares, studiehandledares och övrig personals fortbildning omfattar minst en vecka per år. Minst en tredjedel av lärarna på grundutbildningen skall ha avlagt doktorsexamen. Minst en tredjedel av lärarna på de akademiska kurserna skall ha avlagt doktorsexamen. Heltidsuppdrag som studiehandledare för studerande på två, högst tre utbildningsprogram. Ett deltidsuppdrag som studiehandledare för studerande på ett utbildningsprogram. Lärarna bereds möjlighet att kombinera lärararbetet med praktiskt arbete, för att vara trovärdiga. Lärare som inte bedriver forskning bereds möjlighet att delta i utvecklingsprojekt. De lärare som inte genomgått forskarutbildning bereds möjlighet att göra det. De lärare som inte har avlagt magisterexamen eller masterexamen bereds möjlighet att delta i utbildning för sådana examina Lärarna bereds möjlighet att bedriva pedagogiska studier, för att undervisningen skall hålla god kvalitet. Intern kommunikation, öppenhet och respekt poängteras och utvecklas. 11

12 11. Investeringar Behovet av investeringar är Renovering av Högskolan Södra, Navigationsskolan (är planerad, pågår, genomförs i etapper) Underhåll, renovering och viss ombyggnad av Högskolan Norra (är planerad, pågår, genomförs i etapper) Simulatorcentrum Tillbyggnad av tjänsterum, lektionssalar, grupprum, cafeteria, sammanlagt kvm. Kontinuerlig uppdatering av laboratorier för de olika utbildningsprogrammen. Utbyggnad av studentbostäder för högskolans studenter. 12. Handlingsplan Examensinriktad utbildning Ge i uppdrag till rektor att tillsammans med ledningsgruppen och personalen utveckla en strategi för hur det operativa arbetet skall läggas upp för att målen skall uppnås. Uppgöra en marknadsplan för den examensinriktade utbildningen inom den första cykeln inom Bologna processen. Inleda arbetet med att erbjuda engelskspråkig utbildning, primärt inom sjöfartsutbildningarna, för att kunna bredda rekryteringsbasen och uppnå de kvantitativa målen. Avdela vicerektorn med ansvar för sjöfart att utveckla en internationellt inriktad sjöbefälsutbildning åren och tillsätta en ytterligare vicerektor som ansvarar för marknadsföringen av utbildningsprogrammen, den tillämpade forskningen- och utvecklingen samt HRM-ärendena vid fakulteten. En av vicerektorerna skall vara chef för fakulteten. 12

13 Anhålla om generell examensrättighet för masterexamen i förordningen samt tillstånd av landskapsregeringen att utbilda för masterexamen i vård åren Uppgöra en marknadsplan för införandet av masterutbildning inom vård och inom sjöfart. Samarbeta med andra högskolor och universitet om masterutbildningar Samverka med Öppna högskolan för ökad flexibilitet och ökat utbud samt för att synliggöra och marknadsföra ämnesområdena. Utveckla studiehandledningen för att minska antalet studieavbrott och för att nå examensmålen. Föreslå en utredning av högskolans juridiska form och status mot bakgrund av de stora förändringar som nu implementeras i riket. Inrätta en tankesmedja vid högskolan för utveckling av sjöfartsutbildningen på Åland för åren med deltagare från Högskolan på Åland, Ålands sjömansskola, RIF och sjöbefälsförbunden och Sjömansunionen. Genomföra trivselutvärderingen bland de studerande årligen för att följa utvecklingen och för underlag för beslut om åtgärder för förbättringar av studiemiljön. Enkäten ses över och förbättras. Föreslå en arbetsgrupp för att framta en handlingsplan för att öka attraktionskraften för Mariehamn som studieort för högskolestuderande. Förslaget är att medlemmarna i arbetsgruppen representerar Skåhla, Mariehamns stad, studerande på gymnasialstadiet, landskapsregeringen och Högskolan. Informera om utbildningarna på plats i de gymnasialstadieskolor i Finland där som utbildningsprogrammen brukar rekrytera studerande ifrån för att säkra att informationen om högskolans utbildningar når fram till målgruppen. Av samma anledning till viss del finnas med i det finska antagningssystemet för yrkeshögskolor. Införa hållbar utveckling inom ramen för kurser på utbildningsprogrammen. Införa tekniskt/naturvetenskapligt basår med tillträde till omkringliggande universitet. 13

