Medverkande i Animaliebältets försöksrapport

Transkript

1 Tack alla finansiärer! Vi riktar ett stort tack till nedanstående företag som tillsammans bidragit med en miljon kronor till de regionala försöken. Ytterligare drygt en halv miljon har vi fått från Hushållningssällskapen. Det är oerhört viktigt för oss att få detta stöd! Samtidigt visar det att det både finns ett stort intresse för vår verksamhet och att resultaten kommer att användas av många. Värdet av allt slit med tidiga morgonbehandlingar i växtskyddsförsöken och allt helgarbete på grund av det besvärliga skördevädret 211 ger då långt mer än bara resultat i försökspublikationer. AB Hallands Frökontor AB Johan Hansson AB Strängnäs Valskvarn AB Västerbottens Fodercentral Dalviks Kvarn AB Farina AB Forsbecks AB Hörby Lantmän Kalmar Lantmän Ek. för. Kristianstadsortens Lagerhusfören. Ek. för. Lantmännen Ek. för. Lovanggruppens Handelshus AB Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. för. VärmLant AB Diskussioner förs också med övriga företag inom branschen och överenskommelser inför 212 finns redan med ytterligare ett antal företag. Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och för ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets sjuttonde försöksrapport. Halland 1 februari 212 Erik Ekre, redaktör

2 Försöksverksamheten i animaliebältet Denna försöksrapport är resultatet av det sjuttonde årets samarbete med fältförsök i vår region. Här presenteras länsförsöken i Kalmar-Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Från och med 24 finns en styrgrupp för Sveriges regionala fältförsök. Den består av representanter från handeln, Hushållningssällskapen och LRF som innehar ordförandeskapet. Basfinansieringen skedde tidigare från handeln och Hushållningssällskapen, men under senare år bekostas den till stor Styrelsen 211 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna Göran Larsson, Kalmar Lantmän Anders Johansson, lantbrukare, Läckeby Magnus Lind, ekon.ansv. HS Rådg. Agri AB Per Wigh, Lantmännen Klintehamn Sten Rosvall, lantbrukare Romakloster Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed del av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel fördelas till regionerna efter handelns omsättning i respektive region. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag med egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat Strax efter skörd presenteras preliminära resultat från sortprovningen inom vårt område på hemsidan: Det finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige via försöksdatabasen: fältforsk. Denna samordnas av Fältforsk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Adjungerad: Lennart Johansson, HS Rådg. Agri AB Björn Andersson Fältforsk, SLU Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Karin Andersson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg- Blekinge Bo Pettersson, Gotland Delar av styrelsen på exkursion i ett vallförsök under sommarmötet i Kalmar 211.

3 Animaliebältet Jönköpings län Försöksledare; Karin Andersson , karin.andersson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Datorgatan, Huskvarna Försöksutförare; Jan-Olof Storm , Försökshallen Riddersberg, 2 92 Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/ Försöksutförare; Klas Eriksson klas.eriksson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB, Flottiljvägen 18, Kalmar Gotlands län Försöksledare/ försöksutförare; Bo Pettersson , bo.pettersson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, Visby Hallands län Försöksledare; Erik Ekre , erik.ekre@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet/Växa Halland, Lilla Böslid, 3 96 Eldsberga Försöksutförare; Magnus Håkansson , magnus.hakansson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet/Växa Halland, Lilla Böslid, 3 96 Eldsberga

4 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 211 Höstsådd stråsäd, totalt 2 73 hektar 2 1 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Vårsådd stråsäd, totalt hektar Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre Vårkorn Vall majs och baljväxter, totalt 3 37 hektar Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Majs Ärt/bönor Vall

5 VÄXTODLINGSÅRET 211 av Karin Andersson F-län, Bo Pettersson I-län Klas Eriksson H, G och K-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Hösten 21 var nederbördsrik, vilket ledde till en ovanligt sen höstsådd. Vintern blev lång och snörik, och både vallar och höstsäd drabbades av snömögel. Vårbruket skedde i normal tid under andra halvan av april. Maj månad blev relativt nederbördsfattig, med varma dagar och många kalla nätter. Förstaskörden på vallarna blev därför lägre än normalt och med ett något lågt energiinnehåll. Juni och juli bjöd på växlande väder och andraskörden på vallarna blev normal till både storlek och kvalitet. Vårsäden såg lovande ut, men lagom till tröskningen startade en långvarig regnperiod från början av augusti till slutet av september. Detta gav stora problem vid skörden, med omfattande liggsäd och axgroning. Avkastningsnivån på den spannmål som kunde tröskas var hög, men på många håll fick halmen lämnas. Tredjeskörden på vallen blev också mycket utdragen och besvärlig, men med hög avkastning. Gotlands län Höstsådden blev sen och besvärlig. Mycket regn under hösten med ett tidigt och långvarigt snötäcke fick höstsådda grödor och vallar att utvintra på grund av snömögel, vatten- och frostskador.vårbruket påbörjades i mitten av april och var i stort sett avklarat i början på maj. Försommaren blev mycket varm och torr. Några större regnmängder kom först i mitten på juli. Detta drabbade främst höstsäd och vallar som gav lägre skörd än normalt. Den låga förstaskörden på vallarna kompenserades dock av en hög 3:e skörd. För vårsäd blev skörden normal, för majs, våroljeväxter och potatis blev skörden högre än normalt. Kvalitén var överlag hög, förutom en del låga falltal på vårvete. Tröskningen påbörjades i slutet av juli då även regnet kom, som varade under hela skördeperioden. Därefter inleddes en längre period med bra väder för både skörd och höstsådd. Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Efter en vinter med både stark kyla och en lång period av snötäckt mark hade många höstsådda grödor drabbats av utvintringsskador och en del av grödorna såddes om. Vårbruket startade i andra veckan i april höll på till en bit in i maj beroende på gröda och markförhållanden. En torr och varm period mitt på sommaren orsakade en hel del torkskador på bl.a. spannmål och ärter. Höstveteskördarna blev för många en stor besvikelse medan mycket av vårsäden blev bättre än väntat.vallskörden blev totalt sett bra, i alla fall mängdmässigt. Även skörden av majs var mycket bra i Kalmar/Ölandregionen med tsskördar runt 2 ton/ha. Spannmålsskörden blev utdragen men Kalmar/Ölandregionen klarade sig undan de stora regnmängder som föll på andra håll och skörden kunde ske med bra kvalitet. Däremot var det problem att bärga halm av bra kvalitet. Höstsådden kunde genomföras under goda förhållanden och en lång mild höst medförde bra tillväxt. Halland Höstsådden 21 minskade jämfört med föregående år p.g.a. hög nederbörd och lägre temperaturer än normalt under hela hösten. Vintern, som blev långvarig inleddes med en mycket kall december men nederbörden var lägre än normalt. Snötäcket skyddade från större utvintringsskador men under januari och februari förekom en del isbrännor. Vårbruket kom igång senare än normalt men under april och maj ökade temperaturen, men med utebliven nederbörd försenades grödornas utveckling. Första vallskörden blev också sen men med hög kvalitet och kvantitet. Sommaren blev variationsrik med både höga temperaturer och rikliga regnmängder, vilket medförde kraftigt utvecklade grödor. Ostadigt väder under augusti och september gjorde skördearbetet ovanligt besvärligt och utdraget. 7

6 TEMPERATUR Te m p e ra tu r C m e d e lta l Te m p e ra tu r C Jönköping S ep O k t Nov Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug S ep O k t V ä x jö Ka lm a r S ep O k t Nov Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug S ep O k t 8 Källa: SMHI

7 NEDERBÖRD Jönköping 2 N e d e rb ö rd m m m e d e lta l N e d e rb ö rd m m S ep O k t Nov Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug S ep O k t V ä x jö 2 1 Ka lm a r 2 1 Källa: SMHI 9

8 TEMPERATUR Te m p e ra tu r C m e d e lta l Te m p e ra tu r C Ka rlsha m n S ep O k t Nov Dec Jan Feb M ar A pr M aj Jun Jul A ug S ep O k t V isby 2 1 Ha lm sta d Källa: SMHI

9 NEDERBÖRD Ka rlsha m n 2 N e d e rb ö rd m m m e d e lta l N e d e rb ö rd m m V isby 2 1 Ha lm sta d 2 1 Källa: SMHI 11