HON&HAN. Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HON&HAN. Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna"

Transkript

1 HON&HAN Ett diskussionsunderlag om jämställdhet i scouterna

2 Text: Karin Zetterlund 1998 Medarbetare: Elisabeth Karlsson och Camilla Lundborg Reviderad upplaga 2003: Sara Larsson Medarbetare: Malin Kasper Burns Reviderad upplaga 2006: Maria Johansson Grafisk form och illustrationer: Magnus Frederiksen, glafisk Författarna och Scoutförlaget 2006 Svenska Scoutförbundet ISBN Tryck

3 Hon&Han // Förord Förord Har scouting någonting med jämställdhet att göra? Absolut! Jag är uppvuxen i en familj med traditionella könsroller, en mor som heltidsarbetade, skötte hem och familj och en far som veckopendlade till arbetet och hjälpte till i hemmet med bilreparation, snöskottning och andra manliga uppgifter. Tack vare mitt engagemang i scoutrörelsen har jag börjat ifrågasätta den norm jag är uppvuxen i och den könsordning som finns i samhället. Det har tagit mig lite tid att landa vart jag står i jämställdhetsfrågan. Kan jag kalla mig feminist? Ja, är numera svaret på det. För mig handlar jämställdhet om att kön inte ska vara en begränsande faktor. Det ska vara lika okej för killar att ha tjejtröjor som tvärtom. Killar ska kunna dansa balett utan att omgivningen ska höja på ögonbrynen. Typiska tjejsporter, exempelvis ridning, ska få lika mycket i bidrag från kommuner och landsting som killsporter som exempelvis hockey eller fotboll. Jag har haft förmånen att arbeta med jämställdhetsfrågor inom Svenska Scoutförbundet och har till ett flertal ledare ställt frågan: Är scouting till för både killar och tjejer? Hittills har jag fått ett rungande ja på den frågan. Jag kan delvis hålla med, vi gör ingen medveten åtskillnad på killar och tjejer i vårt program. Men generellt har många scoutkårer i Sverige ett program som attraherar killar mer än tjejer. Framförallt måste vi ifrågasätta vår verksamhet då nästan 4 av 10 av våra trettonåriga tjejer valde att lämna Svenska Scoutförbundet

4 Hon&Han // Förord under Vi nyrekryterade dubbelt så många killar som tjejer i samma åldersgrupp. Vi måste vara självkritiska och fråga oss varför! Det är dags att fundera över de tre grundläggande frågorna Varför? (syftet med scouting), Hur? (scoutmetoden) och Vad? (våra aktiviteter) även utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Naturligtvis gäller detta även i de kårer som har klar övervikt av tjejer på avdelningarna. Att du håller denna bok i handen är ett första steg på vägen. Du kanske inte håller med om allt som står, men läs den och börja ifrågasätta dina egna fördomar och värderingar. För mig har min ökade kunskap om jämställdhetsfrågan varit som att få nya bättre glasögon, plötsligt ser jag omgivningen med skarpare blick, och jag gillar inte alltid det jag ser. Detta är tredje upplagan av Hon & Han, en av de frågor som diskuterats kring boken är om Anna och Mattias är fiktiva karaktärer, men det är de inte. Tack för att vi har fått låna era röster för att belysa scoutsverige ur ett jämställdhetsperspektiv. Scoutrörelsen är världens största idéburna ungdomsrörelse, vi kan göra skillnad! Christina Titti Sagersten Ordförande, Styrgruppen Scouting i Samhället 2006 Feministisk = 1. Medvetenhet/kunskap om könsordningen i samhället och maktbalansen mellan könen. 2. Strävan efter att förändra denna maktbalans. Citat: Diagnos Duktig. Ernsjöö Rappe, Tinni och Sjögren, Jennie, 2002

