Scoutförlaget SVENSKA SCOUTFÖRBUNDET 2003 ETT DISKUSSIONSUNDERLAG OM JÄMSTÄLLDHET I SCOUTERNA

Transkript

1 Scoutförlaget SVENSKA SCOUTFÖRBUNDET 2003 ETT DISKUSSIONSUNDERLAG OM JÄMSTÄLLDHET I SCOUTERNA

2 Text: Medarbetare: Reviderad upplaga 2003: Medarbetare: Layout och illustrationer: Karin Zetterlund Elisabeth Karlsson och Camilla Lundborg Sara Larsson Malin Kasper Burns Magnus Frederiksen. glafi sk Författarna och Scoutförlaget 2003 SVENSKA SCOUTFÖRBUNDET ISBN Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 FÖRORD Sverige är världens mest jämställda land men vi är inte i land än När min mormor började i scouterna var de banbrytande inom många områden. Det största för mormor var att de fi ck lära sig leva i skogen och att de fi ck ha byxor på sig - även tjejerna! Detta var ett stort steg för kvinnor på och 30-talet, idag känns det inte så revolutionerande. Att Sveriges Flickors Scoutförbund var en del av kvinnorörelsen pratar Margareta Broon om i slutet av boken. Men vad är scouting idag? Kvinnorörelsen kämpar inte längre för kvinnlig rösträtt, rätt till avlönat arbete (med barnpassning) eller att få bära byxor. Rörelsen kallar sig numera feministisk, som betyder att ha kunskap om könsordningen i samhället och maktbalansen mellan könen, och att vilja förändra denna maktbalans. Frågor som lika lön för lika arbete och kvinnors underrepresentation i vissa yrken och i politiken, kvarstår fortfarande på dagordningen och nya frågor kommer upp allt eftersom samhället förändras. Feminister pratar idag om hur fl ickor och pojkar far illa av de könsroller de socialiseras in i. Läs mer om socialisering under rubriken Kulturellt skapat kön och Flickors och pojkars utveckling. Fler och fl er i samhället kallar sig numera feminister, inte minst politiker - men inte scoutrörelsen. Hur kommer det sig? Tycker inte vi scouter att vi ska jobba för att förändra maktbalansen i samhället? I scouterna pratar vi om att vi utmanar könsrollerna; kvinnor bär kniv och män ägnar sig åt barn, vi gör aktiviteter som inte riktar sig till bara tjejer eller killar. Men stämmer det verkligen? Vår statistik, som du hittar under rubriken Siffror som talar, visar det motsatta: det är kvinnor som ägnar sig åt barn (Bäver och Minior) och män som bär kniv (dvs. leder de äldre åldrarna där alla bär kniv). Våra vanligaste aktiviteter, ja rentav FÖRORD 5

4 traditioner, är sådant som killar är uppfostrade att tycka om; tävlingar, hinderbanor, märkessystemet, patrullindelning (då vi skiljer på bästisar), hierarkiska patrulluppgifter med en patrulledare högst upp, livliga lekar för att springa av sig i början på mötet. Min mening är inte att skuldbelägga eller få oss att sluta med det vi gör, utan att upptäcka och fundera kring vad vi gör, hur vi gör det och varför. När vi talar om jämställdhet handlar det om generaliseringar. Ingen hävdar att alla pojkar tycker om tävling eller att alla fl ickor ogillar märkessystemet, inte heller att all scouting riktar sig till pojkar, men för att kunna se och bryta mönster måste vi prata om just mönster hur det ofta är. Scouterna var före sin tid när det kom till Sverige. Scouterna utvecklade samhället och bröt ny mark. Gör vi det tillräckligt idag? Inte när det gäller jämställdhet. Vi måste jobba mer med jämställdhetsfrågor i scouterna, vi måste jobba mer med mångfald, vi måste utvecklas som rörelse och utveckla samhället! Vi måste ta detta på allvar - vi har inget val! Hoppas du får trevlig, upprörande och nytänkande läsning i andra upplagan av Hon och Han. Malin Kasper Burns Förbundsstyrelsen 2003 Feministisk = 1. Medvetenhet/ kunskap om könsordningen i samhället och maktbalansen mellan könen. 2. Strävan efter att förändra denna maktbalans. FÖRORD Citat: Diagnos Duktig. Ernsjöö Rappe, Tinni och Sjögren, Jennie,

5 INNEHÅLL Inledning - Rätten att vara jämställd...08 Del 1 09 Är vi inte jämställda?...09 Den överordnade mannen...09 Jämställd överlevnadsstrategi...11 Lika, olika och jämlika?...12 Kulturellt skapat kön...12 Könsroller och könsidentitet...13 Ett osynligt nät...15 Åtskiljandet...16 Kvinnor har lägre status...17 Också pojkar drabbas...17 Dolda attityder...19 Vi bemöts olika...21 Del 2 23 Flickors och pojkars utveckling.. 23 Närhet och oberoende...24 Olika sätt att leka...24 Samspel och maktkamp...25 Olika kulturer...26 När allt förändras...27 När tjejer tystnar...28 Massmedias bilder...28 Att göra sig fri...28 Den nya kroppen...29 Lacrimosa - teatern och tankesmedjan 29 Naturligt eller dumt? Del 3 31 Scouting för vem?...31 Aktiviteter och relationer...31 Splittring mellan aktiviteter och relationer...31 Hierarkin mellan aktiviteter och relationer...32 Underskattning av fl ickors kompetens i aktiviteter...32 Tävlan och hierarkiska system...33 Flickor upprätthåller själva mönstret. 33 Mätmetod för jämställdhet...34 Relationer och rekrytering...34 När tjejerna slutar...35 Skilja könen åt?...37 Ett medel - inte ett mål...38 Insikt ger kraft...38 Gammalmodigt eller nytänkande...39 Få kvinnor i manliga strukturer...41 Svårt att hitta kvinnor...41 Manliga mönster...42 Kvotering...42 Härskartekniker...43 Cirklar, nät och trekanter...45 Låt fler komma till tals!...46 Olika sätt att diskutera...46 Vägar till beslut...47 Olika slags ledarskap...48 Delat ledarskap...49 Vad menar du egentligen?...51 Vardagligt språk...51 Del 4 53 Kvinnligt och manligt i scoutings historia...53 Flickscouting...53 Men vad skiljde svensk flick- och pojkscouting åt?...54 Portaler eller stövelställ...54 Skilda föreningskulturer...54 Två blev ett...54 Farhågorna slog in...55 Siffror som talar...57 Andelen män och kvinnor som avdelningsledare...57 Fördelningen på olika uppgifter i scoutkårerna...58 Fördelningen mellan WOSM och WAGGGS...58 Internationellt...60 Könens lika rättigheter...61 Vi har ett ansvar!...62 Lästips 64 INNEHÅLL 7

