ÅTGÄRDSPLAN. VA-arbete Storgatan 1914 FÖR ESLÖVS AVLOPPSLEDNINGSNÄT

Transkript

1 ÅTGÄRDSPLAN VA-arbete Storgatan 1914 FÖR ESLÖVS AVLOPPSLEDNINGSNÄT

2

3 FÖRORD Den 1 januari 2012 anslöts Eslövs VA-verk till VA SYD. Det huvudsakliga syftet med åtgärdsplanen är att inventera befintliga avloppsförhållanden samt att sammanfatta de undersökningar som gjorts. Utifrån detta kommer förslag ges på vilka framtida undersökningar och åtgärder som behöver göras. Åtgärderna syftar till att minska risken för källaröversvämningar vid regn, reducera föroreningsbelastningen på recipienten samt minska mängden tillskottsvatten till spillvattenförande ledningar. Ledningsnätet åldras och en allt större del har passerat sin ekonomiska och tekniska avskrivningstid. Att förändra avloppssystemet i befintlig bebyggelse, så att det blir mer robust, är en utmaning som kräver samverkan och förståelse över förvaltningsgränser och även ett engagemang från kommunens invånare. Åtgärdsplanen har i huvudsak tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Anders Horstmark, Emma Lindström, Stefan Milotti och Susanne Steen Kronborg. Malmö i oktober 2016

4 SAMMANFATTNING Tillskottsvatten utgör ett omfattande problem för avloppssystemet i Eslövs kommun. Tillskottsvatten orsakar källaröversvämningar och stora belastningar på pumpstationer och reningsverk. Eslövs tätort kan delas in i sju mindre avloppsområden och har ca 15 % kombinerat avloppssystem sett till ansluten yta. De större sammanhängande kombinerade områdena finns främst inom Trollsjön och Kanalgatans avloppsområden. Öar av kombinerade områden finns inom Slåtterängen, Industriområde norr och Industriområde söder, vilka belastar duplikatsystemet. Då stora delar av duplikatsystemet är starkt påverkat av de kombinerade öarna inom Eslöv, men även med vatten från Marieholm via Slåtterängens avloppsområde kan delar av Eslövs avloppsområde anses ha ett icke fullständigt utbyggt duplikatsystem. En principlösning behöver utarbetas för att klarlägga om och hur områdena ska konverteras till duplikatsystem. Problemet med tillskottsvatten gäller såväl den privata installationen som den allmänna VAanläggningen. Tillskottsvatten orsakar källaröversvämningar och stora belastningar på pumpstationer och reningsverk. Generellt sett byggdes den allmänna vatten- och avloppsanläggningen ut i de mindre samhällena under 1950-talet. Den allmänna avloppsanläggningen syftade primärt till att ta hand det sanitära avloppet och ersatte då fastigheternas enskilda anläggningar. Dagvattensystemet anlades däremot inte fullt ut då dagvattnet från tomtmark ofta kunde tas om hand av de ledningar som redan fanns för avvattning av vägar och gator. Följden blev att dagvattenhanteringen i småbyarna utvecklades förhållandevis planlöst och att anslutningar av såväl dränering som dagvatten efterhand kommit att anslutas, utan dokumentation, till spillvattennätet. Detta kan förklara en del av problematiken med tillskottsvatten. I kapitel 7 sammanställs de förslag på utredningar och åtgärder som angetts i tidigare kapitel. Det finns några åtgärdsförslag som gäller för flera områden och som klassas ha högsta prioritet: För att kunna följa upp tillskottsvattenmängder på ledningsnätet är det viktigt att ingående flöde till reningsverk och pumpstationer mäts. Detta sker i samråd med avloppsvattenavdelningen. Möjligheten till att komplettera pumpstationer med reservkraft och nödavlopp där risk för skadlig uppdämning finns behöver utredas. Detta sker i samråd med avloppsvattenavdelningen. En plan för hur de kombinerade avloppsområdena i Eslövs tätort ska separeras bör tas fram snarast. I detta arbete ingår att ta fram en heltäckande avloppsnätsmodell för staden.

5 Innehållsförteckning FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund och syfte Mål Avgränsningar Uppföljning ESLÖVS AVLOPPSFÖRHÅLLANDEN Verksamhetsområdet Recipienter Avloppssystem Pumpstationer MILJÖTILLSYN Ellinge avloppsreningsverk Yttre avloppsreningsverk PROBLEMSBESKRIVNING Allmänt Tillskottsvatten Konsekvenser Strategier för arbetet med tillskottsvatten Kartläggning av tillskottsvatten i Eslövs kommun Fortsatt arbete Källaröversvämningar Större historiska regntillfällen Upprepade källaröversvämningar Strategi ÅTGÄRDSOMRÅDE ESLÖVS TÄTORT Kanalgatan Problemöversikt Förslag till utredningar och åtgärder Västerdala Problemöversikt Västerdala Förslag till utredningar och åtgärder Trollsjön... 37

6 5.3.1 Problemöversikt Trollsjön Förslag till utredningar och åtgärder Slåtterängen Problemöversikt Slåtterängen Förslag till utredningar och åtgärder Rönneberga Problemöversikt Rönneberga Förslag till utredningar och åtgärder Industriområde norr Problemöversikt Industriområde norr Förslag till utredningar och åtgärder Industriområde söder Problemöversikt Förslag till utredningar och åtgärder Sammanfattande problembeskrivning och åtgärdsförslag i Eslövs tätort ÅTGÄRDSOMRÅDE: ÖVRIGA ORTER Marieholm Problemöversikt och genomförda utredningar Åtgärdsförslag Förslag på framtida utredningar och åtgärder Kungshult Problemöversikt och genomförda utredningar Förslag på framtida utredningar och åtgärder Västra Strö, Gullarp och Östra Asmundtorp Flyinge Flyinge Gårdstånga och Getinge Holmby och Hammarlunda Harlösa Problemöversikt och genomfört utredningsarbete Förslag på framtida utredningar och åtgärder Löberöd Problemöversikt och genomförda utredningar Förslag på framtida utredningar och åtgärder Hurva... 67

7 6.7.1 Problemöversikt och genomfört utredningsarbete Förslag på framtida utredningar och åtgärder Örtofta Förslag på framtida utredningar och åtgärder Öslöv Stehag Problemöversikt och tidigare utredningar Förslag på framtida utredningar och åtgärder Billinge Problemöversikt och tidigare utredningar Förslag på framtida utredningar och åtgärder Stockamöllan Problemöversikt och tidigare utredningar Förslag på framtida utredningar och åtgärder SUMMERING/SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 - Pumpstationer Bilaga 2 - Vattenbudget för ARV i Eslövs kommun översikt Bilaga 3 - Instängda områden i Eslöv Bilaga 4 - Nederbörd och mätningar på ledningsnätet Kontinuerlig nederbördsmätning Uppmätt nederbörd Intensitets- och varaktighetssamband Bilaga 5 Eslövs utbyggnadsplaner och VA-plan Nybyggnadsplaner Plan för centrumutveckling VA-utbyggnadsplan Områden för VA-utbyggnad Tidplan Utredningsområden Bilaga 6 Ritning Grindvägen... 98

8 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 7 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte I delar av Eslövs kommun är problemet med tillskottsvatten stort, och flera orter har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. För att avloppssystemet ska uppfylla de krav som finns på driftsäkerhet och miljöpåverkan krävs en aktiv åtgärdsplanering. Det huvudsakliga syftet med åtgärdsplanen är att inventera befintliga avloppsförhållanden samt att sammanfatta de undersökningar som gjorts. Utifrån detta har förslag utarbetats på vilka framtida undersökningar och åtgärder som behöver göras. Den framtagna åtgärdsplanen ska vara beslutsunderlag för investeringsbehovet för kommande förbättringar på det befintliga ledningsnätet. Dessutom ska den vara basen för utrednings- och projekteringsarbetet för Eslövs avloppsnät på cirka 10 års sikt. Rapporten är även tänkt som information till andra avdelningar, förvaltningar eller intressenter. 1.2 Mål Målen med åtgärdsplanen är att: Kort presentera Eslövs avloppsförhållanden och nuvarande kapacitetsproblem Kortfattat sammanfatta vilka utredningar som gjorts Föreslå framtida undersökningar Presentera förslag på åtgärder som minskar risken för källaröversvämningar vid regn, reducerar föroreningsbelastningen på recipienten samt minskar mängden tillskottsvatten till spillvattenförande ledningar 1.3 Avgränsningar Åtgärdsplanen begränsas till att gälla verksamhetsområdet för självfallssystemet i Eslövs kommun. Planen avser inte att belysa avloppsledningsnätets generella förnyelsebehov. I de fall där marköversvämning påverkar ledningsnätet eller orsakar källaröversvämningar kommer detta att nämnas, men inga åtgärdsförslag kommer att presenteras då ansvaret ligger utanför VA SYDs åtaganden. VA SYD har som resultatmål att i nära samarbete med kommunerna verka för att skyfalls/översvämningsplaner ska vara upprättade i samtliga medlemskommuner vid utgången av En skyfallskartering för Eslövs tätort har tagits fram under 2016 på uppdrag av Eslövs kommun. Det finns även en skyfallskartering över hela Skåne län som Länsstyrelsen Skåne tog fram under hösten I vissa fall diskuteras kopplingen mellan självfallssystemet och pumpstationer. Det ingår dock inte i detta arbete att ta fram åtgärdsförslag för förbättring av pumpstationer i form av uppgradering av utrustning etc. 1.4 Uppföljning En årlig lägesrapport ska redovisa de förbättringar som utförts i enlighet med denna åtgärdsplan. Lägesrapporten är ett kortfattat dokument som ska visa avloppsledningsnätets status samt effekterna av genomförda åtgärder.

9 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 8 Det är viktigt att betrakta rapporten som ett levande och flexibelt dokument. Nya problem och omständigheter som kräver insatser kan komma att påverka åtgärdsarbetets gång eller ändra i listan över föreslagna åtgärder. Vid prioritering av åtgärder bör en avstämning göras med nybyggnadsplaner, problematik vid reningsverken, beläggningsprogram etc. 2 ESLÖVS AVLOPPSFÖRHÅLLANDEN 2.1 Verksamhetsområdet VA SYDs verksamhetsområde för avlopp i Eslövs kommun är fördelat på flera områden runt större och mindre samhällen, se figur 1. Figur 1 Karta över verksamhetsområden i Eslövs kommun.

10 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Recipienter Eslövs kommun ligger inom tre huvudavrinningsområden; Saxån, Rönneå och Kävlingeån (se figur 2). Dessa utgör huvudrecipienten för dagvatten samt för det renade avloppsvattnet från kommunens avloppsreningsverk. Stehag, Stockamöllan och Billinge avvattnas till Rönneås avrinningsområde. Norra Eslöv, Marieholm, Östra Asmundtorp, Stabbarp, Gullarp och Västra Strö ligger inom Saxåns avrinningsområde. Södra Eslöv, Kungshult, Hurva, Löberöd, Örtofta, Flyinge, Holmby och Hammarlunda ligger inom Kävlingeåns avrinningsområde. Kommungränsen mot Lunds kommun följer till stora delar Kävlingeån. Figur 2 Huvudrecipienter. Karta från

11 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 10 Gränsen mellan Saxån och Kävlingeåns avrinningsområde går i en öst-västlig riktning genom Eslövs tätort (se figur 3). Dagvattnet från de norra delarna av staden avvattnas till Saxån, via Långgropens delavrinningsområde. De södra delarna av staden avvattnas söderut till Bråån som ingår i Kävlingeåns avrinningsområde. Ellinge avloppsreningsverk släpper sitt renade avloppsvatten till Bråån. Ellinge ARV Figur 3 Vattendelare genom Eslövs tätort. Karta från

12 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Avloppssystem I Eslövs kommun finns det för närvarande 8 avloppsreningsverk, se figur 4. Under 2015 lades avloppsreningsverket i Örtofta ned och vattnet pumpas nu till Ellinge avloppsreningsverk. Även avloppsreningsverket i Flyinge kommer läggas ner och avloppsvattnet kommer då ledas till Södra Sandbys avloppsreningsverk som ligger i Lunds kommun. Innan detta kan ske ska Södra Sandbys avloppsreningsverk byggas om. Detta beräknas i nuläget vara klart i slutet av Figur 4 Ledningsnätet och avloppsreningsverken i Eslövs kommun.

13 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 12 En översikt över kommunala avloppsreningsanläggningar inom Eslövs kommun ses i tabell 1. Tabell 1 Kommunala avloppsreningsanläggningar inom Eslövs kommun. Anläggning Anslutna orter Rening Kapacitet Belastning (2013) Recipient Nödavlopp Ellinge Eslöv, Gullarp, Östra Asmundtorp, Stabbarp, Västra Strö, Kungshult, Marieholm, Örtofta Mekanisk, biologisk och kemisk rening pe ca pe samt industrispillvatten från Orkla Food Eslövsbäcken/ Bråån Vid kraftiga flöden bräddar vatten intern till en regnvädersbassäng (utjämningsbassäng). Vattnet i denna bassäng pumpas återigen in i avloppsreningsverket när flödena minskar. Om regnvädersbassängen blir full bräddas vattnet ut i recipient, Eslövsbäcken. Billinge Billinge Mekanisk och biologisk rening (markbädd med efterbehandlingsdamm) Stockamöllan Stockamöllan SBR-metoden (satsvis biologisk rening) med efterföljande poleringsdammar 600 pe 429 pe Rönne å Förbiledning inne på ARV. Förbilett vattnen passerar utgående provtagning och flödesmätning. 430 pe 437 pe Rönne å Förbiledning inne på ARV. Förbilett vattnen passerar utgående provtagning och flödesmätning. Stehag Stehag Sjöholmen Mekanisk och biologisk rening (bevattning eller markbäddar med efterföljande poleringsdamm) 1000 pe 1044 pe Rönne å Förbiledning inne på ARV. Löberöd Löberöd Mekanisk och biologisk rening (biobädd) samt kemisk rening genom fällning Hurva Hurva Mekanisk, biologisk (damm) och kemisk (fällning) 1030 pe 861 pe Bråån Innan ARV samt efter försedimentering. 500 pe 430 pe Bråån Förbiledning inne på ARV. Förbilett vattnen passerar utgående provtagning och flödesmätning. Flyinge Flyinge, Getinge, Gårdstånga, Holmby, Hammarlunda Mekanisk, biologisk och kemisk rening 2000 pe 1770 pe Kävlingeån Inkommande ledning från Flyinge, Holmby och Hammarlunda kan utjämnas till damm, och återföras vid mindre flöden. Öslöv Öslöv Trekammarbrunn och öppen markbädd 30 pe 5 pe Saxån Ingen möjlighet till bräddning.

14 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 13 Ellinge avloppsreningsverk är det största av kommunens åtta avloppsreningsverk. Verksamhetsområdet för Ellinge utgörs av tätorterna Eslöv, Gullarp, Östra Asmundtorp, Stabbarp, Västra Strö, Kungshult, Marieholm och Örtofta (se figur 5). Figur 5 Ellinge avloppsreningsverks upptagningsområde. Totalt belastas reningsverket med spillvatten från ca personer samt industrispillvatten från Orkla Food (totalt dimensionerat för pe). I centralorten Eslöv finns områden med kombinerat avloppsledningsnät som förutom spillvatten belastar reningsverket med dagvatten från en yta av ca 150 ha. Verksamhetsområdet för spillvatten är ca 1220 ha. På ledningsnätet för spillvatten finns ett tjugotal pumpstationer kopplade till Ellinge avloppsreningsverk. Storleken på verkets upptagningsområde, andel kombinerat ledningsnät samt ledningslängd finns redovisade i tabell 2. Tabell 2 Storleken på Ellingeverkets upptagningsområde samt ledningslängder fördelat på respektive ort. Ort Yta [ha] Andel kombinerat Ledningslängd spill självfall [m] Ledningslängd komb [m] Eslöv % (148 ha) Marieholm Västra Strö Gullarp Ö. Asmundstorp Kungshult Stabbarp Örtofta Totalt

15 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 14 Kommunens övriga avloppsreningsverk är placerade i Billinge, Stockamöllan, Stehag, Hurva, Löberöd, Flyinge samt Öslöv. Harlösas avloppsvatten pumpas till Fortifikationsverkets avloppsreningsverk på Revingehed, som ligger i Lunds kommun. Storleken på verkens upptagningsområde, andel kombinerat ledningsnät samt ledningslängd finns redovisade i tabell 3. Tabell 3 Upptagningsyta och ledningslängder i övriga orter i kommunen som har eget reningsverk, samt för Harlösa vars vatten leds till Fortifikationsverket i Lunds kommun. ARV Yta [ha] Andel kombinerat Ledningslängd spill självfall [m] Ledningslängd kombinerat [m] Billinge 45, Stockamöllan 35,5 2, Stehag 97, Hurva 62, Löberöd 75,8 1, Flyinge 132, Öslöv 4, Harlösa till Fortifikationsverket på Revingehed 54,

16 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Pumpstationer Inom VA SYDs verksamhetsområde i Eslövs kommun finns det ett 40-tal pumpstationer, se bilaga 1. Av dessa är fyra stycken dagvattenpumpstationer. VA SYD driftar också ett flertal dagvattenpumpstationer som tillhör Eslövs kommun. Pumpstationernas läge visas i figur 6. Figur 6 Pumpstationer för dagvatten respektive spillvatten i Eslövs kommun.