14 Kursverksamheten Aktivt marknadsföra högskolan som en organisation med nära kontakt till den senaste forskningen dit man naturligt vänder sig för ny kunskap, vetenskap, bildning och uppdaterat yrkeskunnande. Använda den öppna kursverksamheten vid Öppna högskolan som en del i en aktiv marknadsföringsstrategi för utbildningsprogrammen. Högskolan behöver omgående använda den möjligheten för utbildningsprogrammet för informationsteknik. Bygga upp samarbetsnätverk för kurser och kurshelheter med yrkeshögskolor i Finland. Undersöka möjligheten till Högskole-TV och/eller andra interaktiva media för seminarier och kursverksamhet. Utveckla den affärsmässigt inriktade kursverksamheten. Utreda förutsättningar att bedriva uppdragsutbildning och fortbildning inom andra juridiska former. Ta fram ett underlag där möjligheten att bolagisera hela eller delar av kursverksamheten beskrivs. Tillämpad forskning och utveckling Forskningsnämnden utarbetar underlag för ett forskningspolitiskt program med en redogörelse för möjligheter till forskningsfinansiering.. Vid behov inrätta forskningsinstitut vid högskolan. Utveckla lämpliga nätverk med andra högskolor inom tillämpad forskning och utveckling. Utveckla nätverk och samverka med andra forskningsorganisationer på Åland Utreda förutsättningar för att bedriva projektverksamhet/administration inom andra juridiska former. 14

15 Samverkan med det omgivande samhället genomföra en samverkansundersökning år 2009 eller 2010 för att ta reda på samhällets förväntan på och krav på högskolan. Ledningssystem Högskolan rapporterar direkt till avdelningschefen på Utbildningsavdelningen. Ärenden som handläggs på utbildningsavdelningen delegeras i större utsträckning till rektor och styrelse. En representant från landskapsregeringen kan vara adjungerad i styrelsen. Ledningssystemet, ansvar och befogenheter ses över med början under hösten Interna kommunikationen utvecklas. Ekonomi och HRM Övrigt Föreslå att en arbetsgrupp tillsättas med medlemmar från högskolan och LR/finans, för att utveckla det ekonomiska uppföljningssystemet för högskolans verksamhet. Aktivt deltagande från styrelse och ledningsgrupp för framtagande av ett nytt tjänstekollektivavtal för högskolans lärare/forskare så att alla möjligheter görs för att överlärarna och lektorerna skall kunna byta till ett aktuellt modernt avtal för de arbetsuppgifter som de de facto har idag. Genomföra arbetsklimatutvärderingen varje år för att följa utvecklingen och för underlag om beslut om åtgärder för förbättring av arbetsmiljön. En strategisk markandskommunikation genomförs under perioden. Uppdraget innebär upphandling av tjänster från privata aktörer. En systemutvärdering genomförs, där högskolans kvalitetsledningssystem, dess omfattning, inriktning och aktualitet samt dess implementering bland studerande, personal och andra intressenter utgör grunden för godkännande. Systemutvärderingen genomförs inför den externa RUH-utvärderingen år Utvärdering av målens ändamålsenlighet och uppdatering av handlingsplanen årligen med början år

16 BILAGA 1 NULÄGESBESKRIVNING OCH STRATEGISK ANALYS 1. Nulägesbeskrivning 1.1 Högskolans uppgift I högskolelagen (2002:81) stadgas särskilt om högskolans uppgift 2, högskoleutbildning 3 och målsättning, 4. Högskolans uppgift, 2 (2002:81) Erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Bedriva forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet, kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Informera om sin verksamhet samt samverka med arbetslivet och det omgivande samhället. I verksamheten skall det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vetenskapens trovärdighet, fri forskning och god forskningssed skall värnas. Högskoleutbildning, 3 (2002:81) Högskoleutbildningen skall med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och samhällets behov ge studerande fördjupade kunskaper av hög kvalitet. Utbildningen anordnas i form av utbildningsprogram som leder till högskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms särskilt. Om en utbildning som bedrivs i kursform uppfyller de krav som ställs på en högskoleutbildning enligt detta kapitel och de särskilda krav som landskapsregeringen föreskriver i en landskapsförordning kan högskoleexamina utfärdas även för sådana utbildningar. 16

