SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

Transkript

1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2013 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps

2 MELLANSVERIGE Försöksrapport 2013 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken.

3 Produktionsinformation: ISSN ISBN Bilder: Hushållningssällskapen, Jordbruksverket Layout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet Skaraborg Tryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, Falköping Papper: Arctic Silk 4 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

4 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till denna skrift. Mellansvenska Försöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen och handeln i Mellansverige med syftet att på ett effektivt sätt ta fram underlag för rådgivningen till jordbruket i området. Det är de tre försöksorganisationerna Försök i Väst, Östra Sverige Försöken och Sveaförsöken som från och med 2001 beslutade att samarbeta för att ytterligare effektivisera försöksorganisationen. Tillgången till flera försök i en samlad rapport tillför mervärden för läsaren då flera försök ökar säkerheten i resultaten och ger också möjlighet att peka på regionala skillnader. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen Mellansvenska Försöken i januari 2014 Anna-Karin Krijger, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 5

5 I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...9 Priser och kostnader Förord VÄXTODLINGSÅRET 2013 Försöksåret 2013 inom Östra Sverige Försöken Försöksåret 2013 inom Försök i Väst Försöksåret 2013 inom SVEA försöken Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige VÄXTNÄRING Kvävestrategi till höstvete Organiska gödselmedel till höstvete Kvävestrategi i ekologiskt höstvete Kväve till maltkorn Kvävegödsling och stråförkortning i korn Gödsling med S, P, K, N och B till åkerböna OGRÄS Vårbekämpning av örtogräs i höstvete Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av örtogräs i vårkorn Örtogräsbekämpning i höstraps Örtogräsbekämpning i vårraps Långliggande ogräsförsök på Logården Ogräsbekämpning i vallinsådd och efterverkan vallåret VALL Rödklöversorters konkurrensförmåga Kvävegödslingsstrategi till blandvall MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

6 I n n e h å l l SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Sorter och odlingsteknik Höstvete Höstråg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Vårkorn, tidiga sorter Havre Havre, tidiga sorter Ärter Åkerböna Majs Höstraps Vårraps Oljelin VÄXTSKYDD Svampbekämpning i höstvete, en behandling Svampbekämpning i höstvete, två behandlingar Effekt och förändring hos fungicider i höstvete Referensförsök i höstvete Svampbekämpning i råg Svampbekämpning i vårvete Svampbekämpning i vårkorn Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn Referensförsök i vårkorn Fusarium i grynhavre Kronrost i havre Svampbekämpning i våroljeväxter Bekämpning av kålmal och rapsbaggar i vårraps Bladmögelbekämpning i potatis SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 7

7 Mer resultat hittar du på: MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

8 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = VARIATIONSKOEFFICIENT Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor ex. 1,2,3,4,5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 om det är små skillnader man letar efter kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök förekommer höga CV värden men det är tydliga skillnader. P-VÄRDE Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD MINSTA SIGNIFIKANTA SKILLNAD Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. SIGNIFIKANSGRUPPER I vissa försök kommer från och med i år signifikansgrupper redovisas. Bokstäverna används för att avgöra vilka led som är signifikant olika. Varje bokstav är en signifikans-grupp. Det led som har det högsta medelvärdet tillhör alltid signifikansgrupp a. Två led som inte har någon gemensam bokstav tillhör olika signifikansgrupper. De är därför signifikant olika. Men ett led (t ex 1) som tillhör grupperna b och c, och ett annat led (t ex 2) som bara tillhör gruppen b, är inte signifikant olika, för de ingår båda i signifikansgruppen b. Med hjälp av signifikansgrupperna är det lätt att snabbt se om två behandlingar är signifikant olika eller inte. SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 9

