Läkare missade diagnos varför? vad kan vi göra åt det? Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, doktorand KI, Boo VC,
|
|
- Adam Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Läkare missade diagnos varför? vad kan vi göra åt det? Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, doktorand KI, Boo VC,
2 Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Vad är ett diagnostiskt fel? Varför är det viktigt? Hur vanligt är det? Vad kan man göra åt det? Diagnostiska misstag en allvarlig och grundläggande patientsäkerhetsfråga
3 Rita Fernholm 16 januari
4 Rita Fernholm 16 januari
5 The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine 2015 Kan laddas ned gratis The National Academies Bra hemsida med samlad information
6 Lex Maria 2016 Primärvård Källa
7 Diagnossättande Svårt att mäta diagnostiska förseningar journalgranskningar, egenrapportering, obduktion, data från kvalitetsregister, patientregister, IVO, Löf Vid få eller inga symtom är det risk för överdiagnostik (aggressiv screening, stort användande av undersökningar/tester) Försenade diagnoser är oftast inte ovanliga diagnoser. Det rör sig oftast om cancer, hjärtinfarkt, stroke, infektion. Sammanfattande artikel i Läkartidningen. Länk: Diagnostiska fel dominerar lex Maria inom primärvård och akutsjukvård Källa och
8 Tidsbrist leder till minskad noggrannhet Dåligt bemötande /delaktighet Pressad ekonomi kan leda till snålare provtagning Bristande möjlighet till kollegial rådfrågning Symtom som är varningsflaggor missas i anamnestagandet Fallerad kontravidimering Brister i telefonrådgivningen Brist på läkarkontinuitet Missad/ fördröjd diagnos Multisjuk/ psykisk sjukdom Språksvårigheter tolk kan inte helt kompensera! Remiss går ej iväg eller brister i remissmottagande hos annan enhet Avsaknad av kallelsesystem Kognitiva missar Bristande medicinsk kompetens Dålig kännedom om rutiner/ riktlinjer. Vikarier. rita.fernholm@sll.se
9 Tidsbrist leder till minskad noggrannhet Dåligt bemötande/ delaktighet Pressad ekonomi kan leda till snålare provtagning Bristande möjlighet till kollegial rådfrågning Symtom som är varningsflaggor missas i anamnestagandet Fallerad kontravidimering Brister i telefonrådgivningen Brist på läkarkontinuitet Missad/ fördröjd diagnos Multisjuk/ psykisk sjukdom Språksvårigheter tolk kan inte helt kompensera! Remiss går ej iväg eller brister i remissmottagande hos annan enhet Avsaknad av kallelsesystem Kognitiva missar Bristande medicinsk kompetens Dålig kännedom om rutiner/ riktlinjer. Vikarier. rita.fernholm@sll.se
10 Tidsbrist leder till minskad noggrannhet Dåligt bemötande/ delaktighet Pressad ekonomi kan leda till snålare provtagning Bristande möjlighet till kollegial rådfrågning Symtom som är varningsflaggor missas i anamnestagandet Fallerad kontravidimering Brister i telefonrådgivningen Brist på läkarkontinuitet Missad/ fördröjd diagnos Multisjuk/ psykisk sjukdom Språksvårigheter tolk kan inte helt kompensera! Remiss går ej iväg eller brister i remissmottagande hos annan enhet Avsaknad av kallelsesystem Kognitiva missar Bristande medicinsk kompetens Dålig kännedom om rutiner/ riktlinjer. Vikarier. rita.fernholm@sll.se
11 Kognitiva misstag Tillgänglighetsfel availability error. Det som ligger närmast i tanken. Bekräftelsefördom confirmation bias. Man ser det som passar in på det man tror patienten lider av. Algoritmfel Man halkar in i ett schema och slutar ha ett lateralt tänkande. Man slutar leta när man hittat något satisfaction of search Ankareffekt man tar fasta på de initiala fynden och drar förhastade slutsatser som inte omprövas. Diagnosens kraft diagnostiskt momentum, någon tror på en diagnos och sprider sin tro vidare via remiss / journal. Ha alltid minst 2-3 differentialdiagnoser med i tanken! Det hjälper oss för att inte tappa det laterala tänkandet. Källa Jerome Groopman, Hur läkare tänker