17 Målsättning, 4 (2002:81) Högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde samt främja internationell förståelse och jämställdhet mellan könen. Verksamheten skall bygga på ekologiska grundprinciper och präglas av respekt för och hänsyn till miljön. Verksamheten skall genom pedagogiskt utvecklingsarbete och pedagogisk och yrkes- eller ämnesanknuten fortbildning garantera en god kvalitativ nivå på utbildningen. 1.2 Examensinriktad utbildning Inom ramen för högskolans examensinriktade verksamhet utbildas företagsekonomer, hotell- och restaurangadministratörer, systemvetare, ingenjörer inom elektroteknik, IT och maskinteknik, sjökaptener och sjukskötare. Den examensinriktade verksamheten bedrivs vid Fakulteten för examensinriktad utbildning och forskning. Samtliga utbildningsprogram leder till yrkeshögskoleexamen, (YH). Utbildningsprogrammen är tre, tre- och ett halvt, fyra eller fyra och ett halvt år långa. Samtliga är utbildningar inom den första cykeln i Bologna processen. De examina utbildningarna leder till motsvarar helt de examina som motsvarande utbildningar i Finland leder till. I Sverige liksom i övriga Europa finns i regel motsvarande utbildningar inom första cykeln i Bolognaprocessen. Den grundläggande behörigheten för att kunna antas till utbildningsprogrammen vid högskolan är en examen från en treårig utbildning på gymnasialstadiet. Högskolestyrelsen har därtill fastställt tilläggskrav inom vissa ämnen för tillträde till vissa utbildningsprogram. En studerande som inte uppfyller kraven kan anhålla om dispens från behörighetskraven. Antagningsnämnden vid högskolan antar till utbildningsprogrammen och behandlar dispensärenden. Utbildningsprogrammens omfattning i studiepoäng och de examina som de leder till beslutas om i landskapsförordning. Deras mål och innehåll beskrivs i utbildningsplaner 17

18 som fastställs av högskolestyrelsen. Utbildningsprogrammen består av kurser vars mål och innehåll är formulerade i kursbeskrivningar som fastställs av högskolans ledningsgrupp. I en kursbeskrivning ingår åtminstone kursens namn, omfattning i studiepoäng, mål, innehåll, examination, kurslitteratur och förkunskapskrav. Målen uppfyllda Utvecklingen under den senaste treårsperioden har följt de kvantitativa målen som är uppställda i utbildningsavtalet. Utvecklingsmässigt finns några glädjande överraskningar såsom att utbildningsprogrammen har väckt intresse i Sverige och numera har även svenska sökande förutom sökande från Åland och riket. Vidare är det glädjande att den strategiska satsningen att stödja lärarnas forskarutbildning fallit mycket väl ut vilket har lett till att närmare en tredjedel av den fasta lärarkåren har forskningserfarenhet. Lärarnas forskning sker i nära samverkan med utbildningsprogrammen, tillför därmed kompetens till utbildningarna samt behandlar frågeställningar med nära yrkesanknytning (tillämpad forskning). I utbildningsavtalet för åren mellan Ålands landskapsregering och Högskolan på Åland var målet att utbildningsplatser skall erbjudas inom sju utbildningsprogram och att antalet studerande skall uppgå till 420. Vidare att antalet sökande ökar under perioden och uppgår till 250 årligen samt att 60 % av dem som inlett studierna har avlagt examen inom fem år. Antalet studerande bör öka genom ökad gruppstorlek under perioden. Högskolan själv fick i uppdrag att bedöma behovet av utbildningsplatser under perioden. Målen har infriats. Styrelsen har beslutat utöka antalet utbildningsplatser från 16 till 24 inom de utbildningsområden där sökandeströmmen har varit god och behov finns inom branschen. Antalet studerande har därmed ökat. Antalet sökande har även uppnått den storlek som anges i målen. Högskolan på Åland har under åren 2006 och 2007 kunnat behålla sin attraktionskraft och även ökat antalet sökande och inte drabbats av färre sökande på det sätt som högskolor och universitet i Finland och Sverige har gjort under de två åren. En inledande granskning av målsättningen gällande utexaminerade i utbildningsavtalet med landskapsregeringen genomfördes sommaren 2007 av en högskolepraktikant. Granskningen visar att nivån som anges ser ut att vara realistisk generellt set för högskolan. Utbildningsprogrammet för vård visar det bästa resultatet av högskolans utbildningar gällande genomströmning. Över 90 % av dem som inlett studierna fem år tidigare hade avlagt examen på sjukskötarutbildningen vid Högskolan på Åland. Högskolan hade sammanlagt 431 läsårsanmälda studerande och utbytesstuderande på utbildningsprogrammen. Högskolan har haft cirka 250 sökande till 18

19 utbildningsprogrammen vid ansökningstillfällena. Sammanlagt har cirka 120 nya studerande per år antagigts och påbörjat sina studier. Antalet sökande till utbildningsprogrammen har ökat sedan högskolan bildades. Antalet sökande från Sverige har även ökat sedan högskolan bildades. År 2007 var den största andelen av de sökande från Åland (47%). I kapitel 3.3 Kundunderlag, rekryteringsbas visas andelen sökande från olika regioner. Kortfattat kan konstateras följande om den examensinriktade utbildningens attraktionskraft: Stark sjöfartsprofil och lockande turismutbildning Högskolan på Åland uppfattades direkt vid starten av sökande utifrån som särskilt intressant för studier inom sjöfart och turism (stark sjöfartsprofil och lämplig lokalisering av en utbildning inom hotell- och restaurangområdet som kompletterar övrigt utbud på högskolenivå på svenska). Sökande utifrån har ökat stadigt från och med starten. Bildandet av en högskola på Åland har skapat en ström av studerande även från Sverige. Utbildningarna hade tidigare sökande från Åland och riket. Sökande utifrån önskar främst studera till sjökapten, övermaskinmästare, elmästare eller hotell- och restaurangadministratör Goda sökandesiffror Den examensinriktade utbildningen har ett gott genomsnittligt sökandeantal. I regel har utbildningarna minst lika många sökande som antalet studieplatser. Från 16 till drygt 60 sökande till 16 studieplatser. På grund av den stora efterfrågan på utbildad arbetskraft och utbildningsplatser har därför upp till 24 studerande antagits till flera utbildningsprogram. Ålands stora behov av utbildad arbetskraft Samtliga utbildningsprogram har sökande från Åland. Den största andelen sökande från Åland har utbildningarna till sjukskötare, företagsekonom och systemvetare. På Åland råder brist på utbildad arbetskraft och utbildningsprogrammen fyller därför ett viktigt behov på Åland 19

20 Utexaminerade från högskolans utbildningar har placerat sig bra; de är efterfrågade på Åland liksom utanför Åland. De examensinriktade utbildningarna vid Högskolan på Åland har en klar roll i utvecklingen av näringslivet och arbetslivet på Åland Utbildningsinformation på Internet Sökande kommer från hela den svenskspråkiga regionen och inte enbart från de områden som ligger närmast Åland. Ungdomarna hämtar sin information om utbildningarna på Internet som tillsammans med utbildningsmässor utgör huvudkanalen för marknadsföringen av utbildningarna. Lärarnas utbildningsnivå Vid den examensinriktade utbildningen finns sammanlagt 28 överlärar- och lektorstjänster. Högskolans överlärare och lektorer har doktorsexamen, licentiatexamen, magisterexamen eller yrkesinriktad examen inom det yrkesområde de undervisar samt pedagogikstudier. Nya lärare som inte har studerat pedagogik brukar anmäla sig till kurser i ämnet när sådana anordnas på Åland. Intresset för forskning ökar i kollegiet och en tredjedel av lärarna har nu forskningserfarenhet. Antalet disputerade lärare ökade år 2008 med två personer. Vid utbildningsprogrammen finns även timlärare och gästföreläsare. Genom utbildningsprogrammens samarbete med omkringliggande universitet möter även de studerande professorer inom sina ämnesområden under sin utbildningstid vid högskolan. Lärarnas anställningsvillkor följer tjänstekollektivavtalet för landskapets lärare. En lektor skall enligt avtalet undervisa 612 h per år och en överlärare 544 h. Lärare kan även ersättas med föreläsararvode för arbetsuppgifter som utöver fastställd undervisning och därtill hörande åligganden såsom internationalisering och kvalitetsutvecklings- och annat utvecklingsarbete. Förutom undervisning kan forskning motsvarande maximalt 37,5% av undervisningsskyldigheten för överlärare och på motsvarande sätt 33,3% för lektorer ingå i arbetsuppgifterna. Högskolans lärare arbetar normalt cirka h per år med undervisning, utvecklingsarbete och forskning. Den del som överstiger 612 respektive 544 benämns övertimmar. 20

