Hälsoeffekter av utomhusvistelse
|
|
- Rolf Eliasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linneuniversitetet Institutionen för idrottsvetenskap Hälsoeffekter av utomhusvistelse Health Effects of Recreation Outdoors (HERO) Jonas Ahnesjö & Patrick Bergman Innehåll 1 Bakgrund och Syfte 2 2 Förväntade resultat och nytta 3 3 Hur resultaten kommer de många människorna till del 4 4 Samarbeten och personer i projektet 4 5 Genomförande 5 6 Tidplan 6 7 Orginalitet och nyhetsvärde 7 8 Litteraturförteckning 7 1
2 1 Bakgrund och Syfte Bakgrund I Sverige ökar den förväntade livslängden succesivt vilket leder till att det sker en förskjutning av befolkningspyramiden mot en allt större andel äldre. Proportionen av individer över 65 år kommer att fördubblas till år En av våra stora samhällsutmaningar är således att ta fram goda strategier för att bibehålla en god hälsa och livskvalitet i den åldersgruppen och sedan när de oundvikligen blir sjuka, hur vi ska behandla dem på bästa möjliga sätt? En sådan strategi är utomhusvistelse med naturkontakt. Något som blir extra viktigt i takt med den ökande urbaniseringen. Människan har, liksom alla andra organismer, evolverat i samklang med naturen, och blivit till det vi är idag. Även om inomhus har funnits länge så är det först under de senaste århundraderna som huvuddelen av mänskligheten har flyttat in nästan hela livet inomhus. Ur ett evolutionärt perspektiv är detta en tidsperiod alltför kort för att evolutionära anpassningar till den nya miljön skall kunna ske. Man kan därför hävda att vi inte är optimalt anpassade till den miljö som vi idag lever och verkar i. Exempelvis vet vi att syntetisering av Vitamin-D och den associerade produktionen av melanin sker när solstrålar träffar huden. Brist på Vitamin-D är mycket vanligt i Sverige och Vitamin-D är viktigt för bl.a. undvika osteoporos. Vitamin-D har också föreslagits vara en viktig faktor för att undvika säsongsberoende humörsvängningar. Hos möss har miljöberikning och fysisk aktivitet (Mohammed et al. [2002]) och hos människan har fysisk aktivitet Håkansson et al. [2017] båda en positiv inverkan på halterna av Brain Derived Neurotrophic factor (BDNF). Detta ämne har visat sig hänga ihop med positiva förändringar i hjärnan där höga halter av BDNF kan verka skyddande mot framtida uppkomst av Alzheimers och demens (Weinstein et al. [2014]). Det finns ingen anledning att tro att Vitamin-D eller BDNF skulle vara unikta i avseendet att vi inte bara bör utan måste vara utomhus i den miljö vi evolverat i. Andra positiva hälsoeffekter såsom reducerat blodtryck, sänka cortisolhalter etc har observerats i ett flertal studier (Haluza et al. [2014], Bowler et al. [2010], Kuo [2015], Velarde et al. [2007]), och faktum är att bara bo i närheten av grönområden anses påverka hälsan positivt (Mitchell and Popham [2008]). Dock är informationen som dessa studier baserar sig på av relativt låg vetenskaplig kvalitet. Människan tycks inte bara bli friskare utan även må bättre av vistelse i naturen. Health Effect of recreation outdoors 2 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
3 Över 90 % av vuxna svenskar påstår att utomhusvistelse och natur ger mening till deras liv (Fredman et al. [2008]). Kaplan och Kaplan har visat att naturbesök är effeektivt för att erhålla restorativa effekter (Kaplan and Kaplan [1989]). Utomhusvistelse är således en mycket viktig del av människans hälsorelaterade livskvalitet och i sammanhanget verkar minskade stress- och ångestnivåer vara viktiga faktorer i den multifaktoriella kedjan av kausala samband mellan fysisk aktivitet, naturvistelse och hälsorelaterad livskvalitet. Detta har varit känt sedan länge, exempelvis kunde Godbey och Blazey visa att stress minskade hos äldre som vistades i parker (Godbey and Blazey [1983]). Liksom att negativa tankar, dåligt humör, ångest och nedstämdhet minskar när folk vistas i parkmiljö (More et al. [1978]). I en svensk studie observerades att oavsett ålder, kön eller socioekonomisk status, minskade de självskattade stressnivåerna signifikant vid användandet av grönområden i urban miljö (Grahn and Stigsdotter [2003]). Men liksom för de mer medicinska studierna lider även dessa studier av relativt låg vetenskaplig kvalitet då de dels baserar sig på självskattade data och dels har en studiedesign som inte medger utforskande av kausala samband. Syfte Syftet med föreliggande projekt är att genom kompletterande analyser av data som erhölls från, det av familjen Kamprads stiftelse finansierade projektet Fysiologiska och psykologiska effekter hos äldre av att vara ute (ref: ) fördjupa kunskaperna om de effekter naturen har på äldres hälsa och livskvalitet. Då våra data är resultatet av randomiserade och kontrollerade experiment har vi möjlighet att identifiera sanna orsakssamband mellan ett antal hälsomarkörer och vistelse i olika miljöer (inomhus och utomhus) vilket är något som saknas i det här forskningsfältet. Ett ytterliggare syfte med projektet är att på ett tydligt sätt verka utåtriktat, dvs med att sprida den kunskap som genereras till relevanta avnämare och allmänheten. 2 Förväntade resultat och nytta De frågor vi förväntar oss att få svar på är inte om utan mer i detalj hur effekterna av naturvistelse uttrycks i de biomarkörer vi undersöker. I nuläget vet vi att prestationen under den fysiska aktiviteten ökar markant utomhus vilket betyder att motionen blir effektivare utomhus jämfört med inomhus, trots att upplevelsen av ansträngningen är den samma inne och ute (Bergman & Ahnesjö ej publ.), vi ser även en påverkan på bl a aktiviteten hos en fraktion av de vita blodcellerna (monocyterna) (Ahnesjö and Bergman [2016]) samt hos en Health Effect of recreation outdoors 3 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
4 del metabola biomarkörer (t ex blodlaktat). Oss veterligen är detta också den första studien som kan studera den kombinerade effekten av miljö och fysisk aktivitet för en god hjärnhälsa, mätt som BDNF. Sammantaget väcker detta nya frågor som bör besvaras innan några generella slutsatser kan dras. Fördjupade analyser bör t ex kunna avslöja huruvida de effekter vi ser är direkt genererade av utomhusvistelsen eller är en indirekt effekt av att den fysiska aktiviteten ökar utomhus, eller t o m en kombinationseffekt. Faktum är att våra resultat tillsammans med tidigare studier indikerar att den kombinerade hälsoeffekten av plats och aktivitet kan vara större än den adderade effekten av plats och aktivitet var för sig. Om vi finner ytterligare stöd för detta kan (och bör) våra resultat tas i beaktande inom såväl friskvård som sjukvård för samhällets äldre medborgare. 3 Hur resultaten kommer de många människorna till del Vi söker inte bara medel för ytterligare analyser av våra insamlade data utan även för att genomföra en litteratursammanställning på området (hälsoeffekter av utomhusvistelse) med målsättningen att författa en bok inom ämnesområdet grön miljö och hälsa, något som vi anser saknas i nuläget. Boken bör kunna användas i såväl undervisningssammanhang som inom de sektorer som använder sig av utomhusmiljön i en mer terapeutisk kontext. Boken bör kunna bidra till en bred kunskapsspridning inom området grön miljö och hälsa och vara värdefull för en hel rad olika intressenter, såsom entreprenörer i hälso- och friluftslivssbranscherna samt olika offentliga aktörer som t ex länsstyrelser, landsting och kommuner. baserat på det tidigare projekte har dessutom en helt ny kurs vid Linneuniversitetet utvecklats Hälsoeffekter av friluftsliv utomhusvistelse. Den kursen har ett trettiotal studenter inskrivna. 4 Samarbeten och personer i projektet Projektet började som ett internt projekt på institutionen för idrottsvetenskap på Linneuniversitetet av huvudsökande Fil. Dr. Jonas Ahnesjö (forskare i friluftsliv och biologi) och medsökande Med. Dr Patrick Bergman (forskare i fysisk aktivitet). Projektet har genererat samarbeten inom Linnéuniversitetet med institutionen för kemi och biomedicin (KOB) och Institutionen för nationalekonomi och statistik samt utanför med Länssjukhuset i Kalmar. Vi ser stora möjligheter till ännu mer omfattande tvärvetenskapliga samarbeten och initiala Health Effect of recreation outdoors 4 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