12 Daniel Kahneman och Pat Croskerry m.fl.
13 Individuella faktorer Kunskap /erfarenhet Förmåga till kritiskt tänkande Beslutsstil Känslomässigt tillstånd Trötthet Tolerans för kognitiv belastning Motståndskraft mot grupptryck Auktoritetstro Överdriven självtillit Källa Croskerry, Cosby, Graber, Singh: Diagnosis interpreting the shadows, 2017
14 Systemfaktorer Tidsbrist Ineffektiva vårdprocesser eller administrativa processer Bristande kontinuitet Bristande kommunikation / information Störningar (läkare/ssk med fler arbetsuppgifter) Bristande teamwork Arbetsbelastning (öppna mottagningar) Administrativ belastning Källa Croskerry, Cosby, Graber, Singh: Diagnosis interpreting the shadows, 2017
15 Work-as-imagined versus Work-as-done Work-as-imagined är så som vi förväntas arbeta. Att vi följer alla nationella, regional och lokala riktlinjer och rutiner (hundratals). Att vi jobbar såsom chefen tror att vi jobbar. Att vi följer alla vårdprogram för alla sjukdomar trots att primärvårdens patienter många gånger har flera kroniska sjukdomar samtidigt. Work-as-done är våra anpassningar till vår vardag. Många av våra anpassningar är ändamålsenliga. Vi blir mer flexibla med åren och med ökad erfarenhet. Work-as-done är även när vi löser olika situationer efter bästa förmåga trots att vi inte har alla fakta tillgängliga. Rita Fernholm 16 januari
16 Säkerhet I och Säkerhet II Säkerhet I är när ingenting går fel. Antalet incidenter/olyckor/nära missar är så lågt som möjligt. Vi missar så få diagnoser som möjligt. Intresset riktar sig mot händelser med negativa resultat något som händer sällan Säkerhet II är ett tillstånd där antalet framgångsrika utfall är så högt som möjligt (=vardagligt arbete). Förmåga att lyckas under olika förhållanden För att förstå VARFÖR fel sker behöver vi förstå HUR det vanligtvis fungerar (och inte går fel) Rita Fernholm 16 januari
17 Work-as-imagined Rita Fernholm 16 januari
18 Work-as-done Rita Fernholm 16 januari
19 Hantera säkerhet genom ögonblicksbilder Säkerhet I Rita Fernholm Referens Erik Hollnagel januari
20 Hantera säkerhet genom ögonblicksbilder Säkerhet I Namn Efternamn Referens Erik Hollnagel januari
21 Vi mäter med säkerhet I inte säkerhet utan bristen på säkerhet Rita Fernholm Referens Erik Hollnagel januari
22 Hantera säkerhet genom att förstå arbete som görs ( work-as-done snarare än work-as-imagined ) Rita Fernholm Referens Erik Hollnagel januari
23 Resilient förmåga Att organisationen kan fungera på det sätt som krävs under både förväntade och oväntade förhållanden (förändringar/störningar/möjligheter) Resilient förmåga kräver att en organisation har potential att reagerar, övervaka, lära och förutse Namn Efternamn 16 januari
24 Information och mätvärden i verksamheten Förbättringar, styrning (ledningen) Dagligt arbete (work-asdone) Resultat ev. avvikelser Delvis känt Mestadels okänt Delvis känt Rita Fernholm 16 januari
25 Ökat teamarbete och låt inte nya medarbetare arbeta utan stöd Låt patienten vara en del av det diagnostiska teamet Kontrollfrågor: Tre-regeln och dokumentera! Lär patienterna att ställa kontrollfrågorna Identifiera lokala risker och minimera dessa Kan avvikelser bli liggande? Hur säkerställs patientens uppföljning? Hur säkerställer vi att remisser vid misstänkt cancer kommer iväg? Se över systemfel (t.ex. remissvägar, tidsbrist, arbetsmiljö) Förbättrad diagnostik 16 januari
26 Går det att bygga in skyddsnät? Remisser t.ex. skriv med patienten på rummet, meddela alla sina provsvar (t.ex. med standardbrev) Skriv symtom i bokningar istället för diagnos Främja en kultur som underlättar den diagnostiska processen, feed-back, involverade patienter o.s.v. En bra konsultation patientens tankar, oro och önskningar Främja en kultur där avvikelserapportering fungerar bra och man i ett positivt klimat lär sig av sina och andras misstag Förbättrad diagnostik - fortsättning Namn Efternamn 16 januari
27 Att jobba vidare med Jobba med diagnostisk paus Om patienten återkommer inom 2 veckor!! Riskpatient ta då en diagnostisk paus Källa: Implementation of diagnostic pauses in the ambulatory setting. Huang GC, Kriegel G, Wheaton C, et al. BMJ Qual Saf Jan 6
