Tack! Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen 2013.

Transkript

1 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till denna skrift. Mellansvenska Försöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen och handeln i Mellansverige med syftet att på ett effektivt sätt ta fram underlag för rådgivningen till jordbruket i området. Det är de tre försöksorganisationerna Försök i Väst, Östra Sverige Försöken och Sveaförsöken som från och med 2001 beslutade att samarbeta för att ytterligare effektivisera försöksorganisationen. Tillgången till flera försök i en samlad rapport tillför mervärden för läsaren då flera försök ökar säkerheten i resultaten och ger också möjlighet att peka på regionala skillnader. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal och cirka lantbruksföretag. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen Mellansvenska Försöken i januari 2013 Anna-Karin Krijger, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg Sverigeförsöken 2012 mellansverige 5

2 I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...9 Priser och kostnader Förord Växtodlingsåret 2012 Försöksåret 2012 inom Östra Sverige Försöken Försöksåret 2012 inom Försök i Väst Försöksåret 2012 inom SVEA försöken Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige Jordbearbetning Omsådd och extragödsling av vårkorn Växtnäring Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar Kvävebehov i höstkorn Mangantillförsel i höstkorn Fosforeffekt av organiska gödselmedel till vårvete Stråförkortning och kvävegödsling i havre Ogräs Vårbekämpning av örtogräs i höstvete Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av örtogräs i vårkorn Bekämpning av tistel i vårsäd Örtogräsbekämpning i höstoljeväxter Örtogräsbekämpning i vårraps Ogräsbekämpning i vallinsådd med baljväxter Kemisk bekämpning av skräppa i vall Vall Rödklöversorters konkurrensförmåga Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik Höstvete Höstråg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Vårkorn, tidiga sorter mellansverige Sverigeförsöken 2012

3 I n n e h å l l Havre Ärter Majs Åkerböna Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Höstraps Våroljeväxter Vårraps Sorter, ekologisk odling Växtskydd Växtskydd Svampbekämpning i höstvete, en behandling Svampbekämpning i höstvete, två behandlingar Effekt och förändring hos fungicider i höstvete Referensförsök i höstvete Svampbekämpning i höstkorn Svampbekämpning i vårkorn Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn Referensförsök i vårkorn Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre Fusarium i grynhavre Betning i stråsäd Svampbekämpning i höstoljeväxter Svampbekämpning i våroljeväxter Bekämpning av rapsbaggar i vårraps Svampbekämpning i åkerböna Bladmögelbekämpning i potatis Sverigeförsöken 2012 mellansverige 7

4 Mer resultat hittar du på: 8 mellansverige Sverigeförsöken 2012

5 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. Sverigeförsöken 2012 mellansverige 9

6 Priser och kostnader 2012 ARBETE (med egen maskinpark) arbetstimme för anställd, kr/h 245 kr/ha inkl bränsle & förare stubbearbetning 377 djupbearbetning (plöjningsfriodling) 500 plöjning 868 harvning 190 sådd 341 kombisådd 646 gödningsspridning 130 växtskydd bekämpningsarbete 163 tröskning 1151 Beräkningarna ovan grundas på: kr/h Traktor 100 kw 551 Traktor 120 kw 612 Traktor 180 kw (plöjnings friodling) 801 Stubbearbetning 5 m 3,3 ha/h 423 Djupbearbetning 4 m 2,4 ha/h 400 Plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 430 Harvning 9 m 5,5 ha/h 433 Sådd 3300 l 6 m 3,7 ha/h 711 Kombisådd 4200 l 4 m 2,1 ha/h 712 Gödningsspridare 4000l 24 m 7,5 ha/h 366 Växtskydd 3500l 24 m 7,5 ha/h 675 Tröskning 6,3m 220 kw 2,0 ha/h 2301 INSATSMEDEL Växtnäringsämne (Prisnivå ) kr/kg Kväve (50% N % N 34) 10,21 Fosfor ( P 20) 23,25 Kalium (Kalisalt) 7,94 CaO 0,50 Svavel (Axan - N 27) 2,25 kr/g Bor 0,19 Mangan (som MnSO4) 0,04 PRODUKTPRISER kr/enhet Enhet BOR ,04 l MANGANNITRAT ,76 l MANGANSULFAT 32 ERA 11,44 Kg MANTRAC PRO 46,64 l WUXAL MAJS 22,00 l WUXAL MIKROPLANT 59,84 l OGRÄSMEDEL ALLY 50 ST 103,40 Tablett ALLY CLASS 50 WG 5,32 g ARIANE S 83,00 l ATLANTIS 392,00 l ATTRIBUT TWIN 318,00 ha BACARA 367,00 l BASAGRAN SG 748,00 l BOXER 123,00 l BROADWAY 1,725 g BUTISAN TOP 393,00 l CALLISTO 405,00 l CENTIUM 36 CS 1654,00 l CHEKKER POWER 320,00 ha COUGAR 275,00 l EVENT SUPER 335,00 l EXPRESS 50 SX 6,04 g FENIX 249,00 l FOCUS ULTRA 151,00 l FOX 272,00 l FOXTROT 321,00 l GALERA 958,00 l Glyfosat ,00 l GOLTIX SC 274,00 l GRATIL 7,55 g HARMONY PLUS SX 4,72 g HARMONY 50 SX 7,94 g HUSSAR 1,75 g KEMIFAM POWER 219,00 l 10 mellansverige Sverigeförsöken 2012