5 INNEHA LL kontakter har tagits med bl a institutionen fo r skog och tra och turismvetenskap pa Linne univeristetet och med SLU Alnarp. 5 Genomfo rande De data vi skall analysera kommer fra n en randomiserad kontrollerad crossoverstudie i vilken samtliga deltagare genomfo rde tre cykelergometertest med minst tva veckors mellanrum. Fo rso kspersonerna randomiserades till en av tre grupper som antingen genomfo rde ett utetest, ett simulerat utetest eller ett inomhustest fo rst. Sa ledes kunde vi urskilja eventuella inla rningseffekter av arbetsproven. De tre miljo erna (figur 1) bestod i ett ordina rt testrum, ett testrum med en simulerad utemiljo (skogstapet, dagljus, levande va xter och naturljud) samt utomhus i en villatra dga rd med utsikt mot ett skogsbevuxet parkomra de. Utomhustesterna genomfo rdes endast under nederbo rdsfria dagar i behaglig temperatur. Figur 1: De tre olika miljo er i vilka experimentet med fysisk aktivitet och efterfo ljande a terha mtning genomfo rdes. Health Effect of recreation outdoors 5 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
6 Figur 2: Provtagingsprotokollet, med provtagningstillfällerna inritade Cykelergometertestet var ett modifierat Åstrandstest med 20 minuters cykling på en måttlig ansträngningsnivå (motsvarande på BORG RPE skalan). Blodprover och fysiologiska tester (blodtryck, puls) togs enligt ett förutbestämt protokoll (figur 2) dels innan cykling vid baseline och dels vid förutbestämda tillfällen under den påföljande 120 minuter långa återhämtningsperioden i testmiljön. Blodprov analyserades antingen direkt (leukocyter och laktat) eller i lab (Il6, CRP, TNF-alfa, BDNF, cortisol, insulin, Vitamin D). Laboratorieanlyserna genomfördes med multiplex immunoassay (MAXPIX, Luminex Corporation, Austin Tx USA) Studiepopulation utgjordes av 50 personer (50 % kvinnor) med en medelålder på 67 år. Alla försökspersoner rekryterades på lokala gym. Studien har i sin helhet erhållit etiskt tillstånd (Dnr 2015/9631) från regionala etikprövningsnämnden i Linköping. 6 Tidplan År 1 Under det första året avser vi att sammanställa och i samarbete med statistiker från ekonomihögskolan bearbeta och analysera data på djupet. Resultatet kommer att rapporteras i vetenskapliga tidskrifter. Vi uppskattar att ungefär 4-5 vetenskapliga artiklar kan komma att skrivas. Detta arbete kommer att fortsätta år två. Health Effect of recreation outdoors 6 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
7 År 2 Under år två kommer den stora litteraturgenomgången att genomföras. För att vara helt säkra på att all viktig litteratur ska inkluderas kommer vi att samarbeta med bibliotekarierna på universitetsbiblioteket vid informationssökningen. Denna litteraturgenomgång kommer att sammanställas och presenteras i bokform tillsammans med de resultat som tagits fram inom ramen för projektet år 1. År 3 Fortsättning på författandet av boken. Dessutom planering för projektets avslutning. Projektet planeras att avslutas med en konferens (ej finansierad via den här ansökan) där såväl inbjudna forskare som vi själva skall presentera aktuell forskning under temat hälsoeffekter av utomhusvistelse. Dessa presentationer skall rikta sig till relevanta avnämare såsom intresseorganisationer (Friluftsfrämjandet, Svenska Turistföreningen), Landstingens personal (Grön Rehab etc), beslutsfattare och den intresserade allmänheten. 