6 INLEDNING Rätten att vara jämställd I handboken Kön spelar roll, står det att Forskning visar att skillnaderna inom könen på många sätt är större än mellan könen. Men samhället är fortfarande byggt, åtminstone undermedvetet, på värderingar som säger att kvinnor är mindre värda än män. Det är dessa vi måste arbeta för att få bort. För att se mönster så måste man generalisera. Men människor är unika individer som alla präglas av olika saker. Stina beter sig kanske inte på samma sätt som alla andra, men för att vi ska se verkligheten behöver vi hitta gemensamma nämnare. Genom detta blir vi medvetna, och genom medvetenhet och kunskap i jämställdhetsfrågor kan vi skärpa vår uppmärksamhet på tjejers villkor i scouterna och relationen mellan männen och kvinnorna i vårt förbund. Scouting borde handla om rätten att vara jämställd, och rätten att vara annorlunda. Detta innebär både respekt för det kön en person tillhör, och respekt inför varje persons val att uttrycka sitt kön och sin sexualitet. Men innan vi kommer någon vart måste var och en börja med sig själv gå i närkamp med sina egna attityder och fördomar. Att vara en jämställd och rättvis scoutledare är en balansakt. Det gäller att se att tjejer och killar ibland har olika erfarenheter och behov. Men det är också viktigt att aldrig generalisera eller att inte förstärka könsrollerna. INLEDNING 8

7 DEL 1 ÄR VI INTE JÄMSTÄLLDA? Ordet jämställdhet används i Sverige om förhåll andet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är ett vidare begrepp som avser rättvisa mellan alla individer och grupper i samhället. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter i samhället. I Sverige är jämställdhet idealet. Och många av oss både kvinnor och män upplever att tjejer och killar har samma villkor, infl ytande och möjligheter i dag. Men det fi nns kalla fakta som visar något helt annat. Kvinnor är i minoritet i alla beslutsfattande positioner Kvinnors löner är lägre än mäns Kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete Flickors fritidsintressen får mindre kommunala bidrag än pojkars Flickor och kvinnor får mindre utrymme i könsblandade grupper Studier i klassrum har visat att pojkarna pratar 2/3 av tiden, och fl ickorna 1/3. Försöker läraren ge fl ickorna halva tiden tycker både tjejer och killar att tjejerna dominerar. Samma sak har uppmärksammats i grupper med vuxna. En tredjedel av talutrymmet åt kvinnorna tycks vara en allmän accepterad norm. Fenomenet har till och med fått ett eget namn; trettioprocentsregeln. Den överordnade mannen Det är en outtalad överenskommelse att män är överordnade kvinnor. Historieprofessorn Yvonne Hirdman kallar det könskontrakt eller genuskontrakt. Kontrakten bygger på att hålla manligt och VINNAREN AV ÅRETS PRATKVARN ÄR MANNEN! ÄR VI INTE JÄMSTÄLLDA? 9

8 kvinnligt i sär samt att mannen är normen för samhället. Detta kontrakt gäller över hela världen, men i Norden där vi bestämt att mannen inte ska vara överordnad kvinnan har kontrakten förändrats. Här stöter vi dock på ett annat problem, där bl a forskaren Hanne Havind talar om den relativa underordningen där kvinnor underordnar sig männen frivilligt. I skolan pratar pojkar mest, och de får mest uppmärksamhet. I arbetsoch föreningslivet är det fl est män på ledande positioner. I politiken är män fortfarande i majoritet 1. Verksamheter som alla tänker på som könsneutrala (som fritidsgårdar och ungdomsföreningars aktiviteter) är många gånger upplagda med tanke på behov, intressen och fritidsstilar som är vanligast bland pojkar. Flickor tvingas anpassa sig eller lämnar verksamheten. Ett annat uppmärksammat exempel på att mannen är norm, hittar vi inom sjukvården där mannens kropp är mall för doseringar, behandlingar o s v, vilket i sin tur har negativa konsekvenser för kvinnliga patienter. SÅ DU ÄR 28 ÅR...HM... ÄR VI INTE JÄMSTÄLLDA? OM VI LÅTSAS ATT DU ÄR MAN... HUR STOR DOSERING VORE DÅ LÄMPLIG ATT GE DIG...? 28 LIGGER NÄRMRE 30, DÅ SÅ, 50 MG! Jämställd överlevnadsstrategi Föreställningen om att jämställdhet mellan kvinnor och män redan är uppnådd, är i själva verket i dag ett av de viktigaste hindren för vidareutveckling i en riktning mot jämställdhet Fakta kring ungdom, kön och jämställdhet, Ungdomsstyrelsen (2001) 2 Regeringens proposition om jämställdhetslagen 1990/91:113

9 Ungefär i fem-sjuårsåldern inser barn på ett omedvetet plan att det är bättre att vara pojke och man, än att vara fl icka och kvinna då pojkar får större utrymme, mer makt och högre värde än tjejer 3. Omedvetet eller medvetet söker flickan en förklaring och en överlevnadsstrategi till det hon undermedvetet har förstått. Strategierna växlar sedan i olika situationer och skilda faser av hennes liv, beroende på vad hon bemöts av i samhället. Hon kan förneka, acceptera eller göra uppror. Förnekande Flickan förnekar sin situation och anser att hon är bra nog och inte förtryckt. Hon har bilden av att tjejer har samma möjligheter som killar. Accepterande Flickan accepterar att hon inte är bra nog. Hon ser att killarna dominerar, men tycker det är i sin ordning. Uppror Flickan gör uppror mot normerna. Hon förstår att hon är bra nog och ser att killarna dominerar. Hon anser att det är fel. Mattias berättar... Det var en härlig vårförmiddag. Fåglarna sjöng och jag, Sebastian och David njöt på trappen till scoutlokalen, diskuterandes jämställdhet. Mitt i en livlig diskussion om massmedias bild av fl ickor och pojkar, kom det ut en kvinna i 40-årsåldern på trappen. Jahaja, och vad diskuterar ni då? frågade hon. Jämställdhet, svarade jag och log mot henne. Kvinnan fnös ljudligt och spottade frågande ur sig: Jämställdhet? Och det ska ni vara rätt personer att diskutera?! Tre karlar! Diskutera Fundera på de tre strategierna att förhålla sig till ojämställdheten som beskrivs i texten. Känner du igen dem? Vilka för- och nackdelar har de olika förhållningssätten? Hur beter du dig själv som man/kvinna? Tips Ta tid (i smyg) under ett avdelningsmöte eller ett möte med vuxna av båda könen. Får kvinnor och män och fl ickor och pojkar lika mycket taltid? ÄR VI INTE JÄMSTÄLLDA? 3 Fakta kring ungdom, kön och jämställdhet, Ungdomsstyrelsen (2001) 11