17 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 16 I tabell 4 finns en sammanfattning av de pumpstationer där nödbräddning kan ske. Tabell 4 Sammanfattning av de pumpstationer där nödbräddning kan ske. Pumpstation Ort Recipient för nödavlopp Utjämningsvolym Kommentar Marieholms pumpstation Marieholm Saxån Ja (7000 m 3 ) Bräddar först till dammar med en volym på 7000 m 3. Vattnet kan återpumpas under perioder med lägre flöden. Slåtterängens pumpstation Eslöv Via Krondiket till Saxån Nej Rönneberga pumpstation Eslöv Via dagvattenledningar till Krondiket, Saxån Nej Björkeröds pumpstation Gullarps pumpstation Kungshult Dike till Bråån Nej Gullarp Saxån Nej Ellinge pumpstation Eslöv Eslövsbäcken, Bråån Nej Reslöv pumpstation Marieholm Saxån Nej Örtofta Örtofta Kävlingeån Ja (200 m 3 ) Brädd finns i funktion av manuellt styrd ventil. Den är dock inte tänkt att användas då det finns utjämning. Harlösa Harlösa Kävlingeån Ja (okänd volym) Östra Strö Bron Östra Strö Bäck mot Bråån Nej Ölycke Löberöd Lillarödsbäcken Nej

18 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 17 3 MILJÖTILLSYN Tillsynsmyndighet för Ellinge avloppsreningsverk är Länsstyrelsen. För de yttre avloppsreningsverken är Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Eslövs kommun, tillsynsmyndighet. 3.1 Ellinge avloppsreningsverk För tillståndet för Ellingeverket gäller följande särskilda villkor avseende avloppsledningsnätet: Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsanläggningen av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Uppfyllandet av detta villkor sker genom att VA SYD genomför åtgärder på ledningsnätet och fortlöpande rapporterar om dessa i samband med den årliga miljörapporteringen för reningsverket. 3.2 Yttre avloppsreningsverk För de mindre reningsverken (Billinge, Flyinge, Hurva, Löberöd, Stehag, Stockamöllan och Öslöv) finns inga särskilda gällande villkor som avser avloppsledningsnäten. Under 2014 har förelägganden från Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden avseende tillskottsvattenmängder till reningsverken i Billinge, Hurva och Stehag behandlats. Undersökningar och mätningar har under 2014 genomförts i dessa byar. Inspektion och mätningar kommer att fortsätta i Hurva. I Billinge och Stehag görs ledningsnäten tätare genom strumpinfordring av sträckor där mest tillskottsvatten lokaliserats. Under 2015 har bräddning vid Harlösa pumpstation kommenterats i tillsynsprotokoll. Bräddning till Kävlingeån sker under den blöta perioden oktober mars.

19 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 18 4 PROBLEMSBESKRIVNING 4.1 Allmänt Avledning av dagvatten vid kraftiga regn och tillförsel av tillskottsvatten till spillvattennätet kan medföra problem för både kund och miljö. De mest uppmärksammade olägenheterna är mark- och källaröversvämningar och utsläpp av obehandlat avloppsvatten till recipienten. Generellt sett kan systemet för avledning av dag- och spillvatten i Eslövs tätort karakteriseras av ett icke fullständigt utbyggt duplikatsystem. I många fall är spillvattenledningar inte byggda hela vägen till pumpstation eller reningsverk, utan ansluter till kombinerat system. Spillvatten-ledningen blir då indirekt påverkad av dagvatten, se nummer 1 i figur 7 nedan. I andra fall, nummer 2 i figuren, kan även kombinerad avloppsledning ansluta till spillvattenledning. Spillvattenledningen tar då emot ett flöde den inte nödvändigtvis är dimensionerad för. Vid nummer 3 i schemat åskådliggörs risken för dämning i spillvattenledningen från pumpstation som belastas med dagvatten från det kombinerade ledningsnätet. Figur 7 Icke fullständigt utbyggt duplikatsystem (otydlig gränsdragning mellan separerade spillvattenledningar och kombinerade avloppsledningar). I småbyarna har problemen ofta sin grund i otillräcklig dagvattenhantering. De allmänna anläggningarna i de mindre orterna byggdes i huvudsak ut i slutet av 1950-talet och början av talet. Den allmänna avloppsanläggningen syftade primärt till att ta hand om det sanitära avloppet och ersatte då fastigheternas enskilda anläggningar. Ett sammanhängande system för dagvatten byggdes däremot inte. Ofta fanns det redan ledningar för avvattning av vägar och gator som även kunde nyttjas för dagvattnet från tomtmark. Följden blev att dagvattenhanteringen i småbyarna utvecklades förhållandevis planlöst och att anslutningar av dränering och dagvatten, i viss utsträckning, kommit att anslutas efterhand till spillvattennätet i brist på befintliga dagvattenledningar. Detta kan förklara en del av problematiken med tillskottsvatten i spillvattennätet.

20 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Tillskottsvatten Tillskottsvatten orsakar källaröversvämningar och stora belastningar på pumpstationer och reningsverk och utgör ett omfattande problem för avloppssystemet i Eslövs kommun. Det gäller såväl den privata installationen som den allmänna VA-anläggningen. Syftet med detta avsnitt är att ge en översiktlig nulägesbeskrivning och tydliggöra inriktningen på det fortsatta arbetet med utredning och planering för åtgärder i Eslövs kommun. Belastningen av tillskottsvatten är ofta symptom på brister och felaktigheter i det separerade spillvattennätet. Tillskottsvattnet definieras som allt vatten som utöver spillvattnet avleds i spillvattenledning och kan delas in i följande tre komponenter (Backö och Lundblad 2012): Läck- och dräneringsvatten är huvudsakligen grundvatten som läcker in eller dräneras till spillvattennätet. Denna flödeskomponent svarar för den årligt största vattenvolymen. Direkt nederbördspåverkan är flödesökning i samband med nederbörd, orsakad av felaktigt anslutna hårdgjorda ytor (tak- och asfaltytor). Denna flödeskomponent svarar ofta för mindre än 10 % av den årliga tillskottsvattenmängden. Indirekt nederbördspåverkan är flödesökning i samband med regn utöver vad som kan förklaras med direkt (felaktigt) anslutna ytor. Orsaken kan vara snabb grundvattenbildning som avleds till spillvattensystemet via dräneringsledningar eller överläckage från otäta dagvattenledningar till otäta spillvattenledningar. Detta förlopp kan vara mycket snabbt och analysmässigt svårt att skilja från direkt nederbördspåverkan. Tillförseln av tillskottsvatten till spillvattennätet sker både på det allmänna ledningsnätet och på servisledningar på tomtmark (innanför förbindelsepunkt) Konsekvenser Tillskottsvattnet spär ut spillvattnet och ger ökade flöden till avloppsreningsverken. Hur stor andel av avloppsvattnet som består av tillskottsvatten kan anges med nyckeltalet utspädningsgrad, USG. USG = (tillskottsvatten + spillvatten)/spillvatten. Utspädningsgraden 2,0 betyder att delen tillskottsvatten är lika stor som spillvattendelen. Enligt statistik från Svenskt Vatten ligger den genomsnittliga utspädningsgraden för avloppsreningsverken i Sverige på USG = 2. En hög utspädningsgrad leder till försämrade driftförhållanden och försämrad reningsprocess på avloppsreningsverken. Vid höga flöden ökar driftskostnaderna på verken. De höga flödena bidrar till en högre elförbrukning för pumpning av vatten och en ökad kemikalieförbrukning. Eventuella föroreningar i tillskottvattnet kan dessutom ha negativ inverkan på slamkvalitet. Den momentana flödesökningen i spillvattennätet kan orsaka källaröversvämningar och utsläpp av obehandlat avloppsvatten från nät och verk till recipienten. Den direkta nederbördspåverkan kan exemplifieras med att en felaktigt ansluten takyta på 100 m 2 ger ett momentant flöde på 1,5 l/s för ett regn med återkomsttiden två år. Vid 1000 m 2 felaktigt ansluten yta, cirka 10 hustak eller en villagata, blir kapaciteten för en spillvattenledning med diametern 225 mm fullt utnyttjad. Vid överförings- och ombyggnadsprojekt innebär tillskottsvatten besvärliga frågeställningar avseende dimensionerande flöden. Att dimensionera för höga flöden ger högre investerings- och driftskostnader och ineffektiv anläggning.

21 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 20 Sammantaget innebär tillskottsvatten problem över hela kedjan (fastighet, ledningsnät, pumpstation, reningsverk, recipient). Helhetssyn i arbetet med utredning, prioritering och åtgärdsplanering är därför mycket viktig Strategier för arbetet med tillskottsvatten Strategier för att komma tillrätta med tillskottsvattnet kan delas in i: Utredningsstrategi för kartläggning av tillskottsvattnet Åtgärdsstrategi för hur man ska bli av med tillskottsvattnet Utredningsarbetet handlar om att undersöka i två olika inriktningar, dels mot läck- och dräneringsvatten (stort årsvolymtillskott), dels mot regnpåverkan (momentan överbelastning). Kartläggning av läck- och dräneringsvatten bygger inledningsvis på övergripande analys av statistik för respektive avloppsreningsverks avrinningsområde. I denna analys är tillförlitliga data över producerade vattenmängder och inkommande avloppsflöden till verken avgörande. Inventering och analys av läck- och dränvattentillskott är en långvarig process och kräver långa mätserier i flera mätpunkter. Kartläggning av snabba flödeskomponenter, från direkt och indirekt nederbördspåverkan, utgår från översvämnings- och driftstörningsstatistik. Arbetet inleds med flödesmätning i ledningsnätet. Flödesdata kan samlas in genom fast installerade mätare, anslutna till övervakningssystemet, eller genom tillfällig flödesmätning i samband med regn. I åtgärdsstrategin är utredning av förväntade effekter, utredning av balansen mellan kostnader och nyttor samt planering för uppföljning betydelsefulla moment Kartläggning av tillskottsvatten i Eslövs kommun Vid nybyggnad idag tillåts inte att husgrundsdränering ansluts till spillvattensystemet. För den äldre bebyggelsen i Eslövs kommun gäller generellt att fastigheterna dräneras till den lägst belägna spillvattenförande ledningen. Kombinerat med att stora delar av avloppsnätet är byggt med otäta rörfogar medför detta förhållandevis stor belastning av tillskottsvatten i vissa delar av kommunen Läck- och dräneringsvatten Belastningen från tillskottsvatten för respektive avloppsreningsverk i kommunen redovisas i tabell 5 nedan. De redovisade mängderna är medelvärden för perioden I bilaga 2 visas hur flödena och årsnederbörden varierar under den studerade perioden. Dricksvattnet anger producerade mängder. Avloppsvattenflödena är uppmätta vid respektive reningsverk. För Ellinge avloppsreningsverk har dagvattenmängden som tillförs verket via det kombinerade systemet dragits bort i sammanställningen. Det uppskattade dagvattenflödet motsvarar drygt 6 % av årsflödet till avloppsreningsverket. Som beskrivits ovan är spillvattensystemen i samhällena Kungshult och Marieholm anslutna till Ellinge, vilket inte framgår av tabellen. Tillskottsvattenmängden på avloppsvattnet som avleds till Marieholms pumpstation uppskattades för 2015 vara ca 80 % (USG=5). Sedan 2015 pumpas även spillvattnet från Örtofta till Ellinge.

22 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 21 Tabell 5 Vattenbudget för de yttre avloppsreningsverken som visar årsmedelvärden för (m 3 /år). ARV Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten [m 3 /år] [m 3 /år] [m 3 /år] USG Billinge ,0 Hurva ,0 Stockamöllan ,3 Harlösa (pumpstation) ,8 Flyinge ,0 Stehag ,7 Löberöd ,4 Ellinge ,4 Örtofta , Tillskott från regnpåverkan Tillförsel av tillskottsvatten sker mer eller mindre till alla spillvattenledningar men varierar kraftigt mellan olika ledningar och olika system. Kunskap om ledningsnätets funktion i samband med kraftiga regn och om inträffade översvämningar bidrar till problemkartläggningen när det gäller momentan flödesökning. I kapitel 4.3 redogörs för källaröversvämningar Fortsatt arbete Det är ekonomiskt, miljömässigt och sett ur kundens perspektiv motiverat att minska tillskottsvattenmängderna till spillvattennätet. Generellt sett gäller att problemen måste lösas först genom identifiering av källorna och därefter skräddarsydda åtgärder. Arbetet kräver mycket tid och resurser. Effekten av åtgärder som vidtas är inte alltid garanterad varför arbetet med tillskottsvattnet kan innebära stora insatser med oviss utgång, till exempel kan problemet flyttas. Uppföljning av vidtagna åtgärder är alltså en viktig del i arbetet Prioritering En prioritering bör utgå från konkreta problem där vinsten att minska mängden tillskottsvatten är större än kostnaden för åtgärder och olägenheten som orsakas. Styrande för prioriteringen blir enligt följande: Utsläpp av obehandlat avloppsvatten från nät och verk (framförallt till känslig recipient) Källaröversvämningar Myndighetskrav Nedläggning/ombyggnation av reningsverk Anläggningar med hög utspädningsgrad är reningsverken i Billinge, Stockamöllan och Hurva samt pumpstationen i Harlösa, vilket sammanfaller med pågående och planerade ombyggnadsprojekt samt de synpunkter/förelägganden som tillsynsmyndigheten inkommit med. En rimlig nivå för utspädningsgraden torde vara USG=2. Vid dimensionering av pumpstation enligt sista punkten ovan bör målsättningen vara ett dimensionerande flöde motsvarande 2*Q dim, (två gånger det dimensionerande spillvattenflödet).

23 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 22 Sett till de olika olägenheter tillskottsvattnet orsakar och var de uppträder kan tabell 6 nedan utgöra grund för kommande prioritering. Tabellen visar var och varför arbetet med tillskottsvatten ska bedrivas i Eslövs kommun. I planeringsarbetet är det emellertid viktigt att stämma av mot läget i andra kommuner inom VA SYDs verksamhetsområde. Tabell 6 Sammanfattning av vilka problem tillskottsvattnet orsakar i de olika orterna. Ort Källaröversvämning Myndighetskrav USG>2 Utsläpp från ledningsnät till recipient Hurva X X X Billinge X X Stockamöllan X X Harlösa X X X Löberöd Kungshult X X Marieholm X X Eslövs tätort X Tillskottsvattnet till Ellinge bidrar med en större kostnad för ökad energi- och kemikalieförbrukning på grund av höga flöden. Det är därför viktigt att fortsätta arbeta med tillskottsvattnet även i Eslövs tätort trots den låga (normala) utspädningsgraden Diskussion En stor utmaning med tillskottsvatten är resurser, snarare än metoderna för att lokalisera och åtgärda. Generellt sett behövs fortsatt insamling av statistikunderlag inför fortsatta utredningar och för uppföljning av de åtgärder som vidtas. Tillförlitlig mätning av levererade vattenmängder och inkommande flöden till avloppsreningsverk är därför avgörande. Framgångsfaktorer kan översiktligt sammanfattas i Tydliga uppdrag Målsättning Tillgång till ekonomiska och personella resurser Strategi Systematiskt arbete Långsiktig och tydlig dokumentation Tydlig kommunikation Uppföljning En stor del av problemet med tillskottsvatten ligger på privat mark, vilket måste tas med i planeringen. I detta arbete är bra underlag till fastighetsägare och tydlig kommunikation mycket viktigt. Avgörande fel och brister i den allmänna anläggningen bör först korrigeras innan krav börjar ställas på fastighetsägare. Åtgärdsarbetet kan emellertid även ske parallellt då det är motiverat.

24 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Källaröversvämningar Källaröversvämningar kan inträffa t.ex. till följd av att vatten tränger in via fastighetens avloppsenheter, genom grundmuren eller att vatten rinner in utifrån via fönster, källardörrar mm. Vanligaste orsaken till källaröversvämning är att vatten tränger in via fastighetens avloppsenheter, vilket kan inträffa då den ledning som en fastighets källaravlopp är kopplad till dämmer över källaravloppets nivå. Dämningen av ledningen kan bero på att det är stopp i ledningen eller att ledningens kapacitet överskrids till följd av exempelvis en större mängd tillskottsvatten. Om fastigheten saknar fungerande översvämningsskydd kan vatten då tränga in i fastigheten. Inom kombinerade områden är översvämningsrisken vanligtvis större än i områden med fullt utbyggda separerade områden. Det kombinerade ledningsnätet i Eslöv bedöms uppfylla gällande dimensioneringskrav (Lundblad 2008) Större historiska regntillfällen Eslöv har under den senaste 10-årsperioden drabbats av ett par större regntillfällen som förorsakat översvämningar, se tabell 7. Nederbördsmängden avser hela regnets volym. Tabell 7 Större regntillfällen efter 2005 som orsakat översvämningar (i.u.=ingen uppgift). Datum Nederbördsmängd [mm] Antal anmälda översvämningar i.u i.u De två regntillfällen som resulterat i störst antal anmälda källaröversvämningar är den 29 juli 2005 och den 20 augusti 2006, vilka beskrivs översiktligt nedan. 1 Regn som kommit efter en nederbördsrik period 2 Regn som kommit efter en nederbördsrik period 3 Osäkra uppgifter

25 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät juli 2005 På fredagseftermiddagen den 29 juli 2005 drog ett kraftigt nederbördsområde in från väster koncentrerat över bl. a. Eslöv. I Eslöv registrerades 70 mm under loppet av 4 timmar och den beräknade högsta återkomsttiden för regnet är 50 år. I Kungshult rapporterade privatpersoner om volymer över 100 mm. Regnet medförde källaröversvämningar i främst Eslöv, men även i Kungshult, Marieholm, Löberöd, Gårdstånga, Hurva och Örtofta. Totalt inkom 52 anmälningar om källaröversvämning augusti 2006 På eftermiddagen den 20 augusti drabbades Eslövs kommun av ett kraftigt regn. Under loppet av 1,5 timmar föll 56 mm regn. Återkomsttiden för den intensivaste 10-minutersperioden uppgick till ca 46 år. Regnets högsta återkomsttid uppmättes för varaktigheten 60 minuter och uppgick till ca 68 år. Regnet föregicks av en mycket blöt period då det mellan den 31 juli och den 20 augusti föll ca 180 mm regn. Markens infiltrationskapacitet var därför begränsad och en stor del av regnet bidrog till avrinning även från icke hårdgjorda ytor så som parker, grönytor och jordbruksmark (Lundblad 2008). Det inkom anmälningar om källaröversvämningar från i princip hela kommunen, totalt inkom 240 stycken anmälningar varav det största antalet var från Eslöv och Marieholm. En stor del av de inrapporterade översvämningarna berodde på att ytledes avrinnande vatten från omkringliggande mark runnit in i fastigheten via källardörrar, fönster, husgrund mm. Framförallt de östra delarna av Eslöv (Berga industriområde, Berga, Gryby industriområde samt Öster) tillfördes mycket stora vattenmängder från åkermarken öster om Östra vägen. Efter intervjuer med de drabbade har 70 stycken, d.v.s. ca 30 %, angett att vatten runnit in via källardörrar, fönster eller husgrunder (Lundblad 2008). Avloppssystemet (både det kombinerade och spillvattensystemet) tillfördes betydande mängder vatten via bl. a. otäta brunnslock och invändiga golvbrunnar, vilket i sin tur överbelastade spillvattenledningarna.