9 Priser och kostnader 2013 Arbete (med egen maskinpark) arbetstimme för anställd, kr/h 245 kr/ha inkl bränsle & förare stubbearbetning 377 djupbearbetning (plöjningsfriodling) 500 plöjning 868 harvning 190 sådd 341 kombisådd 646 gödningsspridning 130 växtskydd bekämpningsarbete 163 tröskning 1151 Beräkningarna ovan grundas på: kr/h Traktor 100 kw 551 Traktor 120 kw 612 Traktor 180 kw (plöjnings friodling) 801 Stubbearbetning 5 m 3,3 ha/h 423 Djupbearbetning 4 m 2,4 ha/h 400 Plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 430 Harvning 9 m 5,5 ha/h 433 Sådd 3300 l 6 m 3,7 ha/h 711 Kombisådd 4200 l 4 m 2,1 ha/h 712 Gödningsspridare 4000l 24 m 7,5 ha/h 366 Växtskydd 3500l 24 m 7,5 ha/h 675 Tröskning 6,3m 220 kw 2,0 ha/h 2301 Insatsmedel Växtnäringsämne (Prisnivå ) kr/kg Kväve (50% N % N 34) 10,21 Fosfor ( P 20) 23,25 Kalium (Kalisalt) 7,94 CaO 0,50 Svavel (Axan - N 27) 2,25 kr/g Bor 0,19 Mangan (som MnSO4) 0,04 Produktpriser Produktpriser BOR 150 MANGANNITRAT 235 MANGANSULFAT 32 ERA MANTRAC PRO WUXAL MAJS WUXAL MIKROPLANT kr/kg Kalksalpeter 1,96 N 27 2,98 N 34 3,23 NS 24-6 "Sulfan" 3,03 NS ,07 NS 27-4 "Axan" 3,07 Urea prillad 3,93 MAP (N 12%, P 23%) 5,11 P 20 4,65 Kalimagnesia 3,75 Kaliumsulfat 5,23 Kalisalt 3,97 PK ,32 NPK promagna 5,26 NPK promagna 5,22 NK ,85 NPK ,14 NPK ,91 NPK ,85 NPK ,19 NPK ,82 NPK ,91 NPK ,82 NPK ,67 Probeta NPK 4,35 kr/enhet Enhet 29,04 l 22,00 l 11,44 Kg 49,28 l 21,12 l 59,84 l 10 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

10 Ogräsmedel ALLY 50 ST ALLY CLASS 50 WG ARIANE S ATLANTIS ATTRIBUT TWIN BACARA BASAGRAN SG BETASANA DUO BOXER BROADWAY BUTISAN TOP CALIBAN DUO CALLISTO CDQ SX CENTIUM 36 CS CHEKKER POWER COUGAR EVENT SUPER ETHOSAT EXPRESS 50 SX FENIX FIESTA T FOCUS ULTRA FOX FOXTROT GALERA Glyfosat 360 GOLTIX SC GRATIL HARMONY PLUS 50T HARMONY 50 SX HUSSAR KEMIFAM POWER KERB FLOW 400 LEGACY 500 SC LEXUS 50 WG MAISTER inkl MAISOIL MATRIGON 72 SG MCPA 750 MONITOR NIMBUS NUANCE 75WG PYRAMIN DF kr/enhet Enhet 103,40 Tablett 5,16 g 83,60 l 382,80 l 305,00 ha 375,76 l 739,20 l 124,08 l 122,32 l 1,75 g 439,00 l 1056,00 kg 405,00 l 3,84 g 1658,80 l 305,00 ha 274,56 l 325,60 l 254,32 l 5,81 g 251,68 l 274,56 l 146,96 l 271,92 l 292,16 l 937,20 l 39,60 l 294,80 l 7,37 g 5,28 g 7,86 g 1,64 g 219,12 l 334,40 l 699,60 l 10,38 g 3,45 g 2,98 g 85,36 l 14,08 g 285,12 l 6,60 g 312,40 l Ogräsmedel REGLONE ROUNDUP FLEX SAFARI 50 DF SELECT SENCOR SPITFIRE 180 SPITFIRE XL SPOTLIGHT PLUS STARANE 180 STARANE XL TITUS 25 DF TOMAHAWK 180 TORTRIL Svampmedel kr/enhet Enhet 131,12 l 98,56 l 7,41 g 607,2 l 409,20 l 180,40 l 152,24 l 532,40 l 180,40 l 152,24 l 8,45 g 167,20 l 506,00 l ACANTO 379,28 l ACROBAT MZ/WG 208,56 kg ALIETTE 80 WG 343,00 kg AMISTAR 395,12 l ARMURE 554,40 l BARCLAY BOLT XL 281,60 l CANTUS 802,21 kg COMET 379,28 l CYMBAL 45 WG 332,64 kg EPOK EC 743,60 l FLEXITY 696,08 l FORBEL ,92 l INFINITO 219,12 l JENTON 343,20 l KAYAK 211,20 l KUMULUS DF 114,40 kg PROLINE 561,44 l RANMAN TOP(+0,75 L olja ) 453,20 l REVUS 360,80 l SHIRLAN 474,32 l SIGNUM 572,70 SPORTAK EW 242,00 l STEREO 146,96 l TERN ,68 l TILT 250 EC 285,12 l TILT TOP 244,64 l TOPSIN 70WG 470,80 kg UPSTREAM 1066,56 l SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 11