10 LIKA, OLIKA OCH JÄMLIKA? LIKA, OLIKA OCH JÄMLIKA? 12 Män kan inte föda barn. Kvinnor har sällan kraftig hårväxt på bröstet. Att det fi nns fysiska skillnader mellan könen står klart. Men vår erfarenhet säger oss att kvinnor och män många gånger också beter sig olika, reagerar olika och har olika intressen och kunskaper. Vad beror det på? Här går meningarna isär bland forskarna. Vissa, de så kallade essentialisterna, hävdar att skillnaderna har biologiska förklaringar. Att det fi nns ett naturligt kvinnligt respektive naturligt manligt sätt att vara på, och att män och kvinnor därför passar för olika uppgifter. Deras paroll är olika men lika värda. Den här typen av biologiska förklaringar har blivit allt mer populära under senare år. Men många forskare och debattörer har påpekat riskerna i sådana förklaringsmodeller. De kan lätt användas för att legitimera att kvinnor hålls borta från makt och samhällsliv ( som de inte är skapta för ) och män från ansvar i hemmet och närhet till barnen ( som deras biologi lämpar sig sämre för ). Kulturellt skapat kön Ett annat sätt att förklara könsskillnader står de så kallade konstruktivisterna eller genusforskarna för. De tänker sig att skillnaderna mellan kvinnors och mäns beteende i stor utsträckning beror på att fl ickor och pojkar bemöts olika livet igenom. Konstruktivisterna talar om ett socialt och kulturellt skapat kön genus vid sidan av det biologiska. Enligt det synsättet fi nns det inget som med nödvändighet låser kvinnor och män i de roller de har idag. Konstruktivister stödjer sig bland annat på att det som ansetts naturligt för könen har växlat i olika tider och samhällen; i vissa tider har det varit förenligt med manlighet att gråta, i andra med kvinnlighet att lämna ifrån sig sina nyfödda barn och så vidare. Idén om könet som socialt och kultu-

11 rellt skapat bygger också på att det alltid fi nns individer som avviker från det naturliga mans- och kvinnobeteendet. Konstruktivister brukar också peka på studier som visar att omgivningen omedvetet behandlar barn olika beroende på deras kön. Bara genom att lyssna på föräldrars röster har man till exempel kunnat sluta sig till om de pratar med en dotter eller en son (se sid. 21). Anna berättar... Vi, jag och tre ledarkollegor på patrullscoutavdelningen, stod i hallen och diskuterade kvällens program. Det var hajk och lugn eftermiddag. Då kommer den manliga juniorscoutledaren ut i hallen, tittar besvärat på oss och säger: Nu får ni diska!. Eftersom vi var mitt uppe i en diskussion ignorerar vi allihop denna tillsägelse, varvid vi får följande kommentar: Men Anna och Birgitta, nu får ni faktiskt diska! Vi inser både två att denna befallning inte rör våra manliga kollegor, så jag ber honom diska själv. Tystnad. Han ler lite förvirrat, muttrar något om att han nog behöver diskutera vår uppfostran med våra föräldrar och lämnar stugan. Birgitta diskade, jag blev skitförbannad. Könsroller och könsidentitet Könet är ett biologiskt faktum, och genus är konsekvensen av att vara född med ett visst biologiskt kön i en viss kultur. Det fi nns både sociala och psykologiska aspekter av genus. Den sociala delen, som man kan kalla könsrollerna, handlar om vilka uppgifter vi får och tar på oss som kvinnor eller män och hur omvärlden behandlar oss efter vårt kön. Den psykologiska delen, könsidentiteten, är de spår som de sociala erfarenheterna av att behandlas som man eller kvinna sätter i vårt inre; hur vi ser på oss själva, hur vi tänker, känner och vad vi strävar efter. LIKA, OLIKA OCH JÄMLIKA? 13

12 Ibland har det uttryckts som att män och kvinnor lär sig vilja det som förväntas av dem. Både människors könsidentitet och samhällets könsroller förändras, men könsidentiteten sitter djupare och förändras långsammare. MAMMA TYCKER ATT POJKAR SKA LEKA MED BILAR OCH FLICKOR MED DOCKOR. DET TYCKER INTE LISA. Experimenttips Manligt/kvinnligt Dela upp deltagarna i mindre grupper, män för sig och kvinnor för sig. Be dem under en minut skriva ner allt de kommer på som svar på frågorna: Vad är manligt (hur en man ska vara)? Vad är kvinnligt (hur en kvinna ska vara)? Skriv upp gruppernas svar på ett blädderblock under rubrikerna manligt och kvinnligt. Diskutera sedan varför vi tycker att vissa egenskaper är manliga eller kvinnliga. Känner männen och kvinnorna i gruppen igen sig i hur deras kön beskrivs? Om vi låter rubrikerna manligt / kvinnligt byta plats vad händer då? LIKA, OLIKA OCH JÄMLIKA? 14 Ordövning Markera två punkter på golvet. Den ena representerar kvinnligt och den andra manligt. Läs upp en lista med ord. För varje ord ska deltagarna ställa sig vid den punkt (det kön) de främst associerar ordet till. Ställer sig alla på samma punkt? Ställer någon sig annorlunda? Varför associerar de som de gör? Tips: ha orden uppskrivna på post-it lappar och sätt efter varje omgång upp dem på ett blädderblock under rubriken manligt eller kvinnligt (beroende på hur de fl esta tyckt). Diskutera efteråt om det syns några mönster. Var fi nns de fl esta negativa respektive positiva orden? Förslag på ord: Vimsig, förbannad, känslig, kompetent, rabiat, hysterisk, självsäker, ängslig, viril, nervös, sexig, bestämd, tjatig, stöddig, velig, gullig, taktisk, kärleksfull, ond, töntig, vacker, oskuldsfull, elak, pålitlig, lömsk, våldsam, stilig...

13 ETT OSYNLIGT NÄT Genussystemet är ett begrepp som myntats av historieforskaren Yvonne Hirdman. Det kan vara användbart när du diskuterar relationen mellan kvinnor som grupp och män som grupp. Genussystemet är ett osynligt nät som ordnar in män och kvinnor i olika roller. Systemet bygger enligt Hirdman på två principer. Den ena är åtskiljandet att kvinnor och män ska hållas isär och det kvinnliga och manliga inte får blandas. Den andra är värderandet att mäns inlärda sätt att göra och vara i regel har högre status än det kvinnor lärt sig göra och vara. Genussystemet är något vi alla växer in i och tillägnar oss genom att leva i vår kultur och vårt samhälle. VAD SKA DU OCH GRABBARNA HITTA PÅ I KVÄLL? VI SKA PÅ FOTBOLL! ETT OSYNLIGT NÄT 15