21 Vid en jämförelse med högskolor i Finland och Sverige kan konstateras att lärarna där arbetar efter årsarbetstid eller totalarbetstid omfattande 1600 h per år i Finland och ca 1750 h per år i Sverige. I årsarbetstiden eller totalarbetstiden inräknas tiden för förberedelser, rättning och fortbildning. Kvalitet och extern utvärdering Den examensinriktade utbildningen har genomgått externa utvärderingar flera gånger sedan de inleddes Utvärderingarna har visat att högskolans organisation, utbildningarnas genomförande och system för deras utveckling uppfyller de kvalitetskrav som ställs på modern högskoleutbildning. De externa utvärderarna har även givit ett mycket gott betyg åt högskolans sjöfartsutbildningar som har genomgått upprepade externa auditeringar sedan För att bedriva sjöfartsutbildning kräver Sjöfartsverket i Finland av utbildningsenheten a) att det finns ett kvalitetsledningssystem och b) att externa auditeringar genomförs åtminstone vart femte år. Högskolans sjöfartsutbildningar har därför haft kvalitetsledningssystem sedan år Numera innefattar kvalitetsledningssystemet samtliga utbildningsprogram, Öppna högskolan, Högskolebiblioteket, forskning och utveckling och samverkansuppgiften. Samtliga utbildningsprogram genomgick år 2000 en extern utvärdering av RUH. År 2009 utvärderas alla utbildningar inom den examensinriktade verksamheten vid högskolan igen av RUH. 1.3 Kursverksamhet Högskolan erbjuder samhället öppna kurser och föreläsningar på universitets- och högskolenivå samt fortbildning, skräddarsydda kurser samt för sjöbefäl obligatorisk fortbildning och/eller examination. Kursverksamheten bedrivs vid enheten Öppna högskolan. Verksamheten vid Öppna högskolan består av flera olika typer av aktiviteter: Universitetskurser samt yrkeshögskolekurser/programkurser (subventionerade kurser). Fortbildningskurser som kan vara subventionerade eller helfinansierade kurser s.k. uppdragsutbildning. På vissa av fortbildningskurserna kan marknadsmässigt pris inte sättas men om den ändå bedöms vara till nytta för samhällsutvecklingen, vilket egentligen är en politisk fråga, bör kursen kunna bli subventionerad, andra kurser kan säljas till självkostnadspris eller rentav med liten vinst. Seminarier, symposier och öppna föreläsningar som huvudsakligen är subventionerade men delvis kan vara finansierade genom deltagaravgifter. Till detta kommer avgiftsbelagd service i form av administration av större utbildningshelheter. Exempel på sådan service är nu aktuella DaKo 3, en KBTutbildning, lärarfortbildning inom IT för landskapsregeringen samt olika slag av 21

22 tentamensservice - för sin egen kursverksamhet och för omtentamina vid utbildningsprogrammen arrangeras t ex allmän tentamen i snitt två gånger per månad. På Åland är det också Öppna högskolan som anordnar Högskoleprovet som ger poäng för sökande till högskolor och universitet i Sverige, liksom translatorsexamen och statens allmänna språkexamina, dessutom ordnas bl. a urvalsprov till olika högskolor och universitet. Sammanlagt deltar cirka 2000 kursdeltagare per år i kursverksamheten vid Öppna högskolan. År 2007 fanns sammanlagt 2593 deltagare inom kurser, seminarier, prov och tentamina. Sammanlagt 1716 deltagare deltog i de kurser som anordnades under året och sammanlagt 877 studerande deltog i prov- och tentamenstillfällena. Öppna högskolan administrerar tentamina både för sitt behov och för andras. De enskilt största delarna inom den egna kursverksamheten var dels den akademiska undervisningen med sammanlagt 697 deltagare varav 162 var studerande vid högskolans examensinriktade utbildningar och dels sjöfartsutbildningen med sammanlagt 446 deltagare varav 215 var studerande vid högskolans examensinriktade sjöfartsutbildning. Den akademiska undervisningen vid Öppna högskolan är öppen för alla. Den som deltar betalar terminsavgift med undantag för studerande vid högskolans examensinriktade utbildning. Undervisningen arrangeras i samarbete med Åbo akademi, andra universitet och högskolans egna utbildningsprogram och utbildningen sker i regel på kvällar och helger. Enligt samma modell kan allmänheten få tillgång till kurserna inom högskolans examensinriktade utbildningar. Skillnaden mellan sådana öppna programkurser och övriga kurser vid Öppna högskolan är att undervisningen på öppna programkurser huvudsakligen sker på dagtid på vardagar. Behovet av fortbildningskurser hos företag och organisationer styr utbudet av fortbildning. För sin egen kursverksamhet och för omtentamina vid utbildningsprogrammen anordnar Öppna högskolan allmän tentamen varannan lördag. Högskoleprovet som ger poäng för sökande till högskolor och universitet i Sverige anordnas på Åland av Öppna högskolan, liksom translatorsexamen, statens allmänna språkexamina, urvalsprov till olika högskolor och universitet mm. Kursverksamheten står för en stor del av högskolans information och samverkan med arbetsmarknad, näringsliv och samhälle. 1.4 Tillämpad forskning och utbildning I reglementet för Högskolan på Åland fastställs att styrelsen tillsätter en forskningsnämnd med uppgift att fördela forskningsmedel samt utveckla högskolans forskningsstrategi och högskolans forskning. I reglementet anges följande uppgifter för forskningsnämnden: 22

