SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

Transkript

1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2017 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps

2

3 MELLANSVERIGE Försöksrapport 2017 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken.

4 Produktionsinformation: ISSN ISBN Bilder: Hushållningssällskapen, Jordbruksverket Layout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet Skaraborg Tryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, Falköping Papper: Arctic Silk 4 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

5 Tack! I en föränderlig värld där nya utmaningar och möjligheter ständigt uppenbarar sig, måste den svenska växtodlingen hela tiden ligga i framkant för att vara med i matchen. Lokalt förankrad växtodlingsforskning, i nära samarbete med näringen och den praktiska tillämpningen, ger svenska växtodlare verktygen att hålla sig kvar på toppen. Denna bok utgör ett viktigt bidrag till den framtida svenska livsmedelsproduktionen. Därför vill jag rikta ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till försöksrapporten Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, övriga samarbetspartners och inte minst de författare som bidragit med material och artiklar till denna skrift. För att utnyttja så stor del som möjligt av försöksbudgeten till just fältförsök har kostnaderna för tryck och distribution av Mellansvenska försöksrapporten setts över inför tillverkningen av 2017 års rapport. Den digitala läsningen vinner mark och den tryckta upplagan har därmed kunnat minskas från exemplar till exemplar. För rapporten 2017 har en enklare variant av bindning använts, vilken jag hoppas och tror ändå fullt ut fyller sin funktion. Min ambition och övertygelse är att vi genom besparingarna har fått mer medel över till fältförsök utan att för den skull pruta på resultatförmedlingen. Ett tack till er som hjälpt till att genomföra denna effektivisering. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar jag er läsare framgång med den nya växtodlingssäsongen på samtliga av dessa hektar. Grästorp i januari 2018 Erik Jönsson, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 5

6 I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...8 Priser och kostnader PM för blockbehandlingar Förord VÄXTODLINGSÅRET 2017 Försöksåret 2017 inom Östra Sverige Försöken Försöksåret 2017 inom Försök i Väst Försöksåret 2017 inom SVEA försöken Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige JORDBEARBETNING Etablering och snigelförsök i raps VÄXTNÄRING Inledning till växtnäringsförsök Kvävestrategi i höstvete Kväveform och strategi i höstvete Kvävestrategi i maltkorn Gödsling och tillväxtreglering av tunna vetebestånd OGRÄS Utförande och tolkning av ogräsförsöken Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av örtogräs i höstvete på våren Bekämpning av vitgröe och örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av åkerven och örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av renkavle och örtogräs i höstvete, höst och vår Tillväxtreglering i höstvete Bekämpning av örtogräs i vårkorn Tillväxtreglering i vårkorn Bekämpning av örtogräs i höstraps VALL Vallsortprovning Vallsortprovning rödklöver Vallsortprovning timotej Vallsortprovning ängssvingel Vallsortprovning engelskt rajgräs Vallsortprovning i konkurrens Kvävegödsling och strategi i vall Svavelgödsling och strategi i vall MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

7 I n n e h å l l SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Sorter och odlingsteknik Höstvete Höstvetesorter med höstvete som förfrukt Kvävebehov hos olika höstvetesorter Höstråg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Vårkorn, tidiga sorter Kvävebehov hos olika maltkornssorter Havre Havre, tidiga sorter Ärter Åkerböna Majs Höstraps Vårraps VÄXTSKYDD EURO-RES Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Effekt och förändring hos fungicider i höstvete Referensförsök i höstvete Svampbekämpning i höstkorn Behandling av utsädesburna sjukdomar i vårkorn Svampbekämpning i vårkorn Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn Referensförsök i vårkorn Svampbekämpning i havre Effekt av svampbekämpning i höstraps Bekämpning av blygrå rapsvivel i höstraps SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 7

8 Statistiska begrepp För att ta reda på om resultaten i ett försök uppkommer till följd av skillnader i behandling mellan led, och inte bara uppstår av en slump, bearbetas alla försöksresultat med statistiska beräkningar. Nedan följer en beskrivning av vilka bearbetningar som görs, samt vad de olika begreppen betyder. STATISTISKA MODELLER En övervägande del av försöken hanteras i Nordic Field Trial System (NFTS), där alla resultat inrapporteras och sedan bearbetas statistiskt. I de fall de enskilda försökens resultat presenteras, så är de, om inte annat anges, bearbetade i NFTS. Enskilda försök analyseras i NFTS med hjälp av proceduren mixed i Sas. Med denna procedur anpassas linjära blandade modeller, d.v.s. linjära modeller som innehåller såväl fixa som slumpmässiga effekter. I NFTS antas effekter av led och experimentella faktorer vara fixa. Effekter av storrutor i split-plot-försök och effekter av ofullständiga block antas vara slumpmässiga. Effekter av replikat, d.v.s. fullständiga block, antas vanligen vara slumpmässiga. Den exakta modellen beror på försökets design. Vid behov transformeras observationerna före analys, med antingen log, logit eller box-coxtransformation, för att skapa homogen varians och ungefärligt normalfördelade residualer. I de fall resultat från seriesammanställningar presenteras, så är de, om inte annat anges, bearbetade i Fältforsks försöksdatabas, som också använder Sas procedur mixed. I detta system anpassas modellerna till medelvärdena som beräknats i de enskilda försöken. I modellen för analys av ettårsserier antas effekter av led vara fixa, och effekter av försök vara slumpmässiga. I modellen för analys av flerårsserier antas effekter av led vara fixa. Effekter av år, samspel mellan år och led, samt försök antas vara slumpmässiga. MEDELVÄRDEN När resultaten baseras på statistisk analys redovisas minsta-kvadrat-medelvärden (least squares means, LSMeans), vilka är beräknade enligt den statisiska modellen och därför justerade för saknade värden och ofullständiga block. Om analysen har utförts på transformerade data, t.ex. logaritmerade observationer, redovisas tillbakatransformerade medelvärden. VARIATIONSKOEFFICIENT (CV %) Variationskoefficienten är standardavvikelsen, för residualavvikelserna, uttryckt i procent av medelvärdet. Den är ett mått på hur jämnt ett försök är. Ju lägre variationskoefficient, desto jämnare försök. I fältförsökssammanhang gör vi följande grova indelning av försök, beroende på dess CV: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 ojämnt försök Det rekommenderas inte att inkludera försök med högt CV i seriesammanställningar. Det betyder inte att resultaten är oänvändbara, men de bör presenteras separat. Vissa typer av försök har oftare höga CV-värden. Ogräsförsök hör till denna kategori, vilket beror på att ogräsförekomst är naturligt ojämn. 8 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

9 SANNOLIKHETSVÄRDE (P-VÄRDE, PROB-VÄRDE) Sannolikhetsvärdet kallas även p-värde eller prob-värde. Det anger sannolikheten att av en slump erhålla så stora skillnader mellan ledens medelvärden som faktiskt erhållits, eller ännu större, när det egentligen inte alls finns några skillnader mellan leden. När p-värdet är lägre än 0,05 brukar vi säga att det finns signifikanta skillnader mellan leden. Ju lägre p-värde, desto säkrare resultat. Signifikanta resultat markeras ofta med stjärnor, enligt följande: p > 0,05 ej signifikant (ns) 0,05 > p > 0,01 enstjärnig signifikans (*) 0,01 > p > 0,001 tvåstjärnig signifikans (**) p < 0,001 trestjärnig signifikans (***) LSD MINSTA SIGNIFIKANTA SKILLNAD LSD används för att jämföra leden parvist. Detta mått anger hur stor skillnaden, t.ex. i skörd, måste vara mellan två led för att de leden skall vara signifikant olika. Värdet avser skillnaden som krävs för enstjärnig signifikans d.v.s. p < 0,05. Om p-värdet för variabeln är > 0,05, d.v.s. när det inte finns några signifikanta skillnader mellan leden, brukar inte LSD-värdet redovisas, för då bör man inte jämföra leden parvist. SIGNIFIKANSGRUPPER Ytterligare ett sätt att redovisa ledvisa skillnader är genom indelning i signifikansgrupper. Leden tilldelas då en eller flera bokstäver där varje bokstav avser en signifikansgrupp. Led som har en gemensam bokstav, t.ex. a, tillhör samma signifikansgrupp och är inte statistiskt olika. Även när det ena ledet har flera bokstäver, t.ex. abc, och det andra ledet har bara en eller några av dessa bokstäver, t.ex. a, är de inte statistiskt skilda åt, eftersom de har minst en bokstav gemensam, i det här exemplet a. Två led som inte har någon gemensam bokstav, t.ex. ett led med bokstaven a och ett annat med bokstäverna bc, tillhör olika signifikansgrupper och är således signifikant skilda (p < 0,05). Med hjälp av signifikansgrupperna är det lätt att snabbt se om två led är signifikant skilda eller inte. Det led som har högst medelvärde tillhör vanligen signifikansgruppen a. JUSTERING FÖR MULTIPLA PARVISA TEST I försök med många led är antalet parvisa jämförelser stort. I sådana försök är risken stor att några skillnader blir signifikanta bara av en slump, såvida inte p-värdena justeras uppåt som kompensation för multipla test. Det finns flera metoder för att justera p-värdena för multipla test, t.ex. Tukeys method, Student-Newman-Keuls metod och Duncans metod. Om ingen metod har specificerats i texten, har de redovisade LSD och signifikansgrupperna inte justerats för multipla test. SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 9