7 Orginalitet och nyhetsvärde I ett framväxande forskningsfält är studien nydanande. Oss veterligen har ingen tidigare undersökt om naturens hälsofrämjande effekter går att objektivt kvantifiera i ett träningssammanhang för äldre. Vår studiedesign gör att vi har möjlighet att finna kausala samband vilket är något som till största delen saknas inom forskning rörande hälsoeffekter av utomhusvistelse. De biomarkörer som undersökts är välanvända diagnostiska prediktorer för ett flertal av våra vanligaste folksjukdomar såsom alzheimers, diabetes och osteoporos. Dessutom har det publicerats information som tydligt påvisar vikten av att identifiera framförallt fysiologiska parametrar som påverkas av vistelse utomhus (Ord et al. [2013]). Yttermera publicerades en forskningsöversikt som identifierar immunförsvaret som ett särskilt intressant område att studera i detta sammanhang (Kuo [2015]). Vi har tagit fram data som skapar angöringspunkter mot flera av dessa fält och torde således vara av brett vetenskapligt intresse. 8 Litteraturförteckning Jonas Ahnesjö and Patrick Bergman. Effects on white blood cells in senior citizens during post exercise recovery in three different environments (indoors, si- Health Effect of recreation outdoors 7 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
8 mulated outdoors and outdoors). In European college of sport science crossing borders trough sport science 6-9 July, Vienna, Austria, Diana E Bowler, Lisette M Buyung-Ali, Teri M Knight, and Andrew S Pullin. A systematic review of evidence for the added benefits to health of exposure to natural environments. BMC public health, 10(1):456, Peter Fredman, Sven-Erik Karlsson, Ulla Romild, and Klas Sandell. Vilka är ute i naturen? Number 1. Forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring, ISBN Geoffrey Godbey and Michael Blazey. Old people in urban parks: an exploratory investigation. Journal of Leisure Research, 15(3):229, Patrik Grahn and Ulrika A Stigsdotter. Landscape planning and stress. Urban forestry & urban greening, 2(1):1 18, Krister Håkansson, Aurélie Ledreux, Kirk Daffner, Yvonne Terjestam, Patrick Bergman, Roger Carlsson, Miia Kivipelto, Bengt Winblad, Ann-Charlotte Granholm, and Abdul Kadir H Mohammed. Bdnf responses in healthy older persons to 35 minutes of physical exercise, cognitive training, and mindfulness: Associations with working memory function. Journal of Alzheimer s Disease, 55(2): , Daniela Haluza, Regina Schönbauer, and Renate Cervinka. Green perspectives for public health: a narrative review on the physiological effects of experiencing outdoor nature. International journal of environmental research and public health, 11(5): , Rachel Kaplan and Stephen Kaplan. The experience of nature: A psychological perspective. CUP Archive, Ming Kuo. How might contact with nature promote human health? promising mechanisms and a possible central pathway. Frontiers in psychology, 6, Richard Mitchell and Frank Popham. Effect of exposure to natural environment on health inequalities: an observational population study. The Lancet, 372 (9650): , Abdul H Mohammed, SW Zhu, Sanja Darmopil, Jens Hjerling-Leffler, Patrick Ernfors, Bengt Winblad, Marian C Diamond, Peter S Eriksson, and N Bogdanovic. Environmental enrichment and the brain. Progress in brain research, 138: , Health Effect of recreation outdoors 8 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
9 Thomas A More, Brian R Payne, et al. Affective responses to natural areas near cities. Journal of Leisure Research, 10(1):7 12, Katherine Ord, Richard Mitchell, and Jamie Pearce. Is level of neighbourhood green space associated with physical activity in green space? International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 10(1):127, Ma D Velarde, Gareth Fry, and Mari Tveit. Health effects of viewing landscapes landscape types in environmental psychology. Urban Forestry & Urban Greening, 6(4): , Galit Weinstein, Alexa S Beiser, Seung Hoan Choi, Sarah R Preis, Tai C Chen, Demetrios Vorgas, Rhoda Au, Aleksandra Pikula, Philip A Wolf, Anita L DeStefano, et al. Serum brain-derived neurotrophic factor and the risk for dementia: the framingham heart study. JAMA neurology, 71(1):55 61, Health Effect of recreation outdoors 9 Projektplan Familjen Kampradsstiftelse
Hälsoeffekter av utomhusvistelse
Hälsoeffekter av utomhusvistelse En introduktion till HERO-projektet Patrick Bergman Leg Sjukgymnast, Med Dr. patrick.bergman@lnu.se +46 480 44 63 32 Upplägg Vad vi vet Vad vi inte vet HERO Vilka är vi?