7 OGRÄSMEDEL kr/enhet Enhet KERB FLOW ,00 l LEXUS 50 WG 10,12 g MAISTER inkl MAISOIL 3,45 g MATRIGON 72 SG 3,04 g MCPA ,00 l MONITOR 14,22 g NIMBUS 285,00 l PRIMUS 2288,00 l PYRAMIN DF 256,00 l REGLONE 131,00 l SAFARI 50 DF 7,92 g SELECT 607,00 l SENCOR 414,00 l SPITFIRE ,00 l SPITFIRE XL 153,00 l SPOTLIGHT PLUS 537,00 l STARANE ,00 l STARANE XL 155,00 l TITUS 25 DF 8,45 g TOMAHAWK ,00 l SVAMPMEDEL ACANTO 414,00 l ACROBAT MZ/WG 200,64 kg ALIETTE 80 WG 343,00 kg AMISTAR 403,92 l ARMURE 568,00 l CANTUS 804,00 kg COMET 409,00 l EPOK EC 735,00 l FLEXITY 680,00 l JENTON 343,00 l LEIMAY 491,00 PROLINE 574,00 l RANMAN TOP(+0,75 L olja ) 472,00 l REVUS 435,00 l SHIRLAN 502,00 l SIGNUM 577,00 SPORTAK EW 265,00 l STEREO 149,00 l TANOS 0,30 g TERN ,00 l SVAMPMEDEL kr/enhet Enhet TILT 250 EC 282,00 l TILT TOP 245,00 l TOPSIN 70WG 475,00 kg UPSTREAM 1056,00 l INSEKTSMEDEL BISCAYA 480,00 l FASTAC ,00 l KARATE 2,5 WG 176,00 kg MAVRIK 2F 389,00 l MOSPILAN 876,00 kg PIRIMOR (endast dispens vårsäd 2012) 627,00 kg STEWARD 30WG 678,00 kg SUMI-ALPHA 5FW 195,00 l SLUXX SNIGEL 72,00 kg TEPPEKI 1,72 g TILLVÄXTREGLERING CERONE 213,00 l CYCOCEL PLUS 41,00 l MODDUS 250 EC 504,00 l TERPAL 163,00 l OLJOR & VÄTMEDEL BIOWET VÄTMEDEL 46,00 l PG26N 54,00 l RENOL 84,00 l UTSÄDE Höstvete 4,17 kg Hårvete 4,46 kg Höstkorn 4,02 kg Höstkorn Hybrid 285 0,9 milj kärnor Vårkorn 4,16 kg Råg linjesorter 4,29 kg Råg Hybrid milj kärnor Havre 4,38 kg Höstraps Linje obetad 96,00 kg Höstraps Hybrid ,5 milj frö Vårraps Chinook betat 79,00 kg Vårraps Elado betat 96,00 kg Oljelin 15,50 kg Ärter 4,75 kg Åkerböna 5,12 kg Sverigeförsöken 2012 mellansverige 11