11 Förord LENNART JOHANSSON, Hushållningssällskapet Östergötland Mellansvenska försökssamarbetet utgörs av tre försöksregioner, Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken och Försök i Väst. Dessa tre regioner ingår numera i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som ger ut egna Försöksrapporter. Svensk Raps och SFO rapporterar resultat från sina försök med frö och oljeväxter i de regionala försöksrapporterna. Ett arbete med en sökbar webbaserad plattform för försöksresultat från Sverigeförsöken är under arbete och skall underlätta att hitta försöksresultat från hela landet på Hemsidan lanseras och är klar för användning i februari Ett nytt nordiskt datasystem NFTS, Nordic Field Trial System, för att hantera fältförsök kommer att införas fullt ut i svenska försök under Det kommer bl.a. att innebära att fältkort och resultatblanketter kommer att få ett nytt utseende mot de tidigare. FINANSIERING AV SVERIGEFÖRSÖKEN Huvuddelen av basfinansieringen för de regionala försöken utgörs numera av medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. En ansökan görs inför varje verksamhetsår och medel till detta utgörs av en avgift på spannmål och förnödenheter. Parallellt med detta finns den ursprungliga modellen för insamling av medel direkt från handeln kvar och som är baserad på omsättning. Även Hushållningssällskapen bidrar till basfinansiering av regionala försök. Därutöver ingår en omfattande provningsverksamhet där beställningar från företag och organisationer finansierar en stor av detta. Basfinansieringen fördelas mellan regionerna efter en fördelningsnyckel baserat på växtodlingens omfattning i området. ORGANISATION OCH VERKSAMHETSSTYRNING Varje region har en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utredas och lägger förslag till försök. Ett försöksprogram utformas i samarbete med ämneskommittén utifrån de ekonomiska ramar som finns. Önskemål och förslag kan lämnas till dessa kommittéer om aktuella frågeställningar i regionen Inom varje ämnesområde finns en ämneskommitté under SLU Fältforsk där SLU har ordförandeskapet och regionen eller Hushållningssällskapen är sekreterare. Det finns åtta ämneskommittéer enligt tabellen nedan. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade och inbjudan till möten och protokoll och övrig information finns på Via SLU, fältforsk sker en viss samordning och utbildning liksom kompetens inom datahantering, resultathantering och statistik. 12 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

12 BASFINANSIERING SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 Inom varje region tillkommer dessutom medel från företagen som säljer olika produktionsmedel genom köp av försöksled i provningar av sorter, ogräs-växtskydds- och gödselmedel. Finansiering sker även från Jordbruksverket inom växtskydd och växtnäring. Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF AB Hallands frökontor AB Johan Hansson AB Strängnäs Valskvarn AB Västerbottens Fodercentral Berte Qvarn Dalviks kvarn DLA Agro Sverige European Fertilizers AS Farina AB Fodercentralen Fole kvarn Forsbecks AB Gullviks/Br Berners Handels AB Hörby Lantmän Järrestads Härads Lantmannaförening Kalmar Lantmän Ek. För. Knislingeortens Lagerhus Ek. För. Kristianstadortens Lagerhusförenings Ek. För. Lantmännen Ek. För. Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö Slöinge Lantmän Ek. För. Svenska Foder AB Söderslätts Spannmålsgrupp Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. För. Värmlant AB Yara Örebro Prytz Donationsfond Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Sjuhärad Väst Skaraborg Värmland Västmanland Dalarna-Gävleborg ÄMNESKOMMITTÉR/ÄMNESOMRÅDE Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. VATTEN JORDBEARBETNING VÄXTNÄRING ODLINGSSYSTEM/ENERGI OGRÄS VALL/GROVFODER SORTER VÄXTSKYDD Helena Aronsson, SLU, Uppsala Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Johan Arvidsson, SLU, Uppsala Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland Sofia Delin, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Lars Danielsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Bodil Frankow-Lindberg, SLU, Uppsala Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Magnus Halling, SLU, Uppsala Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Björn Andersson, SLU, Uppsala Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 13