14 Både kvinnor och män bär upp och upprätthåller genussystemet. Åtskiljandet fi nns som förväntningar på och föreställningar om att kvinnor och män ska syssla med skilda saker och bete sig på olika sätt. Livet igenom utsätts vi för påverkan från olika håll (föräldrar, kompisar, reklam, skola, arbete), för att bli och göra som vårt kön ska. Dagens genussystem föreskriver till exempel att: Kvinnor: Intresserar sig för relationer Får sitt värde genom sitt utseende Har sin huvudsakliga roll i hemmet/den intima sfären Är känslosamma till sin läggning Är bra på att vårda Är passiv Män: Intresserar sig för saker Får sitt värde genom att prestera Har sin huvudsakliga roll i offentligheten och karriären Är aggressiva till sin läggning Är bra på rationellt tänkande Är aktiva ETT OSYNLIGT NÄT Åtskiljandet Uppdelningen mellan manligt och kvinnligt syns tydligt i yrkesval och fritidsliv. Män är kraftigt överrepresenterade i tekniska yrken och i tillverkningsindustrin. Kvinnor inom vård och undervisning. Vad det gäller barns och ungdomars fritidsliv är det i stort sett bara pojkar som spelar ishockey och nästan bara fl ickor som rider och spelar teater. Också hos oss i Svenska Scoutförbundet fi nns en uppdelning mellan kvinnors och mäns roller. Det är till exempel mest kvinnor som är ledare för yngre scouter, på bäverscout- och miniorscoutnivå, medan de manliga ledarna blir fl er ju äldre scouterna blir. Bland patrullscoutledarna och seniorscoutledarna är männen i kraftig majoritet. Flest män är kårordförande, fl est kvinnor är kårsekreterare (se sid. 57). Kanske syns uppdelningen mellan kvinno- och mansgöra också i sammanhang när scouter träffas? Vem sätter upp vindskydd, vem lagar mat, hämtar ved, tänder eld, diskar efter sammanträdet? 16

15 Kvinnor har lägre status Värderandet den andra principen i genussystemet är mer problematisk än uppdelningen. Att fl ickors och kvinnors sysslor och intressen skulle ha lägre status än mäns, kan det verkligen stämma? Ja, också här fi nns statistik som i kronor och ören visar något vi helst vill slippa se. I de yrken där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i typiska mansyrken. En kvinna får dessutom ofta lägre lön för samma arbete som en man. Kvinnoarbetets lägre status märks också på att en stor del av kvinnors arbete är oavlönat och inte räknas som arbete, och att kvinnors kunskap inte räknas som kunskap ( sätta en deg och sy på maskin, ska det vara något att kunna, det kan väl varenda kvinna ). I fritidslivet märks värderandet i det faktum att fl ickors intressen får mindre resurser och har lägre prioritet än pojkars. De fl esta ishallar och idrottsanläggningar drivs till exempel med allmänna medel, medan de fl esta ridhus och det mesta av dans- och teaterverksamheten, som mest fl ickor utnyttjar, betalas av användarna. Också i föreningslivet satsas mest på sådant som intresserar pojkar, det har fl era fritidsforskare pekat på. Flickor har till exempel ofta lärt sig värdesätta sociala kontakter högt och välja aktiviteter som kretsar mycket kring samtal och diskussioner. Sådant syns lite, genererar inga bidrag och får låg status och liten del i de fl esta föreningars budget. Både kvinnor och män värderar mäns prestationer högre än kvinnors. Vid undersökningar då samma text undertecknats med en fl ickas respektive en pojkes namn, fi ck den variant som hade pojkens namn underst mer positiva värdeomdömen än fl ickor. Också pojkar drabbas JAG MINNS DET SOM I GÅR, MIN LILLA PELLE VAR EN RIKTIG POJK- FLICKA HAN! Att det kvinnor gör har lägre status kan också män få känna på. Den man eller pojke som gör och är på det sätt som förknippas med kvinnlighet (ägnar sig mycket åt samtal, bryr sig mycket om sitt utseende, visar mycket känslor) får problem. Det är mindre problematiskt för tjejer och kvinnor att intressera sig för och kunna sådant som män och pojkar ofta gör. Kvinnliga egenskaper sänker en mans status, medan en kvinna (inom vissa gränser) rent av kan öka sitt anseende genom att kliva in på det manliga territoriet. ETT OSYNLIGT NÄT 17

16 I början av 1900-talet, när BP startade scouting, ansåg en av dåtidens psykologer, Stanley Hall, att gemensam utbildning för fl ickor och pojkar skulle göra kvinnorna maskulina, och männen feminina. Detta skulle ha en allvarlig konsekvens för pojkar då de skulle bli tvungna att sjunka till en standard medvetet satt lågt för fl ickor. Inställningarna från den tiden hänger alltså fortfarande kvar, även om de i dag snarare är omedvetna. Mattias berättar För några år sedan gick jag på en folkhögskola i Värmland. En av tjejerna som också bodde där hade en TV på rummet. Det hände därför att vi ibland samlades några stycken hos henne för att avnjuta en film, eller ett serieavsnitt. En kväll satt vi, jag och två tjejer, tillsammans i soffan och tittade på Ally McBeal. Just det här avsnittet var väldigt rörande, och vid ett tillfälle kramade jag hårt en kudde i min famn och sa: Åååh, vad fint! Tjejen som ägde TV:n röt genast åt mig: Lägg av Mattias, du är ju faktiskt kille! MATTIAS, BE A MAN FOR GODS SAKE! ÅÅH... VA FINT! ETT OSYNLIGT NÄT 18

17 Dolda attityder Om någon ställer oss frågan om vem som har mest värde kvinnor eller män så svarar nog ingen av oss att kvinnors sätt är mindre värt än mäns. Men skrapar vi på ytan hittar vi lätt attityder hos oss själva, som vi knappt visste om att vi hade. Fundera till exempel på det här: En liten pojke har en blå sparkdräkt och en flicka en rosa. Om flickan smutsar ned sin kan hon låna den blåa dräkten. Men kan pojken låna den rosa? Ibland säger fl ickor och kvinnor: jag var aldrig speciellt fl ickaktig när jag var liten, jag var en pojkfl icka. Vad beror det på? Varför hör man inte män säga att de varit fl ickpojkar? Varför är det fånigt att hoppa twist och hopprep när man lämnat mellanstadieåldern medan det är accepterat att spela innebandy och fotboll fast man är vuxen? Hur kommer det sig att vi skrattar mer när en man klär ut sig till kvinna än tvärtom? Diskutera Uppmuntrar och accepterar scouterna alla sidor hos alla? Ger vi fl ickor och pojkar möjlighet att gå utanför mallarna och utveckla hela sin personlighet? Hur? På vilket sätt ger vi stöd åt pojkar som inte vill vara som andra pojkar? Är det svårare att vara patrullscoutledare än miniorscoutledare? Varför börjar nästan alla nya ledare som miniorscoutledare? Varför dominerar kvinnorna bland miniorscoutledarna? Tips Vad berättar filmen? Se en bra videofi lm tillsammans, analysera sedan männens och kvinnornas beteenden och roller i fi lmen. Vad får vi reda på om de personliga egenskaperna hos männen och kvinnorna? Vilken funktion har männen och kvinnorna i handlingen? Vem är hjälte? Ur vems perspektiv berättas historien? ETT OSYNLIGT NÄT 19

18 Programtips Roller i reklam Vaska fram några olika mans- och kvinnoroller som kommer igen i reklambilderna, till exempel: karriärkvinnan, karriärmannen, pappan, mamman, tönten, den självständige, den naturliga, friluftsmänniskan, sexobjektet och så vidare. Skriv eventuellt upp dem på olika pappersark och klipp ut och klistra dit de bilder som passar. Finns det roller som är gemensamma för båda könen? Är de helt identiska eller fi nns det skillnader? Diskutera rollerna. Fundera till exempel över vad som skulle hända om man bytte personen i en reklambild mot en av motsatt kön skulle budskapet bli detsamma? Är det mer okej att framställa män än kvinnor som töntar? Har det samma innebörd att visa lättklädda män och lättklädda kvinnor? Varför/varför inte? Reklamens bilder Titta på hur män och kvinnor framställs i reklam i till exempel månads- och veckotidningar. Klipp ut! Vad gör kvinnorna och männen? I vilka miljöer befinner de sig? Vilka känslor utstrålar de? Vilken ålder har de? Hur är de klädda? VILKET BUDSKAP GER TJEJ- RESPEKTIVE KILLTIDNINGAR? ETT OSYNLIGT NÄT 20 ÄR DET NÅGON STÖRRE SKILLNAD?