5 Hon&Han // Innehåll Innehåll Inledning... 6 Del Är vi inte jämställda?... 7 Den överordnade mannen...8 Jämställd överlevnadsstrategi...9 Lika, olika och jämlika? Kulturellt skapat kön...11 Könsroller och könsidentitet...13 Ett osynligt nät...15 Åtskiljandet Kvinnor har lägre status...17 Också pojkar drabbas Dolda attityder Vi bemöts olika Del Flickors och pojkars utveckling Närhet och oberoende Olika sätt att leka...26 Samspel och maktkamp...26 Olika kulturer När allt förändras När tjejer tystnar...30 Massmedias bilder...30 Att göra sig fri...30 Den nya kroppen...31 Lacrimosa - teatern och tankesmedjan Naturligt eller dumt? Del Scouting för vem? Aktiviteter och relationer Splittring mellan aktiviteter och relationer Hierarkin mellan aktiviteter och relationer...35 Underskattning av flickors kompetens i aktiviteter Tävlan och hierarkiska system Flickor upprätthåller själva mönstret Mätmetod för jämställdhet Relationer och rekrytering När tjejerna slutar Skilja könen åt?...41 Ett medel inte ett mål...42 Insikt ger kraft Gammalmodigt eller nytänkande Få kvinnnor i manliga strukturer...46 Svårt att hitta kvinnor...46 Manliga mönster...47 Kvotering...48 Härskartekniker...48 Cirklar, nät och trekanter...53 Låt fler komma till tals! Olika sätt att diskutera...55 Vägar till beslut Olika slags ledarskap...57 Delat ledarskap Vad menar du egentligen?...61 Vardagligt språk...62 Del Kvinnligt och manligt i scoutings historia...64 Flickscouting Portaler eller stövelställ Skilda föreningskulturer Två blev ett...66 Farhågorna slog in...66 Siffror som talar...69 Andelen män och kvinnor som avdelningsledare...70 Fördelningen på olika uppgifter i scoutkårerna...71 Fördelningen mellan WOSM och WAGGGS Internationellt...73 Könens lika rättigheter Vi har ett ansvar!...75 Referenslista...77 Lästips... 78

6 6 Hon&Han // Inledning Inledning Rätten att vara jämställd I handboken Kön spelar roll, står det att Forskning visar att skillnaderna inom könen på många sätt är större än mellan könen. Men samhället är fortfarande byggt, åtminstone undermedvetet, på värderingar som säger att kvinnor är mindre värda än män. Det är dessa vi måste arbeta för att få bort. För att se mönster så måste man generalisera. Men människor är unika individer som alla präglas av olika saker. En scouten Stina beter sig kanske inte på samma sätt som alla andra, men för att vi ska se verkligheten behöver vi hitta gemensamma nämnare. Genom detta blir vi medvetna, och genom medvetenhet och kunskap i jämställdhetsfrågor kan vi skärpa vår uppmärksamhet på tjejers och killars villkor i scouterna och relationen mellan männen och kvinnorna i vårt förbund. Scouting borde handla om rätten att vara jämställd, och rätten att vara annorlunda. Detta innebär både respekt för det kön en person tillhör, och respekt inför varje persons val att uttrycka sitt kön och sin sexualitet. Men innan vi kommer någon vart måste var och en börja med sig själv gå i närkamp med sina egna attityder och fördomar. Att vara en jämställd och rättvis scoutledare är en balansakt. Det gäller att se att tjejer och killar ibland har olika erfarenheter och behov. Men det är också viktigt att inte generalisera eller förstärka könsrollerna. 1 Kön spelar roll! Jämställdhet i praktiken?!

7 Hon&Han // Är vi inte jämställda? 7 Del 1 Är vi inte jämställda? Med jämställdhet menas att kvinnor och män har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter i samhället. I Sverige är jämställdhet idealet. Och många av oss både kvinnor och män upplever att tjejer och killar har samma villkor, inflytande och möjligheter i dag. Men det finns kalla fakta som visar något helt annat. Ordet jämställdhet används i Sverige om förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är ett vidare begrepp som avser rättvisa mellan alla individer och grupper i samhället. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvinnor är i minoritet i alla beslutsfattande positioner Kvinnors löner är lägre än mäns Kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete Flickors fritidsintressen får mindre kommunala bidrag än pojkars Flickor och kvinnor får mindre utrymme i könsblandade grupper Studier i klassrum har visat att pojkarna pratar 2/3 av tiden, och flickorna 1/3. Försöker läraren ge flickorna halva tiden tycker både tjejer och killar att tjejerna dominerar. Samma sak har uppmärksammats i grupper med vuxna. En tredjedel av talutrymmet åt kvinnorna tycks vara en allmän accepterad norm. Fenomenet har till och med fått ett eget namn; trettioprocentsregeln. VINNAREN AV ÅRETS PRATKVARN ÄR MANNEN 2 Härifrån till jämställdheten, Svenska Kommunförbundet (1998) Fredelius m.fl., (2000) Fredelius m.fl.,