23 forskningsnämndens arbete med högskolans forskningsstrategi anslag till lärarnas forskarstudier och forskningsverksamhet bereda ärenden rörande professurer knutna till högskolan Bedöma i vilken utsträckning högskolan ska arbeta med utvecklingsprojekt (primärt EU-finansierade) och inom vilka områden Inom forsknings- och utvecklingsverksamheten utvecklar även högskolan sin interna kompetens för att både själv leda och som partner delta i helt eller delvis externfinansierade projekt av olika slag, som stöder högskolans kärnverksamhet i vid mening. Styrelsen har tillsatt en forskningsnämnd med uppdrag att; fördela forskningsmedel i enlighet med styrelsen årliga direktiv framta kriterier för fördelningen av medel följ upp hur de tidigare medlen har använts framta underlag för högskolans forskningsstrategi utveckla kontakter till andra högskolor och finansiärer sammanställa högskolans forsknings- och utvecklingsverksamhet i sin verksamhetsberättelse handha övriga av styrelsen beslutade uppgifter Verksamheten inom forskning och utveckling har haft en positiv tillväxt. Av tabell 2 framgår utvecklingen av antalet projekt samt beviljade externa medel ESF- och ERUF-projekt innehåller förutom den beviljade summan en privatfinansieringsandel/egenfinansieringsandel huvudsakligen bestående av arbetstimmar i projekten utförda av personer anställda inom privat eller offentlig sektor. Privatfinansieringsdelen/egenfinansieringsdelen varierar från projekt till projekt. Målen för ESF och ERUF-projekten är kompetenshöjning och system för kompetenshöjning inom näringsliv och arbetsliv i regionen. De beviljade medlen för projekten i tabell 2 utgör 67-93% av totala projektsumman. 23

24 Tabell 2. Beviljade medel från ESF/ERUF och Ålands landskapsregering för forsknings- och utvecklingsprojekt per år för åren 2003 till augusti 2008 ESF- och ERUF-fonder och LR HAND-projektet DigIT -projektet Växthuseffekten Kvalitet och värdskap (deltagare) Nya Interaktiva Media (NIM) Dako III, pedagogisk fortbildning Sjökapten i hamn Vägen till ett välkomnande Åland Entreprenörskapsakademin Totalt Sammanlagt elva av högskolans lärare vid fakulteten har bedrivit vetenskaplig forskning tillsammans forskare vid andra högskolor och universitet under Av utbildningsavtalet framgår att strävan är att avsätta ett årligt anslag i storleksordningen euro för lärarnas forskningsverksamhet och forskarstudier. Medlens fördelning under läsåren 2004/ /09 framgår av tabell 3. Tabell 3. Beviljade forskningsmedel för lärarnas forskarutbildning och forskningsverksamhet läsåren 2004/ / / / / / /09 Antal lärare som beviljats medel Beviljade medel, Samverkan med det omgivande samhället Inom ramen för utbildningsprogrammens verksamhet sker samverkan på flera plan; Branscherna tar aktiv del i programmens utveckling, direktkontakt mellan studerande och branschrepresentanter sker i branschråden, gästföreläsare från arbetslivet anlitas, studiebesök är ett viktigt inslag i utbildningarna, projektuppgifter, praktik och examensarbeten sker i samverkan med arbetslivet. Öppna högskolan samverkar direkt med arbetslivet dels genom att erbjuda utbildning som arbetslivet efterfrågar och dels genom att högskolans egna studerande på ÖH:s kurser deltar i utbildningar tillsammans med i arbetslivet verksamma. Öppna högskolan strävar också aktivt till att initiera nyheter i arbetslivet. Öppna högskola samverkar alltid när det är ändamålsenligt med andra offentliga aktörer på Åland (Sjösäkerhetscentrum, olika avdelningar vid landskapsregeringen, Mariehamns stad, musikinstitutet, stadsbiblioteket, folkhögskolan m.fl.). 24