26 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Upprepade källaröversvämningar Under den senaste 10-årsperioden har ett par områden i Eslövs tätort drabbats av återkommande källaröversvämningar. I vissa områden har åtgärder genomförts som har minskat risken för nya översvämningar men en del områden återstår. I figur 8 presenteras de områden där återkommande källaröversvämningar har inrapporterats, men där tillräckliga åtgärder på ledningsnätet ännu inte vidtagits. Figur 8 Områden med återkommande översvämningar. 1) Sydöstra Rönneberga, 2) Karlsro, 3) upptagningsområdet för Trädgårdsgatans pumpstation, 4) Kvarngatan, 5) Gasverksgatan 6) Östra Trollsjön, 7) Bäckavägen, 8) Trehäradsvägen

27 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 26 Det förekommer även återkommande källaröversvämningar i Marieholm, se figur 9, samt enstaka i Löberöd, Gårdstånga, Billinge, Harlösa, Hurva och Kungshult. Återkommande översvämningar förekommer främst inom kombinerade områden eller inom områden med ej fullständigt utbyggda duplikatsystem. Figur 9 Områden i Marieholm med återkommande översvämningar: 1)Kvarngatan/Ringvägen 2) Östra Storgatan 3) Västra Storgatan 4.4 Strategi Övergripande strategier för uppgradering och förbättring av det befintliga avloppsledningsnätet är att minska tillförseln av dagvatten till det kombinerade ledningsnätet samt minska mängden tillskottsvatten på spillvattennätet. Oftast behövs en kombination av flera åtgärder som beror på de lokala förutsättningarna. Inriktningen på det fortsatta förbättringsarbetet kan sammanfattas i följande punkter: Sträva efter fortsatt separering av det kombinerade ledningsnätet i Eslöv, förutsatt att det är tekniskt-ekonomiskt rimligt. Samma sak gäller för områden som räknas som ej fullständigt utbyggt duplikatsystem, d.v.s. där spillvattenledningen är nederbördspåverkad genom sammankoppling med kombinerat ledningssystem. Ställa krav på fastighetsägare att rätt vatten kopplas till rätt ledning. Upprätta program för långsiktig flödesmätning på ledningsnätet samt vid pumpstationer och reningsverk för dokumentation och uppföljning av tillskottsvatten. Arbeta med hållbar dagvattenhantering. Fördröjning och flödesdämpning ska i möjligaste mån lösas ovan mark. Arbeta med tillskottsvatten enligt kapitel 4.2. Bygga ut dagvattennätet där det är motiverat.

28 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 27 5 ÅTGÄRDSOMRÅDE ESLÖVS TÄTORT Eslöv tätort har ca invånare. Tätorten kan delas in i sju avloppsområden (se figur 10). Huvudstråket för avledning av avloppsvatten till Ellinge avloppsreningsverk följer läget för ett äldre dike och löper från norr till söder genom Kanalgatans avloppsområde. Ledningsstråket tar i Lapplandsvägen emot avloppsvatten från Rönneberga avloppsområde via Rönneberga pumpstation (SPU25). Slåtterängens avloppsområde ansluter till Kanalgatans ledningsstråk via en större spillvattenledning i Vikingavägen. Industriområde norr ansluter via kombinerad ledning i Östergatan. Trollsjöns avloppsområde ansluter i Trehäradsvägen. Industriområde söder ansluter först efter Grindvägen medan Västerdala avloppsområde går direkt till Ellinge. Grindvägen är benämningen på en avloppskammare som beskrivs mer noggrant i kapitel 5.1. Figur 10 Avloppsområden i Eslöv samt huvudstråk för avlopp.

29 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 28 Avloppssystemet utgörs av cirka 15 % kombinerat ledningsnät, sett till ansluten yta (se tabell 8). Större sammanhängande områden med kombinerat avloppssystem finns främst inom Trollsjön och Kanalgatans avloppsområden. Öar med kombinerat system finns inom Slåtterängen, Industriområde norr och Industriområde söder. Dessa öar påverkar i vissa fall såväl nedströms liggande spillvattenledningar som uppströms liggande duplikatsystem. Som beskrivits ovan kan delar av duplikatsystemet i Eslövs tätort därför betraktas som icke fullständigt utbyggda. Tabell 8 Storlek och ledningslängder i respektive avloppsområde i Eslövs tätort. Avloppsområde Yta [ha] Kombinerat [ha] Duplikat [ha] Ledningslängd spill (självfall) [km] Ledningslängd kombinerat [km] Västerdala ,2 0,2 Trollsjön ,6 9,0 Slåtterängen ,0 1,2 Rönneberga ,3 0,1 Industriomr. norr ,0 2,7 Industriomr. söder ,0 2,4 Kanalgatan ,0 11,8 Totalt ,0 26,1

30 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Kanalgatan Kanalgatanområdet är centralt i Eslövs avloppshantering (se figur 11). Genom avloppsområdet går huvudstråket för avlopp i form av en kombinerad avloppsledning med dimensioner , 2000, 1800, 1600, 900 samt 600 mm. Figur 11 Pumpstationer och ledningsnät i Kanalgatans avloppsområde.

31 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 30 Ledningsstråket följer läget för ett äldre dike. Längst norrut i avloppsområdet, i Norregatan och Trädgårdsgatan, tar den kombinerade ledningen emot spillvatten från pumpstation Rönneberga (SPU25) och pumpstation Trädgårdsgatan (SPU5). Vid Föreningstorget ansluter avloppsvatten från område Slåtterängen. Vattnet leds sedan söderut i Kanalgatan till Västergatan där spillvatten och kombinerat avlopp ansluter från Industriområde norr (se figur 12). Figur 12 Den norra delen av avloppsområde Kanalgatan. Via Kanalgatan och Bäckavägen fortsätter ledningen till Trehäradsvägen där kombinerat avlopp från avloppsområde Trollsjön ansluter (se figur 13). Från Trehäradsvägen går ledningen till en avloppskammare kallad Grindvägen.

32 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 31 Figur 13 Den södra delen av avloppsområde Kanalgatan. Grindvägen är en avloppskammare belägen i slutet av den stora kombinerade ledning som leder från norra delen av staden genom Kanalgatan. Kammaren har en bräddkant med grovt rensgaller som vid hög regnbelastning leder överskottsvatten via en 1800 mm ledning till Ellinge avloppsreningsverks utjämningsdammar. Därifrån återpumpas vattnet till reningsprocessen. Vid eventuell bräddning från utjämningsdammarna sker mätning samt provtagning och utsläppen räknas därmed in i reningskraven för Ellinge. Vid torrvädersförhållanden leds vatten från Grindvägens avloppskammare via en 900 mm ledning söderut till reningsverkets inlopp. Bräddning över skibordet sker när vattennivån i kammaren överstiger 0,8 m. En ritning över Grindvägen finns i bilaga 6.

33 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 32 För att kunna bygga ut ett spillvattennät uppströms Grindvägen har en anslutning (600 mm) gjorts på 900-ledningen strax nedströms kammaren. Denna ledning korsar stambanan och är anlagd fram till Sallerupsvägen. Inget spillvatten är ännu (2016) påkopplat. För att förhindra att denna ledning påverkas av övertryck från uppdämning i bräddkammaren har en slusslucka monterats på 900- anslutningen i kammaren för att på så sätt begränsa flödet mot reningsverket till mängder som inte ger dämning över hjässa. Denna strypning måste justeras in då påkoppling görs i framtiden utfördes en separat dagvattenledning, 1000 mm, från Grindvägen till anslutning med Eslövsbäcken. Denna ledning avleder nu dagvatten från västra delen av Industriområde söder. Ledningen är utförd så att den kan byta funktion med bräddledningen (1800 mm) när separering av ledningsnätet i Kanalgatanområdet fortskridit så långt att bräddvattenmängderna kan rymmas i 1000 mm ledningen. Detta förhållande finns beskrivet av Lundblad (2003). Figur 14 Avloppssystemet från avloppskammaren som kallas Grindvägen fram till Ellinge avloppsreningsverk.

34 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 33 Stora delar av Kanalgatanområdet har kombinerat avlopp från äldre bebyggelse, men också från nyare eller förnyad bebyggelse med separerat avlopp anslutet till de gamla kombinerade allmänna avloppsledningarna. De äldre allmänna ledningarna från och 1960-talet har stort förnyelsebehov. Det finns två spillvattenpumpstationer i avloppsområdet. Pumpstation Trädgårdsgatan (SPU5) är anlagd kring 1990 och har anslutning av bebyggelse etablerad före pumpstationens tillkomst. Pumpstation Grönlandsgatan (SPU33) är en tillfällig avloppspumpstation anlagd för att förhindra källaröversvämningar i Sunnantorpsvägen. När belastningen på spillvattenledningsnätet minskats ska stationen tas bort. Områdets norra del, från Stora Torg och norrut, har i huvudsak separata dagvattenledningar som avleds norrut via Krondammen till Saxån. Kortare lokala dagvattenledningar finns också, anslutna till det kombinerade systemet. Vid Grindvägen ansluter dagvattenledning från Industriområde söder till en dagvattenledning (1000 mm) som leder söderut till Eslövsbäcken och Bråån. Längre nedströms ansluter även dagvattenavlopp från södra delen av Industriområde söder till denna Problemöversikt Det kombinerade systemet i Kanalgatan har stor kapacitet, men om dämning skulle inträffa kan det påverka uppströms liggande duplikatsystem. Detta gör att stora delar av stadens avloppsledningsnät riskerar att inte uppfylla säkerhetskravet för separerade spillvattenledningar. Det finns en påbörjad utredning om de tekniska möjligheterna att omvandla hela eller delar av det kombinerade avloppssystemet till duplikatsystem. Beslut om hur det kombinerade ledningsnätet ska förändras påverkar också i hög grad hur avloppssystemet i område Trollsjön kan förändras till högre säkerhet mot uppdämning och minskad mängd tillskottsvatten. Förnyelse av gatumiljön i Kanalgatan diskuteras ofta, och en ombyggnad kommer troligen ske inom den närmsta tioårsperioden. I samband med detta bör va-systemet moderniseras. Även ytans läge som rinnväg för överskottsvatten vid skyfall bör beaktas. Delområdet som har tillrinning till pumpstation Trädgårdsgatan bidrar med alltför hög belastning av tillskottsvatten främst vid regnväder, så att källaröversvämning förekommer. Detta beror sannolikt främst på att anslutna fastigheter inte uppfyller kraven på anslutning. Inom delområdet finns några fastigheter längs Islandsvägen som ännu inte separerats. Den höga belastningen av tillskottsvatten i området anslutet till pumpstation Trädgårdsgatan medför också att den tillfälliga pumpstationen i Grönlandsgatan (SPU33) ännu inte kunnat kopplas bort. Till pumpstation Trädgårdsgatan leds spillvatten från Stehagsvägen. Här finns en spillvattenledning byggd på 50-talet väster om fastigheterna och en dagvattenledning byggd på 90-talet öster om fastigheterna (se figur 15). Det är oklart om fastigheterna är rätt anslutna, eller om de belastar pumpstationen med dagvatten.

35 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 34 Figur 15 Inom pumpstation Trädgårdsgatans (SPU5) upptagningsområde finns det några fastigheter längs Islandsvägen som inte separerats för att ansluta sitt spillvatten till pumpstationen. Längs Stehagsvägen finns det några fastigheter med oklar dagvattenhantering Förslag till utredningar och åtgärder En plan för ledningsnätets förnyelse och ombyggnad i avloppsområdet bör göras. Denna plan påverkar alla övriga områden anslutna till Kanalgatanområdet och är därför av väsentlig betydelse. I Arbetsplan för spillvattensystemet anslutet till Ellinge avloppsreningsverk (Lundblad 2003) som upprättats i samband med senaste tillståndsprövning för Ellinge, har riktlinjerna för hur arbetet med att minska tillskottsmängder till avloppsverket föreslagits och motiverats. Dessa riktlinjer utgör underlag för gällande tillstånd för Ellingeverket.

36 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 35 Vid Grindvägen finns det anslutning för dagvatten. Genom att lägga en dagvattenledning under stambanan kan dagvatten från området väster om denna avledas separat till recipient. I Tåbelundsvägen och området däromkring har delar av avloppssystemet förnyats och separerats till duplikatsystem under 2015 (se figur 16). För att det förnyade området ska få full effekt behöver duplikatsystemet byggas vidare i Sallerupsvägen fram till anslutning med Grindvägen. Denna åtgärd ger också möjlighet att ansluta Mossavägen och Stadshuset till duplikatsystem. Detta bör samordnas med anläggandet av en ny drickvattenledning som planeras från ca 500 m väster om Ellinge avloppsreningsverk upp till Trehäradsvägen via Sallerupsvägen. När det är utfört bör Grindvägens strypning av flöden mot Ellinge avloppsreningsverk justeras in. Figur 16 Under 2015 byggdes delar av ledningsnätet i Tåbelundsvägen om till duplikatsystem. En kartläggning behöver göras över vilka ledningssträckor som ger stora tillskottsvattenmängder till pumpstation Trädgårdsgatan. De allmänna spillvattenledningar som inte håller måttet bör därefter renoveras. Genom att sätta inspektionsbrunnar på anslutna spillserviser kan anslutningskontroll av fastigheter i gator med stor regnvattenpåverkan i spillvattenledningar lättare utföras. Då det är oklart hur fastigheterna längs Stehagsvägen är anslutna bör dessa anslutningskontrolleras. Efter genomförda anslutningskontroller ska krav ställas på fastighetsägare där så behövs. Först när pumpstation Trädgårdsgatan inte längre överbelastas vid intensiva regn är det lämpligt att bygga ut duplikatsystem i Islandsvägen och ta bort pumpstation SPU33 i Grönlandsvägen.

37 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 36 Spillvattenledning i Storgatan är infodrad Vid tillfället var avsikten att även infodra anslutna servisledningar. P.g.a. att entreprenören gick i konkurs blev detta inte gjort. Vid lämpligt tillfälle bör detta göras och då även att servissträckor på anslutna fastigheter blir åtgärdade. Det är lämpligt att inspektionsbrunnar i förbindelsepunkt anläggs i samband med infordring av servisledningarna. 5.2 Västerdala Avloppsområdet Västerdala består enbart av verksamt duplikatsystem. Områdets västra del, väster om pumpstation Västerdala (SPU40) är nyare villabebyggelse. I detta område pågår fortsatt exploatering både med villabebyggelse och med flerfamiljshus. Området mellan SPU40 och Ellinge pumpstation (SPU27) består av villa- och flerbostadsområden byggda på 60- och 70-talen. Spillvatten från västra delen av området leds till SPU40 som pumpar upp till självfallsledning mot SPU27 som i sin tur pumpar till inloppet på Ellinge avloppsreningsverk. Spillvatten från hela området pumpas alltså via Ellinge pumpstation. Områdets dagvattenavledning sker dels västerut via fördröjningsdamm i Bäckdalaområdet (Kvistadammen) till Kvistabäcken och dels söderut mot Eslövsbäcken vid Ellinge avloppsreningsverk. Både Kvistabäcken och Eslövsbäcken utmynnar i Bråån. För den lågt belägna delen av Västerdala avleds dagvatten via en pumpstation (DPU3) belägen intill spillvattenpumpstation SPU40. DPU3 pumpar dagvattnet via ett nyanlagt dike till Kvistadammen (se figur 17). Figur 17 Pumpstationer och ledningsnät i Västerdala. SPU40 och DPU3 är placerade bredvid varandra.

38 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt Västerdala Området omedelbart öster om SPU40 är instängt och lågt beläget och därmed beroende av funktionen vid dagvattenpumpstationen DPU3. Mycket intensiva regn kan ge marköversvämningar i denna del av området. Intensiva regn kan också skapa flöden ovan mark som följer ledningssträckningen i markens lågstråk österut mot Ellinge pumpstation. Området som helhet ger ett ganska högt tillskott av läck- och dräneringsvatten till spillvattennätet enligt Lundblad (2003) Förslag till utredningar och åtgärder Fortsatt lokalisering och åtgärder för att minska läck- och dränvatteninflöden. 5.3 Trollsjön Avloppsområdet Trollsjön består till största delen (80 %, 73 ha av 91,5) av kombinerat avloppsledningsnät. I avloppsområdets västra delar finns ett område med duplikatsystem där spillvattnet avleds till den kombinerade ledningen i Odengatan (se figur 18). Denna leder sedan vidare österut genom området till anslutning med avloppsområde Kanalgatan. Dagvattnet från denna västra del av Trollsjöområdet avleds söderut till avloppsområde Västerdala. Trollsjön är en grundvattensjö. Den har alltså inget tilloppsflöde i form av ytvatten via bäck eller motsvarande. Efter att det konstaterats att sjöns utlopp sker via en tröskel i marklagren norr om sjön, har det fastställts att det med avseende på flödesbelastning inte finns något hinder att tillföra sjön mera dagvatten i samband med separering i sjöns närområde. Ett antal fastigheter belägna intill Trollsjön har sitt dagvatten anslutet via allmänna dagvattenledningar till sjön och sitt spillvatten till den kombinerade ledningen. Figur 18 Ledningsnätet i avloppsområde Trollsjön.

39 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 38 I områdets östra del närmast Kanalgatan finns äldre kombinerade ledningar byggda på 1930-talet. Ledningarna längre västerut är yngre. Västra delen av området är anlagd under 1960-talet Problemöversikt Trollsjön Avloppsområde Trollsjön har stor andel kombinerat avloppssystem. Det kombinerade ledningsnätet har varierande säkerhet mot uppdämning till källarnivå men kan erfarenhetsmässigt bedömas ligga vid 10 års återkomsttid. De uppdämningsproblem som har förekommit i området har oftast varit orsakade av begränsad kapacitet i ledning beroende av ledningshaveri eller främmande föremål. Det kombinerade avloppssystemet är gammalt och i dåligt skick och kommer efterhand att behöva förnyas. Det bör då övervägas att ersätta kombinerade ledningar med duplikatsystem. I Arbetsplan för spillvattensystemet anslutet till Ellinge avloppsreningsverk (Lundblad 2003) är Trollsjöområdet ett av de områden som prioriterats för åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten till Ellinge avloppsreningsverk Förslag till utredningar och åtgärder En utredning över möjligheter att bygga ut ett verksamt duplikatsystem från Grindvägen, där anslutning finns för dagvatten respektive spillvatten, fram till Trehäradsvägen och genom Gröna Torg och vidare västerut genom område Trollsjön, bör göras. Resultatet av utredningen utgör sedan underlag för kommande förnyelsearbete i hela området Trollsjön för att därmed minska tillskottsvattenmängderna och risken för källaröversvämningar. Ett förslag till utbyggnad av dagvattensystem i Remmarlövsvägen från Trollenäsvägen har påbörjats. Detta projekt skulle ge separat dagvattenavledning för ett område på cirka 10 ha. Tillskottsvatten från området bör begränsas. Vid tillkommande bebyggelse kring Trollsjön bör möjligheten att avleda dagvatten till Trollsjön utredas.

40 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Slåtterängen Slåtterängens avloppsområde utgörs till största delen av duplikatsystem med undantag för ett par mindre områden med kombinerat ledningsnät (ca 2 ha). Området har byggts ut från 1960-talet fram till idag, med en topp under 1970-talet. Slåtterängens pumpstation (SPU24) är den största av pumpstationerna i Eslöv, byggd på 1960-talet. Pumpstationen belastas med allt avloppsvatten från Marieholm. I nordvästra delen av område Slåtterängen finns en mindre spillvattenpumpstation, Solkullen (SPU32). Denna är avsedd att vara tillfällig i väntan på att markområdena utmed järnvägen väster om Solkullen skall exploateras. I det skedet avses en större permanent spillvattenpumpstation att byggas. Figur 19 Slåtterängens avloppsområde. Dagvatten från område Slåtterängen avleds via Krondiket norrut via Krondammen till Saxån. Även dagvatten från angränsande avloppsområden i öster avleds via område Slåtterängen genom en större ledning i Vikingavägen. Huvudledningar för dagvatten genom området är redan hårt utnyttjade vilket gör att ytterligare anslutning av ytor måste göras med hög grad av fördröjning/lokalt omhändertagande.

41 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 40 Kring Föreningstorget, i Vikingavägen och i delar av Vångavägen finns både det djupare spillvattensystemet som leder till Slåtterängens pumpstation och det äldre grunda systemet med direktanslutning till kombinerat avloppssystem i Kanalgatan. Det djupa spillvattensystemet tar hand om avloppsvattnet från det gulmarkerade området i figur 20 och avleder det västerut till pumpstationen, och kan betraktas som ren spillvattenledning. Pumpstationen pumpar avloppsvattnet i en tryckledning österut till korsningen Vikingavägen/Vångavägen. Till ledningssträckan i Vikingavägen ansluter också spillvattnet från det grunda systemet (blåmarkerat i figur 20) med självfall. Spillvattnet från både det djupa och det grunda systemet leds därefter med självfall till det kombinerade avloppssystemet i Repslagaregatan och vidare ut i Kanalgatan. Figur 20 Grunda och djupa systemet inom Slåtterängen respektive Kanalgatans avloppsområden Problemöversikt Slåtterängen Område Slåtterängen bidrar med stora mängder tillskottsvatten, främst läck- och dränvattentillskott (Lundblad 2003). Slåtterängens pumpstation tar emot allt avloppsvatten från Marieholm vilket bidrar till hög belastning. Stationen är numera utrustad med automatiskt startande reservkraft samt nödavloppsledning. En av pumparna kan vändas och pumpa ut mot Krondiket. Detta måste dock i dagsläget göras manuellt, vilket kan vara en för sen åtgärd för att förhindra uppdämning i ledningsnätet. Området har ett antal mindre delområden med kombinerat avlopp kopplat till pumpstation Slåtterängen som belastar både spillvattennätet och pumpstationen. Vid intensiva regn finns risk för källaröversvämningar i området.

42 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Förslag till utredningar och åtgärder Bygg bort återstående kombinerade ledningar i Eslöv med anslutning till pumpstation Slåtterängen. Bygg om tveksamt fungerande duplikatsystem i Marieholm (se åtgärdsförslag Marieholm). Kartlägg och utred orsaken till tillskottsvatten till Slåtterängen från olika delområden i kombination med att modellering av dagvattenförande system utförs, som underlag för fortsatta förbättringsåtgärder. 5.5 Rönneberga Rönneberga avloppsområde består av fullständigt utbyggt duplikatsystem för hela den del som avleds med spillvatten till Rönneberga pumpstation (SPU25). Pumpstationen tar bl.a. emot avloppsvatten från en stor del äldre bebyggelse, öster om Smålandvägen, där ett flertal fastigheter har källare (se figur 21). Rönneberga pumpstation belastas även med avloppsvatten från Stabbarp, Västra Strö, Gullarp och Östra Asmundtorp samt från den mindre spillvattenpumpstationen Dybäck (SPU39). Dagvattnet från området avleds åt nordväst via Krondammen till Saxån. Figur 21 Pumpstationer och ledningsnät i avloppsområde Rönneberga.

43 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt Rönneberga Tillskottsvattenmängden i avloppsområdet är relativt stor vad gäller direkt nederbördspåverkan. Detta innebär att intensiva regn kan orsaka källaröversvämningar trots duplikatsystem. Enligt utförda flödesobservationer kommer tillskottsvattnet främst från området öster om Smålandsvägen (se figur 21). Rönneberga pumpstation saknar reservkraft med direktinkoppling vid strömbortfall, vilket är önskvärt då det är många fastigheter med källare påkopplade. Anslutning för mobil reservkraft finns dock installerad. För bättre kapacitet vid höga tillflöden kan en av pumparna manuellt kopplas om till nödavloppspump, då med direkt utflöde via dagvattenledningar till Krondammen. I brist på allmän dagvattenledning vid pumpstationen är nödvattenutloppet anslutet via dagvattenledning tillhörigt en bostadsrättsförening Förslag till utredningar och åtgärder Kartlägg vilka ledningssträckor som ger stora tillskottsvattenmängder och åtgärda därefter. Kartlägg tillflöde till pumpstation Rönneberga med avseende på typ av tillskottsvatten. Utred hur stort behovet är av nödbräddning vid pumpstationen. Anlägg vid behov en ny ledning för nödavlopp till allmän dagvattenledning. Utred möjligheten till att komplettera pumpstationen med permanent reservkraft som startar automatiskt vid behov.

44 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Industriområde norr Avloppsnätet inom Industriområde norr är till stora delar uppbyggt som duplikatsystem. Spillvattnet från området avleds via nedströms kombinerat system i anslutning till område Kanalgatan. En liten del av området har även dagvattenledningar kopplade direkt till nedströms kombinerat system. Områdets norra del, Gustavslundsområdet, etablerades 2009 och består helt av industrimark som ännu inte är färdigbyggt. I kvarteren kring Ringsjövägen pågår en konvertering av bebyggelse från industriområde till bostäder och skolor. Äldre bostadsbebyggelse med källare finns också i området norr om Trehäradsvägen, väster om Bruksgatan (se figur 22). Ledningarna där är från 40-talet, i vissa delar förnyade. Dagvatten från området leds i huvudsak till korsningen Kvarngatan Pärlgatan, vidare genom koloniområdet i område Kanalgatan mot Krondiket. Dagvatten i Bruksgatan, på sträckan Per Håkanssons väg till Ringsjövägen, avleds via en pumpstation i Bruksgatan (DPU6) som pumpar vattnet till Industriområde söder. En del av området norr om Harjagersvägen, Gustavslundområdet, avleds till flödesutjämningsdammen Gustavs damm längst i norr, som i sin tur är ansluten till Saxån. Figur 22 Pumpstationer och ledningsnät i Industriområde norr.

45 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt Industriområde norr Spillvattennätet inom Industriområde norr belastas med tillskottsvatten genom direkt nederbördspåverkan, vilket utgör en risk för källaröversvämningar. Flödesmätningar visar på förekomsten av felkopplade ytor, uppskattningsvis en fiktiv yta på 3 ha, alternativt inläckage från dagvattensystem. På grund av sammankopplingen med kombinerat system kan det även finnas spillvattenledningar som påverkas genom dämning från de nedströms liggande kombinerade avloppsledningarna. Figur 23 Sommaren 2014 utfördes flödesmätning i området kring Gasverksgatan. Dagvatten från området avleds dels söderut genom Industriområde söder, dels västerut från Pärlgatan till område Kanalgatan och Slåtterängen mot Krondiket och Krondammen. Båda dessa dagvattenhuvudledningar är nästan fullt utnyttjade av befintlig belastning, vilket gör att dagvatten från den nu oexploaterade delen i nordöst måste ske med hög grad av fördröjning och lokalt omhändertagande. Det är därför viktigt att utrymme och anpassning bevakas i bebyggelseplaneringen så att genomförandet av åtgärder för dagvattenavledning från det ännu inte exploaterade området kan ske enligt intentioner i SWECOs utredning Eslöv va-system nordöst (2014). Det finns instängda områden inom avloppsområdet, främst närmast järnvägen som utgör en barriär för vattnets naturliga flödesväg. Hela avloppsområdet och även delar av jordbruksmarken öster om Östra vägen lutar västerut mot järnvägen vilket gör att det finns risk för marköversvämningar inom de instängda områdena. I bilaga 3 finns en kartbild över områden i Eslöv som är instängda.

46 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Förslag till utredningar och åtgärder Utred hur avloppsområdets spillvattenledningar påverkas av nedströms kombinerat avloppssystem samt hur området kan göras oberoende av detta. Identifiera och åtgärda tillskottsvattenmängderna till spillvattenledningar uppströms korsningen Gasverksgatan - Nils Johnssons väg. Möjligheterna att separera uppströms kombinerat avloppssystem bör utredas. Ombyggnad av Möllegränd sker under 2016 (se figur 23). I resterande gator, Hantverkarvägen och västra delen av Per Håkanssons väg, bör ledningsnätet också byggas om. Arbeta fram en lösning för hur ledningsnät och dagvattenomhändertagande för de nu oexploaterade delarna inom områdets nordöstra del ska utföras. Förslaget bör innefatta ersättning av nuvarande dagvattenledning genom bostadsområde Berga. Separera övriga kvarvarande kombinerade ledningar i området. 5.7 Industriområde söder Industriområde söder är främst bebyggd med industriverksamhet, med bl. a. Orkla Foods anläggning. Områdets avloppssystem består till största delen av duplikatsystem med undantag för ett ca 8 ha stort område med kombinerat system kring korsningen Trehäradsvägen Lundavägen (se figur 24). Områdets dagvattenavledning sker i huvudsak via Långakärr som är en naturlig sänka i området. Långakärr med dess omgivande betesmark är naturskyddsområde med rikt fågelliv. Tillförseln av dagvatten till lågområdet är en förutsättning för en fri vattenyta. Utloppsledningen från Långakärr avleds utmed södra delen av Ellingevägen i en 1200-kulvert till anslutning mot Eslövsbäcken intill Ellinge avloppsreningsverk. För den mindre västra delen av området leds dagvatten via Trehäradsvägen, Ystadsvägen utmed stambanan till utlopp i Eslövsbäcken vid Ellinge avloppsreningsverk. Orkla Food har flera anslutningar för vatten, spill och dag samt egen ledning för fabrikationsspillvatten till Ellinge avloppsreningsverk.

47 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 46 Figur 24 Pumpstationer och ledningsnät i Industriområde söder. Rödmarkerat område är ett framtida exploateringsområde, och på det blåmarkerade området är det tänkt att ett framtida dagvattenmagasin kan placeras. Vid punkt A ska dagvattnet från exploateringsområdet anslutas med strypt flöde.

48 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt Området har ganska få översvämningsskador, och bidrar inte i någon större grad med tillskottsvatten. Detta frånsett den äldre delen av området i västra delen av Trehäradsvägen och Ystadsvägen med viss del kombinerat avloppssystem. I Ellingevägen vid Orkla Foods anläggning finns en äldre dagvattenledning i form av ett rörlagt dike, som är ansluten via Orkla Foods interna avloppssystem. Detta bör åtgärdas i samråd med Orkla Food. Företaget har sålt ett markområde med kontorsbyggnad och sporthall omedelbart norr om Ellingevägen. Detta område kan komma att exploateras hårdare av ny ägare. Avloppssystemet inom området är dimensionerat enbart för avrinning från området väster om Östra vägen. En översiktsplan har påbörjats för en ganska omfattande bebyggelse även öster om Östra Vägen. För hantering av dagvattenavrinning från detta område avses att dagvatten via ett uppsamlingsstråk skall ledas söderut för utflöde till Grybybäcken. Då en del av det nya området ansågs nödvändigt att bygga ut för handelsändamål, innan dagvattensystemet söderut kunde etableras gjordes lösningen att med strypt dagvattenflöde tillfälligt ansluta denna del till Industriområde söder vid punkt A (se figur 24). För denna lösning fordras att det låglänta området söder om handelsområdet reserveras för utjämning av dagvattenflöden tills planerad avrinningsväg söderut färdigställs (Hartzén, Nielsen och Svensson 2009). Spillvattenavledning och vattenframledning till området avses ske via befintligt ledningsnät i Industriområde söder. Om detta innebär behov av förstärkning av befintligt ledningssystem, kan avgöras först när man vet omfattningen av bebyggelse som planeras österut. Funktionen av områdets dagvattenavledningssystem i området Grindvägen-Långakärr-Eslövsbäcken har byggts ut med genom åren med mycket olika förutsättningar och är därför svåröverskådlig Förslag till utredningar och åtgärder Områdets avloppssystem bör analyseras, bl.a. för att klarlägga eventuellt utrymme för spillvatten för framtida bebyggelse öster om Östra vägen. Gammalt rörlagt dike som avleder dagvatten vid Orkla Food måste få en bättre lösning och eventuellt medge mer bebyggelse utmed Ellingevägen. Kontrollera tillskottsvattenflöden från Ystadsvägen Trehäradsvägen. Spåra tillskottskällor och åtgärda. Planera för att återstående kombinerade avloppsledningar efterhand byggs om till duplikatsystem. Dagvattensystemets uppbyggnad i området Grindvägen-Långakärr-Eslövsbäcken bör utredas, bl.a. avseende om en utjämningsdamm kan etableras före anslutning till Bråån som är ett mycket känsligt vattendrag.

49 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Sammanfattande problembeskrivning och åtgärdsförslag i Eslövs tätort Dagvatten- och spillvattenledningar har i takt med Eslövs utbyggnad norrut etablerats i största utsträckning med pumpstationer för spillvatten söderut till det kombinerade avloppssystemet och dagvatten norrut till Saxån via fördröjningsdammar. De delar av ortens spillvattennät som inte avleds via spillvattenpumpstationer, främst Industriområde norr och Industriområde söder, där utbyggnad av duplikatsystem skett är mer eller mindre beroende av det kombinerade systemet i område Kanalgatan. Man kan därmed inte utesluta påverkan i spillvattennätet av nedströms belägna kombinerade ledningar. Detta förhållande måste förändras för att ge nödvändig säkerhet i utbyggda separata spillvattenledningar. För att nå tillräcklig säkerhet i spillvattensystemen krävs även åtgärder i områdena Slåtterängen (inklusive Marieholm) och Rönneberga, så att tillskottsvattenmängderna minskas till flöden som inte orsakar uppdämning och som pumpstationerna klarar att transportera även vid intensiva regn. För att nå ett sådant förhållande krävs att kvarvarande kombinerade ledningar i dessa områden byggs om till duplikatsystem, samt åtgärder på befintliga spillvattensystem så att tillskottsvattenmängderna minskar till en godtagbar nivå. Åtgärder som i första hand reducerar olägenheter för anslutna abonnenter bör prioriteras. För områdena Kanalgatan och Trollsjön behöver en principlösning utarbetas för att klarlägga om och hur områdena ska omvandlas till duplikatsystem. Det är viktigt att en sådan ombyggnadsplan utarbetas för att efterhand som gatuombyggnader utförs i områdena kunna etablera nya, och/eller förnya avloppssystemet, samt för att vid detaljplanförändringar och liknande hävda utrymmesbehov för det allmänna avloppssystemet. För att underlätta arbetet med att ta fram en plan för fortsatt separering bör en heltäckande avloppsnätsmodell över Eslövs tätort byggas upp.