8 8 Hon&Han // Är vi inte jämställda? Den överordnade mannen Det finns en outtalad överenskommelse om att män är överordnade kvinnor. Historieprofessorn Yvonne Hirdman kallar det könskontrakt eller genuskontrakt. Kontrakten bygger på att hålla manligt och kvinnligt isär samt att mannen är normen för samhället. Detta kontrakt gäller över hela världen, men i Norden där vi bestämt att mannen inte ska vara överordnad kvinnan har kontrakten förändrats. Här stöter vi dock på ett annat problem, där bland annat forskaren Hanne Havind talar om den relativa underordningen där kvinnor underordnar sig männen frivilligt. SÅ DU ÄR 28 ÅR... HM... OM VI LÅTSAS ATT DU ÄR MAN... HUR STOR DOSERING VORE DÅ LÄMPLIG ATT GE DIG...? 28 LIGGER NÄRMRE 30, DÅ SÅ, 50 MG! I skolan pratar pojkar mest, och de får mest uppmärksamhet. I arbets- och föreningslivet är det flest män på ledande positioner. I politiken är män fortfarande i majoritet. Verksamheter som alla tänker på som könsneutrala (som fritidsgårdar och ungdomsföreningars aktiviteter) är många gånger upplagda med tanke på behov, intressen och Hirdman, Yvonne., (2001) 6 Fredelius m.fl., 7 Fakta kring ungdom, kön och jämställdhet, Ungdomsstyrelsen (2001)

9 Hon&Han // Är vi inte jämställda? 9 fritidsstilar som är vanligast bland pojkar. Flickor tvingas anpassa sig eller lämnar verksamheten. Ett annat uppmärksammat exempel på att mannen är norm, hittar vi inom sjukvården där mannens kropp är mall för doseringar, behandlingar o s v, vilket i sin tur har negativa konsekvenser för kvinnliga patienter. Jämställd överlevnadsstrategi Föreställningen om att jämställdhet mellan kvinnor och män redan är uppnådd, är i själva verket i dag ett av de viktigaste hindren för vidareutveckling i en riktning mot jämställdhet. Ungefär i fem-sjuårsåldern inser barn på ett omedvetet plan att det är bättre att vara pojke och man, än att vara flicka och kvinna då pojkar får större utrymme, mer makt och högre värde än tjejer.10 Omedvetet eller medvetet söker flickan en förklaring och en överlevnadsstrategi till det hon undermedvetet har förstått. Strategierna växlar sedan i olika situationer och skilda faser av hennes liv, beroende på vad hon bemöts av i samhället. Hon kan förneka, acceptera eller göra uppror.11 Förnekande Flickan förnekar sin situation och anser att hon är bra nog och inte förtryckt. Hon har bilden av att tjejer har samma möjligheter som killar. Accepterande Flickan accepterar att hon inte är bra nog. Hon ser att killarna dominerar, men tycker det är i sin ordning. Uppror Flickan gör uppror mot normerna. Hon förstår att hon är bra nog och ser att killarna dominerar. Hon anser att det är fel. 8 Härifrån till jämställdheten 9 Regeringens proposition om jämställdhetslagen 1990/91: Fakta kring ungdom, kön och jämställdhet 11 Marklund, Liza & Snickare, Lotta (2005), Fredelius m.fl.

10 10 Hon&Han // Är vi inte jämställda? Mattias berättar... Det var en härlig vårförmiddag. Fåglarna sjöng och jag, Sebastian och David njöt på trappen till scoutlokalen, diskuterandes jämställdhet. Mitt i en livlig diskussion om massmedias bild av flickor och pojkar, kom det ut en kvinna i 40-årsåldern på trappen. Jahaja, och vad diskuterar ni då? frågade hon. Jämställdhet, svarade jag och log mot henne. Kvinnan fnös ljudligt och spottade frågande ur sig: Jämställdhet? Och det ska ni vara rätt personer att diskutera?! Tre karlar! Diskutera Fundera på de tre strategierna att förhålla sig till ojämställdheten som beskrivs i texten. Känner du igen dem? Vilka för- och nackdelar har de olika förhållningssätten? Hur beter du dig själv som man/kvinna? Tips Ta tid (i smyg) under ett avdelningsmöte eller ett möte med vuxna av båda könen. Får kvinnor och män och flickor och pojkar lika mycket taltid?