13 FÖRSÖKSKOMMITTÉR ÖSTRA SVERIGEFÖRSÖKEN Per Axelsson Magnus Emilsson Thomas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Isac Svärd Lennart Johansson, ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Anna Redner Thomas Wahlström Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Spannmålsodlareföreningen, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Norrköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland Hushållningssällskapet Östergötland Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Lantmännen växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Svenska Foder, Västerlösa FÖRSÖK I VÄST Dag Rogne, ordförande Anna-Karin Krijger, sekreterare Johan Roland Kristian Johnick Ingemar Gruveaus Magnus Olsson Emelie Wickström Bertil Hagsgård Göran Lindgren Ulf Hallén Jonas Dahlgren Karin Andersson LRF, Värmland Hushållningssällskapet Skaraborg SLU, Lannavv Länsstyrelsen, Lantbruksenheten, Uddevalla Lantmännen SW Seed, Kvänum Svenska Foder, Lidköping Södra Älvsborgs Husdjur, Borås Spannmålsodlarna, Grästorp Vallodlareföreningen Klässbol Frö-och Oljeväxtodlarna, Lidköping Potatisodlareföreningen Skaraborg Ekologiska odlarna, Hushållningssällskapet Väst SVEA-FÖRSÖKEN Anders Ericsson, ordförande Lars Danielsson, sekreterare Niclas Sjöholm Anders Krafft Henrik Bergman Johan Thorell Ulrika Williamsson Anders Lindgren Jens Levenfors Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet Konsult, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 14 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

14 Försöksåret 2013 inom Östra Sverigeförsöken LENNART JOHANSSON Hushållningssällskapet Östergötland Höstsådden 2012 präglades av nederbördsrikt väder med sen eller i utebliven sådd i många fall. Det kom snö i början på december och därefter följde en kall period under december. Under januari blev det en mild period som gör att snön sjunker ihop eller går bort helt för att åter fyllas på i februari. Vårsådden blev i regel gynnsam och kunde starta i påskhelgen med en del sådd på tjälen. Förutom att det var torrt i norra delen av området så var det en gynnsam växtodlingssäsong med ovanligt bra skördeväder. BESVÄRLIGT SKÖRDEVÄDER OCH HÖSTSÅDD Vid höstrapssådden och inledningen på skörden var det relativt gynnsamt vilket följdes av en regnig period som pågick i stort sett hela hösten. Det blev ofta skördat med höga vattenhalter. Höstsådden blev i många fall sen och under dåliga förhållanden och en hel del planerad sådd uteblev. Detta bidrog till svaga bestånd av höstsäd som hade svårt att återhämta sig på våren. Snön kom tidigt i december och täckte grödorna när det var en period med -20 grader. Därefter följde en mild period i januari och sjönk snön ihop eller gick bort helt för att sedan åter fyllas på i februari. Det blev ytterligare en kall period under mitten på mars innan snön gick bort helt. TIDIGT VÅRBRUK PÅ TJÄLEN OCH GYNNSAM VÄXTODLINGSSÄSONG Vårsådden startade omkring påskhelgen med en del sådd på tjälen och även den fortsatta sådden kunde utföras under bra förhållanden. Höstgrödorna utvecklades relativt långsamt framförallt där det var svaga bestånd på hösten. Nederbörden kommer ofta ojämnt fördelat och det var torrt i de norra delarna av Södermanland och mer normal nederbörd i t ex Östergötland. Det började bli lite torrt i juni men efter midsommar kom regn igen. Sista veckorna i juli var åter torrt och varmt och lagom till höstrapssådden kom det regn. Därefter kunde skörden genomföras under bästa tänkbara förhållanden med låga vattenhalter. Skördenivåerna är som vanligt varierande och höstsäd med bra etablering uppvisar normala skördenivåer medan de flesta av vårgrödorna har högre skördenivå än normalt. SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 15