8 Förord lennart johansson Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Mellansvenska försökssamarbetet utgörs av tre försöksregioner, Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken och Försök i Väst. Detta ingår numera i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som ger ut egna Försöksrapporter. Svensk Raps och SFO rapporterar resultat från försök med frö och oljeväxter i de regionala rapporterna. Ett arbete med en sökbar webbaserad plattform för försöksresultat är under arbete och när projektet är klart ska försöksresultat från hela landet finnas på Ett nytt nordiskt datasystem NFTS, Nordic Field Trial System, för att hantera fältförsök kommer att införas under Det kommer bland annat att innebära att fältkorten kommer att få ett nytt utseende mot de tidigare. Finansiering och styrning av Sverigeförsöken Huvuddelen av basfinansieringen för de regionala försöken utgörs numera av sökta medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. Medel till denna verksamhet tas ut från handel med spannmål och förnödenheter. Parallellt med detta finns den ursprungliga modellen med insamling av medel direkt från handeln baserat på omsättning och även en del från Hushållningssällskapen. Basfinansieringen fördelas till regionerna baserat på växtodlingens omfattning enligt en fastställd fördelningsnyckel. Därutöver ingår omfattande beställningar från företag och organisationer i försök med framförallt provningskaraktär. Organisation och verksamhetsstyrning Varje region har en egen försökskommitté vars uppgift är att kartlägga behovet av försök och att prioritera inom regionens befintliga ekonomiska resurser. Till dessa kommittéer kan önskemål och frågeställningar om växtodlingsfrågor lämnas. På ämnesnivå finns det rikstäckande grupper som hanterar gemensamma försöksfrågor för alla regioner. Forskare vid SLU är ordförande och regionansvariga vid Hushållningssällskapen är sekreterare i de åtta ämneskommittéerna. Dessa ämneskommittéer är öppna för alla intresserade och kallelser till möten och protokoll och övrig information om fältförsöksverksamheten kan hämtas på Vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU finns Fältforsk som tillhandahåller kompetens och viss samordning när det gäller utbildning, fältkort, resultatredovisning, datahantering och statistik. 12 mellansverige Sverigeförsöken 2012

9 Basfinansiering Sverigeförsöken 2012 Inom varje region tillkommer dessutom medel från förnödenhetsföretag genom köp av led för sina produkter samt vissa köp av led från Jordbruksverket beträffande växtskydd och växtnäring. Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF AB Hallands frökontor AB Hjalmar Möller AB Johan Hansson AB Strängnäs Valskvarn AB Västerbottens Fodercentral Berte Qvarn Dalviks kvarn DLA Agro Sverige European Fertilizer AS Farina AB Forsbecks AB Gullviks/Br Berners Handels AB Hörby Lantmän Järrestads Härads Lantmannaförening Kalmar Lantmän Ek. För. Knislingeortens Lagerhus Ek. För. Kristianstadsortens Lagerhus Ek. För. Lantmännen Ek. För. Lovanggruppens Handelshus AB Naturvårdsverket Skånefrö AB Slöinge Lantmän Ek. För. Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. För. Värmlant AB Yara Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Sjuhärad Väst Skaraborg Värmland Örebro, Prytz donationsfond Västmanland Dalarna-Gävleborg Ämneskommittér/Ämnesområde Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. Vatten Jordbearbetning Växtnäring Odlingssystem/energi Ogräs Vall/grovfoder Sorter Växtskydd Helena Aronsson, SLU Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Johan Arvidsson, SLU Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Sofia Delin, SLU Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skara Göran Bergkvist, SLU Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås Anders TS Nilsson, SLU Lars Danielsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås Bodil Frankow-Lindberg, SLU Jan Jansson, Rådgivarna Sjuhärad Staffan Larsson, SLU Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Björn Andersson, SLU Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus Roland Sigvald, SLU Sverigeförsöken 2012 mellansverige 13