11 Hon&Han // Lika, olika och jämlika? 11 Lika, olika och jämlika? Män kan inte föda barn. Kvinnor har sällan kraftig hårväxt på bröstet. Att det finns fysiska skillnader mellan könen står klart. Men vår erfarenhet säger oss att kvinnor och män många gånger också beter sig olika, reagerar olika och har olika intressen och kunskaper. Vad beror det på? Här går meningarna isär bland forskarna. Vissa, de så kallade essentialisterna, hävdar att skillnaderna har biologiska förklaringar. Att det finns ett naturligt kvinnligt respektive naturligt manligt sätt att vara på, och att män och kvinnor därför passar för olika uppgifter. Deras paroll är olika men lika värda. Den här typen av biologiska förklaringar har blivit allt mer populära under senare år. Men många forskare och debattörer har påpekat riskerna i sådana förklaringsmodeller. De kan lätt användas för att legitimera att kvinnor hålls borta från makt och samhällsliv ( som de inte är skapta för ) och män från ansvar i hemmet och närhet till barnen ( som deras biologi lämpar sig sämre för ). Kulturellt skapat kön Ett annat sätt att förklara könsskillnader står de så kallade konstruktivisterna eller genusforskarna för. De tänker sig att skillnaderna mellan kvinnors och mäns beteende i stor utsträckning beror på att flickor och pojkar bemöts olika livet igenom. Konstruktivisterna talar om ett socialt och kulturellt skapat kön genus vid sidan av det biologiska. Enligt det synsättet finns det inget som med nödvändighet låser kvinnor och män i de roller de har idag.

12 12 Hon&Han // Lika, olika och jämlika? Konstruktivister stödjer sig bland annat på att det som ansetts naturligt för könen har växlat i olika tider och samhällen; i vissa tider har det varit förenligt med manlighet att gråta, i andra med kvinnlighet att lämna ifrån sig sina nyfödda barn och så vidare. Idén om könet som socialt och kulturellt skapat bygger också på att det alltid finns individer som avviker från det naturliga mans- och kvinnobeteendet. Konstruktivister brukar också peka på studier som visar att omgivningen omedvetet behandlar barn olika beroende på deras kön. Bara genom att lyssna på föräldrars röster har man till exempel kunnat sluta sig till om de pratar med en dotter eller en son (se sid. 22). Anna berättar... Vi, jag och tre ledarkollegor på patrullscoutavdelningen, stod i hallen och diskuterade kvällens program. Det var hajk och lugn eftermiddag. Då kommer den manliga juniorscoutledaren ut i hallen, tittar besvärat på oss och säger: Nu får ni diska!. Eftersom vi var mitt uppe i en diskussion ignorerar vi allihop denna tillsägelse, varvid vi får följande kommentar: Men Anna och Birgitta, nu får ni faktiskt diska! Vi inser både två att denna befallning inte rör våra manliga kollegor, så jag ber honom diska själv. Tystnad. Han ler lite förvirrat, muttrar något om att han nog behöver diskutera vår uppfostran med föräldrar och lämnar stugan. Birgitta diskade, jag blev skitförbannad. v å r a

13 Hon&Han // Lika, olika och jämlika? 13 Könsroller och könsidentitet Könet är ett biologiskt faktum, och genus är konsekvensen av att vara född med ett visst biologiskt kön i en viss kultur. Det finns både sociala och psykologiska aspekter av genus. Den sociala delen, som man kan kalla könsrollerna, handlar om vilka uppgifter vi får och tar på oss som kvinnor eller män och hur omvärlden behandlar oss efter vårt kön. Den psykologiska delen, könsidentiteten, är de spår som de sociala erfarenheterna av att behandlas som man eller kvinna sätter i vårt inre; hur vi ser på oss själva, hur vi tänker, känner och vad vi strävar efter. Ibland har det uttryckts som att män och kvinnor lär sig vilja det som förväntas av dem. Både människors könsidentitet och samhällets könsroller förändras, men könsidentiteten sitter djupare och förändras långsammare. MAMMA TYCKER ATT POJKAR SKA LEKA MED BILAR OCH FLICKOR MED DOCKOR. DET TYCKER INTE LISA. Experimenttips Manligt/kvinnligt Dela upp deltagarna i mindre grupper, män för sig och kvinnor för sig. Be dem under en minut skriva ner allt de kommer på som svar på frågorna: Vad är manligt (hur en man ska vara)? Vad är kvinnligt (hur en kvinna ska vara)? Skriv upp gruppernas svar på ett blädderblock under rubrikerna manligt och kvinnligt. Diskutera sedan varför vi tycker att vissa egenskaper är manliga eller kvinnliga. Känner männen och kvinnorna i gruppen igen sig i hur deras kön beskrivs? Om vi låter rubrikerna manligt / kvinnligt byta plats vad händer då?

14 14 Hon&Han // Lika, olika och jämlika? Ordövning Markera två punkter på golvet. Den ena representerar kvinnligt och den andra manligt. Läs upp en lista med ord. För varje ord ska deltagarna ställa sig vid den punkt (det kön) de främst associerar ordet till. Ställer sig alla på samma punkt? Ställer någon sig annorlunda? Varför associerar de som de gör? Tips: ha orden uppskrivna på postit-lappar och sätt efter varje omgång upp dem på ett blädderblock under rubriken manligt eller kvinnligt (beroende på hur de flesta tyckt). Diskutera efteråt om det syns några mönster. Var finns de flesta negativa respektive positiva orden? Förslag på ord: Vimsig, busig, stark, tävlingsinriktad, rationell, intelligent, rädd, känslosam, aktiv, passiv, impulsiv, förbannad, rolig, känslig, kompetent, rabiat, hysterisk, självsäker, ängslig, viril, prestationsinriktad, nervös, sexig, bestämd, tjatig, stöddig, velig, gullig, taktisk, kärleksfull, ond, töntig, vacker, oskuldsfull, elak, pålitlig, lömsk, våldsam, stilig... Du kan om du vill komplettera orden med ord som har anknytning till scoutlagen. Förslag på scoutord: Ansvarsfull, uthållig, hänsynsfull, snäll, hjälpsam, pålitlig, omtänksam, vänlig, ärlig, patrulledare, kompis, glad

15 Hon&Han // Ett osynligt nät 15 Ett osynligt nät Genussystemet är ett begrepp som myntats av historieforskaren Yvonne Hirdman. Det kan vara användbart när du diskuterar relationen mellan kvinnor som grupp och män som grupp. Genussystemet är ett osynligt nät som ordnar in män och kvinnor i olika roller. Systemet bygger enligt Hirdman på två principer. Den ena är åtskiljandet att kvinnor och män ska hållas isär och det kvinnliga och manliga inte får blandas. Den andra är värderandet att mäns inlärda sätt att göra och vara i regel har högre status än det kvinnor lärt sig göra och vara. Genussystemet är något vi alla växer in i och tillägnar oss genom att leva i vår kultur och vårt samhälle.12 VAD SKA DU OCH GRABBARNA HITTA PÅ IKVÄLL? VI SKA PÅ FOTBOLL! 12 Genvägar till jämställdhet, Ungdomsstyrelsen (2003) och Hirdman, Yvonne

16 16 Hon&Han // Ett osynligt nät Både kvinnor och män bär upp och upprätthåller genussystemet. Åtskiljandet finns som förväntningar på och föreställningar om att kvinnor och män ska syssla med skilda saker och bete sig på olika sätt. Livet igenom utsätts vi för påverkan från olika håll (föräldrar, kompisar, reklam, skola, arbete), för att bli och göra som vårt kön ska. Dagens genussystem föreskriver till exempel att: 13 Kvinnor: Intresserar sig för relationer Får sitt värde genom sitt utseende Har sin huvudsakliga roll i hemmet/den intima sfären Är känslosam till sin läggning Är bra på att vårda Är passiva Män: Intresserar sig för saker Får sitt värde genom att prestera Har sin huvudsakliga roll i offentligheten och karriären Är aggressiva till sin läggning Är bra på rationellt tänkande Är aktiva Åtskiljandet Uppdelningen mellan manligt och kvinnligt syns tydligt i yrkesval och fritidsliv. Män är kraftigt överrepresenterade i tekniska yrken och i tillverkningsindustrin. Kvinnor inom vård och undervisning.14 Vad det gäller barns och ungdomars fritidsliv är det i stort sett bara pojkar som spelar ishockey och nästan bara flickor som rider och spelar teater. Också hos oss i Svenska Scoutförbundet finns en uppdelning mellan kvinnors och mäns roller. Det är till exempel mest kvinnor som är ledare för yngre scouter, på bäverscoutoch miniorscoutnivå, medan de manliga ledarna blir fler ju äldre scouterna blir. Bland patrullscoutledarna och senior- 13 Wahlström, Kajsa (2003) 14 På tal om kvinnor och män. Statistik om kön och arbete SCB

17 Hon&Han // Ett osynligt nät 17 scoutledarna är männen i kraftig majoritet. Flest män är kårordförande, flest kvinnor är kårsekreterare (se sid. 71). Kanske syns uppdelningen mellan kvinno- och mansgöra också i sammanhang när scouter träffas? Vem sätter upp vindskydd, vem lagar mat, hämtar ved, tänder eld, diskar efter sammanträdet? Kvinnor har lägre status Värderandet den andra principen i genussystemet är mer problematisk än uppdelningen. Att flickors och kvinnors sysslor och intressen skulle ha lägre status än mäns, kan det verkligen stämma? Ja, också här finns statistik som i kronor och ören visar något vi helst vill slippa se. I de yrken där kvinnor är i majoritet är lönerna lägre än i typiska mansyrken. En kvinna får dessutom ofta lägre lön för samma arbete som en man. Kvinnoarbetets lägre status märks också på att en stor del av kvinnors arbete är oavlönat och inte räknas som arbete, och att kvinnors kunskap inte räknas som kunskap ( sätta en deg och sy på maskin, ska det vara något att kunna, det kan väl varenda kvinna ). I fritidslivet märks värderandet i det faktum att flickors intressen får mindre resurser och har lägre prioritet än pojkars. De flesta ishallar och idrottsanläggningar drivs till exempel med allmänna medel, medan de flesta ridhus och det mesta av dans- och teaterverksamheten, som mest flickor utnyttjar, betalas av användarna. Också i föreningslivet satsas mest på sådant som intresserar pojkar, det har flera fritidsforskare pekat på.15 Flickor har till exempel ofta lärt sig värdesätta sociala kontakter högt och välja aktiviteter som kretsar mycket kring samtal och diskussioner. Sådant syns lite, genererar inga bidrag och får låg status och liten del i de flesta föreningars budget. Både kvinnor och män värderar mäns prestationer högre än kvinnors. Vid undersökningar då samma text undertecknats med en flickas respektive en pojkes namn, fick 15 Fredelius m.fl. och Härifrån till jämställdheten