10 Priser och kostnader 2017 Ogräsmedel kr/enhet Enhet AGIL 374,00 l ATLANTIS OD 455,00 l ATTRIBUT TWIN 1734,00 Kg BACARA FORTE 0,00 l BOXER EC 138,00 l BUMPER 306,00 l CENTIUM 36 CS 1910,00 l DEVRINOL 292,00 l DIFLANIL 761,00 l EVENT SUPER 374,00 l EXPRESS 50 SX 1190,00 FLUROSTAR 207,00 l KALIF 360 CS 1857,00 l KERB FLOW ,00 l LEGACY 500 SC 761,00 l LEXUS 50 WG 1280,00 Kg MATRIGON 72 SG 3426,00 Kg SALSA 1825,00 l SELECT 683,00 l SEMPRA 745,00 l STARANE ,00 (Ersätts med STARANE 333) STARANE XL 188,00 TOMAHAWK 180 EC 207,00 TRIMMER 50 SG 1190,00 ZYPAR 292,00 Tillväxtreglering CERONE 263,00 l CUADRO NT 602,00 l CYCOCEL PLUS 87,00 l MODDUS M 602,00 l MODDUS START 802,00 l TERPAL 190,00 TRIMAXX 602,00 Oljor & vätmedel PG26N 74,00 l RENOL 94,00 l Svampmedel kr/enhet Enhet AMISTAR 483,00 l ARMURE 670,00 l ASCRA XPRO 584,00 l AVIATOR XPRO 670,00 l AZAKA 483,00 l COMET PRO 379,00 l ELATUS ERA 0,00 l ELATUS PLUS 0,00 l FLEXITY 700,00 l FOLPAN 145,00 Kg FORBEL 428,00 l KAYAK 257,00 l PRIAXOR 0,00 l PRIMUS 1305,00 l PROLINE 681,00 l SIGNUM 726,00 Kg SILTRA XPRO 0,00 l TALIUS 1071,00 TERN 360,00 TILT 250,00 TIRO 670,00 Insektsmedel kr/enhet Enhet FASTAC 167,00 l KARATE 249,00 l MAVRIK 432,00 l Utsäde höstvete 3,50 kg vårvete 4,00 kg höstkorn kg höstkorn hybrid 0,9 milj kärnor per 10 enheter vårkorn 3,80 kg råg Linjesorter kg råg Hybrider 1 milj kärnor 550 per enhet havre 3,70 kg höstraps linjesorter obetad 75,00 kg höstraps hybrider 1,5 milj frö per enhet vårraps linjesorter obetad kg vårraps hybrider 2,1 milj frö per enhet oljelin kg ärter enhet 2 miljoner frö per enhet åkerböna enhet 1 miljon frö per enhet majs enhet frö per enhet 10 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

11 Skördeprodukter Gröda kr/ton Kvalitetsreglering Vete Rymdvikt Falltal Protein Stärkelse Höstvete foder Höstvete. Sprit och stärkelsevete X X Höstvete. Kvarnvete X X X Vårvete. Kvarnvete X X X Korn Rymdvikt Protein Fullkorn Foderkorn X Maltkorn, vår X X Maltkorn, höst - Råg och rågvete Rymdvikt Falltal Råg X X Rågvete X Havre Rymdvikt Fullkorn Foderhavre X Grynhavre X Oljeväxter Avfall Oljehalt Raps/Rybs X X Oljelin - Ärter Foderärter Åkerböna Foderåkerböna - Majs Kärnmajs - SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 11

