Försöksrapport 2003 Animaliebältet

Transkript

1 Försöksrapport 23 Animaliebältet FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Hushållningssällskapens Multimedia ISSN ISBN Tryck: Elanders Berlings, Malmö 24 Foto i rapporten: Erik Ekre, HS Halland 1

2 Innehållsförteckning 23 Sid Förord... 4 Fältförsöksverksamheten i Animaliebältet Adressuppgifter till försökspersonal... 6 Temperatur och nederbörd Grödfördelning i Animaliebältet... 1 Vall och grovfoder Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem Koppargödsling i vall på kopparfattiga jordar Sortförsök i fodermajs Sortförsök i spannmål, trindsäd och potatis Höstvete... Kvävegödsling till höstvete... Rågvete... Höstråg... Höstkorn... Vårkorn... Kornsorter och kvävegödsling... Havre... Vårvete... Ärter... Matpotatis... Växtnäring Resultat från de långliggande regionala kalkningsförsöken... Ogräs Ogräsbekämpning i vallinsådd, efterverkan Ogräsbekämpning i vallinsådd Ogräsbekämpning i höstvete Ogräsbekämpning i vårkorn Växtskydd Växtskydd i höstvete och vårkorn

3 Animaliebältet Fältf ältfor orskning i samarbete Hushållningssällskapen i Jönk önköping öping, Kalmar - Kronober onoberg, Blekinge, Halland Svenska Lantmännen: HBK och h Jönk J önköping öping Kalmar Lantmän Svenska Foder F Svalöf Weibull Scandinavian Seed Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Lars Wijkmark och Erik Ekre vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets nionde försöksrapport. Halland Erik Ekre HS Halland, redaktör 3

4 FÖRORD Denna försöksrapport är resultatet av det nionde årets samarbete inom fem län: Kalmar, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Halland. Samarbetet sker under namnet: Fältförsöksverksamheten i Animaliebältet. Basfinansiärer: Svenska Lantmän: HBK och Jönköping Hushållningssällskapen i Kalmar Lantmän Jönköping Svenska Foder Kalmar-Kronoberg Blekinge Halland Styrelsen 23: Ulf Ohlsson, ordförande Lantmännen Mo HBK Fredrik Nilsson, Lantmännen Mo HBK Sture Vistingsgård, Lantmännen Mo Jönköping Mikael Bäckström, lantbrukare, Aneby Erik Andersson, Kalmar Lantmän Hans Gustafsson, lantbrukare Ingelstad Mats Halling, ekon.ansv. HS Kalmar-Kronoberg Mats Månsson, lantbrukare Ronneby Torsten Andersson, Svenska Foder Lars B Nilsson, Svalöf Weibull Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Styrelsens arbetsutskott 23: Ulf Ohlsson, ordförande Erik Ekre, verksamhetsledare HS Halland Klas Eriksson HS Kalmar-Kronoberg Margareta Björk HS Kalmar-Kronoberg Per-Anders Andersson HS Jönköping Hans Hedström HS Blekinge Adjungerade: Sven Fajersson Lantmännen, Christer Nilsson SJD, Björn Andersson, SLU Under år 23 fortsatte samarbetet inom de fem länen och verksamheten inriktades mot de gemensamt uppsatta målen: Att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Preliminära resultat från sortprovningarna inom vårt område presenteras på vår hemsida strax efter skörd. adress till hemsidan: Sökning av försöksresultat har utvecklats under senare år. Nu finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige. Försöksdatabasen samordnas av Fältforskningsenheten, Sveriges lantbruksuniversitet. adress till försöksdatabasen: Arbetet med att skapa en rationell samordning av fältförsöksverksamheten inom för oss viktiga områden kommer att fortsätta under år 24. Den försöksrapport som Du nu har i Din hand, hoppas vi ger en givande läsning och att den kan fungera som ett uppslagsverk under flera år! Ulf Ohlsson Erik Ekre Ordförande Verksamhetsledare 4

5 FÄLTFÖRSÖKSVERKSAMHETEN I ANIMALIEBÄLTET 23 Försöksverksamhetens omfattning och fördelning inom länen framgår av tabellerna nedan. Efter inriktning har försöken grupperats i olika avdelningar och på huvudgrupper riksförsök, länsförsök och övriga (beställnings) försök. Försöksverksamhetens omfattning Avdelning Riksförsök Länsförsök Övriga försök Summa försök. Vattenvård Hydroteknik Jordbearbetning Växtnäring Odlingssystem Ogräs Vall Öppen växtodling Växtpatologi Nematologi 15. Mykologi Tillämp. växtskydd 1 1 Summa: Placering inom länen Avdelning Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Summa försök. Vattenvård Hydroteknik Jordbearbetning Växtnäring Odlingssystem Ogräs Vall Öppen växtodling Växtpatologi Nematologi 15. Mykologi Tillämp. växtskydd 1 1 Summa:

6 Adressuppgifter till försökspersonal Hemsida: Jönköpings län Försöksledare Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet Box JÖNKÖPING , per-anders.andersson@hush.se Försöksutförare Jan-Olof Storm Försökshallen Riddersberg JÖNKÖPING Kronobergs län Försöksutförare Se Kalmar län Kalmar län Försöksledare Margareta Björk Hushållningssällskapet Flottiljvägen KALMAR , john.winroth@hush.se Försöksutförare Klas Eriksson Hushållningssällskapet Flottiljvägen KALMAR , klas.eriksson@hush.se Blekinge län Försöksledare Hans Hedström Hushållningssällskapet Thornska villan 37 1 Bräkne-Hoby , hans.hedstrom@hush.se Försöksutförare Peter Fransson Edestad gård Johanneshus peter@k.lrf.se Hallands län Försöksledare Erik Ekre Hushållningssällskapet L. Böslid Eldsberga , erik.ekre@hs.halland.net Försöksutförare Lars Svensson Hushållningssällskapet Försökscentrum 43 1 TVÅÅKER , lars.svensson@hs.halland.net 6

7 Temperatur och nederbörd på centrala platser i Animaliebältet Källa: SMHI "Väder och vatten" Län Temperatur o C September Oktober November December Januari Februari Mars Jönköping 11,1 1,1 3,2 6,3 -,1 1,4-5, -2,1-4, -3,7-5,5-3,9 1,2-1, Växjö 12,5 11,2 4,2 7, 1,3 2,3-3,7-1,2-3, -2,8-3,7-2,8 2,2, Kalmar 13,4 12, 6, 8, 3,1 3,3-2,1 -,1-2,1-1,9-3,8-1,9 2,3,7 Karlshamn 13,9 12,2 6,3 8,3 3,3 4, -1,5,7-1,2 -,9-2,8-1, 2,3 1,4 Halmstad 14,3 12,4 5,7 8,6 2,2 3,8-1,7,2-1,7-1,5-2,4-1,3 1,9 1,5 Nederbörd mm Jönköping Växjö Kalmar Karlshamn Halmstad April Maj Juni Juli Augusti September Oktober Temperatur o C Jönköping 3,8 3,4 1,2 9,3 14,3 13,6 16,9 14,8 15,1 14, 11,4 1,1 3,1 6,3 Växjö 4,9 4,7 11,2 1,2 15, 14,3 18,4 15,8 16,7 15, 12,6 11,1 4,3 7,1 Kalmar 4,3 4,3 11,4 9,8 15,5 14,7 18,7 16,4 17,2 15,7 13,3 12, 5,2 8, Karlshamn 5,8 5,4 11,7 1,6 15,8 14,9 18,7 16,3 17,7 15,7 13,7 12,2 5,3 8,3 Halmstad 6,5 5,6 12,1 11,2 16,4 15, 19,3 16,2 17,4 15,8 14,2 12,4 5,3 8,6 Nederbörd mm Jönköping Växjö Kalmar Karlshamn Halmstad I tabellen anges medeltal med kursiv siffra Jönköping Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Jönköping Temperatur C medeltal Temperatur C Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm

8 2 Växjö Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Växjö Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm Kalmar Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Kalmar Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm

9 Karlshamn Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Karlshamn Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm Halmstad Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Temperatur C medeltal Temperatur C Halmstad 1 5 Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nederbörd mm medeltal Nederbörd mm

10 Animaliebältet: länsvis grödfördelning 22 Diagram 1. Areal höstsådd stråsäd 22. Källa: SCB 23 2 HEKTAR Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Diagram 2. Areal vårsådd stråsäd 22. Källa: SCB 23 HEKTAR Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre V-korn Diagram 3. Areal vall- och baljväxter 22. Källa SCB HEKTAR Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Halland Ärt/bönor Vall och grönfoder

11 VALLFRÖBLANDINGAR I INTENSIVA SLÅTTERSYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping På 6 försöksplatser har 11 försök i serien L6-4425, vallfröblandningar i intensiva slåttersystem, skördats under 21 och 22. Avsikten har bl a varit att jämföra engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel med varandra med olika procentuell andel i en fröblandning. Resultaten från vallår 1 och 2 visar att: - Optimal inblandning av engelskt rajgräs är mellan 15-3 %. Vid 3 % och högre inblandning sjunker avkastningen med stigande andel rajgräs. - Hybridrajgräs och rajsvingel avkastar bättre än engelskt rajgräs vid samma procentuella andel i fröblandningen. - Blandningar med hybridrajgräs och rajsvingel skall skördas tidigare vid andra skörden än blandningar med engelskt rajgräs. - Det är svårt att nå en bra balans mellan energi, protein och NDF i tredje skörden. Inledning Försöksserien L6-4425, Vallfröblandningar i intensiva slåttersystem är en fortsättning på serierna L och L Målet är att prova olika vallfröblandningar för stabil skörd med hög och jämn kvalitet. Syftet är också att prova konkurrensförmågan mellan olika rajgräs, engelskt och hybrid, samt rajsvingel i blandningar. Tanken är att serien skall ligga fast och förändras kontinuerligt allteftersom nya resultat och sorter kommer fram. I försöken är målsättningen att skörda när energiinnehållet ligger vid 11, MJ/kg ts. Metod Ett antal försök anlades första gången år 2 enligt tabell 1. Sedan har försök anlagts 21 och 22. Inför 23 förändrades sortmaterialet och serien fick beteckningen L Försöken bekostas av Animaliebältet, Skåneförsöken och Mellansvenska försöken. De flesta försöken ligger inom Animaliebältet. Försöksplanen, som gjorts i samarbete mellan Animaliebältet, fröfirmorna samt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), presenteras i tabell 1 med arter och sorter. Försöken skördas 3 gånger per år med riktskördedatum, 1/6, 15/7, 5/9 och gödslas med kg N/ha till respektive skörd. 11

12 Tabell 1. L6-4425, vallfröblandningar för intensiva slåttersystem, arter och sorter Vit- Röd- Timotej Ängs- Engelskt Hybrid- Raj- Hund- Led- Lusern klöver klöver svingel rajgräs rajgräs svingel äxing beteckn. (LU) (VK) (RK) (TI) (ÄS) (ER) (HR) (RS) (HÄ) A (mätare) B (mätare) C D E F G H I J K L M (N Öland) 6 4 Vitklöver: Ramona Timotej: Grindstad Eng.rajgräs: Fanda Led I: Fanda+Leia Rödklöver: Fanny Rajsvingel: Paulita Led L: Fanda+Leia+Gunne Ängssvingel: Sigmund Hundäxing: Dactus Hybridrajgräs: Storm Resultat, avkastning Lusern: Pondus Avkastningen över två vallår redovisas som De fyra blandningar som har lägst avkastning relativtal i tabell 2. Avkastningen är relativt är de blandningar som innehåller 3 % engelskt jämn mellan fröblandningarna. Fröblandningen rajgräs eller mer. Tendensen är att av- med 9 % engelskt rajgräs har avkastat sämst. kastningen sjunker vid större inblandning med engelskt rajgräs. Tabell 2. L6-4425, Avkastning som relativtal Medel Vall 1 & 2, 11 försök, år skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER 15 rel.tal: kg ts/ha: B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS

13 Vid jämförelse mellan samma procentuella inblandning av engelskt rajgräs och hybridrajgräs,avkastar blandningarna med hybridrajgräs 4-5 % mer än motsvarande blandningar med engelskt rajgräs. Samma klara samband finns inte vid jämförelse med rajsvingel, dock avkastar blandningarna med rajsvingel, mer eller lika mycket som motsvarande vallar med engelskt rajgräs i. Näringskvalitet Målet att nå 11, MJ/kg ts har inte nåtts i i någon av skördarna. Högst energivärden har nåtts i första skörden och lägst i tredje skörden. I första skörden är både energivärden och proteinvärden lägre än önskvärt, men mycket jämna mellan blandningarna. Blandningar utan timotej har lägre NDF-värdena än blandningarna med timotej i. Det är endast blandningarna utan timotej som ligger inom de önskvärda g/kg ts. En tidigare skörd hade medfört lägre NDF värden och högre energioch proteinvärden, vilket varit önskvärt. I andra skörden är protein och NDF-värdena i önskvärd nivå, medan energivärdet kunde ha varit något högre. Vi vet dock att balansen är svårare att uppnå i andra skörden än i första skörden. I jämförelse mellan engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel, finns en tendens till högre energi- och proteinvärde i blandningarna med engelskt rajgräs jämfört med hybridrajgräs och rajsvingel, vilket indikerar att de senare skall skördas något tidigare än rajgräset. Går vi tillbaka och tittar på avkastningssiffrorna, kan vi se att det är där den största skillnaden i avkastning är. I tredje skörden är energihalterna alldeles för låga, medan protein- och NDF-halten tenderar att vara för höga. Detta är ett stort problem i grovfoderproduktionen. Tendensen är att högre andel engelskt rajgräs, hybridrajgräs eller rajsvingel ger högre proteinhalt och lägre NDFhalt. Tabell 3. L Näringskvalitet, vägda medelvärden. Vall 1 & 2, 11 försök, Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,5 1,4 1, B 1,5 1,5 1, C 1,6 1,4 1, D 1,8 1,2 9, E 1,5 1,1 9, F 1,5 1,6 1, G 1,5 1,3 1, H 1,4 1,3 1, I 1,7 1,6 1, J 1,6 1,4 1, K 1,5 1,2 1, L 1,9 1,3 1, M 1,9 9,9 1,

14 Avkastning och näringsvärden enskilda försök 22 L6-4425, Vall 1 Jönköping 22, F kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS CV% 9,6 5,7 7, 5,2 Skörd datum 5-jun 17-jul 6-sep L6-4425, Vall 1 Jönköping 22, F Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 9,8 1,2 1, B 1,1 1, 1, C 1,3 9,6 1, D 1,6 9,8 1, E 9,8 9,8 1, F 1,3 1,8 1, G 1,4 9,3 1, H 1, 1,2 1, I 1,3 1,3 1, J 1,3 1,4 1, K 1,3 9,9 1, L 1,4 1,3 1, M 1,1 1,1 1, Skörd 5-jun 17-jul 6-sep 14

15 L6-4425, Vall 2 Jönköping 22, F-8-2 kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS CV% 5,7 8,3 5,1 4,4 Skörd datum 4-jun 17-jul 9-sep L6-4425, Vall 2 Jönköping 22, F-8-2 Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,6 1,6 1, B 1, 1,9 9, C 1,6 1,5 1, D 1,9 1,6 9, E 1,5 1,7 1, F 1,2 1, 9, G 1,3 1,7 1, H 1,2 1,9 9, I 1,6 11,6 1, J 1,1 11,1 1, K 1,2 1,1 1, L 1,8 1,6 1, M 1,7 1,5 1, Skörd 4-jun 17-jul 9-sep 15

16 L6-4425, Vall 2 Kalmar 22, H kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS N LU 6, HÄ CV% 4,7 7,7 17,3 3,6 skörd datum 29-maj 9-jul 26-aug L6-4425, Vall 2 Kalmar 22, H Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,9 1,8 9, B 11,1 1,5 9, C 11,5 1,8 9, D 11,5 1,6 9, E 11, 1,5 8, F 11, 1,6 9, G 1,9 1,8 9, H 11, 1,6 9, I 11,1 11,2 9, J 11,5 1,8 9, K 1,9 11, 9, L 11,1 11,1 8, M 11,4 1,6 9, N 1,8 1,4 9, Skörd 29-maj 9-jul 26-aug 16

17 L6-4425, Vall 2 Halland 22, N kg ts/ha rel tal Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 totalt totalt A RK 1, TI 4, ÄS 35, ER B RK 5, VK 1, TI 3, ÄS C RK 5, VK 1, ÄS 4, ER D RK 5, VK 1, ÄS 4, HR E RK 5, VK 1, ÄS 4, RS F RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, ER G RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, HR H RK 5, VK 1, TI 3, ÄS 4, RS I RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER J RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, HR K RK 5, VK 1, TI 2, ÄS 35, ER 15, RS L VK 1, ER M VK 1, ER 3, HR 3, RS CV% 8, 6, 1, 5,4 skörd datum 23-maj 9-jul 2-sep L6-4425, Vall 2 Halland 22, N Energi, MJ/kg ts Råprotein, g/kg ts NDF g/kg ts Led skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 A 1,7 1,6 9, B 1,6 11,1 9, C 1,8 11,4 9, D 1,7 1,6 9, E 1,2 1,6 9, F 1,6 11,3 9, G 1,3 1,8 9, H 1,4 1,6 9, I 1,4 1,7 9, J 1,7 1,8 9, K 1,2 1,5 9, L 1,8 1,6 1, M 1,2 1,3 1, Skörd 23-maj 9-jul 2-sep 17

18 KOPPARGÖDSLING I VALL PÅ KOPPARFATTIGA JORDAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping En försöksserie med koppargödsling i vall har startats under 23. Resultaten indikerar skördeökning för gödsling med fast koppargödsel. Bakgrund I Västergötland har ett försök med koppargödsling till stråsäd på kopparfattig jord legat fast sedan Försöket har gett stora skördeökningar, + 26 kg/ha i både havre och korn. För att studera effekterna av koppargödsling i en valldominerad växtföljd startades denna serie under 23. Koppar tillförs dels genom förrådsgödsling med en kornad fast produkt under hösten före år 1, och dels genom årlig bladgödsling. Försöksserien finansieras av Hydro Agri, Svenska Lantmännen och Animaliebältet. I Jönköpings län sker försöket också i samarbete med Stiftelsen Vallerstads gård. Resultat Två försök har skördats i Animaliebältet under 23, ett i Jönköping och ett i Halland. I Jönköpings län var kopparvärdet i marken mycket lågt, 1,2 mg/kg jord, vid utläggningen. I led B och C förrådsgödslas med fast koppargödsel på hösten i en insådd vall och därefter mäts endast efterverkan. I led D, gödsling med Coptrel, har bladgödsling skett inför alla skördar, när vallen varit ca 1 cm hög. Skördeökning har erhållits i både Jönköping och Halland för den lägre givan av fast koppargödsel. L3-668, Jönköping vall 1, 23 kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel Koppargödsling skörd 1 tal skörd 2 tal total tal A. Obehandlat B. Fast koppargödsel Hydro 83 kg/ha = 5 kg Cu/ha C. Fast koppargödsel Hydro 166 kg/ha= 1 kg Cu/ha D. Coptrel, bladgödsling,25 l/ha Beh inför varje skörd CV% 5,7 1,2 5,2 Skördedatum 18-jun 4-aug L3-668, Halland vall 1, 23 kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel kg ts/ha rel Koppargödsling skörd 1 tal skörd 2 tal total tal total tal A. Obehandlat B. Fast koppargödsel Hydro kg/ha = 5 kg Cu/ha C. Fast koppargödsel Hydro kg/ha= 1 kg Cu/ha D. Coptrel, bladgödsling,25 l/ha Beh inför varje skörd CV% 6,3 11,6 7,3 Skördedatum 2-jun 8-jul 12-sep 18

19 SORTFÖRSÖK I FODERMAJS Av Arne Ljungars, HS Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fyra försök i majs 23, två i vardera området. Försöken är sponsrade av Scandinavian Seed och Plantev. Svensk Majs (SM) och ett österrikiskt företag (DS) medverkade med en sort vardera. Resultat Tyvärr blev försöket i Halland sent sått på grund av mycket regn. Ett block ströks pga vattenskador och resultatet från 2 block redovisas. Försöket är utelämnat i årsmedeltalet. Det gäller även Kalmarförsöket som var torkskadat år 22. Skördarna i år är höga och det är intressant. Stärkelsehalten har bestämts i ett försök, L 45/3 på Karsholm på grund av kostnadsskäl. Att dra långtgående slutsatser av en analys i en sort och ett år är vanskligt. Det är säkrare att studera flerårsmedeltalen som omfattar 3 försök både 23 och 22. I tabell 1 redovisas medeltal för 3 försök 23 och tvåårsmedeltal för 6 försök Fyra har legat i Skåne och ett i Halland respektive Kalmar. Resultaten från 23 års fyra försöksplatser finns redovisade i tabell 2 med torrsubstansinnehåll och hektaravkastning, höjdmätning vid skörd och i ett försök stärkelsehalt. Vi ser av medelskördarna i försöken att året har varit mycket lyckat för majsodling. För studier av de enskilda sorterna hänvisas till tabellerna. 32 sorter per försök ingick i provningen 23. Loft är mätare och den brukade förr hamna ca 5 % högre i avkastning än den tidigare mätaren Naxos. Dagens marknadssorter Justina och Santiago ligger ytterligare ca 1 % högre i avkastning och vi ser att det finns ytterligare flera nya sorter som avkastar 1 % över dessa. Detta innebär att nya sorter avkastar 25 % mer än marknadssorterna för ca 1 år sedan. Ett oerhört framsteg och vi ser att sorter idag i bra lägen avkastar mer än 2 ton ts/ha. Majs är idag en mycket intressant gröda i goda odlingsområden. Tabell 1. L6-73 Fodermajs-sort. Medeltal ts-skördar. Medeltal Medeltal Sort Föret. kg ts/ha Rel kg ts/ha Rel Loft SSd Santiago SSd Tassilo SSd Justina Pl Birko Pl Cameron Pl Speedy SSd Companero SSd Ravenna SSd G12 Pl Early Star Pl Algans Pl Jet Pl KX 2112 SSd KX 22 SSd KX 26 SSd Alemao SSd SUM 33 SSd B5 Pl Euro Star Pl Energy Star Pl Baxxos Pl Avenir Pl Monitor Pl Furioso Pl Ice Bear Pl Anjou 219 Pl Airbus Pl Anjou 29 Pl Daxxar Pl Leeds SM Moskita DS Antal försök: 3 st 6 st 19

20 Tabell 2 L 45/3, Kristianstad L 46/3, Fjälkinge H 22/3, Mörbylånga N 676/3, Falkenberg L6-73, 23 Karsholms Lantbruks AB Trolle Ljungby AB Bröd. Sjögren, Mysinge Donald Brorsson, Hällerup Skörd Kg Rel- Stärkelse Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Skörd Kg Rel- Höjd Sort För. Ts % ts/ha tal % kg/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Ts % ts/ha tal cm Loft SSd 33, , , , , Santiago SSd 27, , , , , Speedy SSd 29, , , , , Companero SSd 31, , , , , KX 2112 SSd 32, , , , , KX 22 SSd 35, , , , , KX 26 SSd 35, , , , , Tassilo SSd 35, , , , , SUSYD Ravenna SSd 36, , , , , SUSYD SUM Alemao SSd 37, , , , , SUSYD SUM 33 SSd 39, , , , , Justina Pl 34, , , , , PR 39G12 Pl 32, , , , , PR 39B5 Pl 31, , , , , Early Star Pl 37, , , , , Euro Star Pl 32, , , , , Energy Star Pl 32, , , , , Birko Pl 33, , , , , Baxxos Pl 36, , , , , Avenir Pl 41, , , , , Cameron Pl 3, , , , , Algans Pl 34, , , , , Monitor Pl 32, , , , , Jet Pl 32, , , , , Furioso Pl 36, , , , , Ice Bear Pl 32, , , , , Anjou 219 Pl 34, , , , , Airbus Pl 3, , , , , Anjou 29 Pl 33, , , , , Daxxar Pl 31, , , , , LEEDS SM 37, , , , , Moskita DS 33, , , , , CV% 8,3 12,9 4,6 Block I+II Sådd: 9-maj 12-maj 15-maj 31-maj Skörd: 3-sep 3-okt 29-sept 14-okt 2