28 Stärk patientens roll i teamet Inför ditt besök på hemsidor och 1177 t.ex. Var tydlig om dina symtom, skriv gärna ned innan och beskriv dem noga. Koordinera din vård lista dig hos en husläkare. Fråga om det är något du inte förstår. Läs din journal via nätet, 1177.se, meddela vården om det är något som inte stämmer eller om du har några frågor. Om du tvivlar på din diagnos, ta upp det din läkare eller sök en second opinion. Fråga gärna din läkare Vad skulle det kunna vara annars? Ta gärna med dig någon till läkarbesöket för att få hjälp att höra allt. Be om skriftlig information att ta med hem. Följ de rekommendationer du får fråga oss om du är tveksam till något! När du varit på vårdcentralen ska du fått tydligt besked om när du ska söka på nytt om du inte blir bra, eller vilka symtom som ska leda till ny kontakt Källa modifierat från The new diagnostic team, Mark L Graber Graber, M., Rusz, D., Jones, M., Farm-Franks, D., Jones, B., & Cyr Gluck, J. (2017). The new diagnostic team. Diagnosis, 4(4),
29 Att jobba vidare med på vårdcentralen Länk till studiebrevet Balans över och underdiagnostik korrekt diagnostik
30 Uppmärksamma diagnostiken! Utveckla teamen Hantering av de diagnostiska fel som hittas Finns det risker kopplade till arbetsmiljö? Intro av nyanställda! Säkra lärandet i organisationen Stärka resiliensen Vad behöver vi från chefen? Rita Fernholm 16 januari
31 Rita Fernholm 16 januari
32 Vilka åtgärder kan förbättra våra verksamheter?? Diskutera två och två eller i grupp om vilka åtgärder som skulle kunna förbättra era enheter Hur kan risken för missade eller försenade diagnoser minskas? Rita Fernholm 16 januari
33 Projekt: En säkrare första linjens vård Sammanställa olika register (lex Maria, enskilda klagomål, LÖF) Överlappning? Typer av skador? Undersöka samband mellan vårdskador och olika faktorer Vad ökar risken att drabbas av vårdskada? Hur ser chefer, läkare, sjuksköterskor på problem och möjliga lösningar för läkemedel och diagnostik? Hur ser drabbade patienter på samma frågor? Rita Fernholm
34 Överlapp primärvården LÖF där ersättning betalats ut (undvikbart) EK Enskilda klagomål från patienter till IVO, där kritik utdelats Lex Maria anmälningar från sjukvården Rita Fernholm
35 Antal (lexm och LÖF)=170 4% Antal (EK och LÖF)=173 5% Antal (LÖF)=2886 Antal (EK och LÖF och lexm)=32 0,7% Antal (EK och LexM)=94 5% Antal (EK)=772 Antal (lexm)=1287 Rita Fernholm
36 Resultat så här långt (material ) Ej publicerat än, får ej spridas 507 lex Maria anmälningar primärvård (74% skada, 26% risk) 64 % avsåg diagnostik 15 % självmord 9 % läkemedel Diagnoser: cancer 37 %: tjock/ändtarm, hud och njurar/urinblåsa. Ej cancer: hjärtsjukdom, frakturer, allvarliga infektioner, barndiabetes och trombos. Rita Fernholm
37 Resultat så här långt (material ) Ej publicerat än, får ej spridas 3066 fall inom primärvården till Löf som bedömts som undvikbara 44 % diagnostik Cancer 23 %: tjock/ändtarm, hud och lungcancer. Ej cancer: frakturer, infektioner, ruptur/skada muskel sena Rita Fernholm
38 Vad ökar risken att drabbas av vårdskada i primärvård och på akuten? Fall-kontrollstudie fall, kontroller Matchade för ålder, kön och bostadsort Psykiatrisk diagnos = dubblerad risk för somatisk vårdskada! (OR 1,96) Annan symtompresentation Försvårad kommunikation Följsamhet till utredning Rita Fernholm
39 Besvärliga patienter får oftare fel diagnos Fiktiva fall till 74 läkare Exakt samma fall förutom första meningen Färre korrekta diagnoser Läkarna mindes färre medicinska fakta om patienterna BMJ Qual Saf Jan;26(1): doi: /bmjqs Epub 2016 Mar 7. Why patients' disruptive behaviours impair diagnostic reasoning: a randomised experiment. Mamede et al. Rita Fernholm 16 januari
40 Problemområden och möjliga lösningar i primärvården kartläggs via Enkät till läkare, sjuksköterskor, chefer och patienter öppna frågor Problemområdena och lösningarna som framkom i första enkäten har använts till att skapa en andra enkät. Problematik och förslag på lösningar kommer från fyra perspektiv Läkare, sjuksköterskor, chefer och patienter Rita Fernholm
41 Personal och diagnostiska fel Rita Fernholm 16 januari
42 Sammanfattning personal om diagnostiska fel Införandet av nationell digital läkemedelsplattform Förtydligat och begränsat primärvårdsuppdrag Införa listningstak (t.ex. max 1500/läkare) Förbättrade vägar för remissflöden Prioritering av de sjukaste patienterna Sträva efter en högre patientdelaktighet med skriftlig information kring individuell utredningsplan Jobba med fortbildning och kollegiala diskussioner Avsatt arbetstid för provsvar och uppföljningar Goda rutiner för uppföljning och provsvar vid kollegas frånvaro Rita Fernholm 16 januari
43 Patienter och diagnostiska fel Rita Fernholm 16 januari
44 Sammanfattning patienter om diagnostiska fel Ökad kontinuitet efterfrågas Det ska finnas bättre rutiner för uppföljning Det ska vara tydligt vad som ska ske när undersökningarna är bra med besvären kvarstår Läkaren ska vara påläst, uppdaterad och undersöka ordentligt Rita Fernholm 16 januari
45 Tack! Rita Fernholm 16 januari
46 Frågor? Rita Fernholm 16 januari
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,
Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,. Diagnostik IOM (Institue of Medicine, U.S.) kom 1999 med rapporten To err is human. 2015 Improvning diagnosis in health care. Diagnostiska fel: Att inte
Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF
Rita Fernholm med. Iic., distriktsläkare, Boo VC, medicinsk rådgivare HSF rita.fernholm@sll.se Patientsäkerhet = skydd mot vårdskada Allvarliga händelser i primärvården Missad eller fördröjd allvarlig
Diagnostiska fel och misstag hur kan vanliga sjukdomar missas? Hur pratar vi om det?
Diagnostiska fel och misstag hur kan vanliga sjukdomar missas? Hur pratar vi om det? Fd chefläkare Maria Meidell Verksamheten för kvalitet och patientsäkerhet Diagnostiska fel och vårdskador Diagnos: förmåga
Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE
SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden
Allvarliga vårdskador vid omvårdnad på särskilda boenden Åsa Andersson leg sjuksköterska, med lic, strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening Görel Hansebo Ania Willman Per-Olof Sandman Catharina
Diagnostiska misslyckanden. Introduktion Anders von Heijne Rtg DS AB
Diagnostiska misslyckanden Introduktion Anders von Heijne Rtg DS AB BUDSKAP Diagnostiska misslyckanden är: Vanliga Undvikbara Orsakar patientskador Perfekt för systematiskt patientsäkerhetsarbete!! Problem
Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet
Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson, utvecklingsledare, Qulturum 2016-09-14 1 Definition patientsäkerhet Patientsäkerhet handlar ytterst
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION
CHECKLISTOR OCH KOMMUNIKATION HADE DET HJÄLPT? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKERHET ÖVER TID SÄKERHET ÖVER TID VAD ÄR PATIENTSÄKERHETSARBETE? Att systematiskt arbeta för att identifiera risker och
Säker. Cancervård: patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer
Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra. Av Pelle Gustafson för Nätverket mot cancer Säker Cancervård: Även Du som patient och närstående kan bidra Möjligheten att framgångsrikt
Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne
Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne 170228 Patientsäkerhetsarbete ett kontinuerligt arbete med att förhindra vårdskador och göra det säkert för våra patienter Vad innebär då en vårdskada (definition)
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Inkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Primärvården Inkomna klagomål 201 8
Patientnämndernas kansli Västra Götalandsregionen 2019-02-28 Diarienummer: PNÖ 2018-00033,PNV 2018-00034, PNS 2018-00034, PNN 2018-00048, PNG 2018-00034 Primärvården Inkomna klagomål 201 8 Rapport patientnämndernas
Jag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON
Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne mats.molt@skane.se IRENE AXMAN ANDERSSON irene.axmanandersson@skane.se Patientsäkerhet är centralt tema i Strategi för förbättringsarbete
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
primärvård psykiatri ömsesidig nytta genom ömsesidig konsultation Lars Wahlström SLSO, Anders Johansson Praktikertjänst
primärvård psykiatri ömsesidig nytta genom ömsesidig konsultation Lars Wahlström SLSO, Anders Johansson Praktikertjänst Bakgrund till projektet Många patienter har någon form av psykisk ohälsa Primärvården
Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård
Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten
Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd
Mycket är bra, men ändå inte riktigt nöjd Förbundsordförande i Njurförbundet Ledamot I styrgruppen för Centrum för personcentrerad vård (GPCC) Hedersdoktor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015
Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen
Studiebrev. Patientsäkerhet- Diagnostiska fel och misstag
Studiebrev Patientsäkerhet- Diagnostiska fel och misstag 2017-12-05 Författare Rita Fernholm Distriktsläkare, med.lic. Boo vårdcentral. Forskar om patientsäkerhet vid Karolinska Institutet. rita.fernholm@sll.se
Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat
Medarbetarskap och säkerhet
Medarbetarskap och säkerhet Undersökningsperiod 2016-09-12 -- 2016-10-02 Resultatåterföring - Region Jönköpings län 2016-10-19 (Rosensalen) Resultatåterföring -verksamhetsområden fr o m vecka 43 Workshops
Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner
Patientsäkerhet Definitioner Vårdgivarens ansvar Anmälan enligt lex Maria Ny lex Maria-föreskrift Patientklagomål Nytt i socialtjänstlagen Anmälningar från elevhälsans medicinska del Övergång till ny myndighet
eva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG
Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Rutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Psykisk ohälsa. Analys av inkomna synpunkter. Patientnämnden Skåne. 1 juli juni 2017
Patientnämnden Skåne Psykisk ohälsa Analys av inkomna synpunkter 1 juli 216-3 juni 217 Februari 218 3 lagen (217:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården: Patientnämnderna ska bidra till kvalitetsutveckling,
Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare
Patientsäkerhet AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare Agenda Vad är patientsäkerhet? Vad styr hur vi arbetar med patientsäkerhet? Lex Maria och IVO Patientsäkerhet Skydd mot vårdskada (Patientsäkerhetslagen
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS
Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering
Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering
Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:
Patientnämnden i Stockholms län. Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning
Patientnämnden i Stockholms län Eva Ljung Förvaltningschef Patientnämndens förvaltning Patientnämnden Är en del av landstinget. Finns i alla landsting. Är en politisk nämnd. Är fristående från vården och
Meningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Framtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014
Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna
RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Patientsäkerhetsberättelse år 2014 för Psykiatri och Habilitering
Patientsäkerhetsberättelse år 04 för Psykiatri och Habilitering Antagen i förvaltningen Psykiatri & Habiliterings ledningsgrupp: 05-03-8 Ansvarig för innehållet: 05-0-8 Chefläkare Peter Valverius Sida
Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet. Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL
Lärandelab 3 Patientsäkerhet - om resiliens och hur vi kan utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Berit Axelsson och Axel Ros Qulturum, RJL 1 Patientsäkerhet ur andra perspektiv Att lära av det som går
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande
En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader
IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016
IVO:s klagomål enligt PSL januari-augusti 2016 Övergripande statistik ÄRENDESLAG INKOMNA BESLUTADE UTREDDA VARAV KRTIKBESLUT 2014 6832 7559 4630 1503 2015 6198 8678 6102 1932 2016 (T1 & T2) 4717 4543 2644
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. Coachens dag
Resiliens att kunna utnyttja möjligheter och hantera kriser och förändringar. 1 Resiliens Ett system agerar resilient om det bibehåller sin funktion (gör det det ska) i både väntade och oväntade förhållanden
Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015
Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån
Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet
Vårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
När primärvården har byggt ut de automatiserade processerna så att en del av det arbete vi gör idag kan lyftas över till patienterna, då kan vi frigöra nog med kraft för att ta hand om de mest sjuka och
Patientnämndens rapport 2014
Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson
Checktjänsten - enkla webbtest visar vägen Fredrik Lennartsson Digital hälsa och vård Invånarens perspektiv Hur vet vi som invånare om vi har drabbats av en kronisk sjukdom Vilka riskfaktorer finns för
HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Uppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,
Patientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet
Patientsäkerhet att förstå och utnyttja variabilitet variabilitet safety I safety II Två fall 1. Patient med ruptur i aortaaneurysm, kräver akut kirurgi. Allt går bra, skrivs ut efter 12 dagar. Efter 6
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning
Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet
Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)
Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen
Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat
Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen
Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33
Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska
Lean i Region Östergötland
Lean i 160829 Anna Moberg Målbild 2016 Om tillgänglighet 2016 vill jag som patient: Nå sjukvården per telefon
Närvård i västra Sörmland
Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning
Patientsäkerhetsforskning i Västra Götalandsregionen
Patientsäkerhetsforskning i Västra Götalandsregionen Vilken forskning bedrivs och möjligheter? Thomas Brezicka Regionläkare/medicinsk rådgivare Patientsäkerhet Koncernkontoret/Koncernstab hälso- och sjukvård
Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre. LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson
Opportunisktisk screening för förmaksflimmer av primärvårdspatienter 65 år eller äldre LäkarGruppen Dr Boris Klanger Dsk Carina Andreasson Bakgrund I Sverige insjuknar varje år drygt 30 000 personer i
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
IVO, Inspektionen för vård och omsorg
IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillstånds-prövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt
2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag?
Integrering av patientsäkerhet och arbetsmiljö var står vi idag? Emma Nilsing Strid, Med Dr, leg. Fysioterapeut Universitetssjukvårdens forskningscentrum Region Örebro län Skador inom hälso- och sjukvård
Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet
Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet Antal poster i denna enkät 497 Procent av totala antalet 100 Kön bland svarande Kvinnor 356 71,63 Män 135 27,16 Inget svar 6 1,21 Är du medlem i en patientförening?
För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor
Att navigera i en arkipelag av vårdgivare om att skapa säker hemsjukvård Mirjam Ekstedt, sk, Docent i systemsäkerhet i vårdorganisationer Mirjam.ekstedt@sth.kth.se 070-31 85 691 Kostnader för vården beräknas
Problem i samband med remittering
Förvaltningschef: Eva Ljung PaN 2015-12-01 P 12 1 (1) Problem i samband med remittering Ärendet På uppdrag från nämnden har förvaltningen genomfört en särskild analys av ärenden avseende problem med remisser/remittering.
Rätten till ny medicinsk bedömning
Rätten till ny medicinsk bedömning Du som har fått veta att du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada har rätt att få en ny medicinsk bedömning, så kallad second opinion. Det innebär
Värdelyftet Framtidens primärvård
Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling
Patient-Centered Medicine
Patient-Centered Medicine Mats Foldevi ht 2009 Patientcentrering Att utforska både patientens sjukdom och patientens upplevelse Att involvera prevention och hälsofrämjande Sjukdom och upplevelse sjukhistoria,
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL
KVALITETSARBETE OM HJÄRTSVIKT PÅ TUREBERGS VC NIMISHA CHANDUKA ST LÄKARE ALLMÄNMEDICIN TUREBERG VÅRDCENTRAL VILKA HAR MEDVERKAT LEDNING - MIN CHEF PIA LINDBORG HANDLEDARE MATTE KARADAGH VERKTYGSLÅDA FRÅN
Hos vem ska man framföra klagomål och synpunkter?
Hos vem ska man framföra klagomål och synpunkter? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Löf (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag) Vårdgivarna Patientnämnderna Utifrån klagomål och synpunkter ska
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012
Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens