Tack! som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde försöksrapport. Halland 21 januari Erik Ekre, redaktör Illustr.

Transkript

1 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelnigar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 5

2 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebältet! Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets Försöksrapport Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionala försöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och att resultaten kommer att användas av många. AB Hallands frökontor AB Hjalmar Möller AB Johan Hansson AB Strängnäs Valskvarn AB Västerbottens Fodercentral Berte Qvarn Dalviks Kvarn AB DLA Agro Sverige European Fertilizer AS Farina AB Forsbecks AB Gullviks/Bröderna Berner Handels Aktiebolag Hörby Lantmän Järrestads Härads Lantmannaförening Kalmar Lantmän Ek. för. Knislingeortens Lagerhusförening Kristianstadsortens Lagerhusförenings Ek. för. Lantmännen Ek. för. Lovanggruppens Handelshus AB Naturvårdsverket (fosfor) Skånefrö AB Slöinge Lantmän Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. för. VärmLant AB Yara återförda miljöskatter via Jordbruksverket Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och e-post. För ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Foto där inget annat anges: Erik Ekre. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde försöksrapport. Halland 21 januari 2013 Erik Ekre, redaktör Illustr. Maria Henriksson 6 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012

3 Ämneskommittéer/Ämnesområde, Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område: Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom respektive ämnesområde. Vatten Helena Aronsson, Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ingrid Wesström, Jordbearbetning Johan Arvidsson, Lennart Johansson, HS Rådgivning Agri AB, Linköping Växtnäring Sofa Delin, Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skara Odlingssystem Göran Bergkvist, Anders Ericsson, HS Konsult Ogräs Anders Nilsson, Lars Danielsson, HS Konsult Vall och grovfoder Bodil Frankow-Lindberg, Jan Jansson, Rådgivarna i Sjuhärad Sorter Staffan Larsson, Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Växtskydd Björn Andersson, Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus Roland Sigvald, Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 7

4 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet Animaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken. Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för artonde året är ett samarbete med fältförsöken i Kalmar-Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Från och med 2004 finns en styrgrupp för Sverigeförsöken. Den består av representanter från handeln, Hushållningssällskapen och LRF som innehar ordförandeskapet. Basfinansieringen sker från från handeln och Hushållningssällskapen, men bekostas till största delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel från SLF söks i en gemensam ansökan och beviljade medel fördelas efter handelns omsättning i respektive region. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag med egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat För att göra resultaten mer tillgängliga för lantbrukare, rådgivare och finansiärer har ett gemensamt arbete påbörjats för att skapa en ny webbaserad plattform. Projektet finansieras av SLF och har till syfte att få ännu bättre tillgänglighet till försöksresultaten. Här ska man kunna söka efter en specifik gröda, försöksår och insats/ åtgärd. Även alla försöksrapporter ska finnas tillgängliga och vara sökbara. Allt detta kommer man att kunna nå via: Än så länge finns möjligheten att ta del av samtliga resultat från officiella växtodlingsförsök i Sverige via försöksdatabasen: som samordnas av Fältforsk vid Sveriges lantbruksuniversitet. Styrelsen 2012 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna Göran Larsson, Kalmar Lantmän Anders Johansson, lantbrukare, Läckeby Magnus Lind, ekon.ansv. HS Rådg. Agri AB Stefan Pettersson, Lantmännen Klintehamn Sten Rosvall, lantbrukare Romakloster Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Adjungerade: Lennart Johansson, HS Rådg. Agri AB Björn Andersson, Fältforsk, Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Erik Abrahamsson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Bo Pettersson, Gotland Delar av styrelsen under sommarmötet 2012 i samband med HS Hallands 200-årsjubileum. 8 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012

5 Animaliebältet Jönköpings län Försöksledare: Erik Abrahamsson , Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, Huskvarna Försöksutförare: Jan-Olof Storm , Försökshallen Riddersberg, Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/ Försöksutförare: Klas Eriksson Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB, Flottiljvägen 18, Kalmar Gotlands län Försöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson , Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, Visby Hallands län Försöksledare: Erik Ekre , Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga Försöksutförare: Magnus Håkansson , Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 9

6 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2012 Höstsådd stråsäd, totalt hektar Källa SJV , , ,0 5000,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Vårsådd stråsäd, totalt hektar Källa SJV , , , ,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre Vårkorn Vall, majs och baljväxter, totalt hektar Källa SJV , , , ,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Majs Ärt/bönor Vall ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012

7 Växtodlingsåret 2012 Av Erik Abrahamsson Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet Gotland, Klas Eriksson Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB, och Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Jönköpings län Hösten 2011 var nederbördsrik, höstsådden avklarades något senare än normalt. Vintern blev lång och snörik, och både vallar och höstsäd drabbades av snömögel. Vårbruket startade i normal tid, under andra halvan av april, men blev på sina håll utdraget på grund av stora nederbördsmängder. Maj månad blev nederbördsrik med flera kalla nätter. Förstaskörden på vallarna blev i stort sett normal vad gäller kvantitet, dock med lågt energivärde. Juni och juli blev nederbördsrika månader vilket medförde en utdragen andraskörd på vallarna. Vårsäden som från början såg lovande ut, missgynnades efter alltför stora nederbördsmängder. Tröskningen påbörjades i slutet av juli men fortsatt regn ledde till stora problem. Avkastningsnivån på tröskbar spannmål var hög, men på många håll fick halmen lämnas. Tredjeskörden på vallen blev också mycket utdragen och besvärlig, men med hög avkastning. Gotlands län Växtodlingsåret inleddes med en mild höst och låga nederbördsmängder, höstsådda grödor etablerade och utvecklade sig bra, speciellt höstraps. Det milda vädret fortsatte höll i sig till slutet av januari då snö och kyla kom, tack vare snön klarade grödorna vintern bra. Höstraps och höstsäd började gödslas i halva mars och i slutet av månaden påbörjades vårsådden, som dock kom av sig under april på grund av regn, och som därmed inte avslutades förrän i halva maj. Sommaren inleddes med att vara torr och varm med torkskador på en del grödor. Vid midsommaren inleddes en period med regn och låga temperaturer. Det skulle visa sig att skörden blev den högsta på flera år, vilket skulle gälla flertalet grödor. Spannmålsskörden började senare än normalt med relativt goda skördeförhållanden. Däremot för grödor som skördades sent som bland annat potatis, morötter och majs var skörden besvärlig. Kalmar, Kronoberg, blekinge län Höstsådden 2011 kunde genomföras under bra förhållanden och en lång, varm höst/ förvinter gjorde att grödorna utvecklades väl. Ett lagom tjockt snötäcke skyddade grödorna från kyla och utvintringssvampar. På våren kunde konstateras att alla höstsådda grödor hade klarat vintern utan några skador. Vårbruket startade tidigt i mitten av mars och mycket kunde sås under fina förhållanden och före vårregnen. En torr och varm period mitt på sommaren orsakade en del torkskador men skörden blev ändå en av de högsta någonsin av spannmål, ärter och oljeväxter. Höstvete avkastade 12 ton/ ha, vårsäd 9 ton/ha och oljeväxter över 6 ton/ha. En sval sommar med en jämn temperatur runt 20 grader bidrog förmodlig till denna oväntat höga skörd. Även vallskörden blev överlag bra. Höstsådden 2012 skedde inledningsvis under mycket torra förhållanden och rapsen hade svårt att gro. Spannmålen såddes därför senare än vanligt men såg bra ut inför vintern. Hallands län Höstsådden 2011 minskade betydligt p g a hög nederbörd. Hösten blev sedan varmare än normalt och sådda grödor utvecklades bra. Februari blev mycket kall, men ett snötäcke skyddade de flesta fälten från utvintring. Mars gav rekordvärme och fälten började grönska. Under aprils inledning uppträdde flera kraftiga frostnätter som slog ut stora delar av höstvetefälten. Vårbruket startade normalt, men tillväxten under våren var långsam. Sista veckorna i maj kom värmen och grödorna satte fart. Vallarna skördades med både hög kvalitet och kvantitet. Sommaren blev nederbördsrik men med normala temperaturer. Ostadigt väder under augusti medförde en utdragen spannmålsskörd och rikliga regnmängder i september gjorde potatisskörden mycket besvärlig. Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 11

8 Väder i mars 2012 Avvikelse medeltemperatur Mars månad Temperatur Mars var en mycket varm månad med stora temperaturöverskott. I delar av Jönköpings och Kalmar län låg medeltemperaturen runt 5 grader över normalt. Nederbörd Månaden dominerades av liten nederbörd. Halland nådde 50% av normala regnmängder. Nederbörd i mm Mars månad Procent av normal nederbörd Mars månad 12 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012

9 Väder i april 2012 Avvikelse medeltemperatur april månad Temperatur I april var temperaturen i stort sett normal över hela Animaliebältet. Nederbörd I regionens södra och östra delar gavs normala nederbördsmängder medan Jönköping och Halland fick 50 % mer än normalt. Nederbörd i mm april månad Procent av normal nederbörd april månad Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 13

10 Väder i maj 2012 Avvikelse medeltemperatur Maj månad Temperatur Maj var något varmare än normalt med ett temperaturöverskott på 1 1,5 grad i hela regionen. Nederbörd Större delen av regionen fick uppleva en torr månad. I västra delen, Halland och delar av Jönköping blev det mer normalt. Nederbörd i mm Maj månad Procent av normal nederbörd Maj månad 14 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012

11 Väder i juni 2012 Avvikelse medeltemperatur Juni månad Temperatur Juni blev överlag sval med ett underskott på 1 2 grad. Nederbörd Med de låga temperaturerna kom regnen och det blev ett stort överskott i hela regionen. I delar av Jönköping uppmättes mer än tre gånger de normala mängderna. Nederbörd i mm Juni månad Procent av normal nederbörd Juni månad Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 15

12 Väder i juli 2012 Avvikelse medeltemperatur Juli månad Temperatur I juli kom värmen åter och temperaturen var i stort sett normal. Nederbörd Under juli blev det normala nederbördsmängder. Men vissa områden i Småland och på Gotland fick Upp till dubbla mängden mot normalt. Nederbörd i mm Juli månad Procent av normal nederbörd Juli månad 16 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012

13 Väder i augusti 2012 Avvikelse medeltemperatur Augusti månad Temperatur I stort blev det en normal augusti för hela regionen. Nederbörd Även nederbörden låg nära det normala. Nederbörd i mm Augusti månad Procent av normal nederbörd Augusti månad Sverigeförsöken 2012 ANIMALIEBÄLTET 17

14 Väder i september 2012 Avvikelse medeltemperatur September månad Temperatur I september blev det strax över normal temperatur. Delar av Småland och Gotland fick den högsta medeltemperaturen. nederbörd Halland och den västra sidan fick mer än dubbelt så mycket nederbörd som normalt, medan den östra sidan fick normala mängder. På Gotland blev det relativt torrt. Nederbörd i mm September månad Procent av normal nederbörd September månad 18 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2012