Läs merUpplevelse av urban grönska
Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Upplevelse av urban grönska Åsa Ode Sang Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Upplevelse av urban grönska Besöker Ser Tänker
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merForskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merGrön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merDan Andersson, Högskolan i Borås 1
Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet
Läs merUtvärdering av kultur på recept
Utvärdering av kultur på recept Bakgrund Vistelse och aktiviteter i naturen är enligt forskning* och allmän erfarenhet läkande och återhämtande. Att röra sig i en trädgård och att sätta händerna i sysslor
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Idrott C, Träningslära inriktning hälsa och äldre, 30 Sport Science, Principles of Exercise Training, Health and Aging, Advanced Course, 30 Credits Kurskod:
Läs merUtbildningsplanen gäller från: HT 2019 Ansvarig programnämnd: Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT)
Bilaga 2b till protokoll i PN-LT 2018-09-26 Utbildningsnämnden Utbildningsplan för masterprogrammet Utemiljö för hälsa och välbefinnande 120 högskolepoäng Syllabus for the Outdoor Environments for Health
Läs merGrön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Läs merA3: Ungas livsvillkor & hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för inlärning
A3: Ungas livsvillkor & hälsa och betydelsen av fysisk aktivitet för inlärning Medverkande: Yun Chen Anna Orwallius Stina Törner Delseminarieledare: Annika Nilsson-Green Lisa Manhof En högprioriterad fråga
Läs merD-vitamin. Näringsrekommendationer
THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,
Läs merOm äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön. En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson
Om äldres möjligheter till upplevelse i utemiljön En fallstudie vid äldreboenden Anna Bengtsson Utemiljö för äldre Vilka? Varför? Hur? Äldre personer på särskilda boenden Ålder 65+ Varierande förmågor
Läs merIdrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp
1 (5) Kursplan för: Idrottsvetenskap AV, Magisterkurs i idrottsvetenskap, 30 hp Sports Sciences MA, Master Degree Project, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn)
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merHur kan man förebygga demens?
Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merStadsplanering för ökad hälsa
SKLs Trafik- och gatudagar 2014 Stadsplanering för ökad hälsa Pia Lindeskog Sakkunnig/Dr med vet Folkhälsomyndigheten 2. 2014-10-16 Folkhälsopolitik Övergripande mål samhälleliga förutsättningar för en
Läs merSAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle
SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher
Läs merMedicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi Degree of Master of Medical Science in Public Health (Two Years) with a major in Health Economics Dnr
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merINHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation
INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation Anne-Sophie Merritt Enheten för miljöhälsa Folkhälsomyndigheten The INHERIT project (2016-2019), coordinated by EuroHealthNet, has received
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merFolkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng
Läs merMed åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni
Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni SNAC-Kungsholmen Åldersgrupp 60 B F1 F2 Åldersgrupp 66 B F1 F2 F3 Åldersgrupp 72 B F1 F2 F3 F4 Åldersgrupp 78 B F1 F2 F3 F4 F5 Äldre
Läs merKursplan. Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap
Kursplan Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap 2IV110 Hälsopromotivt arbete ur ett nationellt och internationellt
Läs merINHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation
INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation Anne-Sophie Merritt Marita Friberg Folkhälsomyndigheten The INHERIT project (2016-2019), coordinated by EuroHealthNet, has received
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merFramgångsrikt åldrande efter 65 Effekter av miljöstimulering på kognitiv hälsa och neural plasticitet
Sida 1 (11) Framgångsrikt åldrande efter 65 Effekter av miljöstimulering på kognitiv hälsa och neural plasticitet Introduktion De flesta experter anser att möjligheterna till ett friskt åldrande bestäms
Läs merFolkhälsomyndigheten 3 november Stockholm
Folkhälsomyndigheten 3 november Stockholm Fredrika Mårtensson docent i miljöpsykologi Institutionen för Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi, SLU, Alnarp 1/3 Lek med kompisar 1/3 Ärenden/ Fixa sake
Läs merLantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna
FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna
Läs merNaturkontakt på skolgårdar
Naturkontakt på skolgårdar Märit Jansson docent och universitetslektor i landskapsplanering Institutionen för Landskapsarkitektur, Planering och Förvaltning SLU, Alnarp Barns perspektiv på utemiljö Vad
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs merNational Prevention Strategy
National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public
Läs merInformation till deltagaren
Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för pedagogik och didaktik KURSPLAN IDG290 IDG290 IDROTTSVETENSKAP MED INRIKTNING MOT FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSOPROMOTION,
Läs merBarn och ungdomars Vitamin D-status
Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3
Läs merYttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS 1304-0578)
2013-12-19 SLSO 13-1395 Yttrande över RUFS 2010-Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (LS 1304-0578) Ärendet Stockholms läns sjukvårdsområde har erbjudits möjlighet att yttra sig över aktualitet
Läs merVåra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin
Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merFriluftsliv och naturupplevelser
2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp
Läs merFysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande
Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merFysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet
Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet
Läs merHälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige
Läs merKartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska
Kartlägga kulturella ekosystemtjänster från urban grönska Åsa Ode Sang, Göran Sevelin Inst. för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016)
Läs merEvidensbaserad design (EBD)
EVIDENSBASERADE DESIGNPROCESSER FÖR HÄLSOFRÄMJANDE UTEMILJÖER Anna Bengtsson, Landskapsarkitekt Department of Work Science, Business Economics and Environmental Psychology Evidensbaserad design (EBD) Designbeslut
Läs merSocioekonomiska skillnader
Kort rapport Socioekonomiska skillnader Livsförloppsperspektiv på socioekonomiska skillnader i dödlighet Forskargruppen Socialepidemiologi Lunds Universitet, Region Skåne Författare: Maria Rosvall, Martin
Läs merFakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom
Fakta och myter kring fysisk aktivitet, stress och utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Stillasittande är inte ett kroppsligt normalt
Läs merYTTRANDE 2011-12-06 LK10-0503. Landstingsfullmäktige
YTTRANDE 1(2) 2011-12-06 LK10-0503 Landstingsfullmäktige Motion - Hälsofrämjande och läkande trädgård I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Inga Jonasson, Vänsterpartiet, att landstingsfullmäktige
Läs merLägesrapport En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige
Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning
Läs merHur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare
Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Syfte Uppdrag från Naturvårdsverket
Läs merVetenskap och evidens
Vetenskap och evidens Specialistkurs för psykologer SYFTE Kursen riktar sig till psykologer och andra yrkeskategorier som vill fördjupa sina kunskaper inom vetenskaplig metod och relevanta statistiska
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merNaturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens. Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch
Naturens Betydelse för Folkhälsa Forskning & Evidens Dr Matilda (Annerstedt) van den Bosch Varför behöver vi veta det här? Läkemedel måste ibland användas som ett komplement Icke-farmakologiska behandlingar
Läs merExponering och hälsoeffekter i Glasriket
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och
Läs merHur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent
Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent Inbjudan, information Besök 1 Ur deltagarens perspektiv Kostnad 200 kr Provtagning
Läs merArbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011
länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602
Läs merHÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET
HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?