25 Styrelsearbetet utgör även en del av samverkansuppdraget eftersom kontaktytan till branscherna även där är betydande. Även forsknings- och utvecklingsarbetet sker i samverkan med det omgivande samhället. De EU- och landskapsfinansierade utvecklingsprojekt högskolan arbetar med involverar ett betydande antal företag, kommuner och organisationer. Högskolan är en särskild och för det omgivande samhället viktig resurs i dessa projekt eftersom såväl ansökningsprocessen som redovisningen av denna typ av projekt kräver särskild kompetens. Vid högskolan finns orsak att bygga upp och upprätthålla denna kompetens om en någorlunda jämn ström av projekt placeras vid högskolan. För mindre åländska företag och organisationer upplevs ansökningsprocessen och redovisningen som övermäktig. Högskolan ses därför som en bra samarbetspartner för att åstadkomma den utveckling som behövs. 2 Strategisk analys 2.1 Omvärldsanalys Examensinriktad utbildning Bolognaprocessen Utbildningsministrarna i de europeiska länderna har kommit överens om en harmonisering av den högre utbildningen. Överenskommelsen kan sammanfattas så att den examensinriktade utbildningen vid högskolor och universitet skall vara utformad som ett system med tre examensnivåer: Bachelorexamen, Masterexamen och Doktorsexamen. De tre examensnivåerna motsvaras av studier i tre cykler. Den första cykeln skall omfatta minst tre års heltidsstudier och leder till Bachelorexamen. Den andra skall bestå av två års studier och leda till Masterexamen. Den tredje och sista cykeln skall bestå av tre års heltidsstudier och leda till Doktorsexamen. Den sammanlagda utbildningstiden för en doktorsexamen blir då minst åtta år. Bolognaprocessen (a) PhD Master Bachelor 3 år 2 år minst 3 år I de nordiska länderna benämns examen efter den första cykeln i regel kandidatexamen eller en yrkesexamen såsom sjökaptensexamen, sjöingenjörsexamen, 25

26 sjuksköterskeexamen etc. I Finland är examensbenämningen för de nya professionsutbildningarna efter studier inom den första cykeln Yrkeshögskoleexamen. Examen efter andra cykelns studier benämns i Sverige, Norge och Danmark Masterexamen eller i form av en yrkesexamen. I Finland används efter andra cykeln studier vid universitet benämningarna Magisterexamen eller en yrkesexamen såsom läkare, tandläkare, arkitekt, diplomingenjör etc. I Finland används efter andra cykeln studier vid yrkeshögskolor benämningen Högre yrkeshögskoleexamen. Examen efter tredje cykeln benämns i Norden som Doktorsexamen eller PhD-examen. I Finland och Sverige har man tidigare beräknat studierna för doktorsexamen som fyra års heltidsstudier efter magisterexamen eller högre högskolexamen och väljer därför i lämpliga fall att räkna studier inom andra cykeln som en del av forskarstudierna. Man vill inte gärna frångå fyra års studier för doktorsexamen i de länderna. Införandet av Bolognaprocessen i Finland år 2005 och i Sverige år 2007 har inneburit att utbildningar som tidigare endast erbjudit magisterexamen, högre högskoleexamen, diplomingenjörsexamen etcetera numera även erbjuder examina efter den första cykeln. I den nya yrkeshögskolelagen från år 2005 i Finland infördes möjligheten att vid yrkeshögskolorna erbjuda högre yrkeshögskoleexamen vilket många yrkeshögskolor numera har anammat. Även studieåret och gemensam betygsskala ingår i överenskommelsen. En heltidsstuderande vid en högskola eller ett universitet skall erbjudas studier motsvarande 60 ECTS (European Credit Transfer System) per år. Tre års heltidsstudier skall alltså då omfatta 180 ECTS, tre och ett halvt år studier 210 ECTS, fyra års studier 240 ECTS och fyra och ett halvt år studier 270 ECTS. I Sverige används benämningen högskolepoäng och i Finland används benämningen studiepoäng. Tidigare användes i Sverige och Finland måttet poäng respektive studievecka för en veckas heltidsstudier. Ett läsår bestod av 40 arbetsveckor i Sverige liksom vid yrkeshögskolorna i Finland och därmed 40 poäng respektive 40 studieveckor. Ett högskolepoäng motsvarar således 1,5 gamla poäng vid högskolorna i Sverige och 1,5 gamla studieveckor vid yrkeshögskolorna. Vid universiteten i Finland har andra modeller använts varför omräkningsfaktorn kan variera. Ett års heltidsstudier skall för den studerande innebära i genomsnitt 1600 h arbete. Utgår man ifrån att en studerande arbetar 40 h per vecka med sina studier skall alltså läsåret bestå av 40 arbetsveckor. Bolognaprocessen (b) Heltidsstudier 60 studiepoäng per år 1600 h studier per år 26