19 VI BEMÖTS OLIKA Barnmorskor som lyssnar på hur föräldrar jollrar med sina nyfödda barn kan ofta lista ut vilket kön barnet har. Vuxna pratar på olika sätt med fl ickor och pojkar. Det första som sägs till en fl icka är ofta något i stil med: men lilla vän... är du ledsen?. Betydligt fl er pojkar hälsas till världen med utrop som du var då en högljudd krabat!. En liten pojke som gråter verkar arg, en gråtande fl icka verkar ledsen eller rädd. Vi har föreställningar om hur fl ickor och pojkar är och utifrån det tolkar och bemöter vi deras beteende. Det fi nns studier som visat att nyfödda fl ickor som somnar på mammas mage i regel får vara ifred, medan pojkar ofta får en liten dask i stjärten och uppmuntras att fortsätta leta sig fram till mammas bröst. Hemma, på dagis, i skolan och i scouterna fortsätter det skilda bemötandet under hela barnets uppväxt. Vuxna har till exempel ofta mer överseende med störande och irriterande beteenden om de stämmer med barnets kön. LISA! SLUTA LEK MED MATEN! DU BLIR JU ALL- DELES KLADDIG... VI BEMÖTS OLIKA 21

20 Ibland kan något som vuxna uppskattar och uppmuntrar hos det ena könet betraktas som rent störande hos det andra. Forskare har iakttagit att pojkar som är väldigt omtänksamma och lyhörda för andras behov ofta ses som osjälvständiga och fl ickaktiga (det är mer förbjudet än det är för fl ickor att vara pojkaktiga). Föräldrarna blir genast oroliga för att pojken ska bli retad i skolan och försöker dämpa hans beteende. (Som förmodligen skulle ha väckt odelad uppskattning om det kom från en fl icka.) Några försökspersoner fi ck se en videoinspelning med en ettåring som leker med en gubben-i -lådan - leksak. Gubben hoppar fram och barnet börjar gråta. Några i försöksgruppen hade fått veta att barnet hette Tommy de uppfattade att han blev arg när gubben hoppade fram. Andra fi ck veta att barnet hette Anna. De menade att hon blev rädd och ledsen 4. Diskutera Två scouter, Sara och Fredrik, gråter för småsaker och gnäller över skoskav och rök i ögonen så fort ni lämnar scoutlokalen. Hanterar du de två på samma sätt? Två andra scouter bråkar ofta på avdelningsmötena. Den ena är en tjej och den andra en kille. Behandlar du dem på samma sätt? Kan du komma på någon situation då du behandlat en person (barn eller vuxen) på ett visst sätt på grund av hennes eller hans kön? VI BEMÖTS OLIKA 22 Programtips Många undersökningar har visat att lärare och ungdomsledare har lättare att komma ihåg pojkarna än fl ickorna, och att pojkarna ofta betraktas som individer i högre grad än fl ickorna (fl ickor omtalas ofta som den ljusa tjejen eller en i tjejmaffi an ). Be var och en i ledarteamet fundera över vilka barn de har på sin avdelning, och samtidigt skriva ner deras namn på ett papper tillsammans med några ord om deras personlighet och sätt att vara. Fråga sedan hur de beskrivit tjejerna och killarna. Vilka namn hamnade överst på listan (vilka var lättast att komma ihåg)? Vilka var lättast att beskriva? Diskutera vad det kan bero på. 4 Fredelius m.fl.

21 DEL 2 FLICKORS OCH POJKARS UTVECKLING Varje människa är unik. Men det fi nns faser som de fl esta passerar på vägen från liten till stor. Till största delen är utvecklingsstadierna desamma för fl ickor och pojkar. Men om man ser till hur de fl esta fl ickor och de fl esta pojkar hanterar sin situation i olika åldrar fi nns vissa vanliga skillnader. Vad skillnaderna beror på tvistas det om. Vissa talar om olikheter i hjärnan. Andra lyfter fram sådant som att pojkars fysiologiska utveckling är senare än fl ickors, att fl ickor och pojkar får uppmuntran för olika saker och att erfarenheten av att vara pojke eller fl icka i vår kultur skiljer sig så mycket åt att våra psyken och identiteter utvecklas på olika sätt. Vilken förklaring man än tror på är det viktigt att vara uppmärksam på skillnaderna när de visar sig. Som scoutledare kan vi inte ta för givet att ett upplägg som går hem hos killar fungerar lika bra med tjejer och vice versa. Det fi nns också anledning att vara extra lyhörd för fl ickors erfarenheter och behov. Många etablerade pedagogiska och psykologiska sanningar utgår nämligen från pojkars typiska utveckling. Anna berättar Så länge Patrik och Peter hade varit med i scouterna hade de bråkat. De förstörde ständigt för de andra barnen och vi i ledarteamet testade ett fl ertal metoder för att alla skulle trivas på mötet. Det var lekar utomhus som gällde på miniormötet, och det var mycket svårt att hålla koncentrationen uppe. Vid ett tillfälle då det hade bråkats en hel del, tar en av mina ledarkollegor Patrik och Peter åt sidan så att de hamnar en bit utanför gruppen, men ändå så att alla kan höra samtalet och talar om för dem att de beter sig som riktiga fröknar, och det var verkligen inte accepterat. Jag blev helt ställd och tittade mig förvirrat omkring för att se om någon annan hade hört och reagerat som jag. Ingen av miniorscouterna verkade ha reagerat, inte heller ledarkollegorna. Det var helt enkelt ett accepterat sätt att handskas med stökiga pojkar FLICKORS OCH POJKARS UTVECKLING 23

22 NU BLIR JAG RIKTIGT ARG PÅ ER! SLUTA SPRINGA OMKRING OCH TJUT SOM TVÅ SMÅFLICKOR! VI ÄR INGA FLICKOR! NÄ, VI ÄR POJKAR! SÅ VAR TYSTA OCH LYSSNA DÅ! FLICKORS OCH POJKARS UTVECKLING 24 Närhet och oberoende Den som är närmast barnet de första åren, i vårt samhälle, är ofta en kvinna mamman. Det ser utvecklingspsykologerna som avgörande för hur barnet skapar sin identitet. Pojken upptäcker att han är olik mamman och börjar distansera sig från henne. Det pressas han också till eftersom självständighet ses som något manligt i vår kultur. Han får tidigt uppskattning och uppmärksamhet för sådant han gör och presterar. Flickan kan istället konstatera att hon är lik den tryggaste och viktigaste personen i livet, hon identifi erar sig med henne och kontakten mellan dottern och mamman fortsätter ofta att vara väldigt nära och känslomässig många år framåt. Ofta knyter mödrar omedvetet fl ickor tätare till sig än pojkar. Det här antas förklara varför fl ickor och pojkar ofta söker bekräftelse på olika sätt. Flickor genom likhet, gemenskap och förtrolighet. Pojkar genom olikhet, oberoende och prestationer. Mönstren förstärks under hela uppväxttiden av omgivningens förväntningar på det typiska pojk- och fl ickbeteendet. På så sätt får flickor tidigt ett försprång när det gäller sociala relationer men till priset av en svagare självständighet. Pojkar får ett försprång när det gäller att ta plats i omvärlden men till priset av att relationer blir något svårt Olika sätt att leka I sexårsåldern märks pojkars och flickors olika psykologiska inriktning i barnens sätt att umgås. De väljer ofta att leka med barn av samma kön. Flickor sluter sig gärna samman i ett nära förhållande med en bästis, där hemligheter och förtroenden blir ett sammanhållande kitt. Pojkar går ofta samman i större gäng, där gemenskapen kretsar kring det de gör tillsammans. Flickors lek utgår ofta från relationen; först bestämmer de vem de ska leka med, sedan kommer de tillsammans överens om vad de ska göra och hur.

23 När pojkar leker är det oftare aktiviteten som är huvudsaken. En eller ett par killar bestämmer kanske att de ska spela fotboll och vilka regler som ska gälla sedan får de som är intresserade vara med. Pojkars lek innehåller ofta moment av tävlande, lekens mål är att vinna. I flickors lekar finns sällan något tydligt mål. Deras lek kan till stor del bestå av långa samtal mellan olika rollfigurer (till exempel mellan doktor och patient eller expedit och kund) och återspegla sociala relationer av olika slag. Flickor viskar och pojkar piskar... varandra i olika tävlingar... VET DU VAD JOHAN SA TILL MIG? JO HAN SA ATT HAN EN GÅNG I TIDEN VAR EN GRODA... JAG ÄR BÄST! MIN LIVLINA FLÖG LÄNGST AV ALLA!...SHIT! DEN INTE BARA FLÖG LÅNGT DEN TRÄFFA JU EN HUND VID GLASSBILEN... SÅ DET BETYDER ATT DET ENDA JAG BEHÖVER GÖRA ÄR ATT HITTA EN GRODA SÅ KAN JAG FÅ MIN EGNA JOHAN... Samspel och maktkamp LOOK BEHIND YOU BABY! HERE S YOUR MAN! I sju/åttaårsåldern kommer många barn till scouterna för första gången. Vid det laget är de fl esta fl ickor väldigt inriktade på att ha en bästis att spegla sig i och vara lik, och relationen är ofta väldigt viktig för deras identitet. De fl esta pojkar har redan då lång träning i att vara självständiga individualister. De lekar och aktiviteter fl ickor ägnar sig åt i sju- till tolvårsåldern kretsar precis som när de är yngre ofta kring relationer och förmågan att förstå och samspela med andra. Även under fysiska lekar och idrott tycker många fl ickor att det är kontakten med de andra som är den största behållningen. Slutar bästa kompisen är det inte särskilt kul längre. Pojkarnas lek i sju- till tolvårsåldern har ofta karaktären av maktkamp. Att uppnå och markera sin status är en viktig drivkraft i mycket av det de tar sig för. Det är viktigt att utmärka sig i pojkgemenskapen genom att orka mycket, kasta långt eller ta många märken. Ett vanligt intresse hos pojkarna är att lära sig så mycket fakta som möjligt om något märkligt eller extremt (Guinness rekordbok står ofta högt i kurs). FLICKORS OCH POJKARS UTVECKLING 25

24 FLICKORS OCH POJKARS UTVECKLING Olika kulturer Man kan prata om två olika kulturer som pojkar och fl ickor lever i och präglas av under en stor del av barndomen. Kulturerna kommer bland annat till uttryck i hur deras kompisgrupper är organiserade. Flickor ingår ofta två och två i ganska löst sammanhållna klungor där det vanligtvis fi nns några tongivande fl ickor, men sällan någon tydlig ledare. I fl ickors grupper är rättvisa och eniga beslut viktiga och det är vanligt med långa diskussioner om vad som ska göras och hur. Ofta är fl ickors grupper slutna och andra fl ickor får inte vara med utan vidare. I pojkars grupper däremot får ofta alla pojkar som vill, vara med - de intar sin plats i hierarkin utifrån vad de presterar (till exempel hur bra de är på att spela fotboll). Till skillnad från många flickor söker sig pojkar i regel en och en till sina grupper. Där finns ofta en ledare och en tydlig rangordning. Till skillnad från flickor som oftast övertalar varandra, hör man pojkar ge varandra order. Den typiska pojk- och fl ickgruppen ger olika upplevelser, men också träning i olika saker. Flickgruppen ger träning i att utveckla personliga relationer, att diskutera och att komma överens. Typiska fl icklekar som hopprep och hage ger övning i samarbete och i att vänta på sin tur. Pojkgruppen ger övning vid att handskas med hierarkier och att upprätthålla kontakter av ganska opersonlig art. Vanliga pojklekar, som lagidrotter, ger övning i att acceptera regler och procedurer och att konkurrera med andra. Diskutera Enligt de utvecklingspsykologiska teorier som beskrivs i texten spelar det faktum att mammorna är närmast de små barnen roll för hur fl ickor och pojkar utvecklar sina könsidentiteter. Skulle fl ickors och pojkars sätt att vara förändras om fl er pappor var hemma mer? Hanna 11 år och Lisa 12 år är bästisar och patrullkompisar. När Lisa fyller 13 år är det dags för henne att gå över till nästa avdelning. Kan Hanna också få fl ytta med eller kan Lisa få vara kvar i sin gamla avdelning så att de slipper dela på sig? Programtips Studera scouterna under ett avdelningsmöte hur skiljer sig fl ickornas och pojkarnas lek åt på din avdelning? 26