Läs merDigitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion
Digitala Innovationer och Självbestämmande Motivation till Motion -ett personcentrerat perspektiv WEMAN-JOSEFSSON, A. K a,b., HALILA, F a., JOHNSON, U a., LINDWALL, M b., WICKSTRÖM, N a., & WÄRNESTÅL,
Läs merInstitutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng
KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs ska studenten självständigt kunna: Kunskap och förståelse redovisa ett urval av pedagogiska teorier, modeller och metoder med relevans för psykiatrisk personcentrerad
Läs merVarför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?
Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom
Läs merÅtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04)
Åtta karaktärer svarande mot grundläggande behov (intervjustudier 95-04) 1. Det rofyllda Platser med lugn. Ljuden från vind, vatten, fåglar och insekter dominerar över trafik och jäktande människor. 2.
Läs merNeuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merTrafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön
Trafikbuller och upplevelser av grönområden i närmiljön JONAS BJÖRK, LUNDS UNIVERSITET, E-POST: JONAS.BJORK@MED.LU.SE ESLÖV 28 SEPTEMBER 2016 Disposition Allmänt om forskning kring gröna miljöer Trafikbuller
Läs merOm open access och nya publiceringsvägar
Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång
Läs merStaden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES
INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES Staden idag, imorgon Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB 2015-05-28 Urbaniseringen.
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Studiehandledning L9ID45 Idrottsfysiologi med träningslära för idrott och hälsa, 5 hp Avancerad nivå Kursansvarig: Jesper
Läs merEffekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merNationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679
Tips på kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning
Läs merÅldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen
Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen Miia Kivipelto, MD, PhD Associate professor Bengt Winblad, Professor Aging Research Center Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital,
Läs merÖppna föreläsningar Hösten 2010
Öppna föreläsningar Hösten 2010 Datum Ämne Föreläsare Innehåll 14 okt Ledarskap Anders Hytter Det mörka ledarskapet Ledarskap kan utövas med såväl positiva som negativa förtecken. Inom forskningen har
Läs merDansmetoden. Med dansen som verktyg
Dansmetoden Med dansen som verktyg Det här är Dansmetoden Kroppen ska var en källa till glädje! Det är utgångspunkten för Dansmetoden, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos
Läs merFolkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten
Folkhälsoperspektiv på spel GARN 161018 Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten Spel om pengar är en folkhälsofråga Målet för samhällets insatser inom folkhälsoområdet spel om pengar är minskade
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast
KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar
Läs merHÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN
HÅLLBAR PLANERING FÖR HÄLSAN Vem vinner vad? Christian Dymén Tekn dr Planering och beslutsanalys Ansvarig FO Jämställdhet och jämlikhet christian.dymen@trivector.se 010-456 56 77 KALLA FAKTA VINSTER &
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merDigitalt festivalengagemang
VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken
Läs merVårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merNYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD
NYUTEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ANVÄNDNING AV FORSKNING OCH TILLÄMPNING AV EVIDENSBASERAD VÅRD Lars Wallin, Henrietta Forsman, Anna Ehrenberg (Petter Gustavsson, Ann Rudman, Anne-Marie Boström, Jan Florin)
Läs merUtbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng
Dnr Utbildningsplan för Folkhälsovetenskapsprogrammet 80 poäng Study programme in Public Health Sciences 80 credits (=120 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2003-06-04, reviderad 2006-03-16
Läs merD-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13
D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%
Läs merFysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet
Läs mer"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr
"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi
Läs merFolkhälsokalkylator. Bakgrund
Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs mer