27 Den gemensamma betygsskalan är sjugradig. I Sverige har övergången påbörjats och högskolorna och universiteten har börjat ge vitsord enligt den sjugradiga skalan. För Sverige är omställningen omfattande eftersom man i stor utsträckning använt en tregradig skala (U, G, VG) vid högskolor och universitet. I Finland används i stort sett de skalor man använde tidigare som har fler vitsord än de svenska. För Högskolan på Åland innebär övergången en stor omställning eftersom vitsordsskalan (U, G, VG) använts sedan år Arbetet med en övergång till en sjugradig skala pågår. I Sverige används även begreppet yrkeshögskoleutbildning men det innebär inte examensinriktad utbildning på högskolenivå inom ramen för Bolognaprocessen. Namnet yrkeshögskola står för två helt olika begrepp i Sverige och Finland. I Sverige känner man inte alls till de finländska yrkeshögskolorna. Yrkeshögskoleutbildning i Sverige kan bedrivas vid högskolor men den är alltså inte utformad i form av utbildningsprogram som leder till någon högskoleexamen. Det finns ett behov av yrkesinriktade kurser efter gymnasialstadiet hos arbetsliv och studerande som man avser möta vid högskolor och gymnasieskolor genom satsningen på yrkeshögskolekurser. Juridisk plattform för högskolor I Finland pågår arbete med ny lagstiftning för universiteten där man går in för att alla universitet skall bli självständiga juridiska personer år Universiteten skall då antingen vara privaträttsliga stiftelser eller offentligrättsliga inrättningar som dels finansieras av staten och dels privat. Yrkeshögskolorna i Finland ägs av stiftelser, aktiebolag eller kommuner. Sammanslagningar Både i Sverige och i Finland diskuteras för närvarande sammanslagningar av högskolor och universitet. I Danmark har en stor reform genomförts så att man numera endast har sju universitet. Man gör samtidigt en reform gällande sina professionsutbildningar liknande den reform som skapade yrkeshögskolorna i Finland. I Finland har Yrkeshögskolan Sydväst och Svenska Yrkeshögskolan i Vasa gått samman i Yrkeshögskolan Novia från och med augusti Yrkeshögskolan Novia verkar i anslutning till Åbo Akademi. Man har även i huvudstadsregionen genomfört en betydande satsning och förnyelse genom bildandet av Aalto-högskolan som är en sammanslagning av Tekniska högskolan, Konstindustriella högskolan och Helsingfors handelshögskola. Det nya universitetet inleder sin verksamhet i augusti

28 Motiven för sammanslagningarna har varit att bilda slagkraftigare enheter bättre rustade för framtidens utmaningar. Se närmare uppgifter i BILAGA 2. Terminsavgifter I de nordiska länderna har även diskuterats införande av terminsavgifter under de senaste åren. I Danmark har man infört terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför Europa. I Finland föreligger ett lagförslag som innefattar terminsavgifter för studerande som kommer från länder utanför Europa. I Sverige har ansvarig minister i juni 2008 framfört att han avser att framta motsvarande modell för terminsavgifter i ett kommande lagförslag. I både Finland och Sverige avser man att samtidigt med reformen införa ett stipendiesystem för studerande. Andelen sökande från andra delar av världen till universitet och högskolor i Norden har ökat mycket under de senaste åren. Motivet är att Finland idag är uppmärksammat för sitt utbildningssystem som visar toppresultat i internationell jämförelse. Eftersom det finns efterfrågan på finländsk utbildning internationellt torde det finnas goda möjligheter att sälja utbildning på högskolenivå. För motsvarande utbildningar i Europa utanför Norden upptas terminsavgifter Kursverksamhet Högskolekurser Öppna högskolekurser fungerar på Åland på samma sätt som i övriga Finland. Vid såväl yrkeshögskolor som universitet erbjuds studieperioder som ger studiepoäng och som är öppen för alla. Till skillnad från annan utbildning på högskolenivå krävs alltså inte studentexamen eller examen från gymnasialstadiet för tillträde till utbildningen. Kurserna ges i samverkan med ett universitet eller en högskola som garanterar nivån/kvaliteten. För deltagande i en eller flera kurser under en termin betalas en terminsavgift på cirka euro (f. n. 80 e). För avklarad kurs utfärdas intyg över avlagda studiepoäng av den ansvariga högskolan som även registrerar poängen. I Sverige finns inte öppen högskoleundervisning i denna mening, men vissa kurser med samma eller liknande innehåll som kurser på universitet erbjuds mot en kursavgift inom till exempel Kursverksamheten vid Stockholms universitet. Företagsfortbildning Många högskolor arbetar aktivt med att erbjuda olika former av kursverksamhet, som primärt riktar sig till företagen. Eftersom verksamheten till sin natur är affärsinriktad har flera högskolor valt att bolagisera verksamheten. Ett exempel på detta är Universitetet i Karlstad. 28