25 NÄR ALLT FÖRÄNDRAS I elva-tolvårsåldern går barndomen in i en ny fas. Många av tjejerna kommer då in i förpuberteten (för pojkarnas del kommer den lite senare). Det är en fas då både tjejer och killar blir mer aktiva och intensiva än tidigare. En tolvårig tjej syns och hörs ofta väl. Det är inte ovanligt att hon uppfattas som lite beskäftig av vuxna. Hon hävdar på ett självklart sätt den världsbild hon stöpt sig i med gemenskapen med mamma och tjejkompisarna. Högljutt och engagerat försvarar hon barn och djur och protesterar när mänskliga värden offras för stela regler och hierarkier. Den typiske tolvårige pojken har beskrivits med ordspråket stor i orden liten på jorden. För hans del tar sig den ökade aktiviteten många gånger andra uttryck än det gör för tjejerna. Ofta upplevs han som aggressiv, gapig och skränig av vuxna. Det är inte ovanligt att han ger uttryck för en ganska fi entlig inställning till fl ickor åtminstone när han är tillsammans med andra killar. En av förklaringarna kan vara att tjejerna ofta är huvudet längre än honom, och i regel mer mogna både intellektuellt och psykologiskt. Att skrävla och retas kan vara en strategi att försvara sin gryende, men späda, manlighet. NÄR ALLT FÖRÄNDRAS 27

26 När tjejer tystnar Den klassiska bilden av problemtonåringen är en utagerande kille som kaxigt och högröstat trotsar vuxenvärldens regler och normer. Men tjejer beter sig ofta annorlunda. Någonstans i trettonårsåldern tystnar många fl ickor. Den nyss så klara rösten kvävs till en svag viskning. Det självklara sättet förbyts mot osäkerhet och engagemanget förvandlas hos många till en stor upptagenhet med det egna utseendet. Vad är det som har hänt? Ett svar är att det har blivit uppenbart för fl ickan att hennes upplevelse av världen (som hon skolats in i och utvecklat under hela sitt liv) inte är den som räknas. Inte i skolan, inte i föreningslivet, inte i massmedia. (I psykologen Carol Gillingans forskning i nyss så självsäkra tjejer tystnas kan du läsa mer om ämnet.) I stort sett överallt är det pojkarnas erfarenheter och version av verkligheten som är den rätta. Konkurrens ger mer fördelar än samspel, oberoende ses som mer statusfyllt än närhet, fysisk aktivitet anses mer intressant än känslor och fotboll är mer gångbart än hopprep. Det skapar en svårgripbar känsla av utanförskap och osäkerhet hos många tonårsfl ickor. Massmedias bilder Vid tretton års ålder ställer fl ickan in siktet mot vuxenlivet. Hennes vyer har vidgats och de budskap hon nu får av vad kvinnlighet innebär är inte alltid lättsmälta. Att det är män, inte kvinnor, som styr världen står klart. I massmedia förekommer kvinnor mer sällan än män, och i den mån de syns är det ofta som våldsoffer eller skönhetsobjekt. (Så gott som alla mätningar som gjorts över hur ofta kvinnor förekommer i massmedia hamnar på procent.) Vuxen kvinna tycks man bli genom att dölja sitt riktiga jag, göra om sitt utseende och bli sedd av män. NÄR ALLT FÖRÄNDRAS 28 Att göra sig fri När det gäller pubertetstidens frigörelse från föräldrarna och vuxenvärlden har fl ickor och pojkar ofta olika utgångspunkter. För många fl ickor är det först nu de täta banden till mamman ska klippas av medan många pojkar gått igenom den separationen redan som mycket små (se sid. 23). Det brukar också sägas att fl ickors inriktning mot relationer gör att pubertetens uppgörelser blir mer omskakande för dem. Konfl ikterna blir mer personliga och sårande för alla parter, något som kanske också scoutledare kan känna av. Många tonårstjejer är väldigt upptagna av killar, ofta låter de frigörelsen från föräldrarna gå via en kärleksrelation. Det är inte ovanligt att unga tjejer intar en ganska underdånig position i ett förhållande med en äldre kille. Sett ur fl ickans synvinkel är inte det något hot mot hennes självständighet snarare ett bevis på hennes oberoende från föräldrarna. Men

27 det får många jämställdhetsarbetande ungdomsledare att se rött. Ett råd som har getts till vuxna i de här fl ickornas närhet är: visa och uppmuntra alternativa vägar till självständighet och bekräftelse. Men undvik att fördöma eller såra. Den nya kroppen Både för pojkar och fl ickor blir kroppen central under tonåren. Många är oroliga för att inte vara normala eller att inte duga till. Idag är det få tonåringar som slipper jämföra sig med reklamens tunna, kurviga kroppar. Många pojkar är nervösa för att inte vara tillräckligt vältränade och muskulösa, men pressen på fl ickorna är ännu större. Dels genomgår de en större kroppslig förändring som också börjar långt tidigare. Dels talar så gott som alla mediala budskap till tonårsfl ickor om hur betydelsefullt deras utseende är och att deras kroppars främsta funktion är att falla pojkar och män i smaken. Varje tonårsfl icka måste dessutom hitta ett sätt att förhålla sig till föraktet mot kvinnokroppen som fi nns i vår kultur. Det skriker mot henne från porrtidningsframsidorna utanför kiosken. Och hon påminns om det genom rapporter om sexualiserat våld och välmenta varningar för ensamma nattpromenader. Hon förstår att hennes kropp är något mer än bara hennes egen. Den är en symbol och en måltavla för krafter hon inte har någon kontroll över. Lacrimosa - teatern och tankesmedjan På Seniorlägret Boomerang på Vässarö 2003 pratade Johanna Palmström och Moa Elf Karlen, från den feministiska teatern och tankesmedjan Lacrimosa, om orsaker till dagens ojämställda samhälle och hur det går att förändra - kort sagt feminism. Här är Johannas tankar om feministiskt självförsvar: I Sverige har ca 70 procent av tjejerna i skolan blivit kallade för hora och varje dag sker i snitt fyra våldtäkter. Feministiskt självförsvar syftar till att stärka tjejers självförtroende. Att rakryggad kunna se andra människor i ögonen och samtidigt kunna vara stolt över sig själv. Feministiskt självförsvar är ingen kampsport att tävla i, utan ett sätt för tjejer att återta makten över sina egna kroppar och få reda på hur man försvarar sig mot sexualiserat våld. Läs mer i deras bok Ta mer betalt - en feministisk överlevnadsguide. NÄR ALLT FÖRÄNDRAS 29