15 Försöksåret 2013 inom Försök i Väst ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Ännu en regnig höst upplevdes hösten 2012 och återigen såddes en liten andel höstsäd. Det var en kämpig skörd med regn var och varannan dag. Återigen fick vi i det västra området stora problem med DON och många partier grynhavre klassades ner till foder eller bränsle. Innan det började regna i mitten på augusti etablerades en hel del höstraps som växte till sig bra och såg mycket fin ut inför vintern. Den höstsäd som såddes etablerades i början av september sedan gick det inte att så förrän i mitten på oktober. Flera av höstveteförsöken lades ej ut och två såddes i mitten på oktober. Vintern kom tidigt med snö och kyla i början på december. Sedan var det minusgrader ända till månadsskiftet mars/april. TIDIGT VÅRBRUK OCH VARM SOMMAR Minusgraderna dröjde sig kvar men tjälen frös sönder lerorna och i slättbygden sådde många tidigt på tjälen i slutet av mars. I mellanbygd kom Hösten 2012 var inte rolig. vårbruket en månad senare då tjälen hade försvunnit. Snön hade försvunnit i början på mars på slätten och då kylan fortsatte drabbades höstrapsen med stora utvintringsskador. Den klarade sig bäst där snön låg kvar som ett skyddande täcke. Höstsäden klarade sig bättre. Både april och maj var nederbördsfattiga så efter den regniga hösten och torra och kalla våren var kvävemineraliseringen långsam. Men tillräckligt med nederbörd föll för att vårsäden skulle etablera sig bra. I juni föll en del regn och på många håll blev nederbörden ganska normal. Det utvecklades en del svamp i framförallt höstvete men på vissa håll även i korn så en stor areal behandlades. På grund av den torra våren blev det små problem med bomullsmögel i höstrapsen. Däremot flög det in kålmal med ostliga vindar och den hittade även över till den västliga sidan. Kålmalen flög in i vårrapsen och framförallt kommande generationer gjorde en del skador. Flera fält behandlades. I juli kom sedan högsommarvärmen och torkan och i framförallt Sjuhärad och öster om Skövde påverkades andra och tredjeskörden i vallen negativt. Spannmålen klarade sig bättre och på många håll bärgades stora skördar med bra kvalitéer. Denna sommar med lite nederbörd och bra skördeväder var västra området inte så drabbat av DON, dock förekom det på vissa platser. Det verkar som om områden med högre lerhalter är mer drabbade. Sådden under hösten 2013 har varit större än på flera år. Höstrapsen etablerades tidigt men har på vissa år kommit upp ojämnt på grund av torka. Även höstsäden drabbades av torka. Många sådde tidigt då de mindes förra årets regniga höst men regnet dröjde så höstsäden kom upp ojämnt och långsamt på framförallt lerorna. Det dröjde fram till oktober innan det började regna men nu ser många fält gröna ut och vi hoppas på en bra övervintring. 16 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

16 Försöksåret 2013 inom SVEA försöken LARS DANIELSSON Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2013 års skörd grundlades som vanligt med höstsådd. Hösten 2012 var i SVEA`s område synnerligen besvärligt, en stor del av det som var planerat att sås blev aldrig sått och en hel del av det som såddes blev sent sått. För försökens del blev de flesta sortförsöken sådda men många inte förrän en bit in i oktober. Hösten fortsatte att vara blöt varför utvecklingen av grödorna blev dålig. Snön kom redan i början av december och låg sedan kvar över till mitten av mars. När snön försvann i mitten av mars såg endel av höstsådden skaplig ut. Vi hade en del gödslingsförsök i höstvete som vi placerade i bestånd som motsvarade de frågeställningar vi hade. Fortsättningen av våren gjorde att bestånden av alla höstgrödor på många håll bara blev sämre och sämre. Flera av sortförsöken fick strykas och även gödslingsförsökens beståndsutveckling gjorde att vi avbröt dem. Trots ett flertal olika gödslingstidpunkter i dem så hade varken tidpunkt för gödsling eller nivån någon som helst påverkan på bestånden. Samma sak hände givetvis också hos lantbrukaren i gemen. En del av förklaringen är väl att finna i dålig rot och beståndsutveckling under hösten följd av en väldigt torr vår. Den torra våren satte också stora spår i vårsådden som ju för året var större än vanligt. Variationer inom området fanns, men uppkomsten såg i stora delar av området illa ut. Speciellt våroljeväxter och övriga småfröiga utsäden drabbades. Även här var det säkert en kombinerad effekt av besvärliga förhållanden på hösten, vilket påverkade resultaten och möjligheterna för höstbearbetning, och den följande torra våren. Ytterligare en effekt av de torra förhållanden var att varken ogräsförekomster eller svamputvecklingen gynnades. Mer förvånande var att vi inte hade några större problem med jordloppor i våroljeväxterna, trots ojämna uppkomster och torra förhållanden som tidigare givit stora angrepp. Istället fick vi en invasion av kålmal vilken inte var lätt att hantera. På många håll gav den andra generationen stora effekter på skördeutfallet. Skördemässigt så gav höstsäden generellt ett dåligt utfall däremot så var vårsäden på många håll riktigt bra. Skördeförhållandena var dessutom goda och möjliggjorde både en tidig skörd och små behov av torkning. Den tidiga skörden gjorde dessutom att förutsättningar för höstsådd blev bra. En större areal av höstoljeväxter än normalt såddes och utvecklades dessutom väl. Även arealen av spannmål blev större än normalt. Utvecklingen av det som såddes tidigt såg länge svagt ut beroende av en fortsatt torr höst men har senare blivit bättre. Som det ser ut nu går vi in i vintern med jämna men inte speciellt välutvecklade bestånd. Vi hoppas att vintern skall vara med oss och att vi kan skörda de höstsådda grödorna med gott resultat SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 17

17 18 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

18 Väder i mars 2013 Temperatur Vi hade i hela området en väldigt kall månad med temperaturer som avvek med -2 till -3,5 grad, från normalåret. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Hela området hade väldigt lite nederbörd, bara några få millimeter och klart avvikande mot normalåret. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 19

19 Väder i april 2013 Temperatur En i stort sett normal april i hela området. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd De västra delarna av området fick i april mer nederbörd än normalt. I de östra delarna var det normala mängder, där emellan något mindre än normalt. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 20 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

20 Väder i maj 2013 Temperatur En överlag varm månad, de största avvikelserna hade området norr om Mälaren med + 5 grader mot normalåret. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Stora variationer i nederbörd. Området norr om Mälaren hade väldigt torrt, medan övriga delar hade en mer normal mängd. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 21

21 Väder i juni 2013 Temperatur Inga stora temperaturavvikelser, dock var det någon grad varmare än normalt i de östra delarna. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Även juni bjöd på stora variationer i området. De västra och inre delarna av området hade rikligt med nederbörd, medan ett område runt och söder om Mälaren var torrt. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 22 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

22 Väder i juli 2013 Temperatur En något varmare juli än normalåret med ett temperaturöverskott på cirka 2 grader. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Juli var för hela området en torr månad, lokala variationer förekom dock. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 23

23 Väder i augusti 2013 Temperatur Även augusti var en något varmare månad än normalt. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Stora variationer i området, längst i väst och öst små mängder och däremellan varierat. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 24 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

24 Väder i september 2013 Temperatur Varmare än normalt i de östra delarna, i övrigt i princip normalt. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Nederbörd Återigen en i stora delar av området torr månad. Endast ett mindre område i öster med normala nederbördsmängder. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 MELLANSVERIGE 25