12 PM för blockbehandlingar i höstgrödor Sortförsök växtsäsongen 2017 Gröda Blockmarkering Behandling Stadium DC Höstvete A Obehandlat L7-101 A+B 0,15 l Mavrik höstbehandling om bladlöss förekommer Insektsbetat utsäde B 0,25 l Flexity+ st 31 B 0,125 l Tilt +0,125 Forbel st 31 B 0,75 l Ascra Xpro+ st B 0,3 l Comet Pro st B 0,4 l Proline/Armure/Tiro st A+B 0,2 Mavrik st Höstråg A Obehandlat L7-201 A+B 0,15 l Mavrik höstbehandling om bladlöss förekommer Insektsbetat utsäde B 0,25 l Flexity+ st 31 B 0,125 l Tilt+ st 31 B 0,125 l Forbel st 31 B 0,4 l Moddus M st 31 B 0,5 Siltra Xpro + st B 0,3 Comet Pro st B 0,5 l Cerone st A+B 0,2 Mavrik st Rågvete A Obehandlat L7-212 A+B 0,15 l Mavrik höstbehandling om bladlöss förekommer Insektsbetat utsäde B 0,25 l Flexity+ st 31 B 0,125 l Forbel+ st 31 B 0,125 l Tilt st 31 B 0,75 AscraXpro+ st B 0,3 l Comet Pro st A+B 0,2 Mavrik st B 0,125 l Tilt+ st B 0,125 l Forbel st Höstkorn A Obehandlat L7-215 A+B 0,15 l Mavrik höstbehandling om bladlöss förekommer Insektsbetat utsäde B 0,25 l Flexity+ st 31 B 0,125 l Tilt+ st 31 B 0,125 l Forbel st 31 B 0,4 l Moddus M st 31 B 0,5 Siltra Xpro+ st B 0,3 l Comet Pro st B 0,3 l Cerone st A+B 0,2 Mavrik st MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

13 PM för blockbehandlingar i vårgrödor Sortförsök växtsäsongen 2017 Gröda Blockmarkering Behandling Stadium DC Vårvete A Obehandlat L7-301 B 0,25 l Flexity + st 31 B 0,125 l Forbel+ st 31 B 0,125 l Tilt st 31 B 0,75 Ascra Xpro + st B 0,3 l Comet Pro st B 0,4 l Proline/Armure/Tiro st A+B 0,2 Mavrik st Vårkorn A Obehandlat L7-401 B 0,125 l Flexity st 31 B 0,5 l Siltra Xpro +0,3 l Comet Pro st A+B 0,2 Mavrik st Havre A Obehandlat L7-501 A+B 0,25 l Karate/Fastac st 11 B 0,4 l Siltra Xpro+ 0,2 Comet Pro st A+B 0,2 Mavrik st L7-502 I försöken med tidig havre reduceras doserna för svampbeh med 30 %. Alla block behandlas i dessa försök Ärter A+B Gårdens svampbehandling L7-610 A+B Gårdens insektsbehandling Åkerbönor A Obehandlat L7-613 B 0,75 kg Signum St 65 A+B Gårdens insektsbehandling SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 13