28 Naturligt eller dumt? Många tonårsfl ickor har ett konfl iktfullt förhållande till sina kroppar. Symtomen har de fl esta av oss stött på någon gång; anorexi, bantning, utseendefi xering med mera. Några av de beteendena betraktas av vuxenvärlden som mer eller mindre allvarliga sjukdomstillstånd, andra (till exempel att stå och spegla sig i timmar) ser vuxna snarast som dumheter. Men är det egentligen tjejerna som är sjuka eller dumma? Eller reagerar de på ett naturligt sätt på den värld som omger dem? Mattias berättar... I samma klass som mig gick det en tjej som heter Jennie. Jennie är en tunn tjej som har tränat kickboxning i fl era år så hennes kropp består mest av senor och muskler. Själv har jag ganska stor kroppsvolym och är ganska otränad En dag var klassen på utflykt till Mårbacka. Vi hade köpt blommor. Vår lärare, som vi känt i nästan ett år nu, kom bärandes på en stor säck med blomjord. Hon tittade på oss (mig och Jennie), uppenbarligen med syfte att låta någon av oss att bära. Efter ett kort övervägande frågade hon mig! Jag tyckte det var mycket skrattretande, men gjorde som hon ville och släpade blomjorden den långa vägen, kändes det som i alla fall, till bilen. NÄR ALLT FÖRÄNDRAS 30 Diskutera Tonårsfl ickor som bantar, mest sitter och viskar och som går in i förhållanden där de underordnar sig killar hur kan vi möta dem i scouterna? Vilken roll spelar förståelse, tolerans, påverkan, dialog och goda exempel när vi talar med fl ickor respektive pojkar i scouterna? Hur reagerar tonårskillar och fl ickor som mår dåligt? Hur kan vi hjälpa dem i scouterna? Ser vi de tysta killarna? Hur får vi tjejer att inte tystna? Är det få fl ickor som sminkar sig på scouterna? Varför? Är röda naglar tillåtet på lägret? Kan man ha ett avdelningsmöte där sminkning står på programmet? Är det scouting? PSC SSC, vad gör vi som ledare? Programtips Kroppsideal Se en fi lm, gärna en tecknad, och analysera manliga och kvinnliga kroppsideal. Hur ser kvinnorna ut? Hur rör de sig? Hur ser männen ut? Hur rör de sig? Ett annat alternativ är att klippa och klistra ur tidningar.

29 DEL 3 SCOUTING FÖR VEM? I vilken mån passar det vi gör i scouterna fl ickor och pojkars sätt att utvecklas? Genom att titta på den utveckling och erfarenhet som beskrivs av forskarna kan vi dra paralleller till scoutverksamheten. Aktiviteter och relationer I en studie om kön gjord av WOSM 5 kan vi se att flickor och pojkar i Europa går med i scouterna av samma orsaker: frihet, vänner, äventyr och för att det är kul. När scouterna i denna studie tillfrågades vad de gillade i scouterna, svarade alla friluftsliv, att lära sig nya saker och att få nya vänner. Att göra scouting mer passande för fl ickor, handlar alltså inte om att förändra aktiviteterna, utan snarare om att förändra hur vi själva ser på aktiviteterna, och kulturen runt dem. Enligt författaren, den norska genusforskaren och professorn Harriet Bjerrum Nielsen, måste vi lägga mer uppmärksamhet på splittringen mellan aktiviteter och relationer, hierarkin mellan aktiviteter och relationer samt till underskattning av flickors kompetens i aktiviteter. Splittring mellan aktiviteter och relationer Pojkar föredrar aktiviteter som ger dem vad de kallar en adrenalinkick, som till exempel sport, spel och tävlingar. Flickorna framhåller snarare att de vill röra sig aktivt ute i naturen genom att orientera, paddla kanot, campa, hajka och resa. SCOUTING FÖR VEM? 5 WONDER-forums. Background paper; Scouting, education and gender (2002). 31

30 Medan killarna anser att aktiviteterna och gruppkänslan är tillräcklig, så uttrycker de fl esta tjejerna en vilja att utveckla relationerna och kommunikationen i gruppen men inte som en ersättning för aktiviteterna, utan som ett tillskott till aktiviteterna. Hierarkin mellan aktiviteter och relationer Problemet är dock inte bara att fl ickorna har en annan angrepsmetod (där relationerna är viktigare än aktiviteterna), utan att den dessutom ses som tråkig och inte som riktig scouting. En dansk pojke uttrycker det i rapporten som att: Om du inte gör stora aktiviteter, vilda aktiviteter, så är det inte riktig scouting. Då är det bara att sitta inomhus och göra knutar. När allt kommer omkring är det som verkligen räknas i scouting att vara stark, våghalsig, modig och tävlingsinriktad. Hierarkin mellan pojkar och fl ickors intressen syntes även bland ledarna i studien. Vad ledarna sa att de själva uppskattade mest, var alltid identiskt mot vad de tyckte att pojkarna gillade, aldrig vad fl ickorna gillade. I en analys av hur de i gruppen förväntar sig att en pojke, respektive en fl icka ska vara, såg man att framgångsrik maskulinitet var att vara stark, tuff och heroisk. Framgångsrik femininitet var att vara osynlig, blygsam, omhändertagande och accepterande. SCOUTING FÖR VEM? - BEHÖVER NI HJÄLP GRABBAR? - JA, DU KAN VÄL TA HAND OM DISKEN...? Underskattning av flickors kompetens i aktiviteter I studien kunde man också se att fl ickor behövde bevisa sig själva värdiga som scouter. Killarna passar in bara genom att vara rätt kön. Även om tjejen har kompetensen, så måste hon bevisa att hon har den, och när den är bevisad ses den snarare som ett undantag som gör fl ickan som en pojke. 32

31 Flickorna upplevde också att de inte alltid fi ck möjlighet att visa sin duglighet på grund av sitt kön. De får de lättare jobben, även om de är större och starkare än pojkarna i samma patrull. Tävlan och hierarkiska system Ytterligare inslag i scoutverksamheten som är värt att notera är tävling mellan de olika patrullerna. Det stämmer mycket väl överens med pojkars typiska inriktning mot konkurrens, prestationer och status men ligger långt från fl ickkulturens värld av samverkan och närhet. En iakttagelse som har gjorts i många barn- och ungdomsverksamheter är just att fl ickor ofta är mindre intresserade av att mäta och jämföra prestationer än vad pojkar är. Tävlingsmoment i sig skapar inte nödvändigtvis något extra engagemang hos tjejer tvärtom kan det orsaka tristess eller olust om det får för framträdande roll. Även märkena och den hierarkiska uppdelningen av patrullen (patrulledare, vice patrulledare, loggboksskrivare och så vidare) något som barn kan uppleva som uttryck för status, formalitet och procedurer tilltalar främst pojkar Flickor upprätthåller själva mönstret Genom de budskap fl ickan får av samhället har hon svårt att tro att hon kan vara lika bra som pojkarna. En tjej som heter Fátima och bor i Portugal är citerad i Harriet Bjerrum Nielsens rapport: Flickor kan göra samma sak som pojkarna, visst kan de? Kanske inte lika bra, men de kan göra det. Flickorna i studien erkänner att de antagligen skulle ha svårare att vara patrulledare. Inte bara för att de har mindre auktoritet, utan även för att de tror att deras val av aktiviteter skulle vara för fl ickaktiga. De bråkar inte heller om typiska saker som att diska. Ingen gillar det, så varför inte göra det själv? Att vara scout handlar väl ändå om att vara hjälpsam och ställa upp för de andra? Men varför fortsätter vi orda om en småsak som att diska? Det fi nns fl era anledningar. Genom uppdelningen av sysslor kan pojkarna fortfarande ses som tuffa och starka på grund av de sysslor de utför, men vad bevisar en fl icka genom att diska? De båda jobben ges inte samma värde, och fl ickorna hamnar i att göra arbeten med låg status som bara märks om de inte görs. Hon underordnar sig därmed pojkarna, och upprätthåller bilden av att fl ickorna är tråkiga och underordnade männen. SCOUTING FÖR VEM? 33