10 Försökskommittér Östra SverigeFörsöken Per Axelsson Magnus Emilsson Thomas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Rickard Larsson Lennart Johansson, ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Anna Redner Thomas Wahlström Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Spannmålsodlareföreningen, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Norrköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB, Linköping Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB, Linköping Hushållningssällskapet Konsult AB, Strängnäs Lantmännen, växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet Konsult AB, Örebro Svenska Foder, Västerlösa Försök i Väst Dag Rogne, ordförande Anna-Karin Krijger, sekreterare Johan Roland Kristian Johnick Ingemar Gruveaus Magnus Olsson Anders Bengtsson Bertil Hagsgård Göran Lindgren Ulf Hallén Jonas Dahlgren Karin Andersson LRF, Värmland Hushållningssällskapet, Skaraborg SLU, Lanna Länsstyrelsen, Lantbruksenheten, Uddevalla Lantmännen SW Seed, Kvänum Svenska Foder, Lidköping Södra Älvsborgs Husdjur, Borås Spannmålsodlarna, Grästorp Vallodlareföreningen Klässbol Frö-och Olejväxtodlarna, Sollebrun Potataisodlareföreningen Skaraborg Ekologiska odlarna, Vänersborg SVEA-försöken Anders Ericsson, ordförande Lars Danielsson, sekreterare Niclas Sjöholm Anders Krafft Henrik Bergman Johan Thorell Katarina Börling Anders Karlsson Jens Levenfors Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås Hushållningssällskapet, HS Konsult, Uppsala Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet, HS Konsult, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet, HS Konsult, Västerås 14 mellansverige Sverigeförsöken 2012

11 Försökssåret 2012 inom Östra Sverige Försöken lennart johansson Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Senare delen av höstsådden 2011 präglades av ostadigt väder med sen sådd i många fall. Det blev en relativt varm höst med bra tillväxt. En kall period i februari bidrog till frostskador i vissa höstvetesorter och i områden som inte var snötäckta. Hela växtodlingssäsongen präglades av riklig nederbörd med många regndagar. Det var under normaltemperatur i vissa perioder. Inledningen av skördeperioden var relativt gynnsam men utbyttes av ostadigt väder som höll i sig hela hösten. Skördenivån är i regel hög för alla höstgrödor och tidigt sådda vårgrödor medan områden med sen sådd och mycket nederbörd efter sådden fick svaga skördar. Det var gynnsamt när höstrapsen och den tidiga höstsäden såddes men regnperioder bidrog till sen sådd av höstvete i många fall. Den varma och gynnsamma hösten bidrog till att det blev en bra utveckling på de flesta platser. Det var fortsatt varmt för årstiden fram till mitten av december och lite snö förekom i delar av området. En kall period i början på februari orsakade frostskador i vissa höstvetesorter i områden där det inte fanns någon snö. Det blev en del uttunnade bestånd i vissa höstvetesorter där det inte var snö och även i höstraps som var tidigt sådd och blev förvuxen. Vårsådden startade i mitten på mars i de västra delarna av Östergötland medan en hel del blev sent sått under ogynnsamma förhållanden efter flera avbrott för regn. Juni präglades av svalt och regnigt väder vilket gjorde att grödorna fick en långsam utveckling. På många håll upptäcktes tidiga angrepp av gulrost och även bladlöss i vårsäden var vanligt förekommande. De två första vallskördarna blev relativt tidiga med bra kvantitet men med något låga proteinhalter. Under första halvan av augusti var det gynnsamt skördeväder men därefter präglades hela hösten av rikliga regnmängder med många regndagar. Korta perioder möjliggjorde tröskning under våta och besvärliga förhållanden med höga vattenhalter och skörden av vårraps, oljelin och åkerbönor pågick in i slutet på september och oktober. Skördenivån är i regel god för de flesta höstsådda grödor liksom för vårsäd som såddes tidigt och inte drabbades av allt för mycket regn efter sådden. Sammanfattningsvis präglades årets växtodlingssäsong av svalt och i perioder solfattigt väder som avslutades med alldeles för många regndagar. Sverigeförsöken 2012 mellansverige 15