18 18 Hon&Han // Ett osynligt nät den variant som hade pojkens namn underst mer positiva värdeomdömen än flickor. Också pojkar drabbas Att det kvinnor gör har lägre status kan också män få känna på. Den man eller pojke som gör och är på det sätt som förknippas med kvinnlighet (ägnar sig mycket åt samtal, bryr sig mycket om sitt utseende, visar mycket känslor) får problem. Det är mindre problematiskt för tjejer och kvinnor JAG MINNS DET SOM IGÅR, MIN att intressera sig för och kunna sådant som män och LILLA PELLE VAR EN RIKTIG pojkar ofta gör. Kvinnliga egenskaper sänker en mans POJKFLICKA HAN! status, medan en kvinna (inom vissa gränser) rent av kan öka sitt anseende genom att kliva in på det manliga territoriet.16 I början av 1900-talet, när Robert Baden- Powell, BP, startade scouting, ansåg en av dåtidens psykologer, Stanley Hall, att gemensam utbildning för flickor och pojkar skulle göra kvinnorna maskulina, och männen feminina. Detta skulle ha en allvarlig konsekvens för pojkar då de skulle bli tvungna att sjunka till en standard medvetet satt lågt för flickor. Inställningarna från den tiden hänger alltså fortfarande kvar, även om de i dag snarare är omedvetna. Mattias berättar För några år sedan gick jag på en folkhögskola i Värmland. En av tjejerna som också bodde där hade en TV på rummet. Det hände därför att vi ibland samlades några stycken hos henne för att avnjuta en film, eller ett serieavsnitt. En kväll satt vi, jag och två tjejer, tillsammans i soffan och tittade på Ally McBeal. Just det här avsnittet var väldigt rörande, och vid ett tillfälle kramade jag hårt en kudde i min famn och sa: Åååh, vad fint! Tjejen som ägde TV:n röt genast åt mig: Lägg av Mattias, du är ju faktiskt kille! 16 Gens, Ingemar (2005)

19 Hon&Han // Ett osynligt nät 19 ÅÅH... VA FINT! MATTIAS, BE A MAN FOR GODS SAKE! Dolda attityder Om någon ställer oss frågan om vem som har mest värde kvinnor eller män så svarar nog ingen av oss att kvinnors sätt är mindre värt än mäns. Men skrapar vi på ytan hittar vi lätt attityder hos oss själva, som vi knappt visste om att vi hade. Fundera till exempel på det här: En liten pojke har en blå sparkdräkt och en flicka en rosa. Om flickan smutsar ned sin kan hon låna den blåa dräkten. Men kan pojken låna den rosa? Ibland säger flickor och kvinnor: jag var aldrig speciellt flickaktig när jag var liten, jag var en pojkflicka. Vad beror det på? Varför hör man inte män säga att de varit flickpojkar? Varför är det fånigt att hoppa twist och hopprep när man lämnat mellanstadieåldern medan det är accepterat att spela innebandy och fotboll fast man är vuxen? Hur kommer det sig att vi skrattar mer när en man klär ut sig till kvinna än tvärtom?