50 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 49 6 ÅTGÄRDSOMRÅDE: ÖVRIGA ORTER 6.1 Marieholm Marieholm ligger nordväst om Eslöv längs med Saxåns norra strand och har ca 1700 invånare. Bebyggelsen består främst av enfamiljsfastigheter och en del hyresfastigheter. Ledningsnätet är i huvudsak duplikatsystem med Saxån som recipient för dagvattnet. Dock finns det en del gator och områden som saknar dagvattenledningar, bl. a i området norr om järnvägen längs med Ottabäcken samt i delar av Storgatan. I Reslöv öster om Marieholm finns ett mindre separat system. Det finns två stycken spillvattenpumpstationer. SPU26 (Marieholms pumpstation) ligger på platsen för det gamla avloppsreningsverket som lades ner på 1970-talet. Här finns även en fördröjningsvolym på ca m 3, där det är möjligt att fördröja avloppsvattnet från byn i ca 2 dygn. Pumpstationen totalrenoverades Till Marieholms pumpstation rinner avloppsvattnet med självfall från öster till väster, med på sina håll mycket dåligt fall. Det finns även en pumpstation (SPU21) i Reslöv som lyfter vattnet från Reslöv till Marieholms självfallssystem (se figur 25). Från Marieholms avloppspumpstation trycks spillvattnet till Slåtterängens avloppsområde i Eslöv via pumpstationerna Almliden och Trollenäs. Figur 25 Ledningsnätet i Marieholm.

51 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt och genomförda utredningar Marieholm har drabbats av ett par översvämningstillfällen under de senaste 10 åren, bl. a. vid regntillfället den 20 augusti 2006 då nästan 50 fastigheter fick vatten i källaren. Områdena som främst drabbats är längs med Storgatan samt i området öster om Ottabäcken. Det har gjorts ett antal utredningar som visade att mängden tillskottsvatten är så pass stor att systemet är att betrakta som ett icke fullständigt utbyggt duplikatsystem. Mätningar från 1997 visar på att det finns ca 3 ha direkt fiktiv yta (Carlsson 1998a). I utredningsarbetet efter översvämningarna efter det kraftiga regnet konstaterades det även här att hela ledningsnätet är att betrakta som ett icke fullständigt utbyggt duplikatsystem (Lundblad 2009a). Sommaren och hösten 2010 genomförde Sweco en flödesmätningskampanj i Marieholm. Fyra v/hmätare var utplacerade på självfallssystemet under juni-oktober Det hämtades även data från Marieholms pumpstation, där pumparnas start- och stopptider räknades om till flöde. Resultatet visade att ledningsnätet tillförs en betydande mängd tillskottsvatten i samband med regn. Det direkta nederbördstillskottet till Marieholms pumpstation motsvarade ca 3,3 ha fiktiv yta (se figur 26). Det har även konstaterats att det sker överläckage från otäta dagvattenledningar till otäta spillvattenledningar. Efter analys av ett års (2015) pumpat flöde från Marieholm kan det konstateras att den direkt nedbördspåverkade fiktiva ytan fortfarande är kring 3 ha och att den årliga tillskottsvattenmängden är ca 80 % (USG=5). Figur 26 Resultatet av Swecos flödesmätning juni-oktober 2010.

52 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 51 Närheten till Saxån bidrar till att mängden tillskottsvatten är stor. Grundvattennivån kan periodvis vara hög med risk för inläckage till spillvattensystemet genom otäta ledningar. Enligt en nattmätning genomförd var inläckaget av storleksordningen 13 l/s (Carlsson 1998b). Vid höga vattennivåer i ån blir även nivån i anslutande dagvattenledningar hög, med påföljande risk för överläckage till spillvattenledningarna. Vid mätning uppgick tillskottsvattenflödet till 90 l/s (Carlsson 1998a). Efter en långdragen omprövningsprocess av dikningsföretaget för Saxån 2003 har vattendraget rensats 2005, vilket gör att problemet är något mindre idag. Ledningarna är till största delen betongledningar Åtgärdsförslag Sweco har tagit fram en saneringsplan för Marieholm (Lundblad 2007a) med principförslag på hur spillvattensystemet kan se ut för att minska mängden tillskottsvatten (se figur 27). Planen gick kortfattat ut på att dela upp avrinningsområdet söder om järnvägen i tre stycken delavrinningsområden, Väster, Mitt och Öster. Mitt och Öster skulle förses med en pumpstation som skulle trycka till befintlig tryckavloppsledning. I samband med att område Väster sanerades skulle en ny pumpstation byggas närmare orten som skulle ersätta den befintliga pumpstationen vid gamla reningsverket. I planen ingick även att man skulle bygga ett helt tätt spillvattenledningsnät. Detta skulle åstadkommas genom att lägga nya spillvattenledningar i ett stort antal gator samtidigt som de gamla spillvattenledningarna skulle ligga kvar och fungera som dag- och dräneringsledningar. För att den gamla spillvattenledningen ska kunna bli en ren dag- och dräneringsledning krävs att åtgärder görs även på tomtmark. Figur 27 Swecos plan för sanering av Marieholm. Blå fyrkanter är fastigheter med källare under Saxåns nivå.

53 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Förslag på framtida utredningar och åtgärder Utreda vidare Swecos förslag från 2007 och ta fram lämpliga etapper i projektet. Det är viktigt att fastighetsägarnas del i projektet tydliggörs och att det klargörs vilka åtgärder som behöver vidtas på fastighetsmark. Enbart åtgärder på kommunal mark kan innebära att önskad effekt inte uppnås då det finns risk att tillskottsvattenmängden via fastigheternas dränering står för en betydande del. Modell för avloppssystemet bör tas fram för att fastställa befintlig status och som referens för framtida förbättringar. Kartlägga direkt felkopplade ytor och ledningar med överläckage, främst inom området öster om Ottabäcken (område VH1 i figur 26) samt i västra delen av Marieholm i området kring Klaragatan (område VH3 i figur 26). 6.2 Kungshult Kungshult är ett mindre samhälle med cirka 350 invånare beläget öster om Eslövs tätort. Området är flackt och avloppsledningsnätet är bara delvis separerat då dagvattennätet inte är fullt utbyggt. En mindre pumpstation (Attarps pumpstation) pumpar spillvattnet från 9 fastigheter längs Östra Strövägen i den södra delen av samhället. Spillvattnet från hela samhället leds till Björkeröds pumpstation där det via Stavröds pumpstation leds vidare till Ellinge reningsverk (se figur 28). Figur 28 Översikt över Kungshult avloppsledningsnät. Via Stavröds pumpstation leds spillvattnet till Ellinge reningsverk. Dagvattnet i området leds via två anslutningar ut i ett kulverterat dike tillhörande dikningsföretaget Vännberga. Dikningsföretaget är idag inte aktivt.

54 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt och genomförda utredningar Samhället drabbades av intensiva regn 2005 och 2006 som orsakade flera källaröversvämningar, framförallt i området kring Hasslerödsvägen som räknas som instängt område (se figur 29). Eslövs kommun lät Sweco undersöka avloppsnätet efter översvämningarna Flödesmätningar på avloppssystemet i samband med regn visade att det finns risk för skadlig uppdämning vid kraftiga regn (Lundblad 2009b). Driftstopp i Björkeröds pumpstation (SPU14) har också orsakat källaröversvämningar. Pumpstationen har nödavlopp, men pumpen behövde tidigare startas manuellt. Efter en renovering av pumpstationen 2015 startar numera bräddpumpen automatiskt men den har ingen reservkraft. Figur 29 Kring Hasslerödsvägen finns ett instängt område där ytvatten kan orsaka överbelastning på spillvattennätet. Allt dag- och dräneringsvatten samt eventuellt nödbräddat spillvatten från verksamhetsområdet i Kungshult avbördas till Vännberga dikningsföretag. Detta dikningsföretag ansluter nedströms till ytterligare dikningsföretag och öppna diken söderut för anslutning till Bråån vid Östra Strö. Dikningsföretagen som är relativt gamla tar i förrättningarna inte upp flöden från planlagda områden. Ett av de nedströms belägna företagen, Vennberga-Jeppstorps dikningsföretag, begärde 1998 att Eslövs kommun skulle bekosta underhållsrensning av 2900 m öppet dike inom företaget. Denna begäran avslogs med motiveringen att en analys av kommunens delaktighet i så fall borde göras först. En utredning behöver göras för att konstatera avbördningskapaciteten i dikningsföretagens system, och planera åtgärder därefter. Behovet av avvattning inom Kungshults verksamhetsområde för dagvatten är i nuläget helt beroende av avledningsmöjligheter via dikningsföretagen.

55 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 54 Under 2013 genomfördes flödesmätning i två punkter på spillvattennätet i Kungshult (SNB1841 och SNB1839, se figur 30). Undersökningen visade att det var en direkt regnpåverkan i båda grenarna, med en kort tillrinningstid. Den fiktiva ytan blev ca 0,38 ha från det västra området och 0,11 ha från det södra området. Figur 30 Under 2013 utfördes flödesmätning i två punkter på spillvattennätet, SNB1841 och SNB Förslag på framtida utredningar och åtgärder Totalt har nästan 0,5 ha fiktiva ytor kopplade på spillvattennätet konstaterats i de undersökta områdena. Det rekommenderas att hitta källor till dessa genom att anslutningskontrollera fastigheter och rännstensbrunnar i båda delområden med fokus på fastighetsområden med oklar dagvattenhantering. Detta gäller framförallt Östra Strövägen och Tallbacksvägen, där dagvattennätet inte är fullt utbyggt. Påverka gatukontoret att skapa avrinningsvägar ovan mark för de områden som är instängda, framförallt området kring Hasslerödsvägen. Undersök kapacitet och skick på nedströms belägna dikningsföretag. Genomför eventuellt nödvändiga åtgärder i samarbete med dikningsföretagen.

56 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Västra Strö, Gullarp och Östra Asmundtorp Västra Strö, Gullarp och Östra Asmundtorp ligger inom verksamhetsområde för spillvatten och vatten, d.v.s. dagvattenhanteringen ligger utanför VA SYDs verksamhetsområde. I Västra Strö finns en pumpstation som trycker spillvattnet till Gullarps pumpstation (SPU44), vilken i sin tur för vattnet vidare till Eslövs spillvattensystem. Spillvattnet släpps till en 225 mm ledning i Onsjövägen. I Östra Asmundtorp finns två stycken spillvattenpumpstationer. Den s.k. stora pumpstationen (SPU12) trycker spillvattnet från hela byn till tryckledningen som kommer från Gullarp (se figur 31). Det finns inga rapporter om källaröversvämningar eller andra fel och olägenheter på avloppssystemet. Figur 31 Ledningsnätet i Västra Strö, Gullarp och Östra Asmundtorp.

57 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Flyinge Flyinge Flyinge ligger i de södra delarna av Eslövs kommun, precis vid gränsen mot Lunds kommun, och har cirka 1000 invånare. Spillvattnet leds idag till Flyinge reningsverk som ligger sydväst om samhället. Avloppsvattnet kommer till reningsverket via två självfallsledningar, en västerifrån Getinge och Gårdstånga och en österifrån Flyinge, Holmby och Hammarlunda (se figur 32). Figur 32 En översikt över ledningsnätet kring Flyinges avloppsreningsverk. Till reningsverket kommer även vattnet från Gårdstånga, Holmby och Hammarlunda. Verket kan maximalt ta emot 50 m 3 /h, och vid större flöden kan det inkommande vattnet österifrån bräddas ut till en damm. Under 2013 byggdes en ny överföringsledning mellan Flyinge och Södra Sandbys reningsverk som ännu inte är tagen i bruk i väntan på att Flyinge reningsverk ska byggas om till en pumpstation. Dagvattnet från Flyinge går till Kävlingeån via ett dike som sträcker sig genom samhället. Diket är ett dikningsföretag, Flyinge dagvattenavledningsföretag Ledningsnätet i Flyinge har en relativt låg andel tillskottsvatten och har endast haft ett fåtal kända källaröversvämningar. I samhället finns tre stycken pumpstationer för spillvattnet (se figur 33).

58 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 57 Figur 33 Flyinge har duplikatsystem med tre spillvattenpumpstationer. Flyinges avloppsreningsverk ligger sydväst om samhället Problemöversikt och genomfört utredningsarbete Under sommaren 2012 utfördes mätningar på spillvattennätet i Flyinge. Flödesmätaren var placerad i SNB2911 som finns på den ingående ledningen från Flyinge, Holmby och Hammarlunda till reningsverket. Mätningen visade att den fiktiva ytan var 0,3 ha, som jämfört med den totala ytan på 105 ha visar att tillskottsvattenmängden är mycket liten.

59 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Gårdstånga och Getinge Nordväst om Flyinge ligger Gårdstånga och Getinge med cirka 350 invånare. Avloppssystemet här är klassat som duplikatsystem i området öster om Kävlingeån (Gårdstånga) och som duplikatsystem under uppbyggnad väster om ån (Getinge). Spillvattnet från båda delområdena leds till Gårdstångabro pumpstation som pumpar vattnet till Flyinge reningsverk (se figur 34). Figur 34 Spillvattnet från Getinge (väster om Kävlingeån) och Gårdstånga (öster om ån) leds till Gårdstångabro pumpstation som pumpar vattnet till Flyinges avloppsreningsverk Problemöversikt och genomfört utredningsarbete Gårdstånga drabbades av översvämning i området kring Byasvängen både 2007 och Vid båda händelserna orsakades problemen av att Trafikverkets ledningar inte klarade av att avleda regnvattnet vid väg 104. Detta resulterade i marköversvämningar och vattnet tog sig in i spillvattennätet (se figur 35). Under 2013 har möten mellan VA SYD, Eslövs kommun och Trafikverket hållits med syftet att ta fram en åtgärd för att förhindra marköversvämningar. Vid mötena har det framkommit att trafikvattnet avleds via ett dike till en våtmark innan det slutligen leds till Kävlingeån. Innan våtmarken anlades leddes vattnet direkt till Kävlingeån. Diket visade sig vara kraftigt igenväxt vilket kan ha orsakat problemen med marköversvämning. Under mötet informerades VA SYD också om att det finns planer på att bygga en gång- och cykelväg från E22 längs Harlösavägen fram till Gårdstångabacken. VA SYD framförde då förslag på sätt att anpassa GC-vägen så att den också fungerar som översvämningsskydd. Detta genomfördes inte utan istället rensade man diket som går till våtmarken samt utformade ett slags bräddavlopp från diket. Vattnet kan då vid behov avledas till det dike som tidigare ledde vattnet direkt ner till Kävlingeån. Bräddavloppets placering visas i figur 35. Det är okänt om åtgärden är tillräcklig för att förhindra fler översvämningar.

60 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 59 Figur 35 Dagvattnet från väg 104 leds i ett dike till en våtmark nordväst om samhället. Gul prick markerar var ett bräddavlopp har skapats så att vattnet vid behov kan ledas direkt till Kävlingeån. Blå pilar visar hur vattnet rann genom samhället vid översvämningarna 2007 och Även Getinge har drabbats av översvämningar, där flera fastigheter vid Åvägen har haft upprepade problem. Området mellan Åvägen och Sandbyvägen saknar dagvattensystem trots att det ingår i verksamhetsområdet för dagvatten. Området sluttar ner mot ån och den befintliga spillvattenledningen går över privat tomtmark. Anslutningskontroller har visat att ett flertal av fastigheterna har sitt dagvatten kopplat till spillvattennätet. Under sommaren 2012 genomfördes flödesmätningar i två mätpunkter innan Gårdstångabros pumpstation. Flödet från Getinge mättes i SNB3403 och flödet från Gårdstånga mättes i SNB3241 (se figur 36). Från Getinge bedöms det komma ett flöde vid regn som motsvarar en fiktiv yta på ca 0,1 ha och från Gårdstånga är motsvarande siffra 0,3 ha.

61 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 60 Figur 36 Under 2012 utfördes flödesmätning i två spillvattenbrunnar markerade med blått. Under 2012 och 2013 har flera ledningssträckor i samhället filmats, se figur 37. Det har här framkommit att det finns brister på ledningsnätet som behöver åtgärdas genom relining. Arbetet kvarstår att utföra. Figur 37 Ledningssträckor inringat med blått filmades 2013.

62 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Förslag på framtida utredningar och åtgärder Gårdstångabros pumpstation har ett nödavlopp som är placerat på en nivå som ligger över den lägsta källargolvsnivån i området. För att öka säkerheten på nätet planerades en ombyggnad av nödutloppet med syftet att sänka bräddnivån. Detta gick dock inte att genomföra då nivån i recipienten var för hög. En fortsatt utredning krävs angående vilka åtgärder som är genomförbara. Området mellan Åvägen och Sandbyvägen som saknar dagvattensystem behöver undersökas vidare. För att få en uppfattning om den totala mängden dagvatten från husen som belastar spillpumpstationen behöver alla fastigheter anslutningskontrolleras. Därefter får man göra en bedömning om mängden är så stor att en annan dagvattenlösning för området behöver tas fram Holmby och Hammarlunda Holmby och Hammarlunda ingår i upptagningsområdet för Flyinge avloppssystem. Båda orterna har endast verksamhetsområde för spillvatten och renvattenförsörjning. Självfallssystemet i Hammarlunda leder till Hammarlunda pumpstation som transporterar avloppsvattnet till självfallssystemet i Holmby (se figur 38). Holmby pumpstation vidaretransporterar sedan vattnet till avloppssystemet i Flyinge. Figur 38 Avloppssystemet i Holmby och Hammarlunda. Mycket lite fel eller problem har rapporterats från orterna när det gäller avlopp Förslag på framtida utredningar och åtgärder Självfallssystemen i de båda orterna är sannolikt från eller 1960-talen vilket gör att de troligen är ganska otäta. Det hade därför varit intressant att beräkna eller mäta mängden avloppsvatten från orterna och jämföra med uppgifterna om levererad vattenmängd.

63 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Harlösa I den sydöstra kanten av Eslövs kommun ligger Harlösa, ett samhälle med cirka 760 invånare. Avloppsnätet är till största delen ett duplikatsystem, med undantag för Åkervägen i den södra delen av samhället som har en kombinerad ledning. Det finns också några gator som saknar dagvattenledning, som delar av Stationsvägen, Lidvägen samt Industrivägen. Spillvattnet leds till Harlösa pumpstation som ligger sydväst om samhället. Därifrån pumpas vattnet vidare till Fortifikationsverkets reningsverk som ligger i Lunds kommun. Vid Harlösa pumpstation kan avloppsvattnet vid behov brädda ut i dammar, varifrån det sedan kan ledas ut i Kävlingeån (se figur 39). Figur 39 Översikt över Harlösas avloppsnät. Spillvattnet pumpas via Harlösa pumpstation till Fortifikationsverkets avloppsreningsverk, som ligger i Lunds kommun Problemöversikt och genomfört utredningsarbete Till Harlösa pumpstation kommer det stora mängder tillskottsvatten som orsakar bräddning. Problemet är störst under vinterhalvåret då det är blött i marken. Tillskottsvattnet medför också ökade driftskostnader då VA SYD betalar 5,20 kr för varje m 3 vatten som Fortifikationsverket renar genomfördes två nattmätningar (Lundblad 1996). Nattmätningen följdes upp av TV-inspektion samt anslutningskontroller. Vid anslutningskontrollerna upptäcktes 0,7 ha hårdgjord yta kopplad till spillvattennätet (40 stycken takytor och 0,17 ha gata) gjordes en ny nattmätning (Andler 2010) som visade att 4 ledningssträckor och 1 brunn hade ett stort inflöde. Alla sträckor utom en (SNB2012-SNB1976) har åtgärdats med infodring, och brunnen har bytts ut. Detta har minskat andelen tillskottsvatten en del men problemet är fortfarande stort. Under 2016 har flödesmätning utförts på spillvattennätet för att försöka ringa in var tillskottsvattnet tar sig in nu. I området kring Stationsvägen-Åvägen har flera fastigheter drabbats av källaröversvämningar. Problemet finns också i området längs med Karl Axels väg i den norra delen av samhället. Här beror översvämningarna på att markvatten rinner från åkrarna söderut ner i samhället (se figur 40).

64 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 63 Figur 40 I området kring Stationsvägen och Åvägen har ett flertal fastigheter drabbats av källaröversvämning. Även området söder om Karl Axels väg har fått problem då ytvatten rinner av från åkrarna norr om samhället Förslag på framtida utredningar och åtgärder Frågan om hur ytvatten ska hindras från att flöda in vid Karl-Axels väg bör utredas. Ett förslag finns sedan tidigare om att utforma ett dike norr om vägen, men markägaren måste godkänna detta. För att komma tillrätta med den stora andelen tillskottsvatten till pumpstationen behöver en plan för det fortsatta arbetet tas fram. Det första steget är att analysera resultatet från flödesmätningarna som utförts under Om det största flödet kommer från samma områden som vid tidigare mätningar trots att ledningarna infodrats ligger problemet troligtvis inne på fastigheterna. Det kan då antingen bero på otäta servisledningar eller att en stor andel fastigheter har sin dränering kopplad på spillvattenledningen. Mätningen kan också visa om vattnet nu tar sig in på nya ställen i ledningsnätet. Det kombinerade området i den sydvästra delen av samhället bidrar med en del tillskottsvatten i form av dagvatten. Då en flödesmätare placerades uppströms det kombinerade området och en nedströms kommer mätningen också ge en indikation på hur mycket flödet kommer minska om en fullständig separering görs. Förutom att separera det kombinerade området bör man också lägga dagvattenledningar i de gator där det saknas. En annan del av arbetet är att följa upp rapporten från nattmätningen I rapporten finns en detaljerad karta över vilka fastigheter och gator som har sitt dagvatten kopplat till spillvattenledningen. Då ingen uppföljning finns dokumenterad är det troligt att en del av dessa ytor fortfarande är felkopplade. Fastighetsägarna bör åläggas att snarast se till att dagvattnet kopplas till rätt ledning.

65 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Löberöd Löberöd ligger i den sydöstra delen av kommunen och har cirka 1100 invånare. Samhället delas av en höjdrygg som går genom orten i väst-östlig riktning. Ledningsnätet är byggt på 1960-talet och är till största delen ett duplikatsystem. Dagvattnet i den norra delen leds via ett dikningsföretag till Bråån och dagvattnet i den södra delen går via ett dikningsföretag ut i Kävlingeån. Spillvattnet pumpas från den södra delen via Ölycke pumpstation upp till reningsverket som ligger i den nordöstra delen av samhället (se figur 41). Figur 41 Översikt över Löberöds avloppssystem. Inne i samhället finns det några gator kvar som har kombinerat avloppssystem: Järnvägsgatan, Torggatan, Västra Industrigatan/Norra Radhusgatan samt Lilla Tvärgatan. Under 2016 är det planerat att separera Järnvägsgatan och Torggatan Problemöversikt och genomförda utredningar Från reningsverket leds vattnet via Vieröds dikningsföretag till Bråån. I en gammal överenskommelse från 1960 anges att kommunen maximalt får släppa 235 l/s till dikningsföretaget. År 2007 utförde Sweco en undersökning på uppdrag åt Eslövs kommun för att kontrollera om flödet överskreds eller ej. Undersökningen visade att dikningsföretagets kulvert har lägre kapacitet än vad som angetts i dikesförättningen (Lundblad 2007b). Under mätperioden (januari-juni) inträffade dämning i samband med snösmältning samt under perioder med våta markförhållanden, men inte i direkt samband med regn. Mätningen visade också att inför en framtida exploatering av Löberöd behövs utjämning av dagvattenflödet. År 2009 byggdes därför ett dagvattenmagasin vid reningsverket för att begränsa flödet till dikningsföretaget.

66 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 65 Spillvattensystemet i Löberöd blir tidvis överbelastat i samband med nederbörd vilket orsakar dämningar. Störst problem blir det i de nordöstra delarna av samhället innan reningsverket, kring Östergatan och Vårgatan. Här har flera fastigheter installerat backventil efter upprepade källaröversvämningar. Vid en undersökning utförd av ProVeA (1992) visade flödesmätning att en fiktiv yta på ca 1,2 ha belastade nätet uppströms SNB2043, strax nedströms korsningen Östergatan/Hörbyvägen (beräknat från ett regntillfälle). Den största andelen av tillskottsvattnet bedömdes komma från området uppströms Ölycke pumpstation. ProVeA konstaterade också att den teoretiska kapaciteten för spillvattenhuvudledningen i Hörbyvägen, strax nedströms korsningen med Östergatan, är cirka 20 l/s vid full sektion. Pumpstationen Ölycke hade vid tiden för undersökningen kapaciteten 24 l/s när de två pumparna gick samtidigt, vilket innebar risk för dämning i de trånga sektionerna nedströms. För att minska belastningen på ledningen i Hörbyvägen byggdes 2005 en ny ledning från SNB1920 i Mejerivägen till SNB2973. Därmed kunde vattnet från Ölycke istället ta vägen via Smedjegatan till reningsverket (se figur 42). Det är oklart om vattnet fortfarande kan fortsätta rinna till Hörbyvägen eller om ledningen proppades efter SNB1920. Figur 42 Vid större regntillfällen kan uppdämning ske i Hörbyvägen vilket tidigare orsakat översvämningsproblem i området kring Östergatan/Vårgatan. Sträckan inringad med blått har dålig lutning och en maxkapacitet på ca 20 l/s vid full sektion. Problemen med dämning har fortsatt även efter att den nya ledningen byggdes. Vid ett större regntillfälle den 2 juli 2011 steg trycklinjen upp till marknivå i Hörbyvägen med

67 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 66 översvämningsproblem som följd i området kring Östergatan/Vårgatan. Även 2014 blev det problem i området. Marken var mättad efter en längre period med daglig nederbörd när det den 19 oktober föll 42 mm under 9 timmar. Vid fältundersökning efter översvämningstillfället såg man tydliga tecken på att spillen varit dämd upp till markytan i Östergatan, samt upp till cirka 1,5 m under markytan i Hörbyvägen. Vid avloppsreningsverket ska marken ha varit översvämmad. Mellan den 7 maj och den 8 oktober 2014 genomfördes flödesmätning i spillvattennätet precis innan reningsverket samt i dikningsföretagets dagvattenledning efter verket (se figur 43). Mätningen i SNB2048 visade att en fiktiv yta på 1,3 ha är kopplad till spillvattennätet (medel från 31 regntillfällen). Ledningens kapacitet i mätpunkten är ca 20 l/s. Flödesdata från DNBpriv3439 visar att utgående dagvattenledning har kapaciteten 223 l/s och precis som vid Swecos mätning inträffade ingen dämning i samband med regn. Figur 43 Under 2014 genomfördes flödesmätning på ingående ledning till reningsverket samt på utgående dagvattenledning efter verket Förslag på framtida utredningar och åtgärder De kombinerade områdena vid Järnvägsgatan och Torggatan kommer att separeras under 2017 vilket förhoppningsvis kommer att minska belastningen på spillvattennätet. För att ytterligare minska belastningen bör man: Kontrollera om ledningen i Mejerigatan är proppad, och om så inte är fallet, om den borde vara det. Har ledningen i Smedjegatan tillräckligt stor kapacitet att ta emot allt vatten? Överväga att öka dimensionen på den del av spillvattenledningen i Hörbyvägen som har dålig lutning för att öka kapaciteten. Man bör också undersöka vad som orsakar den nedsatta kapaciteten i utloppskulverten från dikningsföretaget samt se till att dikningsföretaget åtgärdar eventuella fel.

68 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Hurva Hurva ligger i den östra delen av kommunen och har cirka 350 invånare. Ledningsnätet är separerat och dagvattnet leds genom både ledningar och öppna diken. Dagvattnet leds ut till ett dike i den norra delen av samhället som ansluter till Bråån. Dagvattennätet är dock inte fullt utbyggt och anslutningskontroller har visat att flera fastigheter har sitt dagvatten kopplat på spillvettennätet. Då samhället ligger på sluttande mark har de flesta ledningarna bra kapacitet. Hurva har ett eget reningsverk norr om samhället, dit även vattnet från Östra Strö pumpas till (se figur 44). Innan vattnet går in i reningsverket går det in i damm 1 som tidigare utgjorde ett steg i reningsprocessen. Figur 44 Översikt över Hurvas avloppsledningsnät. Till reningsverket pumpas också vattnet från Östra Strö.

69 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt och genomfört utredningsarbete Tidigare gick det ett järnvägsspår genom samhället. Norr om den gamla järnvägssträckningen finns ett dike som tar emot vattnet som kommer söderifrån. Diket ansluter till Trafikverkets dagvattenledning i Riksvägen. Diket orsakar marköversvämning vid intensiva regn, och det är oklart vem som ansvarar för olika delar av dagvattenledningen och 2011 drabbades några fastigheter på Eslövsvägen av källaröversvämning p.g.a. dämning från spillvattenledningen. Flödesmätning utfördes under 2013 i Eslövsvägen (SNB2920), se figur 45. Mätningen visade att den felkopplade fiktiva ytan är ca 0,4 ha. Dagvattennätet är inte fullt utbyggt i gatan och det har konstaterats att fastigheterna som ligger söder om Eslövsvägen och väster om Utfarten har sitt dagvatten kopplat till spillvattenledningen. Figur 45 Under 2013 utfördes flödesmätning i SNB2920 i Eslövsvägen.

70 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 69 Hurva avloppsreningsverk har ett USG på 4,0 vilket innebär en stor andel tillskottsvatten. Natten mellan den 27 och 28 mars 2014 genomförde Sweco en mätning av spillvattenflödet i Hurva. Syftet med mätningen var att i samband med hög grundvattennivå bestämma mängden läck- och dräneringsvatten som påverkar spillvattensystemet. För att kunna se var inflödet är störst anges nyckeltalet LDM (liter per meter ledning och dygn) för varje ledningssträcka. Tillskottet uppmättes till strax under 9 l/s. Enligt undersökningen är den största delen av tillskottet koncentrerat till huvudledningen nedströms SNB2871, som ligger i södra delen av orten. Då många brunnar var dolda gick det inte att sektionera vattentillskottet så mycket som man önskade. Framförallt gäller detta den sista sträckan mellan samhället och reningsverket (SNB2934 SNB1818) där ledningen behöver filmas, se figur 46. Figur 46 Nattmätningen visade att det största inläckaget finns nedströms SNB2871. Den sista sträckan mellan samhället och reningsverket som är inringat med blått behöver filmas då brunnarna var dolda.

71 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 70 Totalt var det 53 ledningssträckor i gul klass och 9 stycken i röd klass, se tabell 9. För mer detaljerad information hänvisas till rapporten Billinge, Hurva nattmätning (Bengtsson 2014). Tabell 9 Antal ledningssträckor i gul eller röd klass enligt nattmätningen i mars 2014 Klassning LDM (l/m*d) Antal ledningssträckor (st) Inflöde (l/s) Gul ,79 Röd > , Förslag på framtida utredningar och åtgärder För att minska tillkottsvattenmängden bör en uppföljning av flödesmätningen i Eslövsvägen göras med hjälp av anslutningskontroller. Fokus bör ligga på de områden som inte har dagvattenledning, som Eslövsvägen, Hurva fäladsväg, Smedjevägen, Kärleksbacken och Mejerivägen. Även Möllevägen och Kyrkovägen saknar dagvattenledning. Södra delen av Riksvägen ingår inte i verksamhetsområdet för dagvatten. För de fastigheter som man vet har sitt dagvatten kopplat till spillvattenledningen behöver man undersöka om dagvattennätet behöver byggas ut eller om man kan hantera dagvattnet med lokala lösningar. Då brunnarna på sträckan mellan samhället och reningsverket (SNB2934 SNB1818) inte gick att hitta måste nattmätningen kompletteras genom filmning av ledningen. Detta bör ske under en period med likvärdiga förhållanden som de som rådde vid nattmätningen. I Hurva fäladsväg ansluter en ledning söderifrån till SNB2916. Området är bevuxet av gräs och det finns enligt kartan ingen fastighet kopplad till ledningen. Trots detta var nattflödet 0,05 l/s vilket gav ett nyckeltal på 98 l/m*d. Vidare undersökning behövs för att reda ut varifrån vattnet kommer. Om ingen fastighet är ansluten kan ledningen eventuellt proppas.

72 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Örtofta Samhället Örtofta ligger i den södra delen av kommunen vid gränsen mot Lund. Sedan sommaren 2015 är Örtofta reningsverk nedlagt och vattnet pumpas nu till Ellinge avloppsreningsverk. Vattnet kommer från orterna Örtofta, Toftaholm och Väggarp (se figur 47). Ledningsnätet består av ett duplikatsystem från 1960-talet, men delar av dagvattennätet byttes ut Det finns inga kända problem med ledningsnätet i Örtofta men vid förnyelse bör man ha två ledningssträckor i åtanke. Spillvattenledningen från Toftaholm går genom ett privat industriområde och när det är dags att förnya ledningen bör man överväga en annan sträckning. Spillvattenledningen från Väggarp passerar under Bråån med en dykarledning på väg mot pumpstationen. Idag måste ledningen manuellt underhållas med spolning och dylikt med jämna mellanrum. Figur 47 Ledningsnät och pumpstation i Örtofta Förslag på framtida utredningar och åtgärder Titta på möjligheten att ordna en bättre lösning för spillvattenledningen som går under Bråån strax norr om pumpstationen för att minska underhållsbehovet. Undersök möjligheten att ändra sträckning när spillvattenledningen från Toftaholm behöver förnyas så att den inte går genom privat mark.

73 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Öslöv Öslöv ligger strax väster om Stehag och har verksamhetsområde för spillvatten. Det finns varken bräddpunkter eller pumpstationer på ledningsnätet (se figur 48). Reningsverket består av en trekammarbrunn och en öppen markbädd. Förutom en del tillskottsvatten finns det inga kända problem på ledningsnätet. Figur 48 Ledningsnät och reningsverk i Öslöv.

74 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Stehag Stehag ligger i nordöstra delen av kommunen. Avloppsreningsverket är beläget i den östra utkanten av samhället. Recipienten är Blegelsbäcken som i sin tur mynnar ut i Rönne å. Samhället är uppbyggt där två bäckar sammanstrålade. Bäcken från nordväst leds idag in i dagvattensystemet i Bäckaledsvägen. Den gamla bäckfåran som fortsätter genom samhället finns dock kvar. Verksamhetsområdet för spillvatten innefattar Stehags tätort och området Sjöholmen intill Ringsjön, öster om Stehag (se figur 49). Avloppsledningsnätet i Stehag är från 1960-talet och är uppbyggt och dimensionerat som duplikatsystem. I Sjöholmen finns ett vakuumsystem, byggt på 1990-talet, varifrån avloppsvattnet pumpas till avloppsreningsverket. Det förekommer ingen bräddning från nät till recipient. Figur 49 Ledningsnät, pumpstation och reningsverk i Stehag Problemöversikt och tidigare utredningar Sett till nyckeltalet för utspädningsgraden till reningsverk är tillskottsvattenbelastningen i Stehag relativt låg. Medelvärdet perioden för den årliga tillförseln av tillskottsvatten till reningsverket har beräknats till 40 %, USG=1,6, det vill säga mycket mindre andel än för reningsverken i Billinge, Stockamöllan och Hurva.

75 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 74 Källaröversvämningar har inträffat men utgör inget problem som motiverar ombyggnad av ledningsnätet. I Stehag har fyra fastigheter drabbats av översvämning vid regn, samtliga vid olika tillfällen och vid extrema nederbördssituationer. Översvämning från vattendraget genom byn kan utgöra ett hot då inloppet vid Bäckaledsvägen lätt blir igensatt. Reningsverket har inte tillräcklig kapacitet att ta emot de flöden som uppstår vid regn, varför spillvattenledningarna alldeles uppströms verket riskerar att dämma ofta över hjässa. Så länge dämningen inte överskrider några kritiska nivåer i ledningsnätet utgör den inget problem för bebyggelsen. Däremot innebär den momentana flödesökningen som sker vid regn sannolikt försvårade driftförhållanden för reningsverket Förslag på framtida utredningar och åtgärder Under 2015 infodrades cirka 1000 m spillvattenledning, mellan Kärrstorpsvägen och reningsverket (se figur 50). Åtgärden syftade till att reducera den momentana flödesökningen i spillvattensystemet som sker vid regn. Effekterna av åtgärden bör följas upp med flödesmätning. Det krävs därför noggrann och kontinuerlig registrering av inkommande flöden till reningsverket. Figur 50 Sträckan markerad med blått infodrades 2015.

76 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Billinge Billinge är beläget längst norrut i kommunen, på gränsen till Svalövs kommun. Verksamhetsområdet för det allmänna VA-systemet omfattar tätorten. Avloppsreningsverket, dimensionerat för 600 personekvivalenter, är beläget i östra utkanten av samhället. Recipient för avloppssystemet i Billinge är Rönne å. Billinge samhälle utvecklades efter järnvägens tillkomst 1898 och har idag cirka 400 invånare. Den allmänna VA-anläggningen byggdes ut under 1950-talet med i huvudsak den omfattning den har idag. Den allmänna anläggningen ersatte då fastigheternas enskilda anläggningar för hantering av vatten och avlopp. Avloppsnätet är uppbyggt och dimensionerat som duplikatsystem men dagvattennätet är emellertid inte fullt utbyggt. På spillvattennätet finns två pumpstationer, Lilla och Stora Billinge, bägge belägna i norra delen av verksamhetsområdet. Kraven på anslutning till den allmänna avloppsanläggningen var till en början flytande varför utformning, likt för övriga byar i kommunen, inte alltid följer ett konsekvent mönster. Senast utförda sammanhängande utbyggnadsområde med VA-system är villabebyggelsen vid Stationsvägen/Lokstallsvägen från 1970-talet. Under 1990-talet anlades för bebyggelsen strax norr om byn, utanför planlagt område, separat avloppssystem för spillvatten som pumpas vidare till självfallssystemet i byn. Figur 51 Ledningsnät, pumpstationer och reningsverk i Billinge.

77 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt och tidigare utredningar Belastningen från läck- och dräneringsvatten på spillvattensystemet i Billinge är förhållandevis stor. Utspädningen av spillvattnet är konstant mycket hög, med ett nyckeltal beräknat till USG=5. Över året rinner det alltså fyra gånger mer grundvatten än spillvatten till reningsverket, vilket antas medföra försämrad reningsprocess och fördyrade energikostnader. Tillskottsvattenbelastningen orsakar inte skadlig uppdämning för bebyggelsen eller bräddning till recipienten. En möjlig orsak till den mer eller mindre konstanta belastningen av grundvatten kan vara kopplat till att delar av ledningsnätet ligger i skifferberg som ställvis är starkt vattenförande. Noggrann kartläggning av läck- och dräneringsvattentillskottet utfördes i Billinge Arbetet skedde genom nattmätning under period med hög grundvattennivå med efterföljande tvinspektion av ledningssträckor med konstaterade höga vattentillskott (liter per meter ledning och dygn). Resultatet visar att endast en begränsad andel av spillvattensystemet belastas med stora mängder tillskottsvatten (Bengtsson 2014). Källaröversvämningar har historiskt sett varit koncentrerade till Röstångavägen men har byggts bort genom i huvudsak anläggandet av ny dagvattenledning och strumpinfodring av spillvattenledning (2011). Under hösten 2014 utfördes flödesmätning i ledningsnätet som visade på små tillskott från nederbördspåverkan, försumbara i förhållande till tillskottet från läck- och dränvatten (Bengtsson 2015) Förslag på framtida utredningar och åtgärder Utifrån nattmätningarna enligt ovan strumpinfodras spillvattenledningar med stort inläckage under I samband med detta arbete åtgärdas även servisanslutningar. Fortsatta åtgärder som föreslås syftar till att komma till rätta med tillskottsvattnet: Vattenförbrukningen i Billinge är förhållandevis hög varför noggrannare läcksökning bör utföras. Separering av kombinerad avloppsledning i Konduktörsvägen. Följ upp renovering av spillvattenledningar (strumpning). Komplettera flödesmätningen från hösten 2014 med mätning under sommaren för att få med flödestopparna vid intensiva regn.

78 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Stockamöllan Stockamöllan är beläget i norra delen av kommunen och har cirka 300 invånare. Samhället är ursprungligen en bruksort och de första VA-systemen i byn byggdes sannolikt av bruket. Först på 1950-talet togs VA-systemet över och byggdes ut av dåvarande Röstånga kommun, främst för att ta hand om sanitärt avloppsvatten. Avloppsnätet har sedan blivit uppbyggt och dimensionerat som duplikatsystem. Stora delar av avloppsnätet i den äldre delen av byn har förnyats i början av talet. Stockamöllans avloppsreningsverk är beläget i den norra utkanten av samhället. Recipienten för avloppssystemet är Rönne å (se figur 52). Figur 52 Ledningsnät och reningsverk i Stockamöllan.

79 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät Problemöversikt och tidigare utredningar Belastningen från läck- och dräneringsvatten på spillvattensystemet i Stockamöllan är förhållandevis stor. Utspädningen av spillvattnet är konstant mycket hög, med ett nyckeltal beräknat till USG=3,3. Över året rinner det mer än dubbelt så mycket grundvatten än spillvatten till reningsverket, vilket antas medföra försämrad reningsprocess och fördyrade energikostnader. Tillskottsvattnet orsakar inte skadlig uppdämning för bebyggelsen eller bräddning till recipienten. Under hösten 2014 utfördes flödesmätning i ledningsnätet. Mätningarna visar på små tillskott från nederbördspåverkan, försumbara i förhållande till påverkan från läck- och dränvatten (Bengtsson 2015). Källaröversvämningar på grund av regn förekommer i princip inte i Stockamöllan Förslag på framtida utredningar och åtgärder För att komma tillrätta med tillskottsvattnet i Stockamöllan bör inledande noggrann kartläggning av läck- och dräneringsvatten genomföras. Detta bör ske genom nattmätning under en period med höga grundvattennivåer. 7 SUMMERING/SAMMANSTÄLLNING AV ÅTGÄRDSFÖRSLAG I det här kapitlet sammanställs de förslag på utredningar och åtgärder som angetts i tidigare kapitel på ett kortfattat sätt. Det finns några åtgärdsförslag som gäller för flera områden: För att kunna följa upp tillskottsvattenmängder på ledningsnätet är det viktigt att ingående flöde till reningsverk och pumpstationer mäts. Detta sker i samråd med avloppsvattenavdelningen. Möjligheten till att komplettera pumpstationer med reservkraft och nödavlopp där risk för skadlig uppdämning finns bör utredas. Detta sker i samråd med avloppsvattenavdelningen. En plan för hur de kombinerade avloppsområdena i Eslövs tätort ska separeras bör tas fram snarast. I detta arbete ingår att ta fram en heltäckande avloppsnätsmodell för staden. En sammanfattning av de förslag på åtgärder eller vidare utredning i Eslövs tätort som lämnats i kapitel 5 finns i tabell 10.

80 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 79 Tabell 10 Sammanfattning av förslag på åtgärder eller vidare utredning inom Eslövs tätort. Avloppsområde Kanalgatan Västerdala Trollsjön Slåtterängen Rönneberga Industriområde norr Industriområde söder Åtgärdsförslag Kartlägg och åtgärda ledningssträckor som ger stora tillskottsvattenmängder till pumpstation Trädgårdsgatan. Undersök om fastigheterna i Stehagsvägen är rätt kopplade. Först när pumpstation Trädgårdgatan inte längre överbelastas vid intensiva regn är det lämpligt att bygga ut duplikatsystem i Islandsvägen och ta bort pumpstation SPU33 i Grönlandsvägen. Redan ombyggda delområden som nu har duplikatsystem, som Tåbelundvägen, kompletteras med ledningar i Sallerupsvägen norrut utmed kyrkogården. Detta bör samordnas med anläggandet av en ny drickvattenledning. Infodra anslutna servisledningar på spillvattenledning i Storgatan. Lägg en dagvattenledning under stambanan. Fortsatt lokalisering och åtgärder för att minska läck- och dränvatteninflöden. Utred möjligheterna att bygga ut ett verksamt duplikatsystem från Grindvägen. Begränsa tillskottsvatten från området. Kartlägg flödesbelastning av tillskottsvatten till Slåtterängen från olika delområden i kombination med att modellering av dagvattenförande system utförs. Separera kombinerat område med anslutning till pumpstation Slåtterängen. Kartlägg vilka ledningssträckor som ger stora tillskottsvattenmängder och åtgärda därefter. Kartlägg tillflöde till pumpstation Rönneberga med avseende på typ av tillskottsvatten. Utred hur stort behovet är av nödbräddning vid pumpstationen. Anlägg vid behov en ny ledning för nödavlopp till allmän dagvattenledning. Utred möjligheten att komplettera pumpstationen med reservkraft. Utred hur områdets duplikatsystem påverkas av nedströms kombinerat avloppssystem samt hur området kan göras oberoende av detta. Identifiera och åtgärda tillskottsvattenmängderna till spillvattenledningarna uppströms korsningen Gasverksgatan - Nils Johnssons väg. Arbeta fram en lösning för hur ledningsnät och dagvattenomhändertagande för de nu oexploaterade delarna inom områdets nordöstra del ska utföras. Separera kvarvarande kombinerade områden. Områdets avloppssystem bör analyseras, bl.a. för att klarlägga eventuellt utrymme för spillvatten för framtida bebyggelse öster om Östra vägen. Gammalt rörlagt dike som avleds vid Orkla Food måste få en bättre lösning och eventuellt medge mer bebyggelse utmed Ellingevägen. Kontrollera tillskottsvattenflöden från Ystadsvägen Trehäradsvägen. Spåra tillskottskällor och åtgärda. Separera kvarvarande kombinerade områden. Dagvattensystemets uppbyggnad i området Grindvägen-Långakärr- Eslövsbäcken bör utredas.

81 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 80 En sammanfattning av de förslag på åtgärder eller vidare utredning i orterna utanför Eslövs tätort som lämnats i kapitel 6 finns i tabell 11. Tabell 11 Sammanfattning av förslag på åtgärder eller vidare utredning i övriga orter utanför Eslöv stad. Ort Marieholm Kungshult Gårdstånga/Getinge Holmby/Hammarlunda Harlösa Löberöd Hurva Örtofta Stehag Billinge Stockamöllan Åtgärdsförslag Utred Swecos förslag från 2007 och ta fram lämpliga etapper i projektet. Ta ev. fram modell. Kartlägg direkt felkopplade ytor och ledningar med överläckage. Anslutningskontrollera fastigheter och rännstensbrunnar i områden med oklar dagvattenhantering. Påverka gatukontoret att skapa avrinningsvägar ovan mark för de områden som är instängda. Undersök kapacitet och skick på nedströms belägna dikningsföretag. Utred hur man ökar säkerheten vid Gårdstångabros pumpstation. Undersök området mellan Åvägen och Sandbyvägen som saknar dagvattensystem. Beräkna eller mät mängden avloppsvatten från orterna och jämför med uppgifterna om vattenleverans. Utred hur ytvatten ska hindras från att flöda in vid Karl-Axels väg. Ta fram plan för att minska tillskottsvattnet med utgång från resultatet av flödesmätningarna Separera kvarvarande kombinerat område samt bygg ut dagvattenledning vid Industrivägen, Åvägen och Lidvägen. Följ upp genomförda anslutningskontroller och ställ krav på fastighetsägare att göra omkopplingar. Kontrollera om ledningen i Mejerigatan är proppad, och om så inte är fallet, om den borde vara det. Utred om dimensionen på spillvattenledningen i Hörbyvägen bör ökas. Undersök vad som orsakar den nedsatta kapaciteten i utloppskulverten från dikningsföretaget samt se till att dikningsföretaget åtgärdar eventuella fel. Anslutningskontrollera fastigheter där dagvattenledning saknas samt ta beslut om dagvattennätet behöver byggas ut i gator där det visar sig att felkopplingar finns. Filma sträckan SNB2934 SNB1818 Undersök om ledningen söderifrån till SNB2916 i Hurva fäladsväg kan proppas. Titta på möjligheten att ordna en bättre lösning för spillvattenledningen som går under bäcken strax norr om pumpstationen. Följ upp effekterna av infodringen av spillvattenledningen mellan Kärrstorpsvägen och reningsverket. Utför noggrann läcksökning. Separera Konduktörsvägen. Följ upp effekterna av infodringen av spillvattenledningarna. Utför flödesmätning under sommaren för att få med flödestopparna vid intensiva regn. Genomför nattmätning under en period med höga grundvattennivåer.

82 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 81 ORDLISTA OCH FÖRKORTNINGAR Anslutningskontroll Genom en anslutningskontroll kontrolleras hur en fastighets ledningar är anslutna till de allmänna ledningarna. Spillvattnet från fastigheten ska vara anslutet till spillvattenservisen och dag- och dräneringsvatten ska vara kopplade till dagvattenservisen. ARV Avloppsreningsverk Bräddavlopp Anordningen där bräddning sker till recipient eller annan ledning Bräddning Bräddning sker då ledningsnätets eller pumpstationens kapacitet inte räcker till för att leda bort avloppsvattnet. För att inte riskera att det blir översvämningar flödar avloppsvatten ut till recipient eller annan ledning vid en viss kritisk nivå. Dagvatten Vatten som härrör från nederbörd och som tillförs avloppsnätet via ytliga intag i direkt samband med nederbörd eller snösmältning. Dagvattenstrategi Anger hur dagvatten ska hanteras i planlagda områden. Duplikatsystem Att avloppsnätet är byggt enligt duplikatsystem innebär att spill- och dagvatten rinner i separata ledningar. I ett icke fullständigt utbyggt duplikatsystem är spillvattenledningarna regnpåverkade genom att de t.ex. ansluter ett kombinerat område eller att ett kombinerat ledningsnät ansluter spillvattenledning. Fiktiv ansluten yta Beräknad yta som motsvarar uppmätt regnvattentillskott. Funktionskrav Krav på funktion som avloppsvattenledning ska uppfylla enligt Svenskt Vatten publikation P110. Förbiledning Sker då ett delflöde i avloppsreningsverket leds förbi vissa reningssteg, men leds till recipient via ordinarie utsläppspunkt och provtagning. Förbindelsepunkt Punkt där fastighets servisledning kopplas till allmän VA-anläggning. Instängt område Område varifrån dagvatten ytledes inte kan avledas med självfall. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvattnet tas om hand eller fördröjs lokalt inne på tomtmark.

83 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 82 Kombinerat avloppsvatten Då spill-, dag- och dräneringsvatten går i samma ledning kallas det förorenade vattnet kombinerat. Nattmätning För att undersöka mängden tillskottsvatten genomförs flödesmätningar nattetid då spillvattenproduktionen är som lägst. Nödavlopp En anordning i spillvattenledning som tillåter att avloppsvatten avleds till recipient, direkt eller via dagvattenledning, när tillflödet överskrider avledningskapaciteten. Nödavledning kan bero på extrem flödesbelastning eller driftstopp i t.ex. pumpstationer eller ledningar och används för att minska risken för källaröversvämningar eller annan egendomsskada. Nödavledning kan även förekomma i kombinerade system via bräddavlopp i samband med driftstopp i pumpstation eller ledning. P90 och P110 Branschorganisationen Svenskt Vattens publikation för dimensionering av allmänna avloppsledningar. Pe Personekvivalent. Anger den genomsnittliga mängd föroreningar i avloppsvatten som en person ger upphov till per dag. PST Pumpstation Skibord En överfallskant placerad i en avloppsbrunn som vattnet kan rinna över vid stora flöden. Spillvatten Förorenat vatten från bland annat hushåll och industrier. Tillskottsvatten Samlingsbegrepp för vatten som utöver spillvatten avleds i spillvattenförande avloppsledning. Tillskottsvatten kan vara dagvatten, dränvatten, inläckande sjö- eller havsvatten m.m. Årsmedelnederbörd Årsmedelnederbörden för Eslöv är beräknat för tidsperioden och är 769 mm. Nederbörden är uppmätt vid SMHIs mätstation i Stehag. Återkomsttid Tidsintervall mellan regn- eller avrinningstillfällen för viss given intensitet och varaktighet. Exempelvis innebär ett regn med 10 års återkomsttid att intensiteten och varaktigheten för ett sådant regn statistiskt sett inträffar i genomsnitt 1 gång på 10 år sett över en lång tidsperiod.

84 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 83 REFERENSER Andler, N Basflödesmätning i Harlösa den 8-9 april Tyréns Backö, J. och Lundblad, U Undersökningsmetoder för att hitta källorna till tillskottsvatten. Rapport nr Svenskt Vatten Utveckling Bengtsson, A Billinge, Hurva nattmätning. Sweco Bengtsson, A Flödesmätning i samband med nederbörd inom tätorterna Billinge och Stockamöllan. Sweco Carlsson, U. 1998a. Kartläggning av tillskottsvatten i Marieholm. VA-projekt Carlsson, U. 1998b. Flödesmätning i Marieholms samhälle. VA-projekt Eslövs kommun Infartsvägar rapport april 2013 Eslövs kommun Plan för centrumutveckling Hartzén, L-O., Nielsen L. och Svensson P Östra Eslöv, förprojektering vattenhantering. Sweco Lundblad, U Sanering- och åtgärdsplan för spillvattensystemet i Harlösa. Scandiakonsult Bygg & Mark AB Lundblad, U Utredning avseende avloppssystemets funktion inom del av Slåtterängenområdet i Eslöv. VA-Projekt AB Lundblad, U Arbetsplan för spillvattensystemet anslutet till Ellinge avloppsreningsverk. Sweco. Lundblad, U. 2007a. Sanering Marieholm. Sweco Lundblad, U. 2007b. Löberöd, kapacitetskontroll. Sweco Lundblad, U Eslöv, Källaröversvämningar Sweco Lundblad, U. 2009a. PM Marieholm, översvämningar Sweco Lundblad, U. 2009b. Kungshult, översvämningar Sweco ProVeA ab Utredning avseende tidvisa överbelastningar på spillvattensystemet i Löberöds samhälle. Svenskt vatten Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem - Publikation P104 Svenskt vatten Avledning av dag-, drän- och spillvatten, Publikation P110 del 1 Sweco Eslöv va-system nordöst.

85 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 84 BILAGOR Bilaga 1 Pumpstationer Bilaga 2 Vattenbudget för ARV i Eslövs kommun översikt Bilaga 3 Instängda områden i Eslöv tätort Bilaga 4 Historiska regn med återkomsttider mer än 5 år Bilaga 5 Eslövs utbyggnadsplaner Bilaga 6 Ritning Grindvägen

86 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 85 Bilaga 1 - Pumpstationer Ort Pumpstation PumpID Kommentar Antal pumpar Kapacitet Pumpbeteckning Styrning (vippor, tryckgivare etc) Finns nödavlopp? Info om nödavlopp (recipient etc) Finns reservkraft? Info om reservkraft Finns larm? Billinge Trumpetarbostället/ SPU50 1 ca 1 m 3 /h Pumpex Piraha Vippor Nej Nej Ja, Billinge Lilla lampa Billinge Stora SPU51 Flöde är per pump 2 60 m 3 /h Hidrostal DO 3U Tryckgivare Nej Nej Ja, lampa Stehag Sjöholmen SPU48 Vaccumstation med 18 4 Ekolod Nej Nej Ja inkopplade brunnar Kungshult Attarp SPU18 2 Flygt 3085 medeltryckare Vippor Nej Nej Nej Björkeröd SPU14 2+reserv P1: 35,3 m 3 /h, P2: 36 m 3 /h P1+P2: 39,7 Flygt 3127 med hjul 180 Tryckgivare Ja Leder till bäck Nej Start: 500 mm, stopp: 50 mm Förberett för intag Stavröd SPU15 2 Flygt 3152 Vippor Nej Nej Ja Hurva Hurva reningsverk SPU45 2 Tryckgivare Ja Nej Nej Ja Kommentar Pumpar mm har bytts ut 2016 Östra Strö Östra Strö Bron SPU16 2 Hidrostal DO 3U Tryckgivare Ja Nej Nej Allt är renoverat inklusive flödesmätning Löberöd Hemvägen DPU7 1 Internvippa på pump Ja Går till spillavloppet. Nej Nej Ölycke SPU47 2 Hidrostal D100 Ekolod Ja Går till bäcken (Lillarödsbäcken) Nej Förberett för intag Ja Harlösa Harlösa SPU20 2 Flygt 3127 Tryckgivare Ja Nej Nej Flyinge med omnejd Hammarlunda SPU23 1 Flygt 3127 Vippor Ja Stängt pga det gick baklänges Nej Ja Holmby SPU17 2 Flygt 3127 Tryckgivare Nej Nej Ja Ljungbacken SPU42 2 Flygt 3102 Tryckgivare Nej Nej Förberett med intag Ja Stuterivägen SPU19 1 Flygt 3068 Vippor Ja Dagvatten, mäts med vippa Nej Ja, lampa Gårddala SPU m 3 /h Flygt 3127 med N-hjul Tryckgivare Ja Stängt pga det gick baklänges Nej Ska få reservkraft under 2016 Ja Helrenoveras 2016 Gårdstånga Näckrosvägen SPU43 2 Flygt 3085 Vippor Nej Nej Ja Eslövs tätort med omnejd Gårdstångabro SPU m 3 /h Flygt 3127 med N-hjul Tryckgivare Ja Stängt pga det gick baklänges Nej Förberett med intag Ja Gullarp SPU44 2 Hidrostal DE 3H Ekolod Ja Saxån Nej Förberett med intag Ja Totalrenoverad 2015 Östra Asmundtorp SPU m 3 /h Flygt 3127 Tryckgivare Nej Nej Nej Stora Östra Asmundtorp SPU13 2 Flygt 3085 Tryckgivare Nej Nej Nej Lilla Stabbarp SPU m 3 /h Flygt 3085 Tryckgivare Nej Nej Nej Solkullen SPU32 2 Hidrostal DO 3U Tryckgivare Nej Nej Nej Flödesmätning monterad Dybäck SPU39 2 Pumpex Tryckgivare Nej Nej Nej Rönneberga SPU25 Asmundtorps Pst m 3 /h Hidrostak E125 Ekolod Ja Pumpas till dagv men ej automatiskt Nej Förberett med intag Ja Helrenoverad Grönlandsgatan SPU33 Provisorisk station 1 Lps Internvippa Nej Nej Ja, lampa Slåtterängen SPU m 3 /h Hidrostal E05Q Ekolod Ja Pumpas till långgropen. Manuell start. Ja Ja Helrenoverad Berlin DPU10 Rååbanan/Stallgatan 1 Lps Vippor Nej Nej Nej Trädgårdsgatan SPU5 2 Flygt 3085 Vippor Ja Anslutet med bakvattenlucka till Nej Nej K800 Västerdala SPU m 3 /h Flygt 3201 Flöde spill 78 m3/h Ja, Dammar sedan bäck Ornaberga Ja Ja Tryckgivare Västerdala DPU3 Flygt 3153 Bruksgatan DPU6 2 Flygt 3127 Vippor Nej Nej Nej Ellinge PST SPU m 3 /h Hidrostal 1 styck E Stycken E05Q Ekolod Ja Nej Ja Helrenoverad 2014

87 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 86 Marieholm med omnejd Västra Strö SPU11 2 Flygt 3127 Tryckgivare Nej Nej Ja Gamla reningsverket SPU st Flygt 3171 mot Eslöv 1 st Flygt3127 bräddpump Ja, Tryckgivare Bassäng, Dammar, Saxån Ja Ja Renoverad 2013 Västergatan SPU46 Pstn utan byggnad 1 Lps Internvippa Nej Nej Onsjögatan SPU52 Pstn utan byggnad 1 Lps Internvippa Nej Nej Storgatan DPU8 1 Lps Internvippa Nej Nej Reslöv SPU21 1 Flygt 3127 Vippor Nej Ja Almliden SPU29 2 Flygt 3153 Tryckgivare Nej Ja Renoverad 2014 Trollenäs SPU28 2 Flygt 3201 Tryckgivare Nej Ja Helrenoveras 2016 Örtofta Örtofta SPU57 Gamla reningsverket 3 98 m 3 /h 2 styck Flygt NZ3202SH 1 styck 3102 Bräddpump Ekolod Ja, men manuell ventil Kävlingeån. Utjämningsmagasin. Ja 400 m 3 Ja SPU58 Bråån 2 98 m 3 /h 2 styck Flygt NZ3202SH Ekolod Nej Ja Ja

88 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 87 Bilaga 2 - Vattenbudget för ARV i Eslövs kommun översikt Tabell 12 Vattenbudget för Billinge, USG=5,00 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,8 627 Medel ,0 705 Tabell 13 Vattenbudget för Hurva, USG=4,00 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,2 627 Medel ,9 705 Tabell 14 Vattenbudget för Stockamöllan, USG=3,30 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,3 627 Medel ,8 705 Tabell 15 Vattenbudget för Löberöd, USG=1,44 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,7 627 Medel ,4 705

89 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 88 Tabell 16 Vattenbudget för Örtofta, USG=1,04 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , ,8 627 Medel ,7 705 Tabell 17 Vattenbudget för Flyinge, USG=2,01 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,6 627 Medel ,8 705 Tabell 18 Vattenbudget för Stehag, USG=1,65 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,5 627 Medel Tabell 19 Vattenbudget för Harlösa, USG=2,83 Dricksvatten Avloppsvatten Tillskottsvatten Regn, Stehag År [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] [%] [mm/år] , , , , ,5 627 Medel ,6 705

90 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 89 Tabell 20 Vattenbudget för Ellinge [m 3 /år] [m 3 /dygn] [m 3 /år] [m 3 /dygn] Renvattenproduktion total Renvattenförbrukning Orkla Foods Sverige Tillskottsvatten Varav dagvatten* Total mängd inkommande vatten *baserat på ansluten hårdgjord yta

91 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 90 Bilaga 3 - Instängda områden i Eslöv Med hjälp av en GIS-analys av höjdförhållandena i Eslöv har instängda områden - dvs områden där ingen ytlig flödesväg ut från området finns - lokaliserats inom Eslöv tätort. Analysen är genomförd 2016 av Gunnar Svensson, Tyréns.

92 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 91 Bilaga 4 - Nederbörd och mätningar på ledningsnätet Kontinuerlig nederbördsmätning I Eslövs kommun sker kontinuerlig nederbördsmätning i fem orter: Eslöv, Marieholm, Billinge, Kungshult och Löberöd. SMHI mäter nederbörd i Stehag. Nederbördsmätarna har en vippvolym motsvarande 0,2 mm. Det är endast mätarna i Eslöv och i Löberöd som just nu skickar rådata trådlöst, övriga mätare lagrar data som måste hämtas manuellt. Mätarna är inte uppvärmda, vilket innebär att nederbörd i form av snö inte blir korrekt registrerad. Tabell 21 Nederbördsmätarnas placering i Eslövs kommun. Nederbördsmätare Placering SWEREF N SWEREF E ES01 Eslöv VV , ,858 ES02 Marieholm PS , ,267 ES03 Billinge VV , ,899 ES04 Kungshult VV , ,541 ES05 Löberöd ARV , ,952 Figur 53 Kontinuerlig nederbördsmätning sker i fem orter i Eslövs kommun. Mätarnas placering visas med en blå triangel.

93 Nederbörd (mm) Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 92 Uppmätt nederbörd Under de senaste 10 åren har det uppmätts en årsnederbörd på i medeltal 769 mm i Eslövs kommun, se figur Årsnederbörd SMHI Figur 54 Årsnederbörd för Eslövs kommun för åren mätt i mm. SMHI har mätt nederbörd i Stehag sedan För perioden är årsmedelvärdet 736 mm. Intensitets- och varaktighetssamband Dagvattenförande avloppssystem dimensioneras normalt med hjälp av nederbördsdata från s.k. intensitets-varaktighetskurvor. Dessa kurvor är resultatet av en statistisk bearbetning av maximala medelnederbördsintensiteter för olika individuella regn. Där egna regndata och statistiska bearbetningar saknas kan Dahlströms ekvation (2010) för sambandet mellan regnintensitet och varaktighet användas. Denna ekvation rekommenderas för svenska förhållanden för varaktigheter upp till ett dygn (Svenskt Vatten, 2011). 3 ln( TR ) i 190 Å T i regnintensitet, l/s ha T R regnvaraktighet, minuter Å återkomsttid, månader R De prognoser som är baserade på de förväntade klimatförändringarna tyder på att nederbördsmängden kommer att öka under de kommande 100 åren. Rekommendationen är att använda en klimatfaktor som för Eslövs del är i storleksordningen 1,25 vilket innebär att dagens dimensionerande regnintensiteter, enligt tabell 22 och 23 nedan ökas med 25 % (Svenskt Vatten, 2016).

94 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 93 Tabell 22 Regnintensiteter (l/s, ha) för olika blockregnsvaraktigheter (5 120 min) och återkomsttider (1 till 100 år) enligt Dahlströms ekvation från 2010 (Svenskt Vatten, 2011). Regnvaraktigheter, min Återkomsttid, år ,6 106,9 84,9 71,2 54,8 45,2 38,8 34,2 25,8 21, ,2 134,1 106,5 89,2 68,5 56,4 48,4 42,6 32,0 26, ,3 181,3 143,8 120,3 92,3 75,8 64,9 57,1 42,7 34, ,5 228,0 180,6 151,0 115,7 95,0 81,3 71,4 53,3 43, ,5 286,7 227,0 189,8 145,3 119,2 101,9 89,4 66,6 53, ,7 388,4 307,4 256,9 196,5 161,1 137,6 120,7 89,7 72, ,2 488,8 386,8 323,1 247,0 202,5 172,8 151,5 112,5 90,6 Tabell 23 Regnintensiteter (l/s, ha) och blockregnsvolym (mm) för blockregnsvaraktigheterna 6, 12 och 24 timmar vid återkomsttider 1 till 100 år enligt Dahlströms ekvation från 2010 (Svenskt Vatten, 2011). Regnvaraktigheter, h 6 h 12 h 24 h Återkomsttid, år l/s, ha mm l/s, ha mm l/s, ha mm 1 10,0 21,6 6,5 28,2 4,5 39,2 2 12,1 26,1 7,7 33,3 5,2 44,9 5 15,7 33,9 9,8 42,1 6,3 54, ,2 41,6 11,8 50,8 7,5 64, ,7 51,2 14,3 61,8 8,9 76, ,5 68,0 18,7 80,8 11,4 98, ,1 84,5 23,0 99,6 13,8 119,2

95 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 94 Bilaga 5 Eslövs utbyggnadsplaner och VA-plan Nybyggnadsplaner Eslövs kommunfullmäktige gav i februari 2015 kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan, Översiktsplan Eslöv Målet är att den nya planen ska antas under senare delen av Den nuvarande översiktsplanen som antogs 2002 anses vara inaktuell. Plan för centrumutveckling En plan för hur Eslövs centrum ska utvecklas har antagits av kommunstyrelsen i februari Planen ger förslag på åtgärder för fortsatt utveckling av Eslövs centrum. Området som planen berör visas i figur 55. Figur 55 Område som ska omgestaltas enligt Plan för centrumbebyggelse. I planen framgår bl.a. att man önskar realisera beslut om omgestaltningen av Östergatan inom 1-3 år. Det finns även planer på att omgestalta Kanalgatan med bl.a. mer grönska (Eslövs kommun 2016). Gator som ska omgestaltas enligt projektet Eslövs infartsvägar visas i figur 56, omgestaltning av Trehäradsvägen pågår redan. I arbetet med att omgestalta infartsvägarna ska hänsyn tas till rinnvägar och översvämningsytor (Eslövs kommun 2013).

96 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 95 Figur 56 Gator som ska omgestaltas enligt projekt Infartsvägar Eslöv. VA-utbyggnadsplan Under tog Eslövs kommun och VA SYD gemensamt fram en VA-utbyggnadsplan för kommunen. Följande text är tagen från VA-utbyggnadsplan för Eslövs kommun. Områden för VA-utbyggnad Åtta områden bedömdes omfattas av kommunalt ansvar enligt LAV6, se figur 57. Billinge Norra norra delen av Billinge är verksamhetsområde för spillvatten, men kommer anslutas även till dricksvatten. Aspakull område i västra delen av Billinge i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde. Ansluts för spill- och dricksvatten. Hasslebro bebyggelse i både Eslövs och Höörs kommun, ca 45 boende. Området ligger i direkt anslutning till Rönne å och flertalet av avloppsanläggningarna har bristfällig rening. Bosarps Jär bebyggelse längs grusåsen Bosarps Jär, med ca 50 boende. Jordartsförhållandena och avloppsanläggningarnas status medför risk för föroreningar av dricksvatten inom området. Berga/Kastberga område öster om Eslöv, längs väg 17, med ett 50-tal boende, antalet förväntas öka. Ligger nära befintligt verksamhetsområde. Berga/nr3-vägen område öster om Eslöv med ett 100-tal boende, antalet förväntas öka. Ligger nära befintligt verksamhetsområde. Arup/Kungabacken område öster om Löberöd, med ett 100-tal boende. Merparten av fastigheterna har inte fullgod rening av avloppsvatten. Högseröd område kring Högseröds kyrka med ett 40-tal boende. Genomkorsas av Bråån, som tar emot bristfälligt renat avloppsvatten från fastigheterna.

97 Figur 57 Karta över VA-utbyggnadsområden i Eslövs kommun. Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 96

98 Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 97 Tidplan Den översiktliga tidplanen för utbyggnaden visas i tabell 24. Tabell 24 Tidplan för VA-utbyggnaden. Område Prio Åtgärd Tidplan Arup/Kungabacken 1 Verksamhetsområde för 2021 vatten och spillvatten Aspakull - Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Berga/Kastberga 1 Verksamhetsområde för 2019 vatten och spillvatten Berga/nr3-vägen 1 Verksamhetsområde för 2018 vatten och spillvatten Billinge norra - Verksamhetsområde för vatten Bosarps Jär 2 Verksamhetsområde för 2023 vatten och spillvatten Hasslebro 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten Högseröd 1 Verksamhetsområde för vatten och spillvatten 2022 Utredningsområden Förutom dessa åtta områden finns det också fem s.k. utredningsområden, där det behövs ytterligare underlag innan en bedömning kan göras. Kungshult närliggande ett antal bostadsfastigheter som ligger i anslutning till befintligt verksamhetsområde. Utredning om behov av eventuell utökning av verksamhetsområdet. Stehags kyrkby ett 30-tal personer bor i området kring Stehags kyrka. Uppgifter indikerar problem med dricksvattenförsörjningen inom området. Eventuellt behov av kommunalt dricksvatten behöver utredas. Öslöv befintligt verksamhetsområde för spillvatten. Behov av även kommunalt dricksvatten behöver utredas. Östra Strö befintligt verksamhetsområde för spillvatten. Behov av även kommunalt dricksvatten behöver utredas. Västra Strö tre fastigheter i anslutning till verksamhetsområdet. Avgränsade av Saxån, kostnad- /nyttoanalys för anslutning respektive enskilda anläggningar behöver göras. 4 Inom VA SYD pågår ett större projekt där en överföringsledning för dricksvatten ska byggas mellan Stehag och Billinge. Hasslebro ska samförläggas med detta, vilket kan påverka tidsplanen.

99 Bilaga 6 Ritning Grindvägen Åtgärdsplan för Eslövs avloppsledningsnät 98

100 VA SYD levererar friskt dricksvatten, hanterar dagvatten, renar avloppsvatten och tar hand om hushållsavfall på ett ansvarsfullt sätt. Vi uppmuntrar dig att dricka kranvatten, tänka på vad du spolar ner i avloppet och sortera dina sopor. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön nära dig.