12 Försöksåret 2012 inom Försök i Väst Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Regn och värme under hösten 2011 Sällan har så mycket regn fallit under skördemånaderna och sällan har så lite höstraps och höstvete såtts under hösten som detta år. De som sådde höstraps sådde de första dagarna i augusti och de som lyckades etablera höstvete sådde mycket i början av oktober. Det var dock en varm och torr november så höstvetet etablerades väl. Snön kom inte förrän i slutet på januari, vilket var tur då den skyddade grödorna när det small till och blev kallt i februari. I Västra Götalands län har knappt hälften av den normala sådden av höstvete kunnat genomföras och i Värmlands län minskade höstvetearealen med 65 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. I Västra Götalands län halverades också råg och höstarealen. Tidigt Vårbruk för en del Våren kom tidigt och om hösten var hemsk på många sätt har vi i Västra Götaland sällan skådat bättre bruk på våra leror. Plogtiltorna föll sönder bara man petade på dem. I slättbygderna såddes mycket under några dagar. Under april föll betydligt mer nederbörd än normalt varför vårbruket blev utdraget och många sådde först i början och slutet av maj. April var kallt och vått och många grödor som höstraps och höstkorn gick tillbaka. Det bildades också en del skorpa på vissa jordar. Efter en varm period i maj blev det ett omslag under slutet av månaden till betydligt lägre temperatur och även mycket nederbörd under juni. Som en följd utvecklades grödorna långsammare. Juli bjöd dock på något bättre sommarväder. På grund av att såtidpunkten har varierat i länet har även grödorna utvecklats olika och därmed skörden. En del har aldrig bärgat högre skördar medan andra nästan har haft missväxt. På många håll förstörde regnet i april lerorna och det gick aldrig att få ett fint såbruk igen. Vårgrödorna kom upp bra men det var långsam tillväxt i höstgrödorna då det saknades värme. Vallen började växa i mars, men saknade också värme. På grund av kylan dröjde det också innan markens mineralisering kom igång vilket fördröjde grödornas utveckling. Regnig Vår och Sommar I år var hela växtodlingssäsongen regnig vilket har medfört ett enormt tryck av framförallt svamp. Mycket regn under april och första delen av maj gynnade spridningen av svartpricksjuka och regn i juni gynnade kornets bladfläcksjuka. Kraftiga angrepp av bomullsmögel förekom i en del höstrapsfält. Bladmögel förekom i ärter och åkerbönor. I åkerbönor noterades återigen stor variation mellan olika fält i angrepp av chokladfläcksjuka. Då det var stora problem med axfusarios i havre ifjol var det många lantbrukare som behandlade havren i år. Det regnade kring havrens blomning vilket är det största kriteriet för att toxiner ska bildas. Trots många behandlingar har axfusarios även i år varit ett stort problem så många forsknings och försöksinsatser görs för att försöka lösa det problemet. Den förväntade invasionen av löss blev inte riktigt så stor som förväntat. Det var framförallt Östra Skaraborg och Falbygden som blev drabbat. Regnet i juni och juli och augusti gynnade utvecklingen av potatisbladmögel i potatis. I potatis innebar det täta intervall mellan svampbehandlingarna. Låga Proteinhalter Årets skörd i många grödor höll låga proteinhalter. Den tidiga sådden, förluster av kväve vid regn på våren samt en hög skörd gjorde att det gått åt mer kväve och vi har inte kompenserat i den utsträckning som vi behövt. Det är likadant i vallen där det i år varit höga skördar men låga proteinhalter i framförallt andra och tredje skörden. 16 mellansverige Sverigeförsöken 2012