20 20 Hon&Han // Ett osynligt nät Diskutera Uppmuntrar och accepterar scouterna alla sidor hos alla? Ger vi flickor och pojkar möjlighet att gå utanför mallarna och utveckla hela sin personlighet? Hur? På vilket sätt ger vi stöd åt pojkar som inte vill vara som andra pojkar? Är det svårare att vara patrullscoutledare än miniorscoutledare? Varför börjar nästan alla nya ledare som miniorscoutledare? Varför dominerar kvinnorna bland miniorscoutledarna? Tips Vad berättar filmen? Se en bra videofilm tillsammans, analysera sedan männens och kvinnornas beteenden och roller i filmen. Vad får vi reda på om de personliga egenskaperna hos männen och kvinnorna? Vilken funktion har männen och kvinnorna i handlingen? Vem är hjälte? Ur vems perspektiv berättas historien? Programtips Roller i reklam Leta fram några olika mans- och kvinnoroller som kommer igen i reklambilderna, till exempel: karriärkvinnan, karriärmannen, pappan, mamman, tönten, den självständige, den naturliga, friluftsmänniskan, sexobjektet och så vidare. Skriv eventuellt upp dem på olika pappersark och klipp ut och klistra dit de bilder som passar. Finns det roller som är gemensamma för båda könen? Är de helt identiska eller finns det skillnader? Diskutera rollerna. Fundera till exempel över vad som skulle hända om man bytte personen i en reklambild mot en av motsatt kön skulle budskapet bli detsamma? Är det mer okej att framställa män än kvinnor som töntar? Har det samma innebörd att visa lättklädda män och lättklädda kvinnor? Varför/varför inte?

21 Hon&Han // Ett osynligt nät 21 Reklamens bilder Titta på hur män och kvinnor framställs i reklam i till exempel månads- och veckotidningar. Klipp ut! Vad gör kvinnorna och männen? I vilka miljöer befinner de sig? Vilka känslor utstrålar de? Vilken ålder har de? Hur är de klädda? VILKET BUDSKAP GER TJEJ- RESPEKTIVE KILLTIDNINGAR? SEX ÄR DET NÅGON STÖRRE SKILLNAD?

22 22 Hon&Han // Vi bemöts olika Vi bemöts olika LISA! SLUTA LEK MED MATEN DU BLIR JU ALLDELES KLADDIG... Barnmorskor som lyssnar på hur föräldrar jollrar med sina nyfödda barn kan ofta lista ut vilket kön barnet har. Vuxna pratar på olika sätt med flickor och pojkar. Det första som sägs till en flicka är ofta något i stil med: men lilla vän... är du ledsen?. Betydligt fler pojkar hälsas till världen med utrop som du var då en högljudd krabat!. 17 En liten pojke som gråter verkar arg, en gråtande flicka verkar ledsen eller rädd. Vi har föreställningar om hur flickor och pojkar är och utifrån det tolkar och bemöter vi deras beteende. Det finns studier som visat att nyfödda flickor som somnar på mammas mage i regel får vara ifred, medan pojkar ofta får en liten dask i stjärten och uppmuntras att fortsätta leta sig fram till mammas bröst.18 Hemma, på dagis, i skolan och i scouterna fortsätter det skilda bemötandet under hela barnets uppväxt. Vuxna har till exempel ofta mer överseende med störande och irriterande beteenden om de stämmer med barnets kön. 19 Ibland kan något som vuxna uppskattar och uppmuntrar hos det ena könet betraktas som rent störande hos det andra. Forskare20 har iakttagit att pojkar som är väldigt omtänksamma och lyhörda 17 Gens, Ingemar 18 Gens, Ingemar 19 Gens, Ingemar 20 Fredelius m.fl.

23 Hon&Han // Vi bemöts olika 23 för andras behov ofta ses som osjälvständiga och flickaktiga (det är mer förbjudet än det är för flickor att vara pojkaktiga). Föräldrarna blir genast oroliga för att pojken ska bli retad i skolan och försöker dämpa hans beteende. (Som förmodligen skulle ha väckt odelad uppskattning om det kom från en flicka.) Några försökspersoner fick se en videoinspelning med en ettåring som leker med en gubben i lådan - leksak. Gubben hoppar fram och barnet börjar gråta. Några i försöksgruppen hade fått veta att barnet hette Tommy de uppfattade att han blev arg när gubben hoppade fram. Andra fick veta att barnet hette Anna. De menade att hon blev rädd och ledsen. Diskutera Två scouter, Sara och Fredrik, gråter för småsaker och gnäller över skoskav och rök i ögonen så fort ni lämnar scoutlokalen. Hanterar du de två på samma sätt? Två andra scouter bråkar ofta på avdelningsmötena. Den ena är en tjej och den andra en kille. Behandlar du dem på samma sätt? Kan du komma på någon situation då du behandlat en person (barn eller vuxen) på ett visst sätt på grund av hennes eller hans kön? Programtips Många undersökningar har visat att lärare och ungdomsledare har lättare att komma ihåg pojkarna än flickorna, och att pojkarna ofta betraktas som individer i högre grad än flickorna (flickor omtalas ofta som den ljusa tjejen eller en i tjejmaffian ). Be var och en i ledarteamet fundera över vilka barn de har på sin avdelning, och samtidigt skriva ner deras namn på ett papper tillsammans med några ord om deras personlighet och sätt att vara. Fråga sedan hur de beskrivit tjejerna och killarna. Vilka namn hamnade överst på listan (vilka var lättast att komma ihåg)? Vilka var lättast att beskriva? Diskutera vad det kan bero på.