14 Förord ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg Sverigeförsöken består av fem försöksregioner med regional förankring i Sveriges viktigaste jordbruksområden. Det övergripande målet med verksamheterna inom Sverigeförsöken är att producera tillförlitliga och praktiskt användbara resultat genom växtodlingsförsök samt att effektivt föra ut resultaten till rådgivning och lantbrukare. Mellansvenska försöksrapporten ges ut i ett samarbete mellan Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken samt Försök i Väst. Dessa tre försöksregioner ingår i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som även de ger ut försöksrapporter för respektive område. För försöksserier med gemensam utformning i minst två av de tre försöksrapporternas områden presenteras resultaten i artiklar som helt eller delvis är gemensamma. Svensk Raps och SFO rapporterar också resultat från sina försök med frö- och oljeväxter i de regionala försöksrapporterna. Alla artiklar från samtliga de tre försökrapporterna, från 2001 och framåt, finns även att läsa på Ett nordiskt datahanteringssystem, Nordic Field Trial System (NFTS), används för att hantera i stort sett alla försök inom Sverigeförsöken. Systemet utvecklas kontinuerligt i ett samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Det innebär att fältkort, resultathantering samt statistisk bearbetning av enskilda försök görs i detta program. Läs mer om detta i kapitlet statistiska begrepp. FINANSIERING OCH STYRNING AV SVERIGEFÖRSÖKEN Basfinansieringen utgör grundbulten i Sverigeförsökens finansiering. Huvuddelen av basfinansieringen utgörs av medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. I grunden kommer dessa medel från en avgift som tas ut vid handel med spannmål och förnödenheter, samt medel som insamlas direkt från handeln med beloppen baserade på företagens omsättning. Även Hushållningssällskapen bidrar till basfinansieringen. Så kallad medfinansiering, där produktföreträdare och andra intressenter beställer extra led i befintliga försök eller hela försök, utgör dock en lika viktigt pusselbit i finansieringen. ORGANISATION OCH VERKSAMHETSSTYRNING Basfinansieringen fördelas från och med 2017 per försöksserie. Branschrådet, som tillsätts av SLF, anger inriktningen för Sverigeförsökens verksamhet genom en beställning med Hushållningssällskapens förbund som mottagare. Utifrån den beställningen formuleras försökserier med ett visst antal försök som sedan utförs av Hushållningssällskapens utförarorganisationer. Försöken fördelas geografiskt för att på bästa sätt ge svar på den frågeställning som ligger till grund för försöksserien. Beställningen från branschrådet utgörs av ett treårigt fältförsöksprogram med årlig uppföljning. Nuvarande period löper , varefter en större utvärdering och ny beställning görs. Varje region har dessutom en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utredas och lägger förslag till försök. Utöver försökutförande och resultatförmedling anordnar försöksregionerna fältvandringar, resor och konferenser under säsongen i respektive region. SVERIGEFÖRSÖKEN OCH SLU Växtodlingsforskningen delas upp i åtta ämnesområden vid Fältforsk, SLU. Inom varje ämnesområde finns en ämneskommitté där en representant från SLU är ordförande och en representant från Hushållningssällskapet är sekreterare. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade i ämnet och inbjudan till möten, protokoll samt övrig information om verksamheten finns på Via fältforsk och SLU sker en viss samordning och utbildning av Sverigeförsökens personal. Här finns även resurser inom datahantering, resultathantering och statistik, som bistår Sverigeförsökens försöksregioner. 14 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

15 BASFINANSIERING SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 Berte Qvarn AB AB Johan Hansson Dalviks Kvarn AB Swedish DLA Agro AB (inkl f d Kalmar Lantmän) Lilla Harrie Valskvarn AB (fd Farina AB) Forsbecks AB AB Hjalmar Möller Hörby Lantmän (skånska lantmännen lokal) Järrestads Härads lantmän Kristianstadsortens Lagerhusförening f d Knistlingeortens Lagerhusförening Kristianstadsortens Lagerhusförenings Ek. För. Lantmännen Ek.För. (ink. SW Seed) Lovanggruppens Handelshus AB Slöinge Lantmän Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. Förening VärmLant AB Gullviks (Bröderna Berner) Skånefrö AB Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Väst Skaraborg Värmland Örebro, Prytz donationsfond Västmanland Dalarna-Gävleborg ÄMNESKOMMITTÉR/ÄMNESOMRÅDE Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. VATTEN JORDBEARBETNING VÄXTNÄRING ODLINGSSYSTEM/ENERGI OGRÄS VALL/GROVFODER ODLINGSMATERIAL VÄXTSKYDD Helena Aronsson, SLU, Uppsala Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Anders Larsolle, SLU, Uppsala Jan-Olov Karlsson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sofia Delin, SLU, Skara Erik Jönsson, Hushållningssällskapet Skaraborg Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Sofie Eriksson, Hushållningssällskapet Västmanland Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland Anne-Maj Gustavsson, SLU, Norrländsk jordbruksvetenskap Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Magnus Halling, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult ABVästerås Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 15

16 FÖRSÖKSKOMMITTÉR ÖSTRA SVERIGEFÖRSÖKEN Per Axelsson Magnus Emilsson Th omas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Albin Johansson Sven-Åke Rydell ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Ann-Charlotte Wallenhammar Martina Jenderborn Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Lantbrukare, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Linköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Strängnäs Lantmännen växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Örebro Svenska Foder, Västerlösa FÖRSÖK I VÄST Johan Rydberg Erik Jönsson Ola Hallin Sofia Delin Kristian Jochnick Erik Pettersson Lennart Svantesson Emelie Wickström Bertil Hagsgård Peter Larsson Johan Christensson Madeleine Andersson Karin Andersson LRF Väse (ordförande) Hushållningssällskapet Skaraborg (sekreterare) Hushållningssällskapet Sjuhärad SLU Länsstyrelsen Lantmännen Svenska Foder Rådgivarna Sjuhärad Spannmålsodlarna Varaslättens Lagerhus Västra Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Hushållningssällskapet Väst Hushållningssällskapet Väst SVEA-FÖRSÖKEN Anders Ericsson, ordförande Petter Ström, sekreterare Niclas Sjöholm Andreas Öhrman Henrik Bergman Per Jansson Per Widén Statens Katarina Börling Anders Lindgren Marcus Eriksson Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Västerås Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Uppsala Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet, HS Konsult AB, Uppsala 16 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

17 Försöksåret 2017 inom Östra Sverigeförsöken SVEN-ÅKE RYDELL Hushållningssällskapet Östergötland Höstsådden 2016 var mycket torr och flera fält kom upp ojämnt eller mycket sent, mest problem var det med höstrapsen som dessutom fick skador av rapsjordloppor. Senhösten och vintern var dock väldigt gynnsam med nästan inga vinterskador förekom. Det var ovanligt varmt hela vintern ända fram till årsskiftet. Därefter kom det snö och några kalla veckor i januari. Våren var fortsatt torr och väldigt kall, sena frostskador förekom i både raps och höstvete. TORRT VÄDER VID HELA HÖSTEN Vid höstrapssådden 2016 var det väldigt torrt och många hoppade över plöjning och försökte så direkt för att spara fukt. Dessutom drabbades en del fält av skador av rapsjordloppor på den långsamt växande rapsen och en del fält fick köras upp redan på hösten. Det torra vädret fortsatte hela hösten och många spannmålsfält grodde väldigt sent. I ett såtidsförsök i Östergötland med nästan 30 dagar mellan så tiderna blev det ingen skillnad i uppkomstdatum. Det kom dock lite regn efter höstsådden så det mesta grodde och kom upp men dock sent. Resten av året präglades av ovanligt varmt väder vilket bidrog till ok beståndsutveckling i de flesta fall. Under januari var det en kall period med kortvarigt snötäcke som inte ställde till några större problem med utvintring. KALL VÅR MED FROSTSKADOR Under vintern var det blandat väder med omväxlande kalla och milda perioder och en del snö. I slutet på mars förekom en del gödsling till höstsäd framförallt till de tunna bestånden. Vårsådden startade mera normalt i början på april, men fick sedan avbrytas på grund av nederbörd som på många ställen var i form av snö. Under denna period skadedes en del höstraps och höstvete av sen frost, rapsen fick i vissa fall skadat huvudskott med försenad blomning som följd. Det blev inga större vinterskador för höstgrödorna och många höstvete fält var relativt tunna i beståndet när våren började. Våren och försommaren präglades av relativt varmt och torrt väder med som vanligt med lokala variationer. Beståndsutvecklingen var relativ sen hela våren men kom i fatt framåt midsommar. Sena skördar i vallen då den växte mycket långsamt, de fält som skördade i mer normal tid fick en låg skörd. Det var relativt små svampangrepp vid tiden för svampbehandling varför en hel del stråsäd inte ansågs i behov av sprutning. Men vi fick sedan se en del höstraps fält som fick relativt stora angrepp av bomullsmögel. Skördeperioden startade mycket gynnsamt och ett fåtal hann skörda färdigt innan det då tidigare efterlängtade regnet började. Tyvärr så slutade det aldrig att regna och många fick stora problem med både skörd och höstsådd under denna period. Årets skörd präglas av förvånansvärt höga skördenivåer med tanke på mindre nederbörd med längre torrperioder. Men vi började med en kall vår och fick inga höga temperaturer under sommaren som gynnade utvecklingen. SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 17

18 Försöksåret 2017 inom Försök i Väst ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg HÖST OCH VINTER Det torra och varma året 2016 bäddade för tidig skörd och därmed fina förhållanden för höstsådd. I Västra Götalands län etablerades hela ha höstraps, att jämföra med ha de två föregående åren. Även arealen höstvete blev rekordstor med dryga ha sått. Det allra mesta såddes under gynnsamma förhållanden. På grund av torka i september var det dock en del höstsäd som grodde och kom upp ojämnt. I början av november kom första snön samt en kortare köldperiod som höll i sig ca en vecka, men mycket mer vinter än så blev det inte 2016/2017. December uppvisade en medeltemperatur på över tre grader. Januari och februari var visserligen något kallare, men medeltemperaturen stannade ovanför fryspunkten. Nederbördsmässigt hände det heller inte så mycket under vintern, utan de torra förhållanden som rått året innan följde med in på Ackumulerad nederbörd septemberaugusti på Logården stannade på 560 mm ( ), vilket ska jämföras med 617 mm året innan och hela 821 mm VÅR OCH SOMMAR Övervintringen på den stora höstsådda arealen samt vallar var mycket god och tillväxten startade i mitten av mars. Tacksamma regn i slutet av mars och slutet av april säkerställde god effekt av kvävegödslingen. De sista dagarna i mars drog vårbruket igång på de allra tidigaste lokalerna, även om merparten av vårsådden fick vänta till mitten av april. En hel del areal på de lite senare lokalerna såddes i maj. Majoriteten av sådden skedde under fina förhållanden. Frostnätter i början av maj som höll tillbaka tillväxten följdes av torka och värmebölja i andra halvan av maj. Trots det var de flesta grödor i gott skick. Runt nationaldagen kom mm välkommen nederbörd, och säkerställde effekt även av kompletteringsgödslingen till vår- och höstsäd. Torrt, svalt och blåsigt var annars de tre ledorden för maj, juni och juli. VÄXTSKYDDSÅRET Hösten 2016 förekom det sniglar i höstrapsen, men i betydligt mindre omfattning än tidigare år var insekternas år och det fortsatte även på hösten där det i tidigt sådd spannmål blev lokala angrepp av fritfluga och gulsot. Vetedvärgsjuka uppträdde i vadsboområdet, för första gången på länge. Under en sval vår växte höstrapsen ifrån rapsbaggarna utan bekämpning, och torkan i maj föranledde bekämpning av bomullsmögel endast i högriskfält. Spannmålens svampsjukdomar hade det kämpigt i torkan och både gul- och kronrost lyste med sin frånvaro. Nederbörden i juni ledde till angrepp av bladfläckssvampar i höstvete och vårkorn i omfattning som lokalt motiverade bekämpning, framförallt i vårkorn. SKÖRD Skörden av höstkorn påbörjades i mitten av juli och gick som en dans. Även höstrapsen tröskades utan problem. De tidiga höstvetesorterna och råg kunde också skördas varefter ny höstraps etablerades i fint bruk. De flesta odlare vittnade om bra skördar, på vattenhållande jordar handlade det om rekordnivåer. Förstaskörden på vallen var 18 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

19 god både avseende volym och kvalitet. Återväxten drabbades i många fall hårt av sommartorkan. I mitten av augusti kom ett väderomslag som splittrade upp skördearbetet. På slätten kunde en stor del av skörden trots allt klaras av i augusti, medan en både vår- och höstsäd stod kvar i de lite senare områdena. De tre första veckorna av september regnade bort, men tack vare en fin sista vecka kunde också den sista spannmålen skördas, dock med kvalitetsförsämring. Under denna vecka såddes även merparten av 2018 års höstsäd. SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 I FÖRSÖKEN Samtliga försök var i gott skick tack vare de jämna bestånden, och de fina etableringsförhållanden som rått. Vissa försök led något i torkan mot slutet av juli men majoriteten av försöken såddes, behandlades och skördades i gott skick. Det syns även i avkastningen med kvävegödslingsförsöket på Skofteby i topp med kg/ha, men även i flera vårkornsförsök som avkastade runt 10 ton/ ha. De försök som ej blev skördade i augusti drabbades av fältgroning och liggsäd, vilket ledde till enstaka kassationer. MELLANSVERIGE 19

20 Försöksåret 2017 inom SVEA försöken ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Efter ännu en mild och ganska torr vinter, där de sent utvecklade höstsådda fälten vuxit till sig efter den torra hösten, kom en varm mars. Då nederbördsmängderna fortsatte att vara måttliga verkade ett riktigt tidigt vårbruk vara på gång. I början av april gödslades många höstvetefält och alla höstsådda försök med startgivor och vårbruket hann smyga igång med sådden av några försök, innan värmen avbröts ganska abrupt i påskhelgen i mitten av månaden. Riktigt kall luft trängde in och nattemperaturer på under -10 grader mättes upp på många håll, vilket är de lägst uppmätta på decennier! I samband med kylan kom en del snö i de västra delarna av området med de ostliga delarna hade fortsatt torrt. Efter köldknäppen var temperaturerna fortsatt låga och resten av vårbruket blev en ganska kylslagen historia i frystorkad jord som redde sig bra. Merparten av sådden i Mälardalen var klar några dagar in i maj medan det dröjde ytterligare någon vecka innan sådden längre norr ut tog full fart och det sista försöket såddes den 23/5 i Hälsingland. Den kalla väderleken försenade höstsädens utveckling och även om huvudgivorna lades i slutet av april så var tillväxten långsam och det var svårt att hitta bra ogräsbekämpningstidpunkter i det kalla och tidvis blåsiga vädret. Det 9-11 maj kom ytterligare en riktig köldknäpp med nattemperaturer på under -5 grader. Trots kraftiga frostskador på bladen av höstraps och även höstsäd så blev det begränsade bestående skador på grödan, förmodligen för att tillväxthastigheten var låg, men en del vårraps och lin skadades kraftigt. Även vallarna utvecklades långsamt i det kalla vädret och tillväxten kom inte igång ordentligt förens i slutet av månaden och 1:a skörden blev måttlig och sen. Resterande delen av sommaren fortsatte i samma spår med stabilt måttliga temperaturer, ostliga vindar och torrt till mycket torrt i södra delen medan de nordligare områdena fick lite mer regn. Vallarna led i torkan medan både höst- och vårsäd tycktes trivas riktigt bra trots torkan, förmodligen för att det inte blev några värmetoppar som stressade växterna och att både insekter och svampar vantrivdes i det torra och svala vädret. Skörden kom i gång i början av augusti i bra väder och skördenivåerna var överraskande bra med tanke på de låga nederbördsmängderna. Merparten av grödorna var dock inte mogna och när de började mogna av i slutet av månaden hade vädret bytt karaktär till regn var och varannan dag vilket gjorde att skörden drog ut på tiden men merparten var klart i september i Mälardalen. Värre var det i de nordliga områdena där de fina grödorna mognade långsamt och drabbades av kraftiga regn i början av oktober. Regnen påverkade bärigheten så att det i många fall inte gick att komma ut på fälten och försökströskningen avslutades i Hälsingland den 30:e oktober! Sådden av höstrapsen gick bra och de flesta höstrapsfält och försök ser bra ut inför vintern. Höstvetesådderna var besvärligare att få till, då den sena skörden lämnade mindre tid till att bruka och så fälten innan regnen i början av oktober. De försök som kunde sås utvecklades jämnt men ganska långsamt och han inte bestocka sig innan vintern kom så vi får hoppas på en gynnsam vår för bestockning. 20 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

21 Väder i mars 2017 Temperatur och nederbörd Mars inleddes mycket torr men varmare än normalt. SMHI varande för stor brandrisk i en del områden. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 21

22 Väder i april 2017 Temperatur och nederbörd Månaden startade med en varm inledning men övergick sedan till att bli en kall och blöt period. Påsken var blöt och på en del ställen föll det även snö. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR Första halvan av april var varm medan andra halvan visade sig bli kallare än på många år. Tillväxten i fält var liten och det kalla vädret dämpade även sjukdomstrycket. Mycket nederbörd runt den 15 april följdes av en kallare väderlek. NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 22 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

23 Väder i maj 2017 Temperatur och nederbörd I maj gick vi in i en varmare period men med ett par frostnätter. Maj övergick sedan i en ostadigare period med en hel del nederbörd. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 23

24 Väder i juni 2017 Temperatur och nederbörd I juni föll stora regnmängder över hela södra Sverige. Det var inte ovanligt med nederbörd upp mot 100 mm på sina ställen i Skåne. Framförallt i första halvan av juni. Sommarmånaden var ovanligt blåsig med starka byvindar. Nederbörden var långt över normal för tiden. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 24 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

25 Väder i juli 2017 Temperatur och nederbörd I juli var det varmt men ostadigt. Nederbörden minskade något men ändå hade vi färre soltimmar. Medeltemperaturen var normal för månaden. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 25

26 Väder i augusti 2017 Temperatur och nederbörd Augusti började med en period av något mindre nederbörd än normalt men med en normal medeltemperatur. Detta övergick sedan i en ovanligt blöt och kall period. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD 26 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2017

27 Väder i september 2017 Temperatur och nederbörd En blöt och kall höstmånad med mycket nederbörd. Långt över normal nederbörd för denna period och en besvärlig och utdragen skörd samt höstsådd. AVVIKELSE MEDELTEMPERATUR NEDERBÖRD I MM PROCENT AV NORMAL NEDERBÖRD SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 MELLANSVERIGE 27