13 Sådden under hösten 2012 har även i år varit svår. Sådden av höstraps gick bra och vi är tillbaka på 2010 års nivå men sådden av höstvete blev lika dålig som ifjol. Knappt hälften av höstvetet är sått men det mesta i början av september. En del såddes sent, i mitten av oktober. Till skillnad mot förra året fortsatte regnet i november så många marker är vattenmättade. Försöksåret 2012 inom SVEA försöken Lars danielsson Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Hösten 2011 var i området mild och lång, varför de flesta höstsådda grödorna etablerade sig väl och utvecklades bra. Snön föll i nyårstid och blev sedan liggande fram till mars. Trots att det varit en riktig vinter försvann snön fort och avlöstes av en mild och torr mars, och grödorna som kom fram under snön såg bra ut. En ostadig april gjorde att vårbruket blev senare än det såg ut att kunna bli. Några lantbrukare kunde så lite i slutet mars annars blev vårbruket i normal tid och de första försöken såddes i månadsskiftet april maj Det ostadiga vädret i april gjorde att ogräsbehandlingar i höstsäd var svåra att utföra men annars klarade grödorna sig bra. På sina håll kom det mycket häftiga regn inom en vecka efter sådd, vilket gjorde att mycket av de vårsådda arealerna fick problem med förtätningar av såbädden eller skorpa, varav en hel del led så pass mycket att det var nödvändigt med omsådd. Efter att omsådderna var gjord kom ytterligare en omgång med lika mycket regn och ställde till samma problem en gång till. Störst problem fick områden med styva leror med mjäla inslag. I andra delar av området, med mer genomsläppliga jordar, var nederbörden betydligt positivare och där såg vårgrödorna mycket bra ut. I juni månad fortsatte det ostadiga vädret med överlag betydligt större nederbördsmängder än normalt. Detta gjorde att svampangreppen på höst- och vårsäd blev stort och mycket areal var i behov av bekämpning. Vallarna växte bra men det var svårt att hitta tillfällen för skörd. Juli månad var en ganska normal månad vad gäller temperaturer och nederbörd, det som avvek var att vi inte fick någon period av riktigt varm väder vilket vi ofta brukar ha. Sammantaget innebar det att grödorna fortsatte att växa och att förutsättningar för stora skördar såg bra ut, undantaget de områden som drabbats värst av nederbörden under försommaren. Resten av säsongen präglas av ostadiga förhållanden med nederbörd var och varannan dag. Totalt sett inte exceptionellt stora mängder, men ofta, och i kombination med hög luftfuktighet gjorde detta att ingen sammanhängande skördeperioder uppstod. Höstsäden kunde dock i stort skördas under skapliga förhållanden och med goda skördar. Vårsäden däremot var på många håll väldigt besvärlig. Korn som hade sett bra ut började gå omkull och torkade nästan aldrig upp och började på sina håll gro i axet. Samma sak hände med havren och i de partier som kunde skördas var det ofta väldigt låga rymdvikter. Vårrapsen blev sen och ojämnt mogen och behövde på många håll avdödas medan linet på många håll inte gick att skörda alls. Som en följd av ovanstående blev väldigt små arealer höstsådda i tid och inte mycket sått överhuvudtaget och på de arealer som såddes i oktober kunde man innan snön kom i slutet av november knappt ens ana några bestånd så det blir intressant att se hur det går! Sverigeförsöken 2012 mellansverige 17

14 18 mellansverige Sverigeförsöken 2012

15 Väder i april 2012 Temperatur Temperaturavvikelsen mot normalåret var under april ungefär lika stor i hela området, 0,5-1 grad högre än vanligt. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd April var en ovanligt nederbördsrik månad för området. Några platser i öster och längst i väster fick dubbelt så mycket nederbörd som normalt, övriga delar cirka 1,5 ggr normalnederbörden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2012 mellansverige 19

16 Väder i maj 2012 Temperatur Maj blev en varmare månad än normalåret. Temperaturavvikelsen var ca 1,5 grad högre än normalt. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Nederbörden i maj präglas av stora variationer. Längst i öster var det torrt med under 25 mm totalt, medan man bara ett tiotal mil inåt landet hade dubbelt så mycket nederbörd som normalt. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 20 mellansverige Sverigeförsöken 2012

17 Väder i juni 2012 Temperatur Juni blev en kallare månad än normalåret i hela området. Avvikelsen blev ända ner mot 2 grader i delar av inlandet. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd En mycket nederbördsrik månad i hela området. Avvikelserna var framförallt stora i de inre och östra delarna, där det i stora delar kom mer än tre gånger de normala mängderna. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2012 mellansverige 21

18 Väder i juli 2012 Temperatur En ganska normal juli temperaturmässigt. Avvikelsen var bara ca 0,5 grader. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Variationen i nederbörd i juli var ganska stor över området. Det är normalt, varför avvikelserna inte blir speciellt stora. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 22 mellansverige Sverigeförsöken 2012

19 Väder i augusti 2012 Temperatur Varmt i de allra östligaste delarna av området, i övrigt normala temperaturer. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Åter igen en månad med stora variationer i nederbörd över området. I de östra områdena resulterade det i upp emot dubbla mängden nederbörd, medan man i de västra delarna hade normala mängder eller något under. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2012 mellansverige 23