24 24 Hon&Han // Flickors och pojkars utveckling Del 2 Flickors och pojkars utveckling Varje människa är unik. Men det finns faser som de flesta passerar på vägen från liten till stor. Till största delen är utvecklingsstadierna desamma för flickor och pojkar. Men om man ser till hur de flesta flickor och de flesta pojkar hanterar sin situation i olika åldrar finns vissa vanliga skillnader. Vad skillnaderna beror på tvistas det om. Vissa talar om olikheter i hjärnan. Andra lyfter fram sådant som att pojkars fysiologiska utveckling är senare än flickors, att flickor och pojkar får uppmuntran för olika saker och att erfarenheten av att vara pojke eller flicka i vår kultur skiljer sig så mycket åt att våra psyken och identiteter utvecklas på olika sätt. Vilken förklaring man än tror på är det viktigt att vara uppmärksam på skillnaderna när de visar sig. Som scoutledare kan vi inte ta för givet att ett upplägg som går hem hos killar fungerar lika bra med tjejer och vice versa. Det finns också anledning att vara extra lyhörd för flickors erfarenheter och behov. Många etablerade pedagogiska och psykologiska sanningar utgår nämligen från pojkars typiska utveckling.21 Anna berättar Så länge Patrik och Peter hade varit med i scouterna hade de bråkat. De förstörde ständigt för de andra barnen och vi i ledarteamet testade ett flertal metoder för att alla skulle trivas på mötet. Det var lekar utomhus som gällde på miniormötet, och det var mycket svårt att hålla koncentrationen uppe. Vid ett tillfälle då det hade bråkats en hel del, tar en av mina ledarkollegor Patrik och Peter åt sidan så att de hamnar en bit 21 Fredelius m.fl.

Scoutförlaget SVENSKA SCOUTFÖRBUNDET 2003 ETT DISKUSSIONSUNDERLAG OM JÄMSTÄLLDHET I SCOUTERNA

Scoutförlaget SVENSKA SCOUTFÖRBUNDET 2003 ETT DISKUSSIONSUNDERLAG OM JÄMSTÄLLDHET I SCOUTERNA Scoutförlaget SVENSKA SCOUTFÖRBUNDET 2003 ETT DISKUSSIONSUNDERLAG OM JÄMSTÄLLDHET I SCOUTERNA Text: Medarbetare: Reviderad upplaga 2003: Medarbetare: Layout och illustrationer: Karin Zetterlund Elisabeth

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

PATRULLTID & PYJAMASBÖN

PATRULLTID & PYJAMASBÖN PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,

Läs mer

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2 - en bok av Kristina Henkel och Marie Tomicic om genusfällor och genuskrux i vardagen - Olika förlag 2009 LEKFULL JÄMSTÄLLDHET Det är i samspelet mellan dem

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. Spårare 8-9 år I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. I Scouterna kan du hitta på nästan vad som helst,

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Stress hos hästar i träning

Stress hos hästar i träning Stress hos hästar i träning Stress är något som ofta hör till vardagen hos en galoppör. De tränas tidigt att bli explosiva, reagera snabbt och springa fort. De vi använder oss av är deras naturliga flyktinstinkter.

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter! Detta är en tipsrunda om barnkonventionen som du kan använda på till exempel ett läger eller en träff i din verksamhet för barn och unga.

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

REFLEKTIONSKORT för pedagoger 1 Ni ska gå på utflykt och det är bestämt att alla barn ska gå parvis. Alla har redan valt par utom Elsa och Astrid. En av pedagogerna säger att de ska ta varandra i hand så de kommer iväg någon gång.

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH

Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Organisation och kön vad kan vi förstå om akademin? Anna Wahl, professor KTH Lugnande ord Olustkänslor inför frågorna Problemskapande Skuld Att tillhöra de andra Vanmakt inför förändring Från individ till

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta

Välkommen! Har du koll påp. din. Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk för r dig? Hur kan vi utveckla. lvkänsla? sluta eller fortsätta Välkommen! Vad är r Snacka med dina grannar Vad betyder ordet Självk lvkänsla för r dig? Har du koll påp din Vad är r Vad väljer v du att börja, b sluta eller fortsätta tta med? Vad är